D-nr 402-370-2017
Energi och klimatprogram
för Örebro län 2017-2020
Remissversion
2017-01-19
1.
Bakgrund ............................................................................................................................. 3
1.1 Fördelar utöver lägre klimatpåverkan ............................................................................... 3
2.
Metodik ............................................................................................................................... 4
2.1 Om energi- och klimatprogrammet .................................................................................. 4
2.2 Relaterade regionala program och styrdokument ............................................................. 5
3.
Vision och övergripande mål för Örebro läns energi- och klimatprogram ......................... 7
3.1 Vision................................................................................................................................ 7
3.2 Övergripande mål ............................................................................................................. 7
3.2.1 Indikatorer .................................................................................................................. 7
3.3 Nuläge ............................................................................................................................... 7
3.4 Nuläge regionalt ............................................................................................................... 8
4.
Genomförande................................................................................................................... 12
4.1 Uppföljning ..................................................................................................................... 12
4.2 Metoder för att nå klimatmålen ...................................................................................... 12
5.
Insatsområden ................................................................................................................... 15
5.1 Energiförsörjning ............................................................................................................ 16
5.1.1 Mål för energiförsörjning ......................................................................................... 16
5.1.2 Indikatorer ................................................................................................................ 16
5.1.3 Klimatpåverkan från energiförsörjning .................................................................... 16
5.1.4 Förslag till insatser ................................................................................................... 17
5.2 Företag och Industrier ..................................................................................................... 18
5.2.1 Mål för området företag och industrier .................................................................... 18
5.2.2 Indikatorer ................................................................................................................ 18
5.2.3 Klimatpåverkan från företag och industri ................................................................ 18
5.2 4 Förslag till insatser ................................................................................................... 18
5.3 Bygg och fastighet .......................................................................................................... 20
5.3.1 Mål för området bygg och fastighet ......................................................................... 20
5.3.2 Indikatorer ................................................................................................................ 20
5.3.3 Bygg och fastigheters klimatpåverkan ..................................................................... 20
5.3.4 Förslag till insatser ................................................................................................... 21
5.4 Produktion och konsumtion av livsmedel ...................................................................... 22
5.4.1 Mål för området livsmedel ....................................................................................... 22
5.4.2 Indikatorer ................................................................................................................ 22
5.4.3 Klimatpåverkan från livsmedel ................................................................................ 22
5.4.4 Förslag till insatser ................................................................................................... 23
1
5.5 Övrig konsumtion ........................................................................................................... 24
5.5.1 Mål för området övrig konsumtion .......................................................................... 24
5.5.2 Indikatorer ................................................................................................................ 24
5.5.3 Konsumtionens klimatpåverkan ............................................................................... 24
5.5.4 Förslag till insatser ................................................................................................... 24
5.6 Resor och Transporter .................................................................................................... 26
5.6.1 Mål för området resor och transporter ..................................................................... 26
5.6.2 Indikatorer ................................................................................................................ 26
5.6.3 Transportsektorns klimatpåverkan ........................................................................... 26
5.6.4 Förslag till insatser ................................................................................................... 26
2
1. Bakgrund
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Det finns stora möjligheter att
förändra samhällets energiförsörjning och använda jordens resurser både mer effektivt och
långsiktigt hållbart. En omställning till ett fossilbränslefritt och effektivt energisystem är
nödvändigt för att möta de utmaningar1 som återfinns i både nationella och internationella
scenarier om klimatets utveckling.
Grunden till energi- och klimatarbetet i Örebro län är de internationella och nationella klimatoch energimålen. De nationella målen kopplar till överenskommelser och åtaganden från
Sverige och EU i Parisavtalet, COP21. FN har antagit 17 globala hållbarhetsmål i Agenda
2030, varav energi- och klimatprogrammet (EKP) samspelar direkt med fem (Hållbar energi
för alla, Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Hållbara städer och samhällen,
Hållbar konsumtion och produktion samt Bekämpa klimatförändringen). För att nå energioch klimatmålen behövs åtgärder både på internationell och nationell nivå, men även på
regional och lokal nivå.
De mål som anges i Örebro läns energi- och klimatprogram är de nationellt beslutade målen
nedbrutna till regional nivå.
Styrmedel på internationell och nationell nivå är både mycket effektiva och nödvändiga för att
möjliggöra en omställning. Men de behöver även kompletteras med insatser på lokal och
regional nivå. I EKP finns förslag till insatser med fokus på samarbete på regional nivå och de
bör ses som komplement till nationella åtgärder och styrmedel.
För att nå energi- och klimatmålen behövs ett aktivt och strategiskt klimatarbete med
verkningsfulla åtgärder och ett gott samspel mellan offentliga, privata och ideella aktörer.
Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län vill genom energi- och klimatprogrammet
erbjuda en plattform för det samspelet. EKP utgör en grund där gemensamt diskuterade mål
och insatser presenteras och energi- och klimatarbetet i länet följs genom årliga uppföljningar
av mål och insatser.
1.1 Fördelar utöver lägre klimatpåverkan
Utgångspunkten för energi- och klimatprogrammet är det internationella klimatmålet om att
jordens medeltemperatur ska hållas väl under två grader, och det nationella klimatmålet om
att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Det kräver en omställning
till både nya system i samhället och till nya hållbara lösningar. Den omställningen innebär
även möjligheter och förbättringar inom andra områden. Några exempel:
1
Åtgärder kan vara lönsamma då de minskar utgifter för drift och underhåll eller är
billigare än nuvarande alternativ.
Företags konkurrenskraft ökar då kontinuerlig energi- och resurseffektivisering
minskar kostnader.
http://www.smhi.se/tema/ipcc
3
Att tidigt ställa om sin produktion gör företag förberedda för nya upphandlingskrav
och ökad efterfrågan på hållbara varor och tjänster.
Biobränslen är mindre giftiga för människor och miljö än fossila bränslen och kan leda
till säkrare och bättre arbetsmiljö, bättre yttre miljö och bättre folkhälsa.
Reparationer och återbruk kan ge fler arbetstillfällen regionalt och bredda
arbetsmarknaden.
En tidig anpassning till klimatomställningen kan driva innovationer och utveckling av
nya produkter och tjänster.
En cirkulär ekonomi kommer att kräva nya affärsmodeller eftersom restprodukter inte
längre är avfall utan nya råvaror.
Inrikes produktion av biobränslen gör Sverige mindre beroende av import från
oljeproducerande länder, och företag mer robusta inför ökade priser på fossil energi.
El från förnybara källor kan produceras lokalt och minskar sårbarheten i systemet.
Tillväxtanalys har tillsammans med SCB analyserat bioekonomin2 och dess betydelse i
Sverige3. Enligt rapporten utgör bioekonomin i Sverige 7,1 procent av det totala
förädlingsvärdet. Det finns stor potential till utökning exempelvis vid energiomställning från
fossil till biobränslen av olika slag. Inom bioekonomi finns också stora möjligheter för
innovationer och nya användningsområden, exempelvis genom att ersätta olika fossilbaserade
material som plaster med biobaserade produkter.
Nya normer och affärsmodeller så som cirkulära system4 för produkter och tjänster samt
hushållning med naturresurser erbjuder utvecklingsmöjligheter för nya samarbeten och
affärsidéer.
2. Metodik
Programmets bakgrund, framtagande och relation till övriga regionala program.
2.1 Om energi- och klimatprogrammet
Energi- och klimatprogrammet är en revidering av det tidigare energi- och klimatprogram
som gällde 2013 – 2016. Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län (Regionförbundet
Örebro län under förra programmet) har gemensamt arbetat fram de båda programmen på ett
likartat sätt. De två organisationerna har tagit fram programmet i samarbete och i bred dialog
med politiker, tjänstemän och länsledning inom organisationerna samt i länets kommuner. I
viss utsträckning har även företag och civila organisationer deltagit i dialog om programmet.
Mål och insatsområden från förra programmet har reviderats utifrån nuläge och nya nationella
mål.
2
Bioekonomi är ett uttryck som beskriver de värdekedjor som har sitt ursprung i jorden, skogen och sjöarna och
är förnybara. Skogen är den stora basen i ekonomin.
3
http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.4a47ad14158202bd79cc746/1478088960441/svardirekt_2016_23_De
n+svenska+bioekonomins+utveckling+%E2%80%93+Statistik+och+analys.pdf
4
Cirkulära system eller cirkulär ekonomi innebär att en råvara återanvänds eller återvinns i flera steg innan den
försvinner ur systemet.
4
Syftet med energi- och klimatprogrammet är att styra inriktningen på verksamheter vid
Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län. EKP är vägledande för länets kommuner
och inspirationskälla för företag och andra organisationer. Kommuner och andra
organisationer har möjlighet att ansluta sig till programmet och anta hela eller delar som ett
eget strategiskt dokument. Målet är att tillsammans arbeta för att Örebro län når uppsatta
energi- och klimatmål och att bidra till en hållbar samhällsutveckling.
EKP syftar till att peka ut mål och insatsområden som är viktiga för att nå lägre
klimatpåverkan. Det är insatser där möjlighet till samverkan mellan olika aktörer finns, och de
är utvalda utifrån regional och lokal rådighet.
EKP har tre övergripande mål. De är baserade på de nationella målen som brutits ned till
regional nivå och anpassats till regionala förutsättningar. Insatsområdena är områden som är
av stor betydelse för nå de övergripande målen. Varje insatsområde har även förslag till
insatser som kan bidra till att nå energi- och klimatmålen.
Insatserna ska ligga till grund för de åtgärder som vidtas i länet. I de flesta fall finns ingen
organisation angiven som ansvarig för insatsen, men Länsstyrelsen och Regionen ska
tillsammans och i samarbete med kommuner och andra aktörer ansvara för att hänsyn tas till
förslagen på insatser.
Till programmet hör en underlagsrapport. Den innehåller bakgrundsinformation kring de olika
målen och insatsområdena samt ytterligare statistik. Där finns också en information om hur
klimatvärdering av el, värme och drivmedel gjorts i arbetet med energi- och
klimatprogrammet.
Genom hela dokumentet används länet som uttryck för den geografiska ytan och
Örebroregionen som uttryck för verksamheter och människorna tillsammans.
2.2 Relaterade regionala program och styrdokument
5
6
EKP ingår i åtgärdsplanen för de regionala miljömålen, som en åtgärd för
fokusområdet Minskad klimatpåverkan.5
EKP kopplar till den regionala utvecklingsstrategin, RUS. RUS utgår från tre
övergripande mål som genomsyrar alla områden, varav ett är En klimatneutral och
mer resurseffektiv region. RUS uppgift är att prioritera vilka områden Örebroregionen
bör satsa på inför framtiden.6 RUS är i skrivande stund under omarbetning och
beslutas under 2017. Energi och klimatprogrammet är ett förtydligande hur målen för
energi och klimat i RUSen ska nås.
http://www.lansstyrelsen.se/Orebro/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/Pages/default.aspx
https://www.regionorebrolan.se/sv/Regional-utveckling/Regional-utvecklingsstrategi11/
5
EKP pekar ut områden som Länstransportplanen ska ta med i underlaget. LTP är en
långsiktig planering av de infrastrukturåtgärder som behöver vidtas och prioriteras i
länet.7
EKP anger mål för kollektivtrafikresandet, som också återfinns i det regionala
trafikförsörjningsprogram som behandlar kollektivtrafikens utveckling.8
EKP har kopplingar till den regionala digitala agendan, som är en plan för hur den
tekniska utvecklingen inom digitaliseringen ska kunna tas tillvara ur olika
samhälleliga perspektiv, exempelvis resfria möten.9
EKP ska också beaktas i arbetet med organisationernas interna
hållbarhetsprogram/miljöledningsprogram.
Kommunerna antar egna lokala energi- och klimatmål, men har möjlighet att ansluta
sig till detta energi- och klimatprogram i valfri utsträckning.
7
https://www.regionorebrolan.se/sv/Regional-utveckling/Trafik-ochSamhallsplanering/Infrastruktur/Lanstransportplan-2018-2029/
8
https://www.regionorebrolan.se/sv/Regional-utveckling/Trafik-och-Samhallsplanering/Kollektivtrafik--Utveckling/Trafikforsorjningsprogram/
9
https://www.regionorebrolan.se/sv/Halsa-och-vard/eHalsa/Digital-agenda/
6
3. Vision och övergripande mål för Örebro läns energi- och klimatprogram
Energi- och klimatprogrammets vision och övergripande målbild presenteras tillsammans med
en nulägesbeskrivning av energi- och klimatläget i Örebro län samt regionala förutsättningar.
3.1 Vision
I Örebro län tar vi vårt ansvar för att minska klimatutsläppen.
Energin är förnybar, energianvändningen är effektiv och nettoutsläppen av växthusgaser går
mot noll.
3.2 Övergripande mål
En klimatneutral och resurseffektiv region med noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045
Ett hållbart Örebro län ur energi- och klimatsynpunkt handlar om att minska utsläppen av
växthusgaser. Energianvändningen i Örebro län måste till stor del utgöras av förnybar energi,
samtidigt som energianvändningen effektiviseras. För att följa en hållbar utveckling arbetar
energi- och klimatprogrammet för att uppnå tre övergripande mål.
1. År 2030 är utsläppen av växthusgaser 60 procent lägre än 2005 års nivåer.
2. År 2030 utgör andelen förnybar energi minst 80 procent av den totala
energianvändningen i Örebro län.
3. Energianvändningen i Örebro län ska år 2030 vara 50 procent effektivare jämfört med
2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BRP.
3.2.1 Indikatorer
Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton koldioxidekvivalenter/år). Källa:
Utsläppsstatistik från Länsstyrelsernas samverkan i miljömålsuppföljningen10
Kvoten mellan förnybar tillförd energi och slutlig energianvändning i Örebro län. Källa: SCB
Total slutanvändning av energi per bruttoregionalproduktenhet i fasta priser och år.
(kWh/miljoner kronor i fasta priser). Källa: SCB Utsläppsstatistik nedbruten per invånare i
länet, jämfört med utsläppsstatistik per invånare i landet. Källa: SCBs miljöräkenskaper
3.3 Nuläge
Såväl Sverige som EU har antagit det så kallade tvågradersmålet, som innebär att
medeltemperaturen på jorden inte får öka mer än två grader över förindustriell nivå. Det vill
säga sedan människan började använda fossila bränslen i större utsträckning i slutet av 1800talet. Hittills är ökningen 0,8 grader sedan 185011 Under samma tid har halten koldioxid i
atmosfären stigit från 280 ppm till 399 ppm (år 2015). Tvågradersmålet var utgångspunkt i
förhandlingarna som hölls i Paris i slutet av 2015 (COP21) om ett nytt globalt klimatavtal.
Klimatavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader,
med en och en halv grad som målsättning. Det är nu upp till respektive land att agera och
redogöra för sitt bidrag till att uppfylla målet. Med utgångspunkt från ambitionerna i
10
11
http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell-emissionsdatabas/Pages/default.aspx
http://tellus.science.gu.se/fokus_arktis/globala_uppvarmningen/medeltemperaturen_okar
7
Parisavtalet har Miljömålsberedningen i ett delbetänkande tagit fram ett förslag till
klimatpolitiskt ramverk (inklusive förslag till klimatlag) som innehåller ett långsiktigt mål om
att Sverige, senast 2045, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
I stora delar av samhället har utsläppen av växthusgaser minskat de senaste åren, mycket tack
vare teknikutveckling och energieffektiviseringar. Det finns tendenser att exempelvis ökat
transportarbete äter upp effektiviseringen som gjort hittills, och takten i omställningen till ett
hållbarare samhälle måste öka.
3.4 Nuläge regionalt
För att ge en övergripande bild av energi- och klimatläget i Örebro län utgår EKP från tre
övergripande mål, och nuläget presenteras i graferna som följer. Graferna visar statistik över
de totala utsläppen av växthusgaser i Örebro län, statistik över andelen förnybar energi i
Örebro län och statistik över tillförd energi per bruttoregionalprodukt vilket ger en bild över
energieffektiviseringen i länet. Den fjärde figuren visar till sist ett Sankeydiagram som ger en
god bild över tillförd och använd energi inom olika verksamheter i Örebro län. De fyra
graferna ger tillsammans en tydlig bild av hur Örebro län ser ut idag ur en energi- och
klimatvinkel.
Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län (tusen ton CO2-ekvivalenter per år)
2400
2200
2000
1800
Avfall och avlopp
1600
Jordbruk
1400
Lösningsmedelsanvändning
1200
Arbetsmaskiner Tot
1000
Transporter
800
Industriprocesser
600
Energiförsörjning
400
200
0
1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Figur 1. Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län. Den röda linjen anger målet för 2030, efter 60 procents sänkning av utsläppen från
2005 års nivå (760 tusen ton/år). Källa: SCB
Under perioden 2005 – 2014 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med 23
procent. Målet om en 60 procents minskning av utsläppen illustreras i grafen ovan av den
röda linjen. En minskning med 60 procent innebär minskade utsläpp på 760 tusen ton per år.
Det motsvarar utsläppen från transporter, arbetsfordon och lösningsmedelsanvändningen i
länet år 2014.
8
Omställningen till minskade utsläpp går allt snabbare både tack vare nya tekniska
innovationer och möjligheter, ny kunskap och tack vare en bredare samverkan och förståelse i
energi- och klimatrelaterade frågor.
Enligt SCB12 släpper Örebro län ut i snitt 6 ton koldioxidekvivalenter per invånare (2014).
Det varierar mellan 3 ton (Örebro) och 8 ton (Askersund och Degerfors). I de siffrorna är alla
sektorer inräknade. Den genomsnittliga siffran för landet (2014) är 6 ton per person och år.
Det här är beräkningar av de territoriella utsläppen av all verksamhet som bedrivs i länet. Av
detta exporteras en del utsläpp, allt stål från Degerfors används ju inte där och inte i länet. På
samma sätt importeras en del utsläpp. Enligt Naturvårdsverket13 var de konsumtionsbaserade
utsläppen (de territoriella – exporterade + importerade) närmare 11 ton per person 2014. De
siffrorna är nationella.
Andel förnybar energi i Örebro län (procent)
100
90
80
70
60
50
Total - andel icke förnybar
40
Total - andel förnybar
30
20
10
0
Figur 2. Andel förnybar energi i Örebro län. Den röda linjen anger målet, 80 procent förnybar energi. Källa: SCB
Grafen visar hur energiläget sett ut fram till år 2014. Målet om 80 procent förnybar energi till
år 2030 anges i grafen ovan av den röda linjen. År 2014 utgjorde förnybar energi 60 procent
av den energi som användes i Örebro län. Till förnybar energi räknas biobränsle, avlutar,
biogas, biodrivmedel samt del av el och av avfall. Se även figur 4.
12
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbarutveckling/miljorakenskaper/utslapp-och-intensiteter-per-ar-2008-2015-preliminar-statistik/
13
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-vaxthusgasutslapp-fran-svenskkonsumtion-per-person/
9
Hittills har brist på en bred och långsiktig överenskommelse om energipolitiken bromsat
utvecklingen av nya investeringar för förnybar energi. Energikommissionen tillsattes under
2015 och har presenterat ett underlag för en bred politisk överenskommelse om
energipolitikens inriktning, med fokus på 2025 och framåt. Det kan ge positiva effekter på
utvecklingen av förnybar energi på både nationell och lokal nivå.
Tillförd energi/BRP i Örebro län (kWh/ miljon kronor)
0,20
0,18
0,16
0,14
0,12
0,10
0,08
0,06
0,04
0,02
0,00
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2014
Figur 3. Tillförd energi per bruttoregionalprodukt (BRP) i Örebro län. Den röda linjen anger målet för 2030, energianvändningen har blivit
50 procent effektivare sedan år 2005 (kWh/mnkr) 0,08 kWh/mnkr.
Energianvändningen är normalårskorrigerad och BRP är beräknad som fasta priser till 2010 års värden. Källa: SCB.
Grafen visar hur energieffektiviseringen i länet sett ut sedan 2001. Målet om 50 procent
effektivare energianvändning till år 2030 visas i grafen ovan av den röda linjen. År 2014 hade
energiintensiteten i länet minskat med 20 procent från år 2005.
Regionala förutsättningar
Örebro län har en geografisk belägenhet i landet och i Skandinavien som gör att det är väl
lämpat som logistikcentrum. Ett antal stora företag har sina centrallager här. Det kan göra att
utsläppen från godstransporter blir något högre i länet än de skulle vara om transporterna var
färre, men bidrar till att minska godstransporterna nationellt och det pågår ett stort arbete för
att skapa en grön logistikregion.
Länets industri hade 2014 sin tyngdpunkt i branscherna verkstad-, bygg-, elektronik-, massaoch pappersindustri, kemi och metallindustri.
I länet finns 12 kommuner, och det finns flera kommunala samarbeten mellan de mindre
kommunerna. Det rör i olika utsträckning frågor om avfallshantering, miljötillsyn, och vissa
10
samhällsbyggnadsfrågor. Detta ger lite mer muskler i arbetet med dessa frågor än om små
kommuner skulle bedriva allt arbete i egen regi. Det finns också ett upphandlingssamarbete
där Örebro kommun sköter upphandlingen åt de mindre kommunerna.
Örebro län växer befolkningsmässigt. Då efterfrågan på bostäder även i kommuner med en
lägre ökning inte fullt ut matchar utbudet av bostäder finns bostadsbrist i alla kommuner,
framför allt i kommunernas centralorter.
Det finns stor potential för tillväxt inom den biobaserade och cirkulära ekonomin. Denna
potential kan utvecklas i Örebro län, liksom i många andra län i Sverige, och är en
förutsättning för en framtida miljödriven näringslivsutveckling.
Sankeydiagram över tillförd och använd energi i Örebro län
Figur 4. Tillförd och använd energi inom olika verksamheter i Örebro län år 2013. Källa: Energistatistik för Sveriges län och
kommuner år 2013, Rapport 2016:07, Länsstyrelsen Dalarna.
11
Sankeydiagrammet visar ursprunget för den tillförda energin (vänster sida) och vilken typ av
energi olika verksamheter i Örebro län använde år 2013 (höger sida).
Diagrammet visar exempelvis att biobränsle för uppvärmning och kraftproduktion (ljusgröna
streck) utgjorde 20 procent av den totala energitillförseln, och användes av hushåll och
industri. Biobränsle används även i kraftvärmeverk som även producerar el (orangea streck).
Kraftvärme och fjärrvärme levererar sedan energi till hushåll, offentlig verksamhet, industri
och övriga tjänster. Det finns också vissa distributionsförluster.
4. Genomförande
Energi- och klimatprogrammet för Örebro län sätter mål och ger förslag till insatser för ett
samlat klimatarbete i länet. Det ger en bild av gemensamma energi- och klimatmål och
möjliga samarbetsområden för länets aktörer. EKP är styrande för utåtriktade verksamheter
hos Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län, det är vägledande för länets
kommuner, och det ska vara inspiration för företag och andra verksamheter i länet.
Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län har ett uppdrag att samordna, underlätta
och skapa förutsättningar för ett lyckat energi- och klimatarbete i länet. Det görs genom
framtagande, revidering och genomförande av energi- och klimatprogrammet. I en gemensam
projektorganisation i länet förs dialog om mål och insatser i bred samverkan med länets
kommuner, organisationer och näringsliv. EKP är utgångspunkt för ett samarbete i energioch klimatfrågor mellan länets aktörer. Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län har
en roll att samordna och skapa förutsättningar för insatser och åtgärder för att nå målen. De
förslag till insatser som presenteras i EKP utförs i samarbete med de aktörer som har rådighet
inom respektive område. Där har Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län en roll att
samordna och skapa förutsättningar för relevanta insatser. Insatserna uppdateras kontinuerligt
för att på bästa sätt möta de mål som finns uppsatta. EKP ger en gemensam inriktning för
arbetet med energi- och klimatfrågor och ger gemensamma mål för aktörer i länet.
EKP ska användas som underlag av Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län för
respektive organisations årliga verksamhetsplanering.
4.1 Uppföljning
Årligen presenterar Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro en skriftlig uppföljning
som utvärderar utvecklingen för alla områden i EKP. Resultatet sprids sedan i länet via en
årlig uppföljningsrapport och en årlig energi- och klimatkonferens. Resultat av uppföljning
rapporteras även löpande till respektive organisations politiska ledning. Länsstyrelsen
ansvarar för årlig uppföljning och redovisning av programmets indikatorer.
4.2 Metoder för att nå klimatmålen
En grundläggande metod i energi- och klimatarbetet är resurseffektivisering. Återanvändning
och cirkulära system måste prioriteras framför nyproduktion inom alla insatsområden. Det
finns många olika nivåer för insatserna även inom ett specifikt område, vilket kan
åskådliggöras med pyramiderna nedan.
12
Förnybar
energi
Förädling
(biogas,
förbränning)
Energieffektiv
teknik
Minskat avfall
Energieffektiv byggnad i
ett livscykelperspektiv
Minskad konsumtion
Det vänstra exemplet syftar till att illustrera hur en byggnad blir så energieffektiv som möjligt
och det högra en liknande motsvarighet för konsumtion. Basen är det fält som är viktigast att
jobba med, det har störst effekt på att minska klimatutsläpp eller energiåtgång och har
samtidigt inverkan på fälten längre upp.
Klimatet är inte en isolerad fråga och för att nå både regionala och nationella klimatmål krävs
samarbete mellan sektorer, organisationer, branscher. I en cirkulär ekonomi krävs samarbete
över branschgränser då restprodukterna i en bransch många gånger kan vara råvara i en annan
bransch.
Verktyg
Det finns många verktyg som offentliga organisationer kan använda för att nå klimatmålen.
Några verktyg, som lagstiftning och skatter, styrs från nationell eller internationell nivå.
Andra kan användas lokalt. Gemensamt för de verktyg vi anger här är att de kan användas på
många olika insatsområden, i olika utsträckning och på alla nivåer i verksamheten.
Samverkan dialog och kommunikation. Samarbete mellan aktörer på regional nivå
är viktigt för att sänka utsläppen här. Det kan ske genom projekt och nätverk med
kommuner, företag, branscher och organisationer. För att kunna skapa förändring i
tankesätt och utveckling av nya tillvägagångssätt måste även information ges och
dialog föras. Nudging14är ett arbetssätt som är aktuellt för att ändra vanor och
beteenden.
Samhällsplanering. Samhällsplaneringen på lokal och regional nivå har stor
betydelse för att långsiktigt minska länets resurs- och energiförbrukning. Om
transporter och resor ska bli mer hållbara och effektivare, om restvärme ska tas till
vara och förnybar energi framställas i stor mängd måste samhällsplaneringen bidra
med goda förutsättningar. Därför behöver klimat- och energifrågorna knytas samman
med den fysiska planeringen. En regional och kommunal samverkan och samordning
kring fysisk planering och tekniska system är också viktig för att skapa hållbara
gemensamma lösningar i klimat- och energifrågor, exempelvis kring system för
energiförsörjning, vatten- och avlopp, avfall och transporter.
14
Nudging innebär att man knuffar människor i önskvärd riktning genom att förändra någon aspekt i
beslutsmiljön utan att begränsa någon valfrihet eller genomdriva några ekonomiska incitament. Beteendelabbet,
pers com.
13
Upphandling och inköp. När rätt krav ställs vid upphandling kan hållbara och
klimateffektiva lösningar, produkter och tjänster gynnas. Det är viktigt att förbereda
upphandlingarna väl så att klimatpåverkan minskar samtidigt som
upphandlingsreglerna följs. Det finns olika sätt att arbeta, dels genom kraven och
viktningen dem emellan inför varje upphandling, dels genom samverkan med andra
upphandlare. Man kan utarbeta gemensamma kravprofiler och/eller använda
innovationsupphandlingar för att förändra produktutvecklingen. Det kan till exempel
innebära att gynna nya materialval vid byggnation, eller nya koldioxidsnåla lösningar
för transporter.
Det är viktigt att miljö- och energikrav får betydelse i bedömning vid en upphandling,
och kan viktas mot pris där det är möjligt och relevant.
Under avtalsperioden måste kraven i upphandlingen följas upp, så att de miljökrav
som ställdes i upphandlingen också följs. Om biogasbilar körs till stor del på bensin
hade inte ett krav på biobränsle någon verkan.
Digitalisering. Inom digitalisering finns många möjligheter och nya lösningar som till
stor del kan ge en minskad klimat- och energipåverkan. Att utnyttja möjligheterna till
innovativa lösningar skapar goda förutsättningar för att nå våra klimatmål.
Digitalisering leder i sig självt inte till minskade klimatutsläpp, utan det handlar om
hur man använder den digitala tekniken, men även hur utrustning tillverkas och i
vilken takt den byts ut. Även infrastruktur i form av serverhallar och dylikt kan genom
sin utformning få högre eller lägre klimatpåverkan.
14
5. Insatsområden
För att uppnå energi- och klimatprogrammets vision och långsiktiga mål har sex olika
insatsområden identifierats. Insatsområdena har identifierats utifrån möjligheter att skapa
samarbete och samverkan mellan regionala aktörer. Det är områden där det finns regional och
lokal rådighet och områden där insatser kan ha stor effekt för att minska länets
klimatpåverkan.
15
5.1 Energiförsörjning
Energiförsörjningen är effektiv och till stor del förnybar.
5.1.1 Mål för energiförsörjning
År 2030 är 80 procent av den tillförda energin förnybar.
Delmål
o Den årliga solelproduktionen är 150 GWh i Örebro län
o Den årliga biogasproduktionen ökas i Örebro län jämfört med 2015 års nivå på
100 MWh
I samtliga kommuner i länet finns aktuella planeringsunderlag för vindkraft
5.1.2 Indikatorer
Produktion av förnybar energi i Örebro län per år. Källa: SCB
Andel förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen i Örebro län. Källa: SCB
Solelproduktion, regionalt installerad effekt i MW. Källa: uppgifter från elnätsägarna i Örebro
län. Statistik från Biogasportalen.se över biogas i Örebro län
Utsläpp av växthusgaser från energiproduktion i Örebro län. Källa Länsstyrelsernas
samverkan i miljömålsuppföljningen15
5.1.3 Klimatpåverkan från energiförsörjning
Det händer mycket kring förnybar energi i skrivande stund. Nationellt har
Energikommissionen presenterat en parlamentarisk energiöverenskommelse om energi16 och
en strategi för solel är på gång. I EU är en energiunion med inriktning mot förnybar energi på
väg att bildas. Det kan sätta fart ytterligare på utvecklingen och Örebro läns förutsättningar är
därför goda för en expansiv utveckling.
EKP fokuserar på områden som har utvecklingspotential och kan skjutsas framåt med hjälp av
de offentliga insatserna snarare än de områden som Örebroregionen inte har rådighet över.
Alla större fjärrvärmeleverantör har mål för att vara helt eller nästan fossilfria 2020 och
arbetar mot detta mål. En viktig del är också att arbeta för att fjärrvärmeproduktionen ska
baseras på förnybara bränslen vilket utesluter torv som bränsle. Ett annat område som är
betydelsefullt för målet om förnybar energi är transporter som står för över 20 procent av
användningen av fossil energi. Se insatsområde resor och transporter.
Solenergi har stor potential att bidra till energiproduktionen, även om det idag är ett inte så
utvecklat område. Energimyndigheten har under 2016 presenterat en strategi för ökad
användning av solel i vilken ett mål för år 2040 om 7-14 TWh föreslagits. Örebro läns andel
av elanvändningen är cirka 3 procent, och vilket innebär att målet om 150 MWh i Örebro län
till år 2030 är realistiskt
15
16
http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell-emissionsdatabas/Pages/default.aspx
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/01/SOU-2017_2_webb.pdf
16
I Örebro län finns potential för en ökad produktion av biogas, vilket innebär att en ökad
regional användning av biogas bör stimuleras så att de ekonomiska förutsättningarna ökar. År
2013 användes endast 35 procent av biogas regionalt. 2015 var produktionen i länet 100
MWh.
5.1.4 Förslag till insatser
Nyinstallation av solenergianläggningar, effektivare vattenkraft och en ökad
regional biogasproduktion främjas.
Vindkraftsplaner uppdateras löpande för att inte hindra möjlighet till
utbyggnad av vindkraft på grund av inaktualitet.
Användningen av biogas och övrig bioenergi i Örebro län främjas för att
därigenom möjliggöra ökad produktion.
Aktiviteter för att utveckla användningen av fjärrvärme, närvärme, restvärme
och restkyla samt undvika effekttoppar genomförs.
Förutsättningar för ökad användning av förnybar energi främjas genom
utformning av den fysiska planeringen.
Erfarenhetsutbytesaktiviteter, seminarier eller utbildningar arrangeras för att
öka kunskapen om förnybar energi.
Rådgivning bedrivs för att installera och utnyttja förnybar energi så effektivt
som möjligt.
Detta område handlar om att öka möjligheter för förnybar energiproduktion. Biobränslen
används till stor del i fjärrvärmeproduktionen, och där har det redan skett en stor omställning
men det är fortsatt en viktig källa till förnybar energi.
Elpriserna påverkar exploateringen av vindenergi starkt. Det är långsiktiga investeringar och
förändrade elpriser som kan påverka lönsamheten och investeringstakten. Men förutsättningar
för utbyggnad av förnybar energi kan även möjliggöras och förenklas genom en god planering
av samhällets utbyggnad och exploatering. Då är det viktigt att det finns uppdaterade planer så
att utbyggnaden inte hindras eller försenas på grund av uppdatering av de fördjupade
översiktsplanerna, där möjliga vindkraftslokaliseringar kan pekas ut.
Vattenkraften i länet har vissa möjligheter att effektiviseras och där det är möjligt är det en
viktig åtgärd.
Restvärme kan utnyttjas både i när- och fjärrvärmenät, till elproduktion och genom att bygga
lokala värmedistributionssystem mellan aktörer som har överskott av värme och de som har
värmebehov. Här finns stor potential till energieffektivisering, men enligt förstudier behöver
aktörerna stöd för att komma vidare i processen.
Kommuner kan både genom egen verksamhet och ägardirektiv till egna bolag samt
upphandlingskrav, påverka marknaden mot ökad produktion av förnybar energi.
I övrigt kan påverkan ske genom kompetensutvecklingsinsatser, information och genom att
utnyttja olika projekt- och investeringsstöd som finns till exempel genom ”Klimatklivet” samt
genom EUs projektfinansiering.
17
5.2 Företag och Industrier
Företagen är energieffektiva och användningen av fossila bränslen i länet är nära noll.
5.2.1 Mål för området företag och industrier
År 2030 har energiintensiteten i industrin i Örebro län minskat med 50 procent
jämfört med 200817.
År 2030 har användningen av fossila bränslen inom företag och industri i Örebro
län minskat med 95 procent jämfört med 2008.
5.2.2 Indikatorer
Energianvändningen och energiintensitet inom Örebro läns industrisektor, SNI 10 – 37
Industrins användning av fossila bränslen, SCB.
5.2.3 Klimatpåverkan från företag och industri
Industrin i Örebro län svarar för 42 procent av den totala slutanvändningen av energi i länet.18
Energianvändningen är starkt kopplad till konjunktur, energipris, skattesubventioner och i viss
mån utsläppsrätter19. Även branschsammansättningen i länet påverkar energianvändningen.
Trenden för den totala energianvändningen inom industrin varierar från år till år. Tidvis ökad
energianvändning kan delvis bero på ökad produktion för flera av industrierna. Målet är satt
som ett effektivitetsmått där hänsyn tas till förädlingsvärdet just för att konjunkturen inte ska
påverka måluppfyllnaden.
Den 1 juni 2014 trädde en lag om energikartläggning i stora företag i kraft. Lagen syftar till
att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag.
Den reduktion av koldioxidskatten som industrin har haft minskas. Kombinerat med
investeringsstödet ”Klimatklivet” finns en positiv trend att få till stånd åtgärder för att
påskynda omställningen till förnybara energikällor i länet. Utfasningen av fossila bränslen har
gått ganska långsamt inom företag och industrier, men sedan 2015 har flera större projekt
kring utfasning av fossil olja och tillvaratagande av restvärme från industrier inletts.
5.2 4 Förslag till insatser
Informera om och ta tillvara möjligheterna till energiomställning med hjälp av statliga
stöd och insatser.
Projekt och nätverk drivs för energikartläggning och energieffektivisering för att
stödja företag.
Bilda samverkansprojekt och nätverk för tekniska lösningar, innovationer och
erfarenhetsutbyte inom och mellan branscher.
Via tillsyn och rådgivning främja förnybara energislag.
17
energiåtgång per förädlingsvärde (kWh/mnkr)
Sankeydiagrammet.
19
Handel med utsläppsrätter, EU-ETS, är Eus system för att minska koldioxidutsläpp från energiintensiv industri
och energiproduktion.
18
18
Genomföra energi- och klimatrådgivning för att stötta och stärka energieffektivisering
och minskad klimatpåverkan hos företag.
En tidig omställning och anpassning till framtida energi- och miljökrav innebär att nya
affärsmodeller kan skapas. Utveckling av nya affärsmodeller inom den cirkulära ekonomin
bör också stödjas. Genom kontinuerligt arbete med energi- och resurseffektivitet förbättras
företags konkurrenskraft. De företag som uppnår klimatneutralitet är mer robusta inför ökade
priser på fossil energi eller ökad efterfrågan på hållbara tjänster och produkter.
Inom detta område är det statliga styrmedel och ökade kundkrav som har störst påverkan på
företagens omställning. Eftersom de ligger utanför energi- och klimatprogrammets rådighet
innebär det att framförallt indirekta åtgärder är aktuella som insatser. Genom att arbeta med
nätverk, information om tillgängliga stödformer samt inspiration kring goda exempel kan
bättre förutsättningar för att nå målen ges till företagen. De kommunala energi- och
klimatrådgivarna har en viktig roll i det arbetet.
Ett exempel på projekt är projektet Energieffektiva Företag i Östra Mellansverige, som
bedrivs av Region Örebro län, och syftar till att små och medelstora företag ska öka sin
energieffektivitet och konkurrenskraft samtidigt som de minskar sin klimatpåverkan. Ett
exempel på nätverk är Länsstyrelsens energieffektiviseringsnätverk för bland annat stora
företag.
EU:s strukturfonder och statliga bidrag kan ge nya möjligheter att arbeta med frågorna lokalt
och regionalt.
19
5.3 Bygg och fastighet
Byggnaders resursuttag, energianvändning och klimatpåverkan är minimerad genom hela
livscykeln.
5.3.1 Mål för området bygg och fastighet
År 2030 har byggnaders energianvändning per areaenhet i genomsnitt minskat med 30
procent, och till år 2045 med 45 procent, jämfört med år 2008.
År 2030 har klimatpåverkan minskat i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och
renovering.
5.3.2 Indikatorer
Total temperaturkorrigerad energianvändning i byggnader per uppvärmd areaenhet (kWh/m2),
SCB Klimatpåverkan från användning av material och produkter mäts genom
enkätuppföljning av upphandlingskrav i offentliga fastighetsföretag, eller andra möjliga sätt
att följa livscykelpåverkan.
5.3.3 Bygg och fastigheters klimatpåverkan
Byggnader står för cirka en tredjedel av energianvändningen i Sverige. Byggande och
byggnader ger upphov till stor användning av mark, resurser, avfall och miljöpåverkan. I ett
livscykelperspektiv blir utvinning och förädling av material och produktion av byggnader allt
mer betydelsefulla skeden relativt användningsskedet. Livscykelanalyser (LCA) används för
närvarande i ringa grad för att minska resurs- och miljöpåverkan men utvecklingssatsningar
pågår. Det sker i utvecklingen av certifieringssystem för byggnader och i nationella riktlinjer
och verktyg för upphandling.
Länets byggnadsbestånd är i behov av att utvecklas mot en effektiv resurs- och
energianvändning med låg klimatbelastning och god boendekomfort.
En fortsatt brist på bostäder gör att byggverksamheten kommer förbli hög, både vad gäller
om- och nybyggnad. Nationellt är behovet 700 000 nya lägenheter till 2025. Samtidigt finns
ett stort upprustningsbehov i fastigheter från rekordåren (miljonprogrammet). En nationell
uppskattning är att 50 000 lägenheter per år behöver renoveras. En utmaning är att producera
nya och ombyggda fastigheter med bra energiprestanda och låg klimatbelastning i den höga
takt som krävs samtidigt som bygg- och renoveringskostnader hålls nere. Utmaningarna för
Örebro län är de samma som de nationella. Det råder brist på lägenheter i länet både för att
kunna möta ett ökat antal äldre och många ungdomar med behov av anpassat boende och
samtidigt hög invandring.
Målet om att till år 2030 ha minskat klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad
och renovering stämmer överens med visionen i Smart built environment20 där ett mål om 40
procent minskning till år 2030 är satt. Ambitionen för Örebro län är även den att minska
klimatpåverkan med 40 procent.
20
http://www.smartbuilt.se/om_oss/vision
20
5.3.4 Förslag till insatser
Fördjupad samverkan inom branschen stimuleras. Branschen verkar tillsammans med
att utveckla och förvalta en plattform för regional samverkan som stärker det
strategiska och operativa energi- och miljöarbetet.
Utvecklingsprocesser drivs och seminarier, kurser eller utbildningar, workshops
arrangeras med praktisk problemlösning och erfarenhetsutbytesaktiviteter.
Vägledning och stöd för utvecklingsprojekt i ansökningar och genomförande samt
utveckling av nya idéer ges/finns att tillgå.
Spridning och implementering av goda exempel och ”best practice” när det gäller
metoder, material, verktyg och teknik som bidrar till god kvalitet, låga
livscykelkostnader och låg klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv.
Utformningen av styrmedel påverkar möjligheter att ställa om branschen till bra
energiprestanda och låg klimatbelastning. Byggregler för nära-nollenergibyggnader och på
verifiering av energiprestanda är exempel på krav som ska införas. Vidare utreds fortsatt
förutsättningar för individuell mätning i nya byggnader och miljö-och klimatanpassade
byggregler med hänsyn till livscykelperspektiv. Incitament för att påverka branschen är bland
annat ekonomiskt stöd för energieffektiv renovering, kompetenshöjande utbildningssatsningar
och förslag till nationellt kompetenscentrum för renovering, energieffektivt byggande och
förvaltning, livscykelanalys och livscykelkostnader. Även ett ökat intresse för miljöklassning
av byggnader, både privat och kommunalt, ger incitament för en positiv utveckling av energioch klimatfrågor inom byggande och renovering.
Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län är en plattform som utgör ett
centralt forum för regionala aktörer inom bygg- och fastighet. Nätverket driver frågor om
energieffektiva lösningar för tillförsel och distribution av förnybar energi i befintliga och nya
fastigheter. Det är en viktig kanal för kompetenshöjande insatser som utvecklas under
kommande år. Nätverket samverkar med andra regionala aktörer och med nationella nätverk
för att byta erfarenhet och kunskap.
De långsiktiga kostnaderna och konsekvenserna för miljön kan minskas kraftigt om
byggnaders hela livscykel håller bra energiprestanda. Uppföljning av befintliga byggnader har
visat att det förekommer en överanvändning av energi mellan 10-50 procent i byggnader.
Brist på kompetens hos enskilda aktörer och brister i samverkan är fortsatt ett hinder för att
kommersiellt lönsam energi- och miljöteknik ska nå en bred användning och för rätt drift av
fastigheter.
Det finns behov av och möjlighet att vidareutveckla regionala bygg- och fastighetssektorns
aktörers kompetens för att möta kommande utmaningar. I begreppet kompetens ingår att ha
kännedom om och att kunna tillämpa metoder, verktyg, teknik för att bygga, renovera och
förvalta byggnader på ett hållbart sätt.
Det finns bra möjligheter att dra nytta av och sprida nationella
kompetensutvecklingssatsningar för lågenergibyggnader. I det nås såväl
byggarbetsplatspersonal, beställare, förvaltare och projektörer samt lärare för yrkes- och
gymnasieutbildningar.
21
5.4 Produktion och konsumtion av livsmedel
Produktion av livsmedel sker enligt metoder som ligger långt framme ur ett
klimatperspektiv, livsmedelskonsumtionen styrs mot minskad klimatpåverkan.
5.4.1 Mål för området livsmedel
År 2030 har utsläppen av växthusgaser från livsmedelskonsumtionen i Örebro län
minskat med 45 procent jämfört med år 2014
År 2030 tas energiinnehållet i gödseln tillvara genom rötning
Primärproducenter21 har deltagit i utbildningar som bidrar till att minska utsläppen
från livsmedelsproduktionen
5.4.2 Indikatorer
Statistik över inköpta livsmedels klimatpåverkan från kommunerna och Region Örebro län.
Statistik från befintliga anläggningar över mängd gödsel/andel lantbrukare som levererar
gödsel till biogasanläggningar.
Statistik från relevanta myndigheter (2016 främst Jordbruksverkets statistik över Greppa
näringen).
5.4.3 Klimatpåverkan från livsmedel
Jordbrukets klimatpåverkan skiljer sig från många andra sektorers påverkan eftersom stora
delar av växthusgasutsläppen styrs av biologiska processer. Det gör att de kan vara svåra att
kontrollera och påverka. Det är också svårare att bedöma effekten av olika åtgärder 22.
Effekten av olika insatser kan bli olika beroende på plats och årsmån. För att hantera det
behövs kunskap hos den som genomför åtgärderna.
En effektiv produktion, det vill säga att uppnå samma resultat med mindre insatsvaror är ett
sätt att minska klimatpåverkan. Det kan vara minskat foderspill, minskad dödlighet i
djurproduktionen, ökad skörd per kilo insatt kväve, skapande av optimala odlingsförhållanden
mm. Ny teknik, god kunskap och management kan bidra till optimering och rätt åtgärd på rätt
tid och plats.
Svenskt naturbeteskött har lägre klimatpåverkan än mycket av det nötkött som importeras.
Det bidrar dessutom till andra miljömål som Ett rikt odlingslandskap och Biologisk mångfald.
Livsmedelsproduktionen är starkt kopplad till konsumtionen av livsmedel, då det som
efterfrågas styr vad som kommer att produceras.
Konsumtionsmålet och utgångsåret är valt utifrån Örebro kommuns mål och mätdata. Alla
kommuner i länet kommer att mäta utsläppen från livsmedlen på samma sätt framöver.
21
Med primärproducenter avses de som ingår i livsmedelsproduktionens första steg.
Minskade växtnäringsförluster och väthusgasutsläpp 2016 – förslag till handlingsprogram för lantbruket - En
kortversion av rapport 2010:10
22
22
Region Örebro län mäter också utsläppen, men deltar inte i den gemensamma upphandlingen
av verktyg.
5.4.4 Förslag till insatser
Aktivt samarbete för att minska klimatpåverkan från mat som serveras i offentlig
sektor.
Samverka för att ta tillvara organiskt avfall och gödsel till biogasproduktionen
kostnadseffektivt.
Projekt och rådgivning utvecklas i samarbete med primärproducenter.
Primärproducenters sökande av bidrag och stöd för klimatfrämjande och
energieffektiviserande investeringar stöttas och främjas.
Minimera exploateringen av jordbruksmark vid planläggning av infrastruktur och
byggnation.
Länsstyrelsen i Örebro län administrerar och verkar för de olika delarna i
Landsbygdsprogrammet samt Greppa näringen som har bäring på att minska utsläppen av
växthusgaser från jordbruket. Inom branschen pågår arbete med att minska klimatpåverkan i
produktionen, bland annat genom klimatcertifiering av produktion och produkter, exempelvis
genom Svenskt Sigill och KRAV.
Hanteringen av gödsel är ett viktigt område där det finns möjlighet att minska klimatpåverkan
genom att hantera och använda den på ett sätt som minskar förlusterna av kväve och
klimatgaser. Förutom att lagra och använda gödseln effektivt i ett kretslopp kan den också
utgöra en viktig råvara i biogasproduktion23. Då utnyttjas energivärdet i gödseln samtidigt
som dess värde som växtnäringskälla bibehålls.
I biogasanläggningen i Karlskoga används idag gödsel som biogassubstrat. Likaså används
gödsel i den privata gårdsanläggning som finns i länet. Restprodukter från alla led i
produktion och konsumtion av livsmedel är viktiga substrat till biogas. Det är ett bra exempel
på aktiviteter som skapar ett cirkulärt kretslopp. Rötresterna från biogasframställningen utgör
ett bra gödselmedel, som kan användas istället för handelsgödsel och inom ekologisk odling.
Sverige har sedan år 2000, med början i södra Sverige, arbetat med miljöåtgärder genom
riktad miljörådgivning till lantbruk inom projektet Greppa Näringen. Klimat är en fråga som
genomsyrar merparten av den rådgivningen. Inom Landsbygdsprogrammet finns fler insatser
med bäring på klimat både inom kompetensutveckling och investeringsstöd. Budgeten inom
investeringsstöden är dock begränsad.
De offentliga organisationerna kan påverka de livsmedel som serveras. Här jobbar både
kommuner och Region Örebro län med konceptet Hållbara måltider. Länsstyrelsen arbetar
med rådgivning och finansiering av rådgivning till lantbruket.
23
http://docplayer.se/13792542-Klimatreducerande-atgarder-inom-jordbruk-en-studie-genomford-pa-uppdragav-lansstyrelsen-ostergotland.html
23
5.5 Övrig konsumtion
Hållbar konsumtion ökar i relation till den totala konsumtionen
5.5.1 Mål för området övrig konsumtion
År 2030 har avfallsmängderna per person minskat med 30 procent från 2010.
År 2030 återanvänds eller materialåtervinns 80 procent av de textilier som satts på
marknaden, i första hand till nya textilier.
Minska klimatpåverkan per konsumerad krona.
5.5.2 Indikatorer
Avfallsstatistik från Avfall Sverige
Återvinningsstatistik från Avfall Sverige
5.5.3 Konsumtionens klimatpåverkan
År 2010 var avfallsmängderna i länet 454 kg per person24 fördelat enlig följande:
Mat- och
Förpackningar och
Farligt
restavfall
Grovavfall returpapper
avfall
Elavfall Batterier
226
127
78
7,1
15,4
0,5
Produktionen av det som konsumeras ger utsläpp av växthusgaser både i Sverige och i andra
länder. Att beräkna en produkts utsläpp innebär därför att hela produktionskedja måste
beräknas, i en livscykelanalys.
Övrig konsumtion är ett vitt begrepp. I energi- och klimatprogrammet definieras övrig
konsumtion att innehålla alla slags textilier, möbler, it-utrustning, verktyg, hushållsmaskiner,
fritidsvaror samt tjänster som reparation, underhåll och uthyrning av dessa produkter.
När det gäller klimatpåverkan per konsumerad krona finns ingen bra statistik i nuläget, men
det pågår flera forskningsprojekt för att kunna mäta detta.
.
5.5.4 Förslag till insatser
Öka andelen återanvändning och återvinning genom informations- och
utbildningsinsatser.
Nätverk och samarbeten skapas för att underlätta utbyggnad av en ny marknad för
återbruk.
Möjliggör och förenkla hållbara val vid konsumtion samt vid alternativ till nyinköp.
Arbeta med textilflöden, underlätta återanvändning och återvinning.
Planera för kretslopp och väl fungerande återvinning i nya bostadsområden redan i
planstadiet.
För att skapa omställning i konsumtionen och misnka klimatpåverkan krävs samarbete mellan
olika aktörer inom de olika insatserna.
24
Jenny Westin, avfall Sverige. Pers com 2016-11-09
24
Alla organisationer och företag kan påverka sin egen konsumtion. Tillverkningsindustri kan
erbjuda produkter med låg klimatpåverkan, handeln kan underlätta för kunderna att göra bra
miljöval och individer kan påverka sin egen konsumtion. Kommunerna har genom
avfallsförordningen ett stort ansvar för att på olika sätt minska avfallsmängderna från
invånarna. Samarbete behövs för att nå bra resultat.
Hushållsavfallsmängderna används som ett mått på materialkonsumtionen. Avfallet minskas
genom arbete på många fronter. Först genom att minska konsumtionen, men även genom att
öka det cirkulära flödet där produkter och material kan återanvändas på olika vis och i olika
former. Till sist minskas avfallet från konsumtion genom att material återvinns i enlighet med
avfallstrappan.
I Naturvårdsverkets avfallsförebyggande program (under framtagande 2017) som ska ingå i
avfallsplanen för 2018-2023, finns fyra fokusområden: mat, textil, elektronik samt byggande
och rivning. Det är också föreslaget som nytt etappmål inom miljömålsuppföljningen. Idag
omfattas inte textilier av producentansvar. Eftersom mycket kommer att hända på området
som fram till idag har varit lite eftersatt i återvinningssammanhang, tar energi- och
klimatprogrammet med det som ett mål att bevaka.
EKP innefattar inte semesterresande. Det beror på att det är svårt att uppskatta utsläppen från
länsbornas flygresor. Det är fortfarande en viktig fråga för att minska klimatutsläppen.
25
5.6 Resor och Transporter
Klimatpåverkan från resor och transporter är minimerad genom ett transporteffektivt
samhälle, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel.
5.6.1 Mål för området resor och transporter
•
•
•
År 2030 är transporterna i Örebro län fossiloberoende
År 2030 är andelen persontransporter med kollektivtrafik, gång och cykel minst 30
procent
År 2030 har energianvändningen inom transportsektorn minskat med 25 procent.
Jämfört med 2009 års nivå
5.6.2 Indikatorer
Utsläpp av växthusgaser från transportsektorn, ton koldioxidekvivalenter, Länsstyrelsernas
samverkan i miljömålsuppföljningen25.
Resvaneundersökning, Region Örebro län samt resvaneundersökning, VTI
Slutlig energianvändning (MWh) inom transportsektorn, SCB26. Energiåtgång/tonkm och
CO2/tonkm för godstrafik.
5.6.3 Transportsektorns klimatpåverkan
Transporter står för cirka 40 procent av Örebro läns koldioxidutsläpp. Transportsektorns
utsläpp domineras av utsläppen från vägtrafik och bilar och lastbilar är det dominerande
färdsättet för såväl persontransporter som gods. Mängden utsläpp av växthusgaser från
godstransporter beror i hög grad på vilket transportslag som används. Järnväg och sjöfart har
en lägre klimatpåverkan än vägtransporter.
Utvecklingen går mot energieffektivare fordon och ökad andel förnybara bränslen vilket
innebär att utsläppen minskar. Men det sker i en alltför långsam takt samtidigt som trafiken
ökar och därmed genererar nya utsläpp.
5.6.4 Förslag till insatser
Framtagande av en gemensam fordons- och drivmedelsstrategi genomförs i samarbete
med relevanta aktörer i Örebro län.
Konsekvent och långsiktigt arbete med beteendepåverkan för att öka andelen resor
med kollektivtrafik, cykel och gång.
Planeringen och utveckling för att främja attraktiva och tillgängliga städer som
minskar efterfrågan på transporter och ger ökad transporteffektivitet.
Projekt och insatser samordnade med länets aktörer för främjande av ett hållbart och
transportsnålt resande.
Ökad tillgänglighet till och ökad användning av fossilfria bränslen.
Samarbete med logistiksektorn och universitetet i länet för att främja utveckling av
hållbara logistiktjänster och godstranporter, samt förnya handlingsplanen för
klimateffektiva godstransporter.
25
http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell-emissionsdatabas/Pages/default.aspx
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__EN__EN0203/?rxid=e8a77e53-4b05-4237-a33f6d5acaa73511
26
26
För att klara målet om en fossiloberoende transportsektor måste både transporter och
resmönster förändras. Den statliga FFF-utredningen27 räknar med att omställningen kräver
långtgående insatser inom följande fem åtgärdsområden; stimulera samhällsomställning mot
minskade och effektivare transporter, infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag, effektivare
fordon och ett energieffektivare framförande av fordon, biodrivmedel, eldrivna
vägtransporter.
På regional nivå är rådigheten över omställningen till ett fossilfritt transportsystem liten men
inte obetydligt. På olika sätt finns rådighet lokalt/regionalt inom alla fem åtgärdsområden.
Örebro län har en kollektivtrafik med goda försutsättningar att drivas av helt förnybara
bränslen innan år 2020. Det innebär att det finns stor potential att minska utsläppen från
persontransporter genom att flytta del av resor från fosilldrivna bilar till kollektivtrafik. En
stor andel av befolkningen i länet har god tillgänglighet till kollektivtrafik och insatser för att
öka andelen kollektivtrafikresor kan skapa nya normer och ett nytt resandemönster.
Planeringen av våra städer och resor är viktig för att skapa ett samhälle där behovet av
transport minskar. Genom planering kan också valet av gång, cykel eller kollektivtrafik
gynnas. Samordnad planering inom länet behövs för att skapa en struktur som främjar en
hållbar utveckling med energieffektiva transporter och resor. Behovet av personresor som ger
upphov till utsläpp kan minskas genom att öka mängden smarta alternativ såsom resefria
möten och distansarbete samt tillgängliggöra tjänster närmare våra bostäder.
För att kunna ställa om transportsektorn från fossila till förnybara bränslen krävs satsningar på
flertal lösningar, så som utveckling av både energieffektivare bilar, ökad användning av och
tillgänglighet till olika förnybara bränslen En samlad strategi för fossilfria drivmedel och
alternativa resvanor kan bidra till en omställning för en fossiloberoende transportsektor.
För att nå en fossilfri transportsektor behöver även gods och logistik utvecklas hållbart med
minskade utsläpp och effektiva transporter. Örebro län har tack vare god tillgång till
infrastrukutr i form av både järnväg och Europavägar bra möjlighet att attrahera
logistikföretag. Det skapar goda möjligheter att utvecklinga en hållbar logistik där
klimateffektiva transporttjänster utvecklas och erbjuds på marknaden. I Örebro län samarbetar
regionala aktörer med branschen och universitetet för att skapa förutsättningar för hållbara
godstransporter och en hållbar tillväxt i logistikbranschen genom bland annat smartare
logistik och bättre planering.
27
http://www.regeringen.se/contentassets/7bb237f0adf546daa36aaf044922f473/fossilfrihetpa-vag-sou-201384-del-12
27
