Ledare KERSTIN STENIUS Efterlyses: Nordiskt stöd för internationell alkoholpolitik WHO:S STYRELSE ENADES I JANUARI om att lägga fram en resolution för åtgärder mot ”Folkhälsoproblem orsakade av skadligt alkoholbruk” för Världshälsomötet i Geneve i maj. I resolutionsförslagets inledning konstateras att det under en rad år förts diskussioner om alkoholen inom WHO. Det finns nu en ackumulerad, internationell dokumentation om alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade problem och alkoholpolitik. WHO:s världshälsorapport från år 2002 beräknade att 4 % av världens sjukdomsfall och 3,2 % av dödsfallen orsakas av alkohol. I utvecklingsländer med låg dödlighet utgör alkohol den största enskilda hälsorisken och i världens utvecklade länder den tredje viktigaste. Vidare konstateras att konsumtionsmönster, dryckessammanhang och konsumtionsnivå påverkar hela befolkningens hälsa och utbredningen av olika sociala problem i samhället. Skadligt alkoholbruk ger upphov till ekonomiska förluster för samhället. Riskerna med alkohol på arbetsplatser, i trafiken och under graviditeten anförs. Styrelsen är oroad över att ett riskfyllt drickande tycks öka, i många medlemsstater särskilt bland unga människor och noterar att berusning kan kopplas till annat risktagande beteende, såsom narkotikabruk och oskyddad sex. Som en bakgrund till de konkreta åtgärdsförslagen anför man slutligen att den ökade tillgängligheten till alkoholen utgör ett hot mot folkhälsan men att det å andra sidan finns alltmer kunskap om vilka åtgärder som kan minska de alkoholrelaterade skadorna samt att man bör stärka individens möjligheter att ”fatta positiva beslut som kan förändra deras liv i sådana frågor som konsumtion av alkohol”. Styrelsen lägger därefter fram ett antal konkreta krav. Medlemsstaterna uppmanas utveckla, implementera och utvärdera program för att minska alkoholskadorna, mobilisera olika nyckelgrupper i samhället för detta samt ekonomiskt stödja WHO:s direktorat, om nödvändigt med frivilliga bidrag, för att förstärka resurserna för alkoholfrågan inom organisationen. WHO:s direktorat föreslås bl.a. ge sekretariatet stärkt kapacitet för att det skall kunna stödja medlemsländernas arbete, producera en rapport om de alkoholrelaterade folkhälsoproblemen samt evidens-baserade insatser mot dem, utarbeta rekommendationer vad gäller effektiva insatser och verktyg som kan användas av medlemsstaterna när de vill implementera dem, förbättra det internationella informationsutbytet på alkoholområdet och stödja arbetet på att identifiera och behandla alkoholproblem inom hälsovården. Man uppmanar också direktoratet att med alkoholindustrin, råvaruproducenter och distributörer av alkohol diskutera hur man kan begränsa hälsokonsekvenserna av skadlig alkoholkonsumtion. Slutligen vill man att direktoratet avger en rapport år 2007 om hur arbetet framskridit. Om resolutionen antas, vilket i skrivande stund verkar troligt, innebär det ett stort steg mot ett erkännande av alkoholens problematiska roll och en väsentlig förstärkning N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K AT I D S K R I F T V O L . 22. 2 0 0 5 . 1 3 av WHO:s och FN-systemets alkoholpolitiska heterna av arbetet för ökade tobaksrestriktio- roll. ner en annan förebild. I en nyss publicerad WHO:s resolution kommer nästan 20 år ef- artikel i The Lancet (Room et al. 2005) anför ter Kettil Bruuns, Tómas Helgasons, Torbjørn tre ledande forskare att en ny internationell Morks och Jan Ordings skrivelse (Bruun et al. konvention om alkoholkontroll, som skulle 1986) om behovet av att stärka alkoholfrå- beakta alkoholens speciella karaktär som en gans ställning inom FN-systemet, främst vara som inte är som andra, lämpligen kunde med tanke på utvecklingsländerna. Alkohol- ta modell från tobakskonventionen. frågan har internationaliserats, konstaterade Även om många länder idag tycks strunta i de. ”Detta gäller såväl etablering av produk- forskningsbelägg när de utformar (eller avveck- tionsenheter, handel, marknadsföring och lar) sin alkoholpolitik (ibid.), finns det alltså distribution, som konsumtionsnivå, bruks- skäl för en viss alkoholpolitisk optimism. mönster och skadeverkningar. De multina- Helt klart är dock att WHO måste få för- tionella företagen har en betydande roll i stärkta resurser för att den nu föreslagna re- detta ”Alkoholforskning solutionen skall få någon reell effekt. De två och praktisk erfarenhet visar entydigt att al- personer som i dagsläget arbetar på WHO:s koholproblem inte kan vårdas bort, utan att Geneve-kontor med alkoholfrågor har redan insatser inom vårdsektorn måste kopplas till nu en orimlig börda. De nordiska länderna alkoholpolitiska åtgärder som begränsar alko- har aktivt agerat för att resolutionen om alko- holens tillgänglighet och strävar till en kon- holen och folkhälsan skall läggas fram för troll av de ekonomiska intressen som är knut- Världshälsoförsamlingen. na till alkoholen.” Författarna vädjade till de bör nu också förpliktiga våra länder att mate- nordiska länderna att verka för ett specialpro- rialisera sitt stöd i frivilliga bidrag, så att gram för alkoholen inom FN-systemet. målsättningarna kan uppnås. sammanhang.”.. Denna aktivitet Det kan tyckas att mycket litet hänt sedan REFERENSER dess. FN-systemets resurser för att bekämpa alkoholens negativa effekter har varit absurt små. Den ekonomiska politiken, bl.a. de internationella handelsavtalen, har snarast stärkt alkoholindustrins ställning. Men samtidigt har forskningen tagit vissa avgörande steg framåt och samlat goda argument. ”Alcohol – No Ordinary Commodity” (Babor et al. 2003) är ju faktiskt en rapport om evidensbaserad alkoholpolitik. WHO:s rapport om alkoholens roll för ohälsan i världen ger relativt detaljerad kunskap av det slag som den nu aktuella resolutionen efterlyser (se bl.a. Ramstedt 2004). Vid tiden för Bruuns et al.:s skrivelse föreföll narkotikapolitiken ge den bästa modellen för en stärkt internationell alkoholpolitik. Idag erbjuder de framgångsrika erfaren- 4 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K AT I D S K R I F T Babor, Thomas & Caetano, Raul & Casswell, Sally & Edwards, Griffith & Giesbrecht, Norman & Graham, Kathryn & Grube, Joel & Gruenewald, Paul & Hill, Linda & Holder, Harold & Homel, Ross & Österberg, Esa & Rehm, Jürgen & Room, Robin & Rossow, Ingeborg (2003): Alcohol – No Ordinary Commodity. Oxford and New York: Oxford University Press Bruun, Kettil & Helgason, Tómas & Mork, Torbjørn & Ording, Jan (1986): Till regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Alkoholpolitik (tidskrift för nordisk alkoholforskning) 1: 2–3 Room, Robin & Babor, Thomas & Rehm, Jürgen (2005): Alcohol and public health. The Lancet, February 5, 519–530 Ramstedt, Mats (2004): The role of alcohol in the global and regional burden of disease. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 97–107. V O L . 22. 2 0 0 5 . 1