Konsten att lära
Detta ska vi gå igenom
• Hjärnan och minnet
• Korttidsminnet
• Långtidsminnet
• Konsten att läsa
• Lässtrategier
• Att tolka en text
• Studietekniker
•
•
•
•
•
•
•
Förberedelser
Understrykningar
Anteckningar
Sammanfattningar
Tankemodeller
Övning
Minnestekniker
Hjärnan och minnet
• Många studenter använder studietekniker
• Det finns bra och dåliga studietekniker
• Och vanligen väljer studenter de sämsta studieteknikerna
• Många använder studietekniker på fel sätt, som mål och inte som medel
• För att kunna använda studieteknikerna som medel måste vi förstå hur lärandet går till i våra
hjärnor
• Lärande (av fakta) = minne + förståelse
Minnet
• Korttidsminnet (arbetsminnet)
• 20 sekunder
• 7 +/- 2 enheter kan kommas ihåg
• 4 +/-2 enheter kan användas vid problemlösning (arbetsminne)
ÄEAINBT
ÄEAINBTAFIECSOPWAOSS
USA CIA FBI NATO SWE SÄPO
Chunkning
• Långtidsminnet
•
•
•
•
Kunskapen ska fastna i långtidsminnet (minne)
Den nya kunskapen ska kopplas ihop med tidigare kunskap (förståelse)
Ju fler kopplingar vi skapar, desto bättre minne och förståelse
Långtidsminnets uppbyggnad
• Associationer
• Semantik
• Betydelse, begrepp
• Nätverk
• Organiserad kunskap
• Begreppshierarkier
• Scheman
Associationer
Söta
Torrfoder
Däggdjur
Hund
Katt
Människans bästa vän
Koppel
Fido
Mind map
Nätverk
• Begreppsrelationer
• Synonymer
• Antonymer (motsatser)
• Hierarkier
Nätverk
Livsåskådning
Ideologi
Religion
Abrahamitisk religion
Kristendom
Katolicism
Protestantism
Hinduism
Islam
Begreppshierarki
Scheman för restaurangbesök
McDonalds:
Finrestaurang:
Gå till kassan
Invänta hovmästare
Beställ maten
Bli placerad
Betala
Läs menyn
Hitta ledig plats
Beställ maten
Ät
Ät
Släng soporna
Betala och ge dricks
Vad fastnar i långtidsminnet?
Minne
Flera sinnen
Känslor
Konstigheter
Repetition
Chunkning
Utspritt lärande
Övning
Varvad inlärning
Vad fastnar i långtidsminnet?
Minne
Flera sinnen
Känslor
Konstigheter
Repetition
Chunkning
Utspritt lärande
Övning
Varvad inlärning
Minnet
• De flesta lär sig:
10 % av vad de läser
Passivt
20 % av vad de hör
30 % av vad de ser
50 % av vad de ser och hör
70 % av vad de diskuterar med andra
Aktivt
80 % av vad de använder och gör i ”verkligheten”
90 % av vad de lär någon annan
Förståelse
• Förståelse = ny kunskap + tidigare kunskaper + organisation av kunskapen
• Kunskap ska inte kopieras, den ska konstrueras, integreras och organiseras av individen
• Kopierad kunskap minns man bara
• Konstruerad och integrerad kunskap förstår man
• Organiserad kunskap förstår man ännu bättre
• Tidigare kunskaper
•
•
•
•
Ju mer du kan, desto lättare har du att lära dig nytt
Bearbeta kunskapen : koppla den till så mycket tidigare kunskap som möjligt
Varje gång du kopplar ihop ny och tidigare kunskap förändras hjärnan
Man kan minnas utan att förstå
• Då kopieras kunskapen
• Helheter
• Hjärnan fyller i luckorna
• Strukturer
•
•
•
•
•
•
•
Personliga strukturer
Experters strukturer
Isolerade fakta
Faktasträngar
Begrepp
Scheman
Tankemodeller
• Förståelse skapar starkare minne
Tidigare kunskap
Världens kortaste brevväxling
Tidigare kunskap
Världens kortaste brevväxling
Förståelse
• Förståelse = ny kunskap + tidigare kunskaper + organisation av kunskapen
• Kunskap kopieras inte, den konstrueras av individen
• Tidigare kunskaper
•
•
•
•
Ju mer du kan, desto lättare har du att lära dig nytt
Bearbeta kunskapen : koppla den till så mycket tidigare kunskap som möjligt
Varje gång du kopplar ihop ny och tidigare kunskap förändras hjärnan
Man kan minnas utan att förstå
• Då kopieras kunskapen
• Helheter
• Hjärnan fyller i luckorna
• Strukturer
•
•
•
•
•
•
•
Personliga strukturer
Experters strukturer
Isolerade fakta
Faktasträngar
Begrepp
Scheman
Tankemodeller
• Förståelse skapar starkare minne
Helheter
Helheter
Helheter
Helheter
Helheter
Helheter
Vad står det?
Helheter
Vad står det?
Förståelse
• Förståelse = ny kunskap + tidigare kunskaper + organisation av kunskapen
• Kunskap kopieras inte, den konstrueras av individen
• Tidigare kunskaper
•
•
•
•
Ju mer du kan, desto lättare har du att lära dig nytt
Bearbeta kunskapen : koppla den till så mycket tidigare kunskap som möjligt
Varje gång du kopplar ihop ny och tidigare kunskap förändras hjärnan
Man kan minnas utan att förstå
• Då kopieras kunskapen
• Helheter
• Hjärnan fyller i luckorna
• Strukturer
•
•
•
•
•
•
•
Personliga strukturer
Experters strukturer
Isolerade fakta
Faktasträngar
Begrepp
Scheman
Tankemodeller
• Förståelse skapar starkare minne
Strukturer
• Räkna upp årets månader!
Strukturer
• Räkna upp årets månader i alfabetisk ordning!
Strukturer
• Isolerade fakta ger ingen förståelse:
Gustav Vasa, kung 1523-1560
Strukturer
• Struktur ökar förståelsen (och minnet)
• Faktasträngar hjälper framförallt minnet
•
•
•
•
•
ABCD…
Hejsan morsan, hejsan stabben, här är brev från
Telefonnummer
Vi ska äta ni ska laga
Kungalängder
Strukturer
Faktasträng: Enkel regentlängd
Kristian II
Gustav Vasa
Erik XIV
Strukturer
Faktasträng: Enkel regentlängd
Kristian II
Gustav Vasa
Erik XIV
Utvidgad
regentlängd:
Magnus Eriksson, …
kung 1319-1355
Kristian II, kung
1520-1523
Gustav Vasa,
kung 1523-1560
Erik XIV, kung
1560-1568
Kopplade
faktasträngar:
Magnus Eriksson, …
kung 1319-1355
Kristian II, kung
1520-1523
Gustav Vasa,
kung 1523-1560
Erik XIV, kung
1560-1568
Feodal kung
Ständerstatskung
Absolut kung
Strukturer
Svaga parlament
Byråkrati
Absolutismen, en
politisk ideologi
Den absoluta
staten
Merkantilismen,
en ekonomisk idé
Dynastisk stat
Strukturer
Svaga parlament
Byråkrati
Absolutismen, en
politisk ideologi
Inventering av
landets resurser
Den absoluta
staten
Merkantilismen,
en ekonomisk idé
Dynastisk stat
Positiv
handelsbalans
Global handel
Strukturer
Tidigare
kunskap
Svaga parlament
Byråkrati
Absolutismen, en
politisk ideologi
Inventering av
landets resurser
Tidigare
kunskap
Den absoluta
staten
Merkantilismen,
en ekonomisk idé
Tidigare
kunskap
Dynastisk stat
Tidigare
kunskap
Positiv
handelsbalans
Tidigare
kunskap
Global handel
Tidigare
kunskap
Tidigare
kunskap
Strukturer
Religion
Stark kyrka
Svag kyrka
Sekulariserad stat
Politik
Den medeltida
staten
Den absoluta
staten
Demokratisk stat
Ekonomi
”Lägga på hög”
Merkantilismen
Marknadsekonomi
Medeltid
Tidigmodern tid
Modern tid
Minne
Förståelse
Struktur
Flera sinnen
Helheter
Känslor
Tidigare kunskap
Konstigheter
Repetition
Chunkning
Utspritt lärande
Övning
Varvad inlärning
Konsten att läsa
• Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Vad betyder det?
• Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Vilken är kontexten (sammanhanget)?
• Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Möjliga kontexter:
•
•
•
•
•
•
Rån
Tiggeri
En person kräver tillbaka en skuld
En säljare som talar om vad en vara kostar
En polis som vittnar i en domstol mot en rånare
En galen kung som vill ha 100 kungakronor
• Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Möjliga genrer som kan hjälpa oss att bestämma kontexten:
• Deckare > Rån
• Nyhetsreportage om tiggare i Stockholm > Tiggeri
• En dagbok som handlar om hur en familj splittras på grund av en liten obetydlig skuld > En person
kräver tillbaka en skuld
• En roman om den köpgalna, men fattiga, Lisa, som går runt i affärer och frågar vad varor kostar > En
säljare som talar om vad en vara kostar
• Ett domstolsprotokoll om ett rån > En polis som vittnar i en domstol mot en rånare
• En historisk skildring av Karl den starke som var galen och samlade på kungakronor > En galen kung
som vill ha 100 kungakronor
• Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Vad betyder ordet kronor? (Läsa på raden)
• Pengar?
• Huvudprydnader?
• Älgkronor?
• Svaga Lisa säger att den starke Kalles, som har en kniv, sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Finns det något som framgår av texten trots att det inte står där?
• Vi tolkar texten som att Kalle hotar Lisa (eller någon annan) med en kniv, inte att han bara håller i
kniven eller har den i väskan. (Läsa mellan raderna)
• Men nu är det lättare att bestämma kontexten!
• Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Varför säger Lisa så?
• Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• För att veta varför Lisa sa så behöver vi veta:
• Vem hon är
• Kontexten
• Syftet med att säga så
• Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Kan vi lita på att Kalle sa så?
• Kan vi lita på Lisa?
• Har hon anledning att ljuga (tendens)?
• Kommer hon ihåg vad Kalle sa (närhet i tid)
• Hörde hon det själv eller berättade någon annan det för henne (beroende)?
• Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Varför är Lisa svag och Kalle stark?
• Om vi läser texten ur ett genusperspektiv, så är det viktigt hur man beskriver män och kvinnor!
• Kvinnor brukar beskrivas som svaga och män som starka
• Svaga Kalle säger att den starka Lisa sa: ”Jag vill ha 100 kronor!”
• Hur tolkar du texten nu?
• Kontext?
• Genre?
• Perspektiv?
• Fördomar? Brukar kvinnor vara rånare?
Lässtrategier
• Välj lässtrategi beroende på vad syftet med läsningen är
•
•
•
•
Nöjesläsning = empatisk läsning
Är det sant? = kritisk läsning
Svaret på en fråga = sökande läsning
Men alltid: Översiktsläsning
• Rätt lässtrategi sparar tid
• Viktigt att välja rätt lässtrategi
• Den som väljer en empatisk läsning (när man ska läsa kritiskt) kan bli lurad
• Olika lässtrategier
•
•
•
•
•
Översiktsläsning
Sökande läsning
Empatisk läsning
Kritisk läsning
Att läsa kurslitteratur innebär vanligen alla lässtrategier, i olika sammanhang
• Översiktsläsning
• Hjälper oss att
•
•
•
•
Se helheten
Se textens skelett
Hitta det viktiga i texten
Tolka texten
• Ta fram information om …
• Författare
• Namn
• Yrke
• Ålder
• Bakgrund
• Åsikter
• Utgivningsår
• Genre
• Syfte
• Kontext
• … genom att läsa paratexterna:
•
•
•
•
•
•
Titel
Förord
Baksidestext
Förlagsinformation
Innehållsförteckning
Sakregister
• Bläddra igenom boken
• Sökande läsning
• När du söker efter något, till exempel
• Svaret på en fråga
• Empatisk
•
•
•
•
•
Förstå vad författaren vill ha sagt
Ifrågasätt inte texten
Lägg inte in dina egna värderingar
Författarens värderingar ska däremot finnas kvar
Det "normala" sättet att läsa skönlitteratur
• Kritisk
• Ifrågasätt det som författaren skrivit, till exempel
• Källkritik
• Normkritik
• Argumentationsanalys
• Skickliga läsare kan läsa empatiskt och kritiskt (och sökande) samtidigt
Att tolka texter
• Vad innebär det att tolka en text?
• Använd din tidigare kunskap för att förstå texten
• Koppla ihop texten (den nya kunskapen) med tidigare kunskap
• Olof Lagercrantz
• "Läsandet är en arena där författaren och läsaren tillsammans uppför ett fantasiskådespel. Det är inte blott
författaren som är kreativ utan också läsaren."
• Joseph Conrad
• "Vilka underbart goda nyheter att just du tycker om min bok, ty man skriver bara halva boken, andra hälften får
läsaren ta hand om."
Att tolka texter
• Hermeneutik
• Tolkningslära
• Bibeltolkning:
• Vad är den sanna tolkningen av texten?
• Författare och läsare är ointressanta
• Schleiermacher
• Författarens avsikt med texten är den korrekta tolkningen
• Gadamer
• Författarens avsikt + läsarens tidigare kunskaper skapar tolkningen
• Fri tolkning
• Läsarens tolkning är den korrekta
• Författaren är ointressant
Att tolka texter
Syfte
Författare
Tolkningar
Bok
Läsare
Att tolka texter
• Den hermeneutiska cirkeln (spiralen)
• Helhet-del
• Förförståelse-förståelse
Att tolka texter
• Att läsa på raderna
• Handlar om att förstå orden, deras definitioner
• Att läsa mellan raderna
• Vi fyller ut luckor i texten
• Extremt viktigt att kunna, eftersom det inte går att skriva ut allt
• När man läser mellan raderna gör man inferenser
• Drar slutsatser
• Vi använder scheman
• Läsaren fyller i tomrummen med sina föreställningar
• Det är effektiv informationsförmedling att låta läsaren göra jobbet!
• Men farligt - om man misslyckas så förstår läsaren fel eller ingenting
• Tolkningsnycklar
• Tolkningsnycklarna används för att öppna "rätt" dörrar och se "rätt" saker
• ”Det var en gång …”
• En del tolkningsnycklar finns i texten
• På raderna i texten
• I genren
• En del tolkningsnycklar finns utanför texten
• I kontexten
• I dina egna erfarenheter
• I uppslagsböcker
Att läsa mellan raderna
• Mary had a little lamb ...
• Vem är Mary?
Att läsa mellan raderna
• Mary had a little lamb ...
• Vem är Mary?
• Its fleece was white as snow
• She spilled gravy and mint jelly on her dress
• The delivery was a difficult one and afterwards the vet needed a drink
Att läsa på och mellan raderna
• I det antika Rom satte man upp skyltar där det stod: CAVE CANEM
• Vi läser på raden: ”Varning för hunden”
• Men vad betyder det?
• Vi läser mellan raderna
• ”Akta er så att ni inte stiger på våra söta men ömtåliga små vovvar”?
• ”Försvinn tjuv, annars bussar vi hunden på dig”?
• ”Se upp, kära gäst, så att inte vår hund biter dig”?
Att tolka ur olika perspektiv
Olika perspektiv ger olika
tolkningar av till exempel en
källa eller en händelse
Goda och svaga läsare
Före läsningen
• Goda och självständiga läsare
• Aktiverar tidigare kunskap
• Förstår vad som är målet och avsikten
med läsningen
• Väljer lämpliga strategier
• Svaga och osjälvständiga läsare
• Börjar läsa utan att förbereda sig
• Läser utan att veta varför
• Läser utan att bedöma hur texten
ska angripas
Goda och svaga läsare
Under läsningen
• Goda och självständiga läsare
• Är fokuserade och uppmärksamma
• Kommer med antaganden och förslag
• Använder förklarande strategier när de
inte förstår
• Använder sammanhanget i texten för att
förstå nya ord och uttryck
• Använder textens struktur för att förstå
bättre
• Organiserar och kopplar ny information
till tidigare information
• Kontrollerar sin egen förståelse
• Är medvetna om när de förstår
• Är medvetna om vad de har förstått
• Svaga och osjälvständiga läsare
• Blir lätt distraherade
• Läser för att få det gjort
• Registrerar inte när de eventuellt
inte har förstått
• Registrerar inte vilka ord och
begrepp som är viktiga
• Förstår inte hur texten är
strukturerad
• Lägger till ny information istället för
att koppla den till tidigare
information
• Begriper inte att de inte förstår
Goda och svaga läsare
Efter läsningen
• Goda och självständiga läsare
• Reflekterar över vad de har läst
• Uppfattar framgång som ett resultat av
insats
• Sammanfattar det viktigaste
• Söker kompletterande information från
andra källor
• Svaga och osjälvständiga läsare
• Slutar att tänka på innehållet i texten
när de har läst färdigt
• Uppfattar framgång som ett resultat
av tur
Studietekniker
Lärande
• Koppla ihop ny och tidigare kunskap
• Organisera kunskapen
• Minns den
Studietekniker
• Relativt enkla att lära
• Öva 5-6 gånger per teknik så sitter de
• Är effektiva
• Ska användas som medel, inte som mål
Studietekniker
Understrykningar
Sammanfattningar
Förberedelser
Öva (inte repetera)
Tankemodeller (mind maps)
Anteckningar
Minnestekniker
Förberedelser
• Syfte
• Visa helheten
• För att kunna hitta de viktiga detaljerna
• För att kunna förstå detaljerna
• För att kunna hitta kontexten
• Värma upp hjärnan
• Aktualiserar kunskaper
• Snabbare, effektivare tänkande
• Fördelar
• Snabbt
• Enkelt
• Effektivt
• Nackdelar
• Man kan inte göra detta helt på egen hand, man behöver hjälp av en expert (lärare)
• Metod
•
•
•
•
Brainstorma
Använda mind maps
Använda advance organizers
Gå igenom kunskapskrav
Understrykningar
• Syfte
• För att hitta begrepp
• För att kunna använda senare för att göra sammanfattningar, tankemodeller och frågora
• Fördelar
• Snabbt
• Enkelt
• Nackdelar
• Kan bli för passivt
• Metod
• Anpassa efter syfte
• Hitta de viktiga detaljerna
• Svårt!
• Har man helheten är det lättare
• Kunskap om kunskapskrav hjälper
• Stryka under lagom mycket
• Ord
• Meningar
• Kunna använda symboler
• _______
• !
• Extra viktig information
• ?
• Jag förstår inte
• Cirklar/boxar
• Markera viktiga begrepp
• 1, 2, 3, 4, 5
• Numrera en viktig uppräkning
• Kommentera texten (koppla ihop ny och tidigare kunskap)
•
•
•
•
•
•
•
•
Koppla till annan kunskap om ämnet
Med egna ord
Begrepp (som hittas med hjälp av begreppshierarkier)
För en dialog med texten – Ifrågasätt, ställ nya frågor som texten har väckt
Hitta analogier – detta är som X
Egna personliga minnen
Associationer till texten – vad vet jag om X?
Rita bilder
Anteckningar
• Syfte
• Att kunna använda senare för att göra sammanfattningar, tankemodeller och frågor
• För att förstå (koppla ihop ny och tidigare kunskap)
• För att hitta begrepp
• Fördelar
•
•
•
•
Snabbt
Kombinerar flera olika studietekniker (Cornellmetoden)
Kan användas istället för understrykningar (men tar då längre tid)
Kan kombineras med tregemsmetoden
• Nackdelar
• Kan vara svårt att hinna med
• Tar lite tid att lära sig att anteckna på ett effektivt sätt
• Att bara ta emot utdelade PP-bilder och läsa dem ger inte särskilt mycket
• Metod
• Cornellmetoden
•
•
•
•
•
Förkortningar
Begrepp
Symboler
Egna ord
Tankemodeller
Ledtrådar
Namn, datum, ämne
Anteckningar
Skrivs ner
snart efter
Provfrågor
Görs under
föreläsningen/läsningen
Huvudpoänger
Begrepp
Begrepp
Viktiga
personer
Egna ord
Viktiga
händelser
För att göra
sammanfattningar,
tankemodeller
och övningar
Förkortningar
Symboler
Bilder
Lämna plats mellan
anteckningarna
Sammanfattning
Skrivs i efterhand
Sammanfattning av dessa anteckningar
För att kunna hitta rätt anteckningar senare
Anteckningar - Cornellmetoden
Sammanfattningar
• Syfte
• För att se helheten
• För att förstå (koppla ihop ny och tidigare kunskap)
• För att hitta begrepp
• Fördelar
• Ganska snabbt att göra
• Medelbra effekt
• Om man behärskar tekniken
• Annars en tveksam effekt
• Att kunna sammanfatta är användbart i andra sammanhang än studier
• Nackdelar
• Svårt att sammanfatta mycket stora mängder (1000 s)
• Då är tankemodeller bättre
• Tar viss tid att lära sig, för att det ska vara effektivt
• Metod
• Trestegsmodellen
• ½ A4 med egna ord
• 3 begrepp (eller 2, 4 eller 5) med hjälp av begreppshierarkier
• 1 begrepp med hjälp av begreppshierarkier
Tankemodeller
• Syfte
• För att förstå (strukturera kunskapen)
• För att se helheten
• Fördelar
• Mycket effektiv
• Man använder flera olika sinnen
• Nackdelar
• Tar mycket tid att göra
• Man måste lära många olika tankemodeller
• Mind map (brain storm) > strukturerad mind map (begreppsrelationer)
• Flödesschema (orsak-verkan)
• Träddiagram (klassificera; begreppshierarkier)
• Venndiagram (jämföra)
• Fyrfältare (analysera)
Myndighet
under
medeltiden
Vuxen
Barn
Man
Kvinna
Ja
Nej
Nej
Nej
Övning (inte repetition)
• Syfte
• Metakognition
• Veta hur mycket man kan och vad man inte kan
• För att förstå (kopplar ihop ny och gammal kunskap; kan strukturera kunskapen)
• För att minnas det viktiga för provet (repetition)
• Fördelar
• Mycket effektivt
• Flexibelt i tid och metod
• Förhindrar fluency-illusioner
• Nackdelar
• Tar mycket tid att göra bra frågor
• Man måste kunna mycket för att kunna göra bra frågor
• Metod
• Frågekort/Prov
• Inte faktafrågor
• Leder till utantillinlärning
• Möjligen i början
• Sambandsfrågor (på begreppsnivå som förutsätter fakta)
• Vilka är de tre viktigaste begreppen för att fånga in den franska revolutionen? Motivera!
• Hur förhåller sig begreppen parlament och absolut monark till varandra under absolutismen?
• På vilket sätt påverkade krigen utvecklingen i Sverige under stormaktstiden?
• Jämför demokratin i antikens Athen med vår moderna! Likheter och skillnader?
• Vilka konsekvenser (ekonomiska, sociala, politiska och kulturella) fick den industriella revolutionen?
• Varför är X sant?
• Argumentera för och emot X!
• Gör en tankemodell över X
• Ställa frågor till varandra som grupparbete
Minnestekniker
• Syfte
• För att minnas begrepp och tankemodeller för provet (mindre effektivt för minnet än övning, men
som ett sista redskap inför provet)
• Fördelar
• Ganska snabbt att lära
• Enkelt
• Bra för utantillinlärning
• Nackdelar
• Begränsas till utantillinlärning
• Begränsas till fakta/begrepp
• Ger ingen förståelse
• Metod
• Utantillinlärning av nödvändiga basfakta
• Multiplikationstabellen
• Akronymer
• PEMDAS
• Vad som ska räknas först i en matematisk ekvation
• Parenteser, exponenter, multiplikation, division, addition, subtraktion
• Minnesvandring
• Gå längs en känd väg och placera in det du ska minnas kopplat till konstiga/känslosamma saker
Några avslutande råd
• Planera lärandet
• Adekvat aktivitet
• Önskvärda svårigheter
• Multipelt lärande
• Utspritt lärande
• Varvat lärande
• Använd egna ord
