INNEHÅLLSFÖRTECKING
1
Ansiktsuttryck ......................................................................................................................... 2
1.1
Leende ............................................................................................................................. 2
1.2
Visande av aggressivitet ................................................................................................. 4
2 Gester ...................................................................................................................................... 5
2.1
Arm rörelser .................................................................................................................... 5
2.2
Hållning .......................................................................................................................... 6
3 Verbal kommunikation ........................................................................................................... 6
3.1
Huvuddragen i den tyska verbala kommunikationen ..................................................... 7
3.2
Språket och dialekter ...................................................................................................... 7
4 Nyhetssändningen ................................................................................................................... 8
4.1
Uppbyggnad .................................................................................................................... 8
1 INLEDNING
I uppgiften i kursen interkulturell affärskommunikation skall vi i grupper titta på
ett morgonprogram från olika länder, och observera, undersöka och presentera
våra iakttagelser i hur saker och ting presenteras, menande layouten på nyheterna
och kroppsspråk i olika länder och kulturer.
Vår grupp fastnade med tyskan, av vilket vi gjort dessa förutnämnda
observationer. Arbetet utförde vi genom att dela oss i par för att kunna
koncentrera oss på vissa saker i videon. Vi har tittat på ansiktsuttryck, gester,
verbal kommunikation, och layout av nyheterna.
2 ANSIKTSUTTRYCK
Ofta förstärker man meningen på det man säger med olika ansiktsuttryck. Att
öppna ögonen stort eller att öppna munnen är ett tecken på att man blir överraskad
i de flesta kulturerna. När man är arg rynkar man på pannan och kisar på ögonen
och då man blir glad öppnar man ögonen fullt och ler. I latin- och arabvärlden har
man mera intensiva ansiktsuttryck då man igen i öst-asiatiska kulturer är mera
dämpad med uttrycken. Nyhets läsare i sändningen öppnande ofta ögonen helt
vilket skulle tyda på att hon skulle vara förvånad men hon kanske gjorde det för
att betona det hon berättade.
2.1 Leende
I de flesta kulturerna ler man men leendet kan ha olika betydelsen, t.ex. nöje eller
förlägenhet. I USA är leendet verkligt viktigt, det är ett måste i kund service
branschen. För andra kulturer kan detta leende verka aningen falskt.
I Japan ler man på ett helt annat sätt då man inte visar sina känslor på samma sätt
i denna kultur. Kvinnorna får inte visa sina tänder då de ler och därför sätter de
ofta handen framför munnen ifall de ler och männen igen får inte le på en allmän
plats. I den tyska kulturen ser man livet som aningen mera strikt och hårt och
därför finns det inte så många orsaker att le. Tyskarna är verkligt reserverade men
på ett annat sätt än japanerna då japanerna inte vill tränga sig på men tyskarna
igen ser livet som en helhet som mera negativt. Då Wal-Mart ville förbättra sin
kundservice i Tyskland genom att uppmuntra arbetarna att le oftare tyckte den
tyska konsumenten att arbetarna var manipulativa och tillgjorda. I den tyska tvsändningen har nyhets läsare ändå ett kontinuerligt leende på ansiktet kanske för
att göra de allvarliga nyheterna mera attraktiva för tv-tittaren då konkurrensen
mellan de olika nyhetsbyråerna är verkligt hård nuförtiden och kanalerna försöker
skaffa sig så många anhängare som möjligt.
I Korea befinner man det opassligt att vuxna människor ler på allmänna platser.
Det är endast de mentalt begränsade och småbarn som ler på dessa platser. I
östasiatiska kulturer är ett leende oftast ett tecken på förlägenhet då man i Europa
och i Nordamerika ofta blir rodnad och ställer sig på försvarssidan. Det är därför
viktigt för personer som är involverade i interkulturella möten att veta om dessa
skillnader.
Skrattet har också olika betydelsen i olika kulturer. Amerikanerna kan skratta
högljutt då skrattet kommer från deras djupaste känslor då man i arab- och
latinvärlden ser skrattandet som en aggressiv gest såsom berörande och viftande
på armarna. Japanerna skrattar endast tillsammans med sina närmaste vänner.
Skrattet är oftast inte heller något positivt, det kan vara ett tecken på nervositet,
trångmål eller obekvämlikhet.
(Intercultural communication in the global workplace)
2.2 Visande av aggressivitet
Visandet av aggressivitet skiljer sig också rätt så radikalt från kultur till kultur
genom ageranden och intensivitet. Oftast är det de kulturella värderingarna som
bestämmer hur en person får visa aggressivitet, t.ex. äldre personer, män och
människor med auktoritet är mera berättigade än ungdomar, kvinnor och
underordnade.
Rynkandet på pannan är en mild form av aggressivitet i de västra kulturerna.
Beroende på sammanhanget kan rynkandet av pannan betyda ilska, tveksamhet,
misstanke eller oenighet. I Japan får man inte ens rynka på pannan i business
sammanhang, det kan ha ledat till att personen förlorar sitt ansikte.
Ett annat sätt att visa aggressivitet är att skrika och att vifta på armarna. Man
kombinerar ofta flera icke-verbala signaler med varandra. Tyskarna,
canadensarna, araberna samt Sydamerikanerna höjer ofta på rösten då de är arga
då japanerna igen inte gör detta utan istället ”suger in” sitt vrede med ett djupt
andetag. Tyskarna kan vara röda i ansiktet då de skriker men de är ändå rätt så
sakliga i sina utlåtanden.
I Mellanöstern förstärker personen sin aggressivitet genom stora gester. Hela
kroppen används som ett medel att för att visa att man menar allvar. Visandet av
aggressivitet i denna kultur är inte endast en verbal strid utan en strid om
personens hela existens. I Korea använder man sig också av fysiskt våld, chefen i
firman kan t.ex. kasta en kopp hett kaffe på sin underarbetare ifall han är missnöjd
och arg. Det är aningen konstigt då den asiatiska stilen ofta är mera konservativ
och man brukar inte visa känslorna så starkt.
Ansiktsuttrycken och gesterna skiljer sig mycket i de olika kulturerna och
problem uppstår då kulturerna möts. En arab har t.ex. svårt att läsa av uttrycken
från en japans ansikte då igen en annan japan läser andra japanens ansikte som en
öppen bok.
(Intercultural Communication in the Global Workplace)
3 GESTER
När man nickar med huvudet betyder det i de flesta kulturer att man är av samma
åsikt eller godkännande av någonting. I den tyska nyhetssändningen nickar nyhets
läsare med jämna mellanrum, kanske för att vara mer trovärdiga, eller för att
speciellt utrycka någonting med speciell betydelse. Däremot när nyhets läsare
talar med varandra så den av dem som lyssnar nickar också med jämna mellanrum
för att visa att man förstår och är av samma åsikt om sakerna de talas om. Dock
kan ett nickande också visa att lyssnaren förstår vad den andra talar om och den
som talar kan fortsätta. När man sänker sitt huvud betyder det i den västerländska
kulturen att man ger upp eller är osäker. (Intercultural communacation in the
global workplace)
3.1 Arm rörelser
Arm rörelser tar upp rum och förstorar den som talar, en talesman som använder
stora arm rörelser kan skrämma lyssnarna och verka kraftigare. I de flesta kulturer
använder män mera arm rörelser än kvinnor. I nyhetssändningen ser man ytterst
lite arm rörelser på grund av att sändningen är filmad på ett sådant sätt att man ser
endast huvudet och överkroppen, händerna vilar lugnt på bordet framför nyhets
läsare. Endast när nyhets läsare talar med varandra använder den ena nyhets läsare
små arm rörelser för att förstärka det hon säger, men detta är dock till ytterst liten
grad. Ifall detta vore ha varit en morgon-tv nyhetssändning som skulle vara lite
friare än en sådan här vanlig nyhetssändning skulle vi säkert ha sett mer arm
rörelser. (Intercultural communacation in the global workplace)
3.2 Hållning
Sättet vi sitter, står och går skickar ut non verbala signaler åt alla andra. När man
står ”lång” betyder det i den västerländska kulturen att man har högt
självförtroende. En självsäker person står rakt med axlarna bakåt och huvudet rakt
upp, och detta signalerar för andra att jag inte är rädd för någonting. Det finns
vissa situationer där människor beter sig enligt status, när en chef talar åt en
underordnad står han rakt upp, medan den underordnade drar ihop sig när chefen
talar till dem. I traditionella samhällen måste en person med lägre rangordning
visa respekt åt de äldre, men detta inte mera stämmer i interkulturell
kommunikation. En person i chefsposition bör veta hur man skall bete sig i olika
kulturer för att inte verka för arrogant eller för svag. Det sättet vi bär vår kropp
när vi kommunicerar visar hur vi förstår vår styrka, auktoritet och position i
relation till den vi talar med.
I nyhetssändningen sitter båda nyhets läsare rakt upp med axlarna lite bakåt och
huvudet rakt upp. Alltså enligt ovan känner de sig självsäkra och är inte rädda för
någonting. Det är mycket viktigt i en nyhetssändning att verka självsäker, för ifall
de skulle verka osäkra på vad de säger så skulle ingen ta dem på allvar. Också när
nyhets läsare talar med varandra så har de samma hållning mot varandra. Tyvärr
så går det ingen debatt eller något liknande i denna nyhetssändning, för att det inte
är en morgon-tv sändning, så det ända vi kan se är hur nyhets läsare sitter och i
mellanåt står mot varandra. (Intercultural communacation in the global
workplace)
4 VERBAL KOMMUNIKATION
Vi börjar den verbala kommunikations del med att definiera begreppet verbal
kommunikation. Då man talar om verbal kommunikation menar man allt annat
utom ickeverbal kommunikation. Exempel på verbal kommunikation är tal, skrift,
dialekter. Med andra ord är det allt som kommer ut ur munnen i form av ord och
uttryck eller något man skriver ner på papper. Tal och skrift är de vanligaste
verbala kommunikationsmedlen. (http://papunet.net) Man brukar ofta använda en
modell för att beskriva mänskliga kommunikationen klarare, ett tankeinnehåll
skickas iväg verbalt av en person och en annan person mottar denna, som i sin tur
gör om den verbala signalen till ett tankeinnehåll. (sv.wikipedia.org)
Språket är viktigt för oss för att överhuvudtaget kunna kommunicera med andra
människor och förstå dessa. Språket hjälper oss att föra vidare våra sociala och
kulturella arv från en generation till en annan.
4.1 Huvuddragen i den tyska verbala kommunikationen
Tyskarna är kända för att de talar direkt ut. De kringgår inte ämnet utan säger rakt
ut sin sak. Klarhet och förståelighet är huvudmålen i den tyska kommunikationen.
Det viktigaste är att motparten förstår vad man säger på ett tydligt sätt. Tyskarna
svarar i sin telefon hellre med efternamnet i stället för att säga till exempel hej.
Tyskarna förväntar sig av presentationer mycket historia och
bakgrundsinformation hellre än fina framtidsvisioner. Man skall också vara
försiktig med vitsar i sina presentationer, eftersom tyskarna inte är vana med sånt.
Att göra affärer i Tyskland är allvarligt (Richard R. Gestland, 1999).
4.2 Språket och dialekter
I Tyskland som i alla länder finns många dialekter. I norra Tyskland talas
“Plattdeutsch” och i söder talas dialekter som kallas “Swabian” och “Bavarian”.
De i norr kan ha svårigheter att alltid förstå vad de i söder talar och tvärtom, men
ändå räknas alla till samma språk.
Gällande nyhetssändningen vi fick till uppgift att analysera, så antar vi att de inte
använder sig av någon dialekt utan talar perfekt tyska som alla i landet torde
förstå. Detta kan man med gott samvete antaga, eftersom nyhetssändningen syns
över hela Tyskland. Vi tar som exempel Yle i Finland, de måste tala begriplig
finska som alla i landet förstår.
I nyhetssändningen talade alla programledare långsamt samt tydligt. Om man
jämför programledarnas tal med en vanlig tysk medborgare så var den först
nämndas mycket begripligare på grund av tal rytmen. Vissa utländska fraser
uttalades på ett lustigt sätt som filmstjärnan George Clooney’s namn, dessutom
använde de sig av internationella ord som Internet i nyhetssändningen.
5 NYHETSSÄNDNINGEN
I detta stycke behandlar vi mera vad nyhetssändningen innehöll samt hur den va
uppbyggd. Kanalen vi bandat nyhetssändningen från är Deutsche Welle TV (DWTV)
5.1 Uppbyggnad
Sändningen följde ett ganska normalt mönster med några undantag. nyheterna
kom i ordningen lokala nyheter, utrikes, ekonomi, sport, dokument samt väder.
Nyhetssändningen började alltså som ovan nämndes med lokala nyheter. Till
följande berättades om viktigaste nyheterna i världen, i nyheterna togs upp bland
annat de kidnappade koreanska turisterna samt skogsbränderna i Grekland. Dessa
var lagom stora nyheter och de tog sin tid.
Sedan följde ekonominyheterna där det var en annan programledare som tog över.
De bytte ett par ord med den föregående programledaren troligen gällande de
kommande ekonominyheterna och så flyttades kameran endast till
ekonominyheternas programledare. I denna stund började också aktierna ”gå runt”
i nedre delen av bildskärmen. Vi begrep inte allting vad som sades, men fick dock
en bild av att ekonominyheterna behandlade för det mesta den tyska marknaden.
I sportavsnittet visades till största delen fotboll, eftersom Tyskland är ett
fotbollsfanatiskt land. De visade flera matcher och mycket mål. Dessutom tog de
upp friidrott, detta på grund av att det var VM i friidrott på gång i Osaka.
Mellan sport och dokumentet som kom till följande på programmet visades det
några reklamer. Dokumentet handlade om människor i dåliga förhållanden,
prostitution, människohandel och hur man kunde hjälpa dem och utveckla deras
system, dessutom tror vi att där var någon sorts insamling av pengar, ett nummer
man kunde ringa till.
Då är det dags för det sista i nyhetssändningen, vilket är väderleken. I
väderleksrapporten såg man ingen person utan hörde endast en manlig röst. Det
började med en snabb karta på Tyskland och vädret där, sedan följde vädret i
Europa och därefter vädret i de största städerna kring världen. Tal rytmen under
väderleksrapporten var mycket snabbare än i de övriga nyheterna och rapporten
tog cirka en minut.
