Verksamhetsutvecklingsprojekt
Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Projektplan för
Behandling med vibrationsplatta till
barn/ungdomar med svåra
rörelsehinder och benskörhet som
riskerar att drabbas av upprepade
frakturer
Gunnar Braathen
Bosse Zetterlund
2007-0-09
- 1 -
Behandling med vibrationsplatta till barn/ungdomar med
svåra rörelsehinder och benskörhet som riskerar att
drabbas av upprepade frakturer
.
Bakgrund
Det är sedan många år ett känt problem att vissa barn inom habiliteringen drabbas av mer eller
mindre spontana benbrott. Ett problem är att dessa barn är svåra att identifiera innan de fått
sina frakturer. När barnen väl är identifierade uppstår det lätt en oro, hos föräldrar och andra i
barnets omgivning, för hur försiktiga de måste vara i omvårdnaden av barnet/ungdomen. En
alltför stor försiktighet kan lätt medföra att barnen inte får möjlighet till adekvat belastning av
sitt skelett. Det medför troligen ökad risk för nya benbrott. Barn och ungdomar med svåra
rörelsehinder utgör en känd riskgrupp för att drabbas av spontanfrakturer. Det är av stort
värde att undersöka om profylaktisk behandling med vibrationsplatta kan minska risken för
benskörhet och frakturbenägenhet i gruppen barn.
En publicerad studie har visat positiv effekt av vibrationsbehandling på rörelseförmågan hos
en liten grupp av barn med svåra rörelsehinder.
Målsättning
1. undersöka om muskelvolym, bentäthet och frakturbenägenheten kan förändras av
vibrationsbehandling
2. undersöka om barnets livskvalitet kan påverkas av vibrationsbehandling
3. minska oron hos föräldrar och behandlande personal när det gäller omhändertagande av
barnet/ungdomen så att de inte behöver vara överdrivet försiktig
Metodik
Inklusionskriterier: Barn över 3 år och ungdomar med svår flerfunktionsnedsättning med
antingen muskulär hypotoni eller spasticitet (med förflyttningsförmåga motsvarande GMFCS
IV eller V hos barn med CP) och som haft minst en fraktur erbjuds att delta i undersökningen.
Upplägg: Ca 20 barn och ungdomar som uppfyller ovanstående kriterier undersöks dels 3
månader innan planerad behandlingsstart (tillfälle 1), dels i samband med behandlingsstart
(tillfälle 2), dels efter 6 månaders vibrationsbehandling (tillfälle 3) och dels 12 mån efter
behandlingsstart (tillfälle 4) då behandlingen varit avslutad sedan 6 månader.
Vibrationsbehandlingen skall pågå i 6 månader, 2 ggr per vecka under minst 5 minuter per
behandlingstillfälle. Barnet kan själv med hjälp av enkla touchkontakter styra
vibrationsbehandlingen. Den s.k. Hoppolek apparaten kan vibrera med låg amplitud. Den låga
amplituden minskar obehaget då barnet står med raka knän i t.ex. ett ståskal jämfört med
högre vibrationsamplitud. Apparaten kan också snurra och hoppa vilket barnet själv kan styra.
Behandling med denna typ av vibrationsplatta har utvecklats av sjukgymnast Ylva Dalén och
finns beskriven i Läkartidningen.
Vi har prövat apparaten på en handfull barn med svåra flerfunktionshinder och genomgående
blivit förvånade över hur stimulerade barnen blivit till att fortsätta manövrera apparaten själva
på ett varierat sätt. Kontaktförmåga och vakenhet ökade påtagligt i samband med
behandlingen.
- 2 -
Barnets motoriska funktioner bedöms av sjukgymnast vid tillfälle 1, 3 och 4 enligt ovan
med hjälp av ett undersökningsschema som är modifierat efter det som används rutinmässigt
vid CPUP.
Blodprovstagning, röntgen, ultraljud av muskulaturen och bentäthetsmätning (DXA)
görs på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Provtagningen genomförs enligt gängse
rutiner inom barnsjukvården och inkluderar adekvat smärtlindring vid behov.
Frågeformulär gällande frakturbenägenhet, kostvanor, bruk av AD-droppar och andra
vitaminer, behandling med läkemedel, ärftlighet för benskörhet och ett etablerat frågeformulär
för att utvärdera livskvalitet kommer att fyllas i av föräldrarna i samarbete med vederbörande
habiliteringsläkare innan påbörjad behandling, vid 6 månaders behandling och vid 12­
månaderskontrollen.
Biverkningar. Utvärdering av eventuella negativa effekter av vibrationsbehandlingen sker
kontinuerligt av behandlande sjukgymnast och habiliteringsläkare samt efter 3 månaders
behandling i form av en enkät till vederbörande förälder.
Uppföljning: Inkludering sker tills alla fått behandling i 6 mån och därefter sker en
utvärdering. Samtliga inkluderade barn/ungdomar följs i 5 år med avs. på frakturbenägenhet.
Etisk frågeställning
Det eventuella obehag som undersökningen kan innebära för barnet bedöms fr.a. kunna
uppkomma i samband med ovan beskrivna provtagningar, vilka utförs enligt gängse rutin.
Själva vibrationsbehandlingen verkar inte innebära några obehag utan tycks snarare vara
lustfylld. Om behandlingen får önskad effekt med minskad benägenhet för benbrott medför
undersökningen att barnet i framtiden kan slippa obehag vid de frakturer som annars kanske
hade drabbat barnet.
Projektmål - förväntat resultat vid projektavslut
Att visa att vibrationsbehandling är en effektiv metod för att öka bentätheten, öka
muskelstyrkan, öka välbefinnandet och minska frakturbenägenheten hos barn/ungdomar med
svåra rörelsehinder. Metoden är enkel att använda och kan komma att användas inom
habiliteringen.
Genomförande med tidsplan
Projektet påbörjas i våren 2008 och avslutas när ca 20 barn har behandlats i 6 månader med
vibrationsplatta och haft en 5 års uppföljning.
Projektorganisation
Studien är ett samarbetsprojekt mellan Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän samt
ortopediska kliniken Östra sjukhuset och barnmedicinska kliniken vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus i Göteborg.
Projektledare
Sophie Kilebrant, sjuksköterska vid Barn- och ungdomshabiliteringen Frölunda
- 3 -
Projektdeltagare
Bosse Zetterlund, habiliteringschef Barn- och ungdomshabiliteringen Frölunda
Ulla Glansén, arbetsterapeut Barn- och ungdomshabiliteringen Frölunda
Ulla Henberg, sjukgymnast Barn- och ungdomshabiliteringen Mölndal
Barbro Westerberg, habiliteringsläkare Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand
Ann Charlott Söderpalm, barnortoped vid ortopedkliniken Östra sjukhuset
Diana Swolin-Eide, barnläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Gunnar Braathen, habiliteringsläkare Habiliteringen Göteborg och södra Bohuslän.
- 4 -
Referenser
1. Russo CR et al. High-frequency vibration training increases muscle power in
postmenopausal women. Arch Phys Med Rehabil. 2003 Dec;84(12):1854-7
2. Verschueren SM et al. Effect of 6-month whole body vibration training on hip density,
muscle strength, and postural control in postmenopausal women: a randomized controlled
pilot study. J Bone Miner Res. 2004 Mar;19(3):352-9
3. Bosco C et al. Hormonal responses to whole body-vibration in men. Eur J Appl Physiol
2000 Apr; 81(6):449-54
4. Delecluse C et al. Strength increase after whole-body vibration compared with resistance
training. Med Sci Sports Exers. 2003 Jun;35(6):1033-41
5. Di Loreto C et al. Effects of whole-body vibration exercise on the endocrine system of
healthy men. J Endocrinol Invest. 2004 Apr;27(4):323-7.
6. Dennis Sylvander, sjukgymnast vid Habiliteringen Skaraborg. Utvärdering av
vibrationsträning för barn med CP.
7. Ing-Britt Segerdahl, Birgitta Schreiber, sjukgymnaster vid Habiliteringen Frölunda och
Habiliteringen Mölndal. Träning på vibrationsplatta och dess effekt på muskelstyrka och
motorisk funktion hos barn med cerebral pares.
8. Ward K et al. Low magnitude mechanical loading is osteogenic in children with disabling
conditions. J Bone Miner Res. 2004 Mar;19(3):360-9
9. Cardinale M, Pope MH. The effects on whole body vibrations on humans: dangerous or
advantageous? Acta Physiol Hung. 2003;90(3):195-206
10. Läkartidningen 2003; 45:3688-90
11. Torvinen S et al. Effects of four-month vertical whole body vibration on performance and
balance. Med Sci Sports Exerc. 2002;34:1523-8
12. Semler O et al. Preliminary results on the mobility after whole body vibration in
immobilized children and adolescents. J Musceloskelet Neuronal Interact 2007;7(1):77-81.
13. Ahlborg L, Andersson C and Juhlin P. Whole body vibration training compared to
resistance training: effect on spasticity, muscle strength and motor performance in adults
with cerebral palsy. J Rehabil Med. 2006;38(5):302-8
Göteborg den 6 september 2007
Gunnar Braathen
Bosse Zetterlund
Frågeformulär
Kartläggning av skelettets kvalité hos barn och ungdomar med flerfunktionshinder och med
frakturanamnes
Datum:_________________________________
Namn:__________________________________ Kod_______________
Personnummer:___________________________
Ansvarig Habilitering _________________________________
Adress:_________________________________
___________________________________
Tel:____________________________________ Vikt______________ Längd_________
Pubertetsbedömning_______________
1. Var är barnet fött? _______________________
2. Barnets Födelse vikt__________ kg
Födelselängd __________ cm
3. Född i vecka_______________
4. Får ditt barn/har ditt barn fått AD-droppar regelbundet. ja = >5ggr/vecka nej
5. Dricker ditt barn mjölk?
ja
ja, mycket
nej
nej, komjölksallergisk
6. Äter ditt barn vanlig mat?
ja
nej
Varför?__________________________
7. Sondmatas ditt barn?
ja
nej
8. Har ditt barn haft någon fraktur någon gång?
Nej= exkluderas !
Ja Hur många gånger? _______ Var någonstans i kroppen?_________________________________ Hur uppkom frakturen? När? Behandling?____________________________ Eventuella komplikationer efteråt? 9. Har ditt barn opererats?
Vad/var/när?____________________________________
10. Finns det någon släkting som har benskörhet? Alt. sjukdom i skelettet?
ja, många
ja, någon
nej
11. Vilken/vilka diagnoser har barnet?__________________________
Ålder vid diagnos?
12. Vilka läkemedel äter eventuellt Ditt barn?________________________
Ev kopia av läkemedelslista
13. Vilka vitaminer äter eventuellt Ditt barn?________________________
14. Vilka kosttillskott äter eventuellt Ditt barn?______________________
15. Har ditt barn medicinerat med cortisonpreparat, hur länge i så fall och i
vilken dos?
Ann-Charlott Söderpalm/ Diana Swolin Eide
