Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Arv eller miljö, det är frågan
-
En kvalitativ studie gällande troende och icke troende
gymnasieelevers syn på arv och miljö
Nature or Nurture, that’s the Question –A Qualitative Study
Concerning Believers and Non Believers View of Nature Nurture
Tim Blixt
Lärarexamen 270hp
Naturvetenskap och lärande
2010-06-15
Examinator: Agneta Rehn
Handledare: Johan Nelson
2
Sammanfattning
Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke
troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i
allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre
miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade gruppdiskussioner som anses vara
en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende
tycker det är lika viktigt att lära sig om evolution, men eleverna tycker det av olika
anledningar. En vardagsföreställning om att enbart kulturellt arv spelar roll för
utveckling av människans beteende görs även gällande.
Nyckelord: Arv, Evolution, Genetiskt, Gruppintervjuer, Gymnasieelever, Icke troende,
Kulturellt, Troende.
3
4
Innehåll 1 Introduktion ................................................................................................................. 7 1.1 Syfte............................................................................................................................... 7 1.2 Forskningsfrågor.......................................................................................................... 8 1.3 Förankring i Styrdokument ......................................................................................... 8 2 Litteraturgenomgång ................................................................................................ 10 2.1 Tidigare didaktisk forskning ............................................................................................ 10 2.2 Tidigare forskning kring humanbiologi.......................................................................... 12 2.3 Evolution i historien ........................................................................................................ 13 2.4 Genetik.............................................................................................................................. 15 3 Metod .......................................................................................................................... 16 3.1 Metodvalet ........................................................................................................................ 16 3.2 Urval ................................................................................................................................. 16 3.3 Diskussionsfrågorna ........................................................................................................ 17 3.4 Genomförandet ................................................................................................................ 18 3.5 Forskningsetiska principer .............................................................................................. 19 3.6 Validitet och Reliabilitet................................................................................................... 19 3.7 Bearbetning av insamlad data ......................................................................................... 20 4 Resultat ....................................................................................................................... 21 4.1 Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den moderna
människans beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en yttre miljö? ....................... 21 4.1.1 Fråga 3 ....................................................................................................................................... 21 4.1.2 Fråga 4 ....................................................................................................................................... 21 4.1.3 Fråga 5 ....................................................................................................................................... 22 4.1.4 Fråga 6 och 7 ............................................................................................................................. 23 4.2 Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära sig om evolution?24 5 Diskussion ................................................................................................................... 27 5.1 Metoddiskussion ............................................................................................................... 27 5.2 Resultatdiskussion............................................................................................................ 27 5.2.1 Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den moderna människans
beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en yttre miljö? .......................................................... 28 5.2.2 Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära sig om evolution ............. 29 5.3 Slutdiskussion .................................................................................................................. 31 5.4 Slutsatser .......................................................................................................................... 32 5.6 Fortsatta studier ............................................................................................................... 32 6 Referenser .................................................................................................................. 34 Bilagor ........................................................................................................................... 37 Bilaga 1 .................................................................................................................................. 37 Bilaga 2 .................................................................................................................................. 38 5
6
1 Introduktion
Evolution via naturlig selektion är ett kontroversiellt ämne och anledningen är att flera
religioner väljer att se den vetenskapliga teorin om evolution via naturlig selektion som
en vardaglig teori (Fagerström, 1995). Kontroversiella ämnen har alltid fascinerat mig
och evolutionsteorin är inget undantag. En annan aspekt av evolutionsteorin som fångat
mitt intresse är att den är väldigt enkel att förstå men ändå kan förklara varför vi ser en
sådan mångfald av varelser i naturen. Arv och miljö är två förutsättningar för att
evolution ska kunna ske (läs Bilaga 1) och det är detta mitt examensarbete kommer
handla om.
I arbetet kommer begreppen ”troende” och ”icke troende” att användas, definitionen
på begreppet ”troende” är enligt Nationalencyklopedin (2010) personer som har en fast
religiös övertygelse. Denna tolkning av begreppet gör även jag, och med icke troende
menas de personer som inte har en fast religiös övertygelse. Personer som är osäkra på
om det finns en Gud definieras därmed som icke troende då de inte kan sägas ha en
”fast övertygelse”.
1.1 Syfte
Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke
troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i
allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre
miljö. Ovanstående ämne kan anses vara av vikt då evolutionsteorin är en av biologins
stöttepelare och mest grundmurade teori. Dessutom utgör elevernas uppfattning kring
människans historia och utveckling en grund för hur de tillgodogör sig undervisningen
inom viktiga innehåll av biologin. När eleverna förstår evolution via naturlig selektion
är det lättare för dem att dra paralleller till olika biologiska fenomen. Därmed kan
eleverna skapa en analytisk förmåga gällande inte enbart biologi, utan alla
naturvetenskapliga ämnen (Andersson, 2008., Wallin 2004).
7
1.2 Forskningsfrågor
Forskningsfrågor som formulerats till studien är följande:
•
Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den moderna
människans beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en yttre miljö?
•
Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära sig om
evolution?
Många undersökningar har gjorts kring elevers förståelse av naturlig selektion och
anpassning (Andersson, 2008). Det har även utförts undersökningar som behandlat om
hur vida religion är ett hinder för inlärning av evolutionsteorin. Detta examensarbete
riktar in sig på elevernas förståelse kring människans biologiska arv. Speciellt intresse
riktas mot frågan kring i vilken omfattning människan styrs av sin genetik respektive
den yttre miljön, framförallt gällande mänskligt beteende. Det mänskliga beteendet
innefattar framförallt det sexuella beteendet. Det sexuella beteendet valdes eftersom
reproduktion är en av de största drivkrafterna för naturlig selektion (Björklund, 2005).
En del fysiologiska förändringar kommer dock även behandlas, så som till exempel hur
den moderna människans diet påverkats av stenåldersmänniskornas kosthållning.
Anledningen till varför forskningsfrågor gällande elevers uppfattningar om evolution
valts är främst av eget intresse kring vetenskap kontra religion. Dessutom är
evolutionsteorin en av de mest kontroversiella vetenskapliga teorierna och har varit det
sedan Darwin grundlade den för mer än 150 år sedan (Caudill, 1997).
För att förstå vad som menas med det biologiska arvet krävs en del kunskap om
genetik, i denna studie berörs både det genetiska - samt det kulturella arvet. För att
förstå hur det genetiska arvet och den yttre miljön samverkar krävs viss förståelse om
genotyp och fenotyp.
1.3 Förankring i Styrdokument
Dobzhansky skrev (1973) ett uttryck som sammanfattar vikten av evolution för biologiämnet:
"...nothing in biology makes sense except in the light of evolution.". I kursplanen för
biologi A (Skolverket, 2010a) står att eleven skall ha kunskap om betydelsen av
organismers beteenden för överlevnad och reproduktiv framgång, samt ha kunskap om
naturvetenskapliga teorier rörande livets uppkomst och utveckling. Vikten av att få en
8
förståelse för evolution grundar sig dock inte enbart på kursplanen. Precis som
Dobzhansky (1973) poängterade, förklarar fenomen inom biologi, till exempel olika
beteenden, som inte annars går att förklara utan att använda sig av religion.
För att bli godkänd på biologi A krävs enligt kursplanen (Skolverket, 2010b) att
eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten. Att utöva en
religion innebär ett annat sätt att skildra verkligheten, det naturvetenskapliga
perspektivet kräver att eleven ska kunna redogöra för evolutionsteorin och andra
vetenskapliga teorier som kan beskriva verkligheten, eleven behöver inte tro att
evolutionsteorin är sann för att bli godkänd, inte heller för att få VG eller MVG.
Däremot krävs en förståelse av evolution samt en analytisk förmåga, för att eleven ska
kunna nå de högre betygen. Enligt Lpf 94 (Skolverket, 2010a) ska skolan dessutom
sträva efter att varje elev kan överblicka större kunskapsfält, samt närma sig ett alltmer
vetenskapligt sätt att arbeta och tänka. Flera forskare poängterar att det vid undervisning
av evolutionsteorin är ett utmärkt tillfälle att gå igenom vetenskaplig metodik med
eleverna (Demastes m.fl, 1996., Ferrari och Chi, 1998., Wallin, 2004).
Det första målet i kursplanen för biologi A handlar om människans förhållande till
naturen i ett idéhistoriskt perspektiv. Vilket går att koppla till Darwins teori. Det skedde
nämligen ett paradigmskifte inom biologin efter Darwin publicerat sin teori kring
naturlig selektion. Detta paradigmskifte innebar även en ny syn på människan, speciellt
efter Darwin gav ut ”The Descent of Man, and Selection in Relation to Sex” vilket
skapade stora konflikter mellan vetenskap, politik och religion, vilket än idag, mer än
150 år senare, fortfarande provocerar (Uddenberg, 2006).
9
2 Litteraturgenomgång
2.1 Tidigare didaktisk forskning
Tidigare forskning kring användning av evolution i skolan har riktat in sig på alternativa
idéer som elever har inför naturlig selektion, ärftlighet, befintlig variation med mera
(Andersson, 2008., Wallin, 2004). Ett vanligt misstag är att elever ofta använder sig av
felaktiga teleologiska förklaringar; det vill säga ändamålsförklaringar. En vanlig
ändamålsförklaring är att alla organismer har en funktion i ett ekosystem; de finns för
att vara mat, ge husrum, bryta ner organiskt material mm (Zetterqvist, 2003). Dessutom
finns antropomorfa (antropomorf = människolik) förklaringar, som utgår ifrån att det är
en vilja eller behov som styr utvecklingen. Ett exempel är att isbjörnens vita päls har
blivit vit eftersom isbjörnar behöver vara vita för att kamouflera sig mot sin omgivning
(Zetterqvist, 2003).
Björn Andersson (2008) tar även upp att det är en vanlig vardagsuppfattning att tro på
gener som oföränderliga, egenskapsbärande partiklar som likt släktklenoder överförs
från generation till generation. Speciellt då media flitigt rapporterar om att genen för
olika åkommor har upptäckts. Det är därmed en viktig uppgift för skolan att klargöra att
egenskaper hos alla organismer beror på samspelet mellan flera olika gener samt den
yttre miljön.
Ferrari och Chi (1998) anser att elevers förståelse av evolutionsteorin, till skillnad
från förståelsen av andra mer basala vetenskapliga koncept, kräver ett underliggande
ontologisk engagemang hos eleverna. Att få till en föreställningsmässig förändring hos
eleverna kan vara extra svårt då tankar om evolution kan vara länkade till elevers egna
tankar om andra delar av livet. Således kan studenter som har en korrekt syn på naturlig
selektion ändå välja att inte tro på den, eftersom de väljer att förlita sig på andra, mindre
tillförlitliga källor, eller helt enkelt vägrar att lämna de alternativa idéer som deras
religiösa gruppering har (Ferrari och Chi. 1998., Dagher och Boujaoude 1997).
Många elever (15-19år) har vardagsuppfattningen att gener är små, anlagsbärande,
partiklar som förs över oförändrade från föräldrar till avkomma (Venville och Treagust,
1998., Lewis och Kattmann, 2004). Detta är ett problem eftersom om gener uppfattas
och likställs med anlag, så finns där ingen klar skillnad mellan genotypen och
10
fenotypen. Vilket medför att det läggs ner lite tankekraft på någon mekanism angående
hur gener uttrycks i sin fenotyp (Lewis och Kattmann, 2004).
Wallin (2004) går även igenom hur evolutionsteorin kan introduceras i skolan så att
eleverna kan använda den som ett intelligent verktyg. Eleverna ska med andra ord
kunna använda evolutionsteorin på ett sådant sätt att de ska kunna förstå, beskriva,
förklara samt delvis förutsäga biologiska händelser. Användning av evolutionsteorin
som ett verktyg kräver en förståelse kring evolution från elevernas sida, vilket kan vara
svårt för dem. Historien och forskning har visat att det är svårt att förstå
evolutionsteorin, då den bygger på ett sätt att tänka som är kontraintuitivt (Wallin,
2004). Wallin (2004) anser även att religiösa elever som valt ett naturvetenskapligt
program inte har sämre förutsättningar att lära sig om evolution än icke troende elever,
då de religiösa eleverna trots allt gjort ett val att läsa en naturvetenskaplig linje.
Dagher och BouJaoude (1996) har via kvalitativa intervjuer undersökt hur
universitets biologistudenter i Libanon anpassar sig till evolution med tidigare religiös
bakgrund. Det visade sig att universitetsstudenterna delade upp sig i fyra läger; de som
är för evolution, de som var mot evolution, de som kompromissar samt en fjärde grupp
som höll sig neutrala. Dagher och BouJaoude (1996) föreslår att undervisning kring den
vetenskapliga naturen av fakta, teorier och bevis troligen kan öka elevernas förståelse
kring evolutionsteorin om de samtidigt får möjlighet att diskutera sina egna värderingar
och tro gentemot evolutionsteorin.
Smith (1994) anser att det är viktigt för lärare att förstå sina studenter – deras
kulturer, historia, kognitiv förmåga, religioner, vetenskapliga missförstånd med mera.
Smith anser även kulturella och religiösa problem med evolution bör tas upp så tidigt
som möjligt för att bryta barriärerna och på så sätt få alla elever att lyssna. Det är även
viktigt att läraren framställer evolutionen på ett lämpligt sätt så att den inte kommer i
konflikt med fler än de mest fundamentalistiska eleverna (Smith, 1994).
Cobern (1994) anser däremot att en konstruktivistisk syn på lärandet kräver att
religiösa frågor ska tas på allvar. Han anmärker att det inte finns något annat område
inom naturvetenskap där vetenskapliga och alternativa idéer överlappar som vid
evolutionsundervisning. Cobern menar enligt Wallin (2004) att förståelsen är det
primära målet för undervisning och eftersom trosfrågor påverkar förståelsen bör det tas
upp seriöst. Enligt Wallin (2004) har studier (Bishop och Andersson, 1990; Lawson och
Weser, 1990) även visat att studenters acceptans av evolutionsteorin inte förändras av
evolutionsundervisning.
11
2.2 Tidigare forskning kring humanbiologi
Tarin och Gómez-Piquer (2002) har utfört en litteraturstudie angående om kvinnor har
en så kallad het period under sin menstruationscykel, där de är extra mottagliga för
sexuell stimulans. Tarin och Gómez-Piquer (2002) diskuterar bland annat studier där
kvinnor burit nya T-shirts varje dag under hela sin menstruationscykel. Sedan fick män
bedöma hur väl T-shirtarna luktade vid olika faser av menstruationen. De tidigare
studierna visade inga skillnader i resultatet. Det fanns dock en anledning till detta, Tshirtarna som bedömdes togs nämligen från olika kvinnorna vid olika delar av
menstruationscykeln. När studierna sedan gjordes om fast med ändringen att T-shirtarna
skulle bäras av samma kvinnor i de olika menstruationsfaserna. Resultaten från de
senare studierna visade att män föredrog doften från kvinnor som är i sin ägglossning,
det vill säga när de har som störst sannolikhet att bli gravida. Regan (1996) som utförde
en liknande litteraturstudie påpekade att många däggdjur har distinkta sexuella toppar
kring sin ägglossning. Regan (1996) kunde även ge exempel på studier där en del
kvinnor visat sexuella toppar kring ägglossningen. Det fanns dock variation i resultaten
och de flesta kvinnor påvisade inga sexuella toppar. Regan (1996) ansåg att människan
är ett svårt djur att undersöka gällande sexuella studier då vi påverkas av bland annat
kulturella föreställningar. Exempelvis ser många kvinnor negativt på menstruation
flödet, och både män och kvinnor påvisar en tro på att menstruationen påverkar kvinnan
både fysiskt och psykiskt (Regan, 1996).
Pasqualotto m.fl. (2008) tar i sin litteraturstudie upp problem med avkommor till
gamla föräldrar, framförallt fokuserar de på utfallet av äldre mäns avkommor. De
nämner bland annat att det inte enbart är kvinnor som har en biologisk klocka, även
män. Denna slutsats drogs eftersom i likhet med kvinnor så minskar mäns
könshormoner med åldern. Testosteron i blodet har visats minska med åldern även i
friska män och det mesta pekar på att minskningen påbörjas redan vid trettioårsåldern.
Författarna nämner dock att mäns biologiska klocka inte är lika drastisk som kvinnors
då män trots allt kan befrukta kvinnor livet ut.
Burenholt (2002) skriver i sin bok ”Det ofullkomliga djuret” om människans kropp,
själ och livsstil i ett evolutionärt perspektiv. Burenholt (2002) går bland annat igenom
kosthållning i jägar- samlarsamhället och drar slutsatsen att stenålderskost med mycket
bär, nötter och kött med låg fetthalt är det den moderna människan är utvecklad till att
äta, istället för modern processerad mat. Connor m.fl. (1999) anser dock att så kallade
12
genmodifierade mat är precis lika bra att äta som den så kallade stenålderkosten. Då
forskare i allmänhet är kluvna till frågan om vilken kost människan är mest anpassad att
äta, så dras slutsatsen att olika människor mår bra av olika föda Connor m.fl. (1999).
2.3 Evolution i historien Evolution genom naturlig selektion, eller den så kallade utvecklingsläran, utvecklades
från Charles Darwins (1809-1882) idéer och trots att hans teser publicerades under
1800-talet så har teorin sett få förändringar under sin livsstid (Fagerström, 1995). Idéer
kring
djurens
utvecklingshistoria
fanns
även
innan
Darwin.
Den
franske
vetenskapsmannen Jean Babtiste Lamarck (1744-1829) menade att egenskaper som var
förvärvade under en generation gick i arv till avkomman (Björklund, 2005). Ett
klassiskt exempel på Lamarcks teorier, som ofta återkommer i skolböcker, är att
girafferna fick sina långa halsar på grund av en behovsanpassad utveckling. Girafferna
hade enligt Lamarck tämligen små och korta halsar från början, något som ändrades i
takt med att djuren sträckte sig upp mot trädkronorna för att leta föda. Halsarna tänjdes
då ut och blev längre, något som sedan gick i arv från generation till generation.
Avkommorna fortsatte därefter stegvis att tänja sina halsar tills dagens långhalsade
giraffer såg dagens ljus (Björklund, 2005). De tidigare hypoteserna kunde dock inte
förklara en del frågor; så som hur nya arter uppkommit, samt varför anlagen fördes
vidare till nästa generation. Evolutionsteorin kom att visa sig bli betydligt mer
applicerbar på dessa ämnen. Själva grunden till teorin lades när Darwin insåg att det
fanns variationer mellan olika individer inom en population. Han såg också starka
tendenser till att det var de mest anpassade individerna som förökade sig mest och fick
flest livsdugliga avkommor (survival of the fittest). Denna mekanism kom sedermera att
kallas naturlig selektion och är den starkaste processen inom evolution (Freeman och
Herron, 2007).
Den naturliga selektionen kan verka så att hela populationer ändras så att vissa
egenskaper blir mer framträdande, men lika ofta leder det naturliga urvalet till ett
bevarande av rådande förhållande. Det bör poängteras att den naturliga selektionen
agerar på individnivå, men att det är i själva populationen som konsekvenserna syns
(Freeman och Herron, 2007). Ett anlag behöver inte dö för att selekteras bort, det räcker
att den anlagsbärande individen inte får några överlevande, reproducerbara avkommor
13
då exemplar som inte lyckas reproducera sig inte kan överföra sina anlag till nästa
generation. Således kommer den naturliga selektionen selektera bort sådana anlag
oavsett hur gamla de anlagsbärande individerna än blir. Exempelvis så har en människa
som dör vid 40 års ålder men som har fått ett antal avkommor som även de överlevt till
reproducerbar ålder, en högre evolutionär ”fitness” än en människa som lever till 100
års ålder utan att reproducera sig. (Björklund, 2005).
Naturlig selektion gynnar alltid de mest anpassade individerna, men ibland kan den
naturliga selektionen gynna individer som är ”sexiga” och inte speciellt anpassade till
sin omgivning. Påfågelhannen är ett exempel där den naturliga selektionen gynnat
individer med stor fjäderdräkt då dessa individer uppfattas som mer attraktiva av
påfågelhonorna. Sådan naturlig selektion brukar benämnas som sexuell selektion, det är
denna selektion som förklarar varför det finns en könsdimorfism mellan könen bland de
flesta arter (Freeman & Herron, 2007).
Anlag som selekteras hos en art kan plötsligt ändras; skolboksexemplet med
björkmätaren som finns i olika färgvariationer, från vit med svarta inslag till helsvart,
förklarar hur predationstrycket på de vita fjärilarna ökat i storstäderna då fåglar lättare
känt igen dem på den svartsotiga omgivningen. De svartfärgade fjärilarna som tidigare
var lätta att upptäcka blev däremot väl kamouflerade, överlevde därmed lättare och
kunde reproducera sig mer än sina ljusare släktingar (Rudge, 2006).
Vid en mer modern analys av Lamarks giraffexempel dras inte längre slutsatsen att
det skett en behovsstyrd utveckling (Simmons och Scheepers, 1996). I stället lutar man
sig mot den senare och numera väletablerade evolutionsteorin. Enligt denna teori har det
alltid funnits en variation i halslängder mellan olika individer i populationen. De
girafferna med längst halsar har haft en högre överlevnadsstatistik och därmed kunnat
reproducera sig bättre. Detta har lett till en ackumulation av anlaget för långa halsar. Det
finns två hypoteser kring varför längre halsar gynnas: Darwin 1871 menade att
girafferna fått sin långa hals på grund av inomarts konkurrens, där de individer som haft
längst halsar fått tillgång till mest föda (Uddenberg, 2006). Vilket i sin tur inneburit att
de haft mest resurser och därmed bra förutsättningar för att föra sina anlag vidare. Detta
medan de mer korthalsade girafferna blev förlorare i den naturliga selektionen då de inte
fick tillräckligt med mat för att kunna reproducera sig. Den andra hypotesen har
framställts av Simmons och Scheepers (1996) som menar att det bättre uttryckt är en
fråga om sexuell selektion. Giraffhanar med längre halsar vinner i strider mot andra
hanar vilket är av vikt då dessa strider bestämmer rangen inom flocken. Rangen i
14
flocken är sedermera viktigt vid parning då alfahanen får flest honor och därmed
effektivt sprider sina anlag vidare. Båda hypoteserna handlar om naturlig selektion, men
med två olika anledningar till hur och varför denna selektion sker.
2.4 Genetik Generna som styr våra egenskaper hittar vi inuti cellkärnan i våra celler där generna
ligger ”sammanpackade” i kromosomer. Människor har 46 kromosomer i alla
kroppsceller, men enbart 23 i könscellerna. Det befruktade ägget består av 23
kromosomer från spermien samt 23 kromosomer från det obefruktade ägget. Det vill
säga 50% av generna kommer från fadern och 50% från modern, detta förklarar likheten
mellan föräldrar och barn. Generna från föräldrarna kombineras dock slumpmässigt,
vilket gör att barnet kan få egenskaper som föräldrarna inte hade. Dessutom kan
slumpmässiga mutationer (förändringar i generna) ske, vilket även det kan resultera i
nya egenskaper.
Mutationerna kan bli positiva, neutrala eller negativa för individen (Björklund, 2005).
Neutrala mutationer kan öka variationen inom en population, men brukar inte öka i
populationer då de inte ger individerna någon fördel vid reproduktion. Positiva
mutationer som däremot ger en fördel för individen gällande reproduktion och därmed
ökar individens fitness, kan spridas snabbt i en population. Om mutationen är mycket
gynnsam kan den till och med konkurera ut de individer som inte har samma anlag. De
mutationer som förhindrar vitala processer är alltid negativa, men ibland kan en
mutation vara positiv, neutral eller negativ beroende på den genetiska omgivningen och
den yttre miljön. Till exempel kan det under tider med lite tillgänglig föda vara
gynnsamt att reproducera sig långsamt, medan det är mer gynnsamt med snabb
reproduktion vid ett överflöd av tillgänglig mat (Björklund, 2005).
Inom evolutionsbiologi brukar det pratas om genotyp och fenotyp; en genotyp är
uppsättningen gener hos en individ medan fenotypen är resultatet av genotypen och den
yttre miljön (Fagerström, 1995). Samma genotyp kan ge upphov till olika fenotyper om
de har olika förutsättningar i sin omgivning och samma fenotyp kan ha olika genotyper
som bakgrund. Exempelvis kan en individs genotyp som lever i en miljö med väldigt
lite föda få en helt annorlunda fenotyp gentemot om samma genotyp växt upp med ett
överflöd av tillgänglig mat (Freeman och Herron, 2007).
15
3 Metod
3.1 Metodvalet
Insamlingen av data till gällande examensarbete skedde med hjälp av strukturerade
diskussioner. Wallin (2004) använde sig av strukturerade diskussioner i sin avhandling.
Resultaten som framkom blev ur en forskningssynpunkt lik resultat som uppstod under
intervjuerna som även utfördes i samma avhandling. Wallin (2004) ansåg dock att det
behövs undersökas ytterligare om strukturerade gruppdiskussioner fungerar som
datainsamling. Nackdelen med insamlingsmetoden är att man missar många av de
tystlåtna eleverna vid gruppdiskussionen samt att det inte är lika lätt för forskaren att
ställa följdfrågor till alla intressanta svar som eleverna ger. Fördelar med strukturerade
gruppdiskussioner är att eleverna får höra kamraters idéer, får tillfälle att diskutera om
frågan och argumentera för sina idéer (Wallin. 2004). Wallin skriver även om en fjärde
fördel, och det är att till skillnad från en intervju så kan en strukturerad gruppdiskussion
ingå
som
ett
extra
reflektionstillfälle
för
eleverna
under
en
ordinär
undervisningssekvens.
3.2 Urval
Datainsamlingen utfördes på en mångkulturell gymnasieskola där det finns både troende
och icke troende elever. Skolan i denna studie var mitt förstaval då jag ville ha med
elever med så många olika bakgrunder som möjligt. Rektorn till skolan tillät inte
elevintervjuer, men strukturerade elevdiskussioner med diktafon gick bra då han ansåg
att det kunde gynna elevernas lärande. Elevernas upptagningsområde är från olika delar
i en större stad i Skåne; elever som bor i höghusområden, villaområden och
radhusområden är representerade. Av 32 elever i klassen är 16 flickor och 16 pojkar och
åldern varierade mellan 15-17 år. Jag ansåg att 32 elever minus ett litet bortfall skulle
vara en tillräckligt stor undersökningsgrupp för att besvara syftet med undersökningen.
Fler klasser hade även inneburit mer tidsåtgång för transkribering, vilket inte hanns
med.
Eleverna som deltog i undersökningen läser biologi A på sitt första år som
naturvetare på gymnasiet. De har genomgått nio lektioner evolutionsteori, samt gått
16
igenom systematik. De har även haft en inlämningsuppgift angående evolution som den
ansvariga läraren betygssatt, varav två elever uppvisat MVG-kvalitet. Undervisningen
har utgått från Gleerups biologibok ”Biologi Kurs A 2:a upplagan”, eleverna har även
fått en del undervisning om etologi. Kopplingen mellan etologi och evolution har inte
genomförts av läraren på grund av tidsbrist, men min hypotes var att åtminstone en del
VG, och MVG elever kan uppvisa förståelse av evolutionsteorin genom att på eget
initiativ koppla att beteenden kan utvecklas med tiden. Min andra hypotes var att de
troende har mindre motivation till att läsa evolution än de icke troende.
3.3 Diskussionsfrågorna
Diskussionsfrågorna är egenformulerade och baserade på den senaste forskningen inom
mänskligt beteende (Regan, 1996., Pasqualotto m.fl. 2008) Pilotstudie genomfördes
med personer i min närhet för att se om intressanta svar kunde diskuteras fram med
hjälp av frågorna. Pilotstudien medförde till att mina frågor omformulerades till mer
vardagligt språk för att eleverna lättare skulle förstå. De två första frågorna handlar om
elevernas inställning till evolutionsteorin, huruvida de tycker den är sann, viktig med
mera.
Fråga tre som handlar om att män kan bli mer sexuellt stimulerade när kvinnan har
ägglossning är baserade på vetenskapliga artiklar av Regan (1996) och Tarin m.fl.
(2002), dessa artiklar visar att där finns ett biologiskt arv i den moderna människans
beteende. Syftet med frågan var att svara på frågeställningen hur gymnasieelever med
olika bakgrunder föreställer sig hur den moderna människans beteende utvecklats.
Fråga fyra handlar om kvinnans biologiska klocka, frågan utformades efter
Pasqualotto (2008) litteraturstudie kring korrelationen mellan hög föräldrar ålder och
barnsjukdomar, samt tips från min handledare. Det har länge varit känt att kvinnor har
en biologisk klocka som gör att de vill föda barn innan klimakteriet, syftet med frågan
var att se om eleverna kunde föreställa sig att den biologiska klockan utvecklats via arv
eller miljö, även fråga 5 hade detta syfte. Fråga 5 eftersträvade att eleverna skulle
reflektera över sin egen familj, om beteenden har ärvts vidare eller om enbart den
kulturella miljön är en faktor. Frågan är egenformulerad och då pilotstudien antydde att
intressanta diskussioner kunde uppkomma fick den att vara med i studien.
Fråga 6 -7 handlar om människans ursprungsföda; på vilket sätt vi moderna
människor påverkas av vad våra förfäder åt för 100 000 år sedan och framåt. Frågorna
17
är inspirerade av Göran Burenholts (2002) evolutionstankar kring näringslära. Trots att
stenålderskost inte nödvändigtvis är den bästa födan för oss människor (Connor m.fl.
1999), så går det att föra en diskussion kring huruvida vi människor utvecklats utifrån
vår föda, och om moderna människans kosthållning idag bör ändras. Men huvudsyftet
med fråga 6 - 7 var i likhet med fråga 3 - 5 att besvara min första frågeställning.
3.4 Genomförandet
Överst på diskussionsfrågepappret (bilaga 1) står att evolutionsteorin går ut på att den
mest anpassade får flest avkommor, vilket alla elever kände igen från sin undervisning.
Anledningen till varför det stod med var för att påminna eleverna om detta faktum, så
att de senare kunde dra korrekta slutsatser.
När undersökningen genomfördes i klassen var 24 elever närvarande (13 flickor och
11 pojkar), tre elever kunde dock inte motstå frestelsen att leka med bandspelaren under
tiden jag inte hade uppsyn över dem, detta medförde att en del diskussionsfrågor fick
bortfall av svar. Men eftersom eleverna trots allt svarade på en del frågor fick de vara
med i resultatet. Av de 24 eleverna fanns fyra elever som icke var troende samt 20
elever som var troende.
Eleverna delades upp med tre elever/grupp i totalt åtta diskussionsgrupper. Troende
och icke troende mixades i grupperna då det ansågs att intressanta diskussioner kunde
uppstå om de blandades. Vid datainsamlandet av frågeställningarna användes som sagt
strukturella
diskussionsgrupper
som
kan
anses
vara
ett
kvalitativt
undersökningsförfarande (Wallin, 2004). Insamlingen skedde vid två olika tidpunkter
med tolv elever vid vartdera tillfälle. Första tillfället skedde en tisdag eftermiddag,
eleverna betedde lugnt och försökte så gott de kunde svarade på varje fråga. Det andra
tillfället skedde samma vecka men på fredag förmiddag precis innan lunch, vid detta
tillfälle betedde sig inte eleverna lika lugnt, de var mer högljudda än första tillfället och
en grupp valde att leka med diktafonen istället för att svara på frågor.
Eleverna fick en diktafon per grupp samt diskussionsfrågor (se bilaga 1) som skulle
besvaras av alla elever i gruppen. Tiden för varje tillfälle var 50 minuter, och jag gick
runt i klassrummet och förklarade vad som menade med frågorna när någon grupp
missförstått diskussionsfrågorna.
Jag fick tips från min handledare till examensarbetet, samt Bryman (2008) att tänka
på vad eleverna kan tänkas svara på frågorna, och på så sätt hitta på följdfrågor för att
18
vara beredd inför diskussionerna med eleverna. Eftersom jag utförde datainsamlingen
ensam kunde inte följdfrågor ges till alla grupper på alla frågor. Istället siktade jag in
mig på att ge en del följdfrågor till alla elever genom att gå runt mellan grupperna och
be eleverna redogöra en extra gång vad de svarat på en fråga så att jag sedan kunde följa
upp med följdfrågor vid behov.
3.5 Forskningsetiska principer
Inför datainsamlingen togs det del av olika forskningsetiska principer. Enligt Bryman
(2008) finns det fyra punkter en forskare ska ta hänsyn till, fritt översatt av mig:
•
Huruvida deltagare kan skadas
•
Huruvida det saknas samtycke av deltagarna
•
Huruvida intrång på privatliv sker
•
Huruvida villfarelse sker
I Sverige är det inte speciellt farligt att uttrycka sin religion, men för att vara på den
säkra sidan blev elever och lärare informerade om att total anonymitet skedde. Eleverna
fick även med sig hem information till målsman (Bilaga 2) då det enligt
Vetenskapsrådet (2010) krävs målsmans tillåtelse vid undersökningar av etiskt känslig
karaktär där informanterna är under 15 år. Inga informanter i min undersökning var
under 15 år men informationen skickades ut ändå på grund av krav från
lärarutbildningen.
Då jag inte känner eleverna innan datainsamlingen så fanns det ingen risk att jag
skulle kunna namnge några elever utifrån bandinspelningen. Dessutom för att försäkra
mig om att eleverna skulle kunna svara öppet på frågorna, utan att behöva oroa sig för
sina betyg, fick inte läraren ta del av data som samlades in. I transkriptioner där namn
förekommer så användes pseudonymer. Elev och lärare fick reda på i förväg att min
undersökning handlade om evolution och ingen hade några invändningar.
3.6 Validitet och Reliabilitet
Trots att klassen kan anses vara en typisk mångkulturell naturvetarklass, så går det inte
att anse att resultaten i studien är signifikanta resultat för mångkulturella klasser i resten
19
av Skåne, Sverige eller Norden. Däremot kan studien, då den innehåller åsikter från
elever med olika bakgrund, påvisa vad elever i allmänhet anser och vet angående den
moderna människans arv.
Trots att eleverna vid de två insamlingstillfällena betedde sig olika lugnt
klassrummet, anser jag inte att det påverkat resultaten nämnvärt. Detta eftersom
diskussionerna från båda insamlingstillfällena var lika varandra innehållsmässigt.
3.7 Bearbetning av insamlad data
Bryman (2008) skriver hur man som forskare bör gå tillväga med insamlad data. Det
första steget är att strukturera insamlad data. Detta har utförts genom transkribering av
de gruppvis inspelade samtal som ansågs vara till nytta för syftet till studien.
Känsloyttringar var svårt att märka med enbart ljudinspelning, men känslor som glädje
och nervositet gick att höra hos en del elever och därmed är även dessa känslor med i
transkriberingen. Transkriberingen utfördes på ett liknande sätt Wallin (2004) använder
sig av i sin avhandling. Upprepningar av ord och delar av meningar togs bort. Dessutom
uteslöts vissa hummande och liknande uttryck som ansågs störa läsningen. I en del fall
gjordes vissa talspråksuttryck mer skriftspråkslika. Namn har tagits bort där det inte
behövs, vid behov har pseudonymer används. Kortare uppehåll eller tystnader i
intervjuerna markeras med tre punkter '...' och längre uppehåll eller överhoppade avsnitt
i intervjun markerades med snedstreck, tre punkter, snedstreck '/…/'.
Det andra steget som utfördes var att sammanfatta insamlad data med arbetets syfte i
åtanke (Bryman, 2008). Det som var väsäntligt sparades i ett dokument och det som var
oväsentligt ströks. Sedan kategoriserades elevernas svar i tabeller i Windows Excel.
Vid analysen av materialet är det meningen att en djupare betydelse ska hittas, med
andra ord ska forskaren som undersöker ett visst fenomen fördjupa sin kunskap om
fenomenet och komma med nya insikter. Vid analysen av dataunderlaget hittades en del
likheter och olikheter mellan troende och icke troendes syn på evolution och det är detta
som ligger till grund för den följande resultatdiskussionen. Även mina egna
uppfattningar av resultatet har tagits med i analysen.
Resultatet delades upp i två grupper, troende och icke troende, detta gjordes för att få
en bra struktur på resultatdelen samt för att lättare kunna upptäcka möjliga likheter och
olikheter mellan de två undersökningsgrupperna.
20
4 Resultat Beroende på vad och hur eleverna svarat på diskussionsfrågorna är de indelade i två
kategorier: Troende, samt icke troende.
Överst på diskussionspappret stod att evolutionsteorin går ut på att den mest anpassade
får flest avkommor, vilket alla elever kände igen från sin undervisning.
4.1 Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den
moderna människans beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en
yttre miljö?
4.1.1 Fråga 3
På ägglossningsfrågan (Fråga 3) var det enbart en elev (elev 5) i hela klassen som
svarade att det skulle kunna ske en förändring i luktsinnet över en tid på grund av
evolution, citat från elev 5: "Vi påverkas av dofter, om det finns en anledning för näsan
att ändras så gör den det, nu finns ingen anledning, så den ändras inte mer", Elev 5 är
troende. Flera elever frågade vad ägglossning var och elev 17 påpekade, som vad jag
uppfattade som ärligt och inte ett skämt, att han inte tänkte så långt, då han inte ansåg
sig vara tillräckligt gammal (16 år). Majoriteten (10st) av de troende ansåg att det enbart
är en yttre miljö som är orsaken till att män tycker kvinnor luktar godare under
ägglossningsperioden, ytterligare två troende elever förutom elev 5 ansåg att där fanns
en evolutionär förklaring, men de kunde inte motivera sig, de resterande sju troende
eleverna svarade vet ej. Hälften av de icke troende svarade att luktsinnet hos männen
beror på miljön, och andra hälften svarade vet ej.
4.1.2 Fråga 4
På fråga 4 som handlar om kvinnors biologiska klocka för barnafödande innan
klimakteriet svarade två troende elever, när jag påminde dem om att de bäst anpassade
får flest avkommor, att det kan bero på genetik och evolution. Elva troende såg det som
miljöbetingat, de resterande sju troende eleverna var osäkra, men när jag förklarade för
de osäkra att de kunde svara att orsaken beror på både miljö och genetik var de
fortfarande osäkra. Tre icke troende ansåg att det var helt miljöbetingat, men elev 1
21
tänkte i evolutionära banor: ”Jag vet inte om det är nått som utvecklats fram, innan
levde folk inte så länge, kanske 30 - 40 år, om klimakteriet händer efter det kan väll inte
det spela någon roll” Jag bad elev 1 att utveckla svaret, eleven menade att det har
funnits en variation bland kvinnor i form av kvinnor som innan klimakteriet har en
biologisk klocka samt kvinnor som inte har en biologisk klocka. Om kvinnorna ändå
dör vid 30 – 40 åldern så spelar inte klimakteriet någon roll. Elev 1 hade rätt i sin
tankegång. Tyvärr tänkte inte eleven så långt att om människorna dog så pass tidigt så
skulle kanske fortfarande den biologiska klockan finnas, men av en annan anledning, i
form av tidig död istället för klimakteriet.
4.1.3 Fråga 5
På Fråga 5 som handlade om hur lika eleverna är sina syskon, alla medverkande elever
hade ett eller fler syskon, så inget bortfall av svar skedde. 15 troende elever ansåg att
beteende inte ärvs, fem stycken trodde dock att beteende kan ärvas, elev 5 resonerar
följande: "Kan ha med miljön att göra, men tror inte det är det så mycket; mina syskon
beter sig olikt mig, men vi har växt upp likadant….Det är nog genetiskt", elev 9
resonerade: "Det kan gå genom generna vad man gillar och inte gillar, men man kan
ibland ha helt olika vad man gillar". Elev 7 och 15 resonerade att genetiskt kan man
födas med högt IQ, men det är föräldrarna och den yttre miljön som i slutändan avgör
hur smart personen blir. Eleverna fortsatte sedan sitt resonemang med genotyp och
fenotyp förklaring: ”en person med lågt IQ men med en mamma som läser mycket
skulle kunna bli bättre än en person med högt IQ som har dåliga föräldrar.” På en
följdfråga på vad som menas med ”en mamma som läser mycket” så menades att
mamman hade hög utbildning, inte att mamman läste sagor.
22
Av de icke troende trodde alla elever att endast miljön spelar roll på beteenden, elev 1
resonerade följande:
"Alltså, allt som inte är genetiskt är intressen och då är det en yttre miljö, om mitt barn föds
smart så är det en begåvning, det är inte så att han blir smart för det, det är rent av
begåvning./…/Gillar min mamma att plugga, så föds inte jag smart, gillar min mamma att
plugga, och jag sitter vid henne, så jag tittar på henne när hon pluggar, så påverkar det mig.
Det har alltså med den yttre miljön att göra. Jag var alltid med min mamma när hon lagade
mat när jag var liten, nu älskar jag att laga mat.”
(Elev 1)
De icke troende eleverna svarade att beteenden inte spelar någon roll evolutionärt, elev
6 påstod att enbart saker som är livsviktiga kan utvecklas genom evolution, detta ledde
till följdfrågan ”Kan inte beteenden vara livsavgörande i vissa situationer, skulle inte
försiktigt beteende gynnas av människor som till exempel lever nära vilda djur?” vilket
inte övertygade eleven helt, men eleven höll med om att i det fallet skulle det kunna
gynnas, när jag sedan frågade samma följdfråga till de tre andra icke troende så ändrade
två av dem sin uppfattning till att beteenden kan utvecklas fram, de trodde dock inte att
vardagliga beteenden som till exempel motivation till att plugga, allmänt dataintresse
med mera skulle kunna utvecklas fram. När samma följdfråga som ovan ställdes till de
15 troende eleverna, var det enbart en elev som ändrade sin uppfattning. Elev 18 som
inte ändrade sig från miljöbetingat till genetiskt motiverade sig vetenskapligt med
påpeka att beteendet hos människor som lever nära vilda djur ändras till försiktighet på
grund av det faktum att de befinner sig nära vilda djur, det vill säga en yttre miljö.
4.1.4 Fråga 6 och 7
Fråga 6 och 7 handlade om hur vi moderna människor påverkas av kosthållningen
stenåldersmänniskan hade under flera tusen år i jägar- samlar- samhället. Det var enbart
tre troende elever som ansåg att kosten från stenåldern påverkar vad som är nyttigt för
oss människor idag. Elev 5, 7 och 15 ansåg att våra gener är kopplade till
stenåldersmänniskorna, elev 5: ”Om människornas magar har vant sig vid mat under ca
1000 år så borde vi äta liknande saker, bäst anpassad du vet” Elev 4 svarade med vad
som kan anses vetenskapligt: "Vi anpassar oss till miljöer väldigt snabbt, snabbare än
23
evolutionen, därför påverkas vi inte av evolutionen från stenåldern". Elev 4
kategoriserade jag tillsammans med åtta andra troende som ansåg att den yttre miljön
spelar mest roll. De menade på att kosten som stenåldersmänniskorna åt var nyttigare på
grund av kostcirkeln, det vill säga att alla viktiga näringsämnen finns i kosten. Elev 4
var dock den enda av de nio religiösa elever som påstod att där skett evolution under
stenåldern. Åtta av de troende svarade inte på frågan.
Av de icke troende instämde elev 6 med påståendet från elev 5 i stycket ovan, även
elev 1 höll med om att stenålderskosten påverkar oss idag ”Det som hände på
stenåldern följer med hela vägen hit.”(elev 1). Elev 1 utvecklade vidare med ett
påstående som var likt påståendet från elev 5: ”De kanske hade starkare magar då de
inte hade några kök de kunde tillaga maten, medans nu har vi det och vi vet vilka
bakterier som finns i rå kyckling, och giftiga bär. Så våra magar har blivit lite mer
känsliga än de har varit förr”. Två stycken icke troende svarade inte på frågan.
Trots att det på fråga 7 står att det är bevisat att det finns gener som gör att vissa
personer lagrar mer fett än andra, så var det få elever som använde sig av förklaringar
som innehöll genetik och evolution. Två icke troende svarade att fetma finns på grund
av miljöförutsättningar svaret från elev 1 är representativt för de resterande icke troende
eleverna:
Det har mycket med yttre miljö att göra, det kan finnas en gen, ok, att vissa lättare blir
tjocka, men det är mycket mer logiskt om det beror på en yttre miljö. Om min mamma
väger 70kg och äter skräpmat, och när jag är ett litet barn kan inte jag säga till henne: ”nä,
jag vill inte bli tjock”. Hon kommer ju ändå ge mig sådan mat. Fet mat, socker, allt det är
beroendeframkallande, det gör att man vill ha mer av det, det är det som gör att man blir
som filip, lite rund men fortfarande gullig. Yttre miljö, men det finns säkert gener som gör
detta också, finns mycket. (elev 1)
4.2 Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära
sig om evolution?
Två elever trodde inte på påståendet att de mest anpassade får flest avkommor, elev 8
svarade följande på om evolutionsteorin är sann: ”Jag tror inte att teorin fungerar på
det sättet, för i så fall kan det inte födas så många barn som det görs i Afrika”. På
följdfrågan om vad elev 8 ansåg om att barnadödligheten är väldigt stor i Afrika och att
inte alla når reproducerbar ålder, blev svarat att elev 8 helt enkelt inte trodde på teorin.
24
Den andra eleven som heller inte trodde på evolution svarade liknande men lärde sig
motvilligt grunderna ändå eftersom det krävs av läraren. Båda eleverna var säkra på att
människan enbart påverkas av en yttre miljö och att ingen evolution någonsin verkat på
oss. På en följdfråga om varför de valt en naturvetenskaplig linje svarade de att de vill
vara välutbildade och få bra jobb, samt att deras föräldrar ville det.
Majoriteten (16) av de troende trodde att evolutionsteorin är sann i flera avseenden
men andelen av de troende elever som ansåg att människan är del av evolutionen var
endast sex stycken, se diagram 1 och 2. De som inte trodde på människans del i
evolutionen tyckte inte att det fanns tillräckliga bevis, elev 7 ansåg att det borde finnas
smartare apor om vi härstammar från dem, på en följdfråga om hur eleven ställer sig till
de fossildatabaser som innehåller smartare apor, men som förmodligen blivit
utkonkurrerade av oss människor en gång i tiden? Svarade eleven ”Asså, jo, men måste
finnas fler smarta djur, måste finnas någon som är smartare än apor, men dummare än
oss". Eleven i fråga ansåg sig vara vetenskaplig i första hand och religiös i andra hand,
eleven kunde tänka sig att vi härstammar någon annanstans än från Gud/Allah, däremot
tror inte eleven att det är från aporna som de fått lära sig i skolan.
Vid ett samtal med läraren till klassen, ansåg läraren att det är ett bra förstasteg för
eleverna att lära sig om evolutionen, även om de inte tror på evolution så kanske ett frö
är sått som kan bredda elevens förståelse om omvärlden, och om eleven läser vidare
kanske han/hon börjar instämma mer och mer med evolutionsteorin då religionen inte
kan ge tillräckliga svar. På frågan om människan fortfarande utvecklas gick andelen
elever som instämde upp till tolv stycken. På frågan svarade flera troende elever att
människan anpassat sig till sin miljö efter att gud skapat oss, två elever tog upp att det är
därför människan har olika hudfärger. Sju elever höll dock fast vid att människan inte är
en del av evolutionen över huvud taget.
Alla icke troende höll med om att evolutionen är sann och att människan påverkats av
den. På frågan om eleverna tyckte det var viktigt att lära sig om evolution svarade två
icke troende att det till viss del är viktigt att lära sig om evolution, av de troende tyckte
tio elever att det var viktigt. Eftersom enbart fyra personer var icke troende går det inte
att få signifikant resultat på att det inte finns någon skillnad mellan troende och icke
troendes tycke om hur viktigt det är att lära sig evolution. De båda grupperna tycker
dock att det är viktigt av olika anledningar. De troende framhäver bland annat att det är
bra att man diskuterar mellan evolution och religion så att eleverna kan dra egna
25
slutsatser. Elev 13 tyckte det var viktigt att lära sig om evolutionsteorin då det enbart är
en teori, så elever som läst om evolution senare i livet inte tror det är fakta.
De icke troende tyckte det var viktigt med evolution vid fortsatta studier om ämnet.
De troende som svarade att de inte tyckte det var viktigt motiverade med att vi lever i
nuet, elev 11 tyckte att eftersom allt ser ut som det gjorde för 2000 år sedan finns inte
evolution och då behövs det inte som kunskap. Förutom nytta vid biologiska studier
kunde inga elever komma på någon praktiskt nytta av att kunna evolutionsteorin.
Diagram 1.(v) visar troende elevers svar på påståendet att evolution är sanning. Diagram 2. (h) visar
troende elevers svar på påståendet att människan härstammar från apor.
26
5 Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Flera undersökningar angående förståelse om naturlig selektion, anpassning och genetik
har gjorts (Andersson, 2008; Wallin, 2004), dessutom har utländska studier behandlat
hur väl elever kan lära sig biologisk evolution när de inte accepterar att den är sann
(Demastes
m.fl.
2002).
Insamlingen
av
data
med
hjälp
av
strukturerade
smågruppdiskussioner gjorde att mycket data samlades in på relativt kort tid. Det var
även ett bra tillvägagångssätt då de flesta rektorer inte tillåter elevintervjuer och enkäter
för specifika klasser om inte eleverna kan lära sig något av undersökningen som utförs.
Medan intervjuer är en forskningsinsats som förmodligen påverkar elevernas lärande
genom att fungera som ett extra reflektionstillfälle förutom undervisningen i sig. Så är
smågruppsdiskussioner istället en integrerad del av undervisningen, samtidigt som de
kan ge forskaren intressanta data (Wallin, 2004).
Varje diskussionsfråga gick ut på att eleverna skulle motivera vad de tycker, tror och
vet, vilket några grupper klarade utan hjälp, men en del grupper svarade i princip enbart
”ja” och ”nä” utan att motivera sig, detta berodde dock mer på lathet än oförståelse, då
eleverna motiverade sina svar när jag muntligt gick igenom frågorna.
5.2 Resultatdiskussion
Eftersom många aspekter rörande vårt mänskliga beteende inte är vetenskapligt bevisat
bör lärare förhålla sig objektivt kring hur mycket av vårt beteende som beror på det
genetiska arvet och hur mycket som beror på det kulturella arvet. Det råder inga tvivel
inom forskarvärlden att vårt beteende varken styrs av det ena eller det andra. Mest
sannolikt är att det finns en samverkan mellan det genetiska arvet och den yttre miljön.
Tvivlet inom forskarvärlden är hur mycket de två faktorerna bidrar till olika beteenden.
Om vi tar människans sexuella beteende som exempel, så vet vi att män är mer
attraherade av doften från kvinnor som är nära sin ägglossning än de som precis har haft
ägglossning (Tarin m.fl. 2002). En del kvinnor verkar dessutom ha ett högre sexuellt
”begär” kring ägglossningen (Regan, 1996), däremot vet man inte varför dessa kvinnor
får ett högre begär då det inte finns några klara samband med deras hormonutsöndring.
Dessutom har andra forskare visat att det finns en del kvinnor som tvärtemot Regans
27
undersökning visade sig ha ett lägre sexuellt begär kring ägglossningen (Regan, 1996).
Det finns alltså en variation av beteenden, och vilka kvinnor som är mest anpassade får
tiden utvisa.
5.2.1 Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den
moderna människans beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en
yttre miljö?
Även när eleverna påmindes om att de individer som är bäst anpassade får flest
avkommor, så var det enbart elev 5 som kunde svara på frågan om ägglossning. Detta
kan bero på att frågan var för svår att förstå. Flera elever frågade vad ägglossning var
och elev 17 visste inte svaret eftersom han aldrig tänkt så lång, då han enbart var 16 år,
två andra elever (9 och 12) gav liknande svar. Det enda vetenskapliga svaret, som elev 5
gav, har tolkats snällt när det påstås att han svarat evolutionärt rätt. Elev 5:s påstående
”om det finns en anledning för näsan att ändras så gör den det” kan tolkas som att
evolution är behovsstyrd, men det är svårt att förstå vad eleven menar, ”näsan” i
påståendet kan tolkas på gennivå, individnivå, eller artnivå. Jag tolkade det som att han
menade artnivå, och i så fall kan vi vara lite förlåtande med ordvalet ”anledning” eller
”behov”.
Det är intressant att 3 av 4 i snabbt ändrade sin uppfattning om att beteenden inte kan
ärvas, till att beteenden faktiskt kan gå i arv. 75% ändrade alltså sin uppfattning, av de
troende var det enbart 1 av 15 som ändrade uppfattning, det vill säga <10%. De troende
eleverna är som sagt olika mycket religiösa, de fem troende eleverna som valde direkt
alternativet att beteenden kan ärvas genetiskt är antagligen någorlunda sekulariserade.
Sju religiösa elever har sedan tidigare hävdat att människan inte är en del av
evolutionen, så att inte de ändrade sin uppfattning är inget konstigt, men av åtta
någorlunda sekulariserade elever var det alltså enbart en som ändrade sin uppfattning.
Detta kan bero på att en religiös tro gör eleverna mer konservativa till att ändra sin
uppfattning, men flera författare har visat att en religiös tro inte behöver vara ett hinder
för att lära evolutionsteorin (Demastes, Good et al. 1997., Dagher och BouJaoude.
1997., Sinclair et al., 1997., Meadows et al., 2000). Det skulle även kunna vara så att de
icke troende i klassen inte är lika säkra på sin sak, och därmed försöker tillfredställa mig
som forskare i sina svar. Det är möjligt att de icke troende inte valt den mångkulturella
28
skolan de går på som ett förstaval vid gymnasievalet, utan hamnat där på grund av låga
betyg. I så fall kan man tänka sig att de inte är lika säkra i sina svar då de vet att de inte
har de högre betygen. Det kan även vara så att korrelationen i resultatet är av en
slumpartad karaktär då det enbart fanns fyra icke troende i undersökningsgruppen.
Det faktum att en del elever enbart tror att livsavgörande faktorer kan selekteras har
förmodligen att göra med en del exempel som finns i de flesta läroböckerna. Jag har
observerat att läroböcker brukar använda exempel där vissa individer lättare skaffar
föda och därmed överlever lättare än andra (giraffexemplet). Även exempel på naturlig
selektion på grund av rovdjur brukar tas upp av läroböcker (björkmätaren). Läraren för
klassen tog upp ett exempel om renars benlängd, och hur benens längd utvecklas på
grund av predation av varg, sedan följde ännu ett överlevnadsexempel där vargarna
samevolverade med renarna för att långsamma vargar inte kunde springa ikapp mat.
Läraren har gått igenom att de mest anpassade får flest avkommor, och eleverna kom
ihåg detta när de läste första meningen på diskussionspappret som behandlade det.
Elev 4 kategoriserades tillsammans med åtta andra troende elever som ansåg att den
yttre miljön spelar mest roll. Elev 4 var dock den enda av de nio som påstod att där skett
evolution under stenåldern. Vilket är lite motsägelsefullt med resultatet från fråga 2 som
behandlade om vi människor genomgått någon sorts utveckling där 12 elever gick med
på att vi utvecklats, tre personer har alltså antingen ändrat sin ståndpunkt, missuppfattat
frågan eller tröttnat på diskussionen, där var nämligen ett stort bortfall av elever på den
här frågan (åtta troende och två icke troende).
Många elever kan ha tolkat stenåldersdiet frågan på fel sätt eller tyckt den var för
svår, många elever ansåg att det var näringen i maten som spelade roll, och att det i
modern processerad mat inte finns lika mycket näringsämnen. Det var inte enbart de
troende som tolkade frågan fel utan även de icke troende. Att eleverna skulle koppla
evolutionsteorin till stenåldersdieten nämndes i frågan, men eftersom de förmodligen
inte klarade av att göra det, så svarade de så gott de kunde med näringsläran istället.
5.2.2 Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära
sig om evolution
De två eleverna som ansåg att allt i evolutionsteorin är falskt, lärde sig grunderna
motvilligt, människans del i evolutionen förnekade de dock helt och hållet. Det är
intressant att dessa elever valt ett naturvetenskapligt program på gymnasiet, då man som
29
naturvetare bör vara öppen för olika hypoteser och teorier och kunna förkasta de idéer
som motbevisas och ta till sig nya om tillräckliga bevis finns. Föräldrar motiverade dem
att välja utbildning, och det är nog för att det krävs naturvetenskap för att läsa vidare till
jobb som kräver hög utbildning, exempelvis läkare, civilingenjör med mera. Det var
dock ingen skillnad i föräldrarnas inverkan mellan troende och icke troende elevers val
av utbildning, de icke troende elevernas föräldrar var även de drivande. En kommentar
som kom från båda urvalsgrupperna var att de valde naturvetarlinjen för att kunna läsa
vidare på universitet/högskola, vilket är lättare om man läst natur istället för samhälle.
Att enbart sex stycken troende elever ansåg människan härstammar från apor är
oroväckande, men då flera elever valt att lära sig att vi härstammar från apor som en
alternativ idé till sin religion är bättre än inget. Läraren till eleverna hade under en
evolutions lektion gått igenom vetenskapliga metoder, vilket rekommenderas av flera
forskare (Wallin 2004, Dagher, Z., & BouJaoude, S. 1997). Anledningen är bland annat
att diskutera hur man skiljer tro från vetenskap.
Hur viktig evolutionsteorin är att lära sig i skolan var lika mellan båda
urvalsgrupperna, 50% tyckte att det var viktigt och 50% oviktigt. Svein Sjöberg (2005)
har skrivit om fyra bra argument för de naturvetenskapliga ämnena i skolan, nämligen:
Ekonomiargumentet, Nyttoargumentet, Demokratiargumentet och Kulturargumentet.
De troende eleverna som tyckte det var viktigt att lära sig om evolution argumenterade
framförallt om demokratiargumentet, det är med andra ord viktigt att kunna skapa sig en
egen åsikt. De icke troende som ansåg det var viktigt argumenterade däremot enbart för
nyttoargumentet, exempelvis att det kan vara bra att veta i framtiden. Inga elever ansåg
att det var viktigt på grund av kursplanen.
Läraren till klassen hade inte gått igenom hur evolutionsteorin kan användas i
praktiken. Så eleverna hade föreställningen att det enbart är till nytta att lära sig om
evolution om man pluggar vidare till biolog. Jag tror därför att det är viktigt att
poängtera att evolutionsteorin kan användas inom andra områden än biologi, till
exempel använder en del teknikföretag sig av artificiell naturlig selektion vid
tillverkning av olika produkter som till exempel vindkraftverk. Forskare tror även man
kan skapa artificiell intelligens genom att låta datorer få ett beteende som är baserat på
naturlig selektion. En sådan artificiell intelligens skulle fungera genom beteenden som
är bra för innehavaren av AI:n gynnas medan beteenden som är dåliga missgynnas,
sedan sker slumpmässiga förändringar i beteendet men det är enbart de bra beteendena
som ”muteras” och förs vidare till nästa generation (Dawkins, 1987).
30
5.3 Slutdiskussion
Den första frågeställningen som ligger till grund för gällande examensarbete är hur
gymnasieelever med religiös respektive icke religiös bakgrund föreställer sig människan
gentemot evolutionen gällande genetiskt arv och en yttre miljö. De troende eleverna i
undersökningen tenderade att se människan som en färdig produkt skapad av Gud som
det senare skett en naturlig selektion på när vi sattes på jorden. Jag anser att troende
elever ska konfronteras i sin tro och i likhet med Cobern (1994) anser jag att det är
förståelse som är det primära i undervisning. Precis som Smith (1995) anser jag att det
inte är ett mål att omvända troende till icke troende, men däremot anser jag att det är
viktigt att påpeka de aspekter av tron som inte är vetenskapliga.
De elever som svarat att enbart det kulturella arvet spelat en roll vid människans
evolution kan anses ha antropomorfa (= människoliknande) förklaringar. Detta eftersom
de vet att människor som individer kan ändra sitt beteende, men de missar att
människan som art över längre tidsperioder kan ändras via naturlig selektion i
egenskaper som dessutom inte är livsviktiga.
Den andre frågeställningen berörde hur motiverade eleverna är gällande att lära sig
om evolution. Det visade sig att trots likheter i motivationen så hade troende och icke
troende olika åsikter kring varför det är viktigt. De icke troende hade flera
vardagsföreställningar
kring
evolution,
medan
de
troende
förutom
vardagsföreställningarna även hade en tro på något som är mycket starkare än
vardagsföreställningar; att en gud har skapat oss. Att flera forskare kommit fram till att
religion inte påverkar inlärning av vetenskap ställer jag mig dock lite skeptisk till. De
religiösa elever som ansåg att det var viktigt att lära sig evolution för att förstå att det
enbart är en teori och inte anser att bevisen är tillräckliga, kan inte anses ha samma
förutsättningar till att lära som de icke troende, som förutom vardagsföreställningarna,
inte har något som blockerar deras intag av kunskap.
Resultaten i denna studie har visat att elever med olika kulturella bakgrunder har
olika åsikter om evolution, lärare bör därför ta reda på förutsättningar som finns bland
eleverna innan de påbörjar sin undervisning. Man bör även som lärare inte vara för
kritisk mot religioner då det finns en övergripande risk att eleverna intar
försvarsställning och inte längre lyssnar.
Eleverna i denna studie hade flera vanliga missuppfattningar om evolution. I min
studie framkom inte föreställningen Andersson (2008) tar upp; att enbart genetik spelar
31
roll. Däremot framkom en annan vardagsföreställning, vilken var att människans
beteende enbart påverkas av en yttre miljö. Denna föreställning är inte speciellt konstig
då vi i vardagen kan se människor som beter sig på olika sätt beroende på kulturella
skillnader.
Om studien skulle göras om idag så skulle en liknande datainsamling på en
gymnasieskola med en majoritet av svenska elever utföras, då det är mer sannolikt att
hitta icke troende elever bland svenskar. Korellationer mellan mångkulturella och
monokulturella skolor skulle då även kunnat utföras. Om elevantalet dessutom
fördubblats till 40 stycken elever hade all statistik varit betydligt mer signifikant.
5.4 Slutsatser
Många didaktiska studier om evolution via naturlig selektion har utförts. Däremot
verkar det inte finnas tidigare studier som tar upp elevers syn på den moderna
människan som biologisk varelse.
Gymnasieelever har svårt för evolution, både troende och icke troende elever
påvisade flera vardagsföreställningar i diskussionerna kring naturlig selektion samt
ärftlighet. Eleverna ansåg inte att genetiskt arv via naturlig selektion påverkar
utveckling av människans beteenden, istället var det enbart den yttre miljön i form av
det kulturella arvet som är viktig. De icke troende kunde dock övertalas till att en viss
del av beteendet kan ärvas på grund av det genetiska arvet.
Trots liknande motivation till att lära sig om evolution visade det sig att de troende
och icke troende eleverna hade olika åsikter kring varför det är viktigt att lära sig om
evolution. De troende resonerar kring demokratiargumentet, medan de icke troende
resonerar kring nyttoargument. Detta är viktigt för lärare att veta, så undervisningen kan
vinklas på ett sätt som eleverna tycker är intressant.
5.6 Fortsatta studier
En del av eleverna i denna studie, både religiösa och icke troende, ansåg att det inte var
viktigt att lära sig om evolution då de inte har någon praktisk nytta av det. Studier som
tar upp praktiska aspekter av evolution för naturvetare som inte tänkt syssla med biologi
finns vad jag vet inte för tillfället. Det hade därmed varit intressant att se om praktisk
32
kunskap, exempelvis hur artificiell intelligens skulle kunna skapas med hjälp av
evolutionsteorin, skulle kunna integreras i undervisningen. Sedan skulle ytterligare
studier angående hur det skulle kunna påverka elevernas motivation till att lära sig om
evolution.
33
6 Referenser
Andersson, Björn. 2008. Att förstå skolans naturvetenskap. Studentlitteratur. Lund
Bishop, B. A., & Anderson, C. W. 1990. Student conceptions of natural selection and its
role in evolution. Journal of research in science teaching, 27(5), 415-427
Björklund, Mats. 2005. Evolutionsbiologi. Studentlitteratur. Lund
Burenhult, Göran. 2002. Det ofullkomliga Djuret. Natur och kultur. Stockholm
Bryman, Alan. 2008. Social Research Methods - third edition. Oxford University Press.
New York
Caudill, Edward. 1997. Darwinian Myths the legends and misuses of a theory. The
University of Tennessee Press/ Knoxville. pp 3-26
Cobern, W. W. 1994. Point: Belief, understanding, and the teaching of
evolution. Journal of research in science teaching, 31(5), 583-590.
Conner Anthony J., Jacobs, Jeanne M. E. 1999. Genetic engineering of crops as
potential source of genetic hazard in the human diet. Mutation Research/Genetic
Toxicology and Environmental Mutagenesis. Vol 443:1-2. pp. 223-234.
Dagher, Z., & BouJaoude, S. 1997. Scientific views and religious beliefs of college
students: The case of biological evolution. Journal of Researchin Science Teaching,
34(5), 429-445.
Dawkins, Richard. 1987. The Blind Watch Maker. BBC’s HORIZON series. Jeremy
Taylor, Richard Dawkins. Hämtad 2010-05-20 från (http://youtube.com/watch?v=EG7SDb_8Wo&feature=related)
Demastes, James W., McConaughy, Frances., Sinatra, Gale M., Southerland Sherry A.
2002. Intentions and Beliefs in Students’ Understanding and Acceptance of Biological
Evolution. JOURNAL OF RESEARCH IN SCIENCE TEACHING. 40:5. pp. 510–528
Demastes, S. S., Good, R., & Peebles, P. 1996. Patterns of conceptual
change in evolution. Journal of Research in Science Teaching, 33(4),
407-431
Dobzhansky T. 1973, Nothing in biology makes sense except in the light of evolution.
American Biology Teacher 35: 125-129
Fagerström, Torbjörn. 1995. Den skapande evolutionen om vad evolutionsteorin
innebär - och inte innebär. Studentlitteratur. Lund.
Ferrari, Michel and Chi, Michelene T. H.1998. The nature of naive explanations of
natural selection. International Journal of Science Education. 20: 10, 1231-1256
34
Freeman, Scott., Herron, C, Jon. 2007. Evolutionary Analysis Forth Edition. Pearson
Education International. pp: 401-446
Lawson, A. E., & Weser, J. 1990. The rejection of nonscientific beliefs about life:
Effects of instruction and reasoning skills. Journal of Research in Science Teaching,
27(6), 589-606.
Lewis, J., & Kattmann, U. 2004. Traits, genes, particles and information: Re-visiting
students’ understandings of genetics. International Journal of Science Education, 26,
195–206.
Meadows, L., Doster, E., & Jackson, D. F. 2000. Managing the conflict between
evolution & religion. The American Biology Teacher. 62:2. pp 102-107
Nationalencyklopedin.
2010.
Hämtad
http://www.ne.se.support.mah.se/sve/troende
2010.06.14
från:
Pasqualotto FF, Borges E, Pasqualotto EB. 2008. The male biological clock is ticking:
a review of the literature. SAO PAULO MEDICAL JOURNAL 126: 3 197-201
Regan C, Pamela. 1996. Rythms of desire: The association between menstrual cycle
phases and female sexual desire.
Rudge W, David. 2006. Myths about moths: a study in contrasts. USA. Endeavour.
30:1. pp 19-23.
Simmons RE., Scheepers L. 1996. Winning by a neck: sexual selection in the evolution
of giraffe - American Naturalist. Jstor.org
Sinclair, A., Pendarvis, M. P., & Baldwin, B. 1997. The relationship between college
zoology students´beliefs about evolutionary theory and religion. Journal of Research
and Developement in education 30:2. pp. 118-125
Sjöberg, Svein. 2005. Naturvetenskap som allmänbildning. Studentlitteratur. Lund
Skolverket.
2010a.
Lpf
94.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071
Hämtad
2010.04.21
från:
Skolverket.
2010b.
Kursplan
Biologi
A.
Hämtad
2010.04.01
från:
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/2909/titleId/BI1201%20%20Biologi%20A
Smith, M. U. 1994. Counterpoint: Belief, understanding, and the teaching of evolution.
Journal of Research in Science Teaching, 31(5), 591-597.
Tarin, J, Juan., Gómez-Piquer. 2002. Do women have a hidden heat period. Human
Reproduction. Vol 17:9. pp 2243-2248
Uddenberg, Nils. 2006. Charles Darwins: Människans härkomst. Natur och kultur.
Stockholm
35
Venville, G., & Treagust, D. 1998. Exploring Conceptual Change in Genetics Using a
Multidimensional Interpretive Framework. Journal of Research in Science Teaching,
35(9), 1031-55.
Wallin, Anita., 2004. Evolutionsteorin i klassrummet. Göteborgs universitet.
Zetterqvist, Ann. 2003. Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi en
intervjuundersökning med no/biologilärare. Acta Universitatis Gothoburgensis.
Göteborg.
36
Bilagor
Bilaga 1
Diskussionsfrågor NVNV1
1. A) Enligt evolutionsteorin får de individer som är bäst anpassade flest
avkommor. Hur sanningsenlig är evolutionsteorin enligt dig?
B) Är det viktigt eller oviktigt för elever att lära sig om evolution i skolan?
Motivera?
2. A) Har vi människor satts på jorden fullt utvecklade eller är vi ett resultat av
evolution?
B) Utvecklas människoarten fortfarande biologiskt? Om vi fortfarande
utvecklas, på vilket sätt?
3. Flera undersökningar har visat att män tycker att kvinnor luktar bättre under
tiden de har ägglossning. Försöken gick ut på att kvinnor (som inte fick använda
några parfymerade artiklar under tiden) bar nya T-shirts varje dag. Männen fick
sedan bedöma hur gott de tyckte T-shirtarna luktade.
A) Påverkas människor av dofter vid val av partner? Varför i så fall; är det på
grund av våra gener, den yttre miljön eller någon annan orsak?
B) Finns det en biologisk fördel för en hane att upptäcka att honan har
ägglossning? Hur har det uppkommit?
4
Varför har kvinnor ofta en ”biologisk klocka” (önskan att skaffa barn innan de
når klimakteriet)? Är detta något som utvecklats fram, alltid funnits eller beror
det på en yttre miljö (kultur, uppväxtmiljö mm.)
5
A) Har ni syskon? Har ni växt upp i liknande miljö eller olikartad miljö? Är ni
lika eller olika era syskon till ert beteende? (pluggar lika mycket, utövar samma
sport, gillar liknande mat, musik, dataintresse?).
B) Går det att förklara olikheterna och likheterna i beteenden biologiskt, beror det
på genetiskt arv eller miljön ni växt upp i, eller något annat?
C) Tror ni människans vardagliga beteende (t.ex. hur mycket ni elever pluggar
eller tränar på fritiden) styrs av genetiskt arv eller en yttre miljö
6
Media brukar prata om stenålderskost, stenåldersdieten innebär en diet med
mycket nötter, bär, frukter, fisk och fettsnålt kött som vilt och kyckling. Går det
att koppla evolutionsteorin till varför stenålderskost skulle kunna vara nyttigt för
oss? På vilket sätt?
7
Fanns det överviktiga personer i jägar- samlarsamhället?
Det är bevisat att det finns gener som gör att vissa personer lagrar mer fett i sin kropp
än andra. Hur tror ni det kan ha uppkommit?
37
Bilaga 2
Hej!
Mitt namn är Tim Blixt och jag utbildar mig till gymnasielärare i naturvetenskap och
biologi. Mitt examensarbete på lärarutbildningen är en studie angående elevers attityder
kring evolutionsteorin. I denna studie har det i en gruppdiskussion använts diktafoner
för ljudinspelning. Inspelningarna har enbart jag tillgång till och dessa kommer att
raderas omgående när arbetet är färdigskrivit. Total anonymitet gäller för eleverna,
lärarna och skolan, det vill säga inga namn nämns och i studien står enbart att en
mångkulturell skola i Skåne använts vid datainsamlandet.
Det finns lagar i Sverige som säger att offentliga studier som utförts med elever under
18 år där ljudupptagning skett kräver att målsman är informerad. För att min studie ska
kunna publiceras krävs därmed att jag informerar er. Om ni har något emot att er
son/dotter är med i denna undersökning så kan ni kontakta mig på:
[email protected] alternativt på mobilnr: xxxxxxxx
Mvh/ Tim Blixt
38
