Speglar sjukdomsdata verkligheten?

D J U R VÄ L FÄ R D
& UTFODRING
SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN
Speglar sjukdomsdata verkligheten?
Marie Jansson Mörk, SLU och Svensk Mjölk
kan klarlägga orsakssamband med hjälp av observationer och mätningar på individer i deras naturliga miljö. Epidemiologisk forskning kräver stora
material och insamling av information är i sin tur
både tid- och kostnadskrävande. Därför kan befintlig
information som samlats in för något annat ändamål än forskning (så kallade sekundära data) vara
användbara. För våra svenska mjölkkor finns sådana
data i Svensk Mjölks Kodatabas.
I Kodatabasen registreras information om mjölkkor på individnivå. Informationen inbegriper bland
annat sjukdomsuppgifter, produktionsmått, fertilitetsuppgifter och orsaker till utslagning. Informationen används idag till underlag för rådgivning, avelsvärdering, statistik och forskning. Nyckeln mellan de
olika uppgifterna i Kodatabasen är varje djurs unika
identitetsnummer. Informationen om sjukdomar i
Kodatabasen utgörs huvudsakligen av veterinärrapporterade sjukdomshändelser där undersökning och
behandling rapporterats för en enskild individ.
Eftersom sjukdomsdata i Kodatabasen huvudsakligen baseras på veterinärbehandlade sjukdomsfall
saknas uppgifter om sjukdomsfall som inte motiverat veterinärbesök. Dessutom rapporteras/ registreras inte alla sjukdomsfall där en veterinär har
undersökt och behandlat djuret. Dessa bortfall leder
till att de sjukdomsmått som tas fram är underskattade. Syftet med projektet som presenteras här
var att utvärdera hur stor del av observerade (av
lantbrukaren) respektive veterinärbehandlade sjukdomsfall som registreras i Kodatabasen (täckningsgrad) samt om det skiljer sig mellan olika grupper
av djur eller besättningar. För att kunna förbättra
täckningsgraden ville vi också identifiera var i registreringskedjan de största bortfallen sker.
Sammanfattning
Informationen i Svensk Mjölks Kodatabas är en
guldgruva för forskning då den ger en bra bild av
det enskilda djurets liv. Vi kan följa varje ko från
kalvning till slakt och vet när hon kalvade, hur
mycket hon mjölkade, när hon inseminerades och
när hon var sjuk. Den svagaste länken i kedjan
är sjukdomsrapporteringen. Projektet ”vad säger
djursjukdata” startade 2003 med syfte att utvärdera
kvaliteten på djursjukdata, projektet avslutades
hösten 2009.
Eftersom sjukdomsregistreringen i Kodatabasen
i huvudsak utgörs av veterinärrapporterade sjukdomsfall missar vi alla de sjukdomsfall som inte
motiverat ett veterinärbesök. Dessvärre tappar vi
också veterinärbehandlade sjukdomsfall. Andelen
sjukdomsfall som leder till veterinärbesök varierar
naturligtvis mellan olika sjukdomar, exempelvis
veterinärbehandlades 90 % av alla kalvningsförlamningar och 78 % av juverinflammationerna (kliniska) men bara 53 % av fallen av hosta i vår studie.
Av de veterinärbehandlade fallen i våra studier
registrerades 71-75 % i Kodatabasen. Vi fann också
att sannolikheten att en veterinär skulle tillkallas
vid ett sjukdomsfall påverkades av både besättningsoch individfaktorer.
Informationstappet leder till att beräkningar av
sjukdomsförekomst baserade på Kodatabasen blir
konservativa. Det finns också en risk att jämförelser mellan grupper av djur blir missvisande. Trots
att sjukdomsinformationen i Kodatabasen inte är
komplett är den fortfarande mycket användbar, men
resultaten som fås måste tolkas med hänsyn till tappet av information.
Bakgrund
Material och metoder
En förutsättning för en etiskt försvarbar och ekonomiskt lönsam mjölkproduktion är att man söker
minska och förebygga förekomsten av sjukdomar.
De produktionssjukdomar som drabbar mjölkkorna
är ofta multifaktoriella, dvs. flera bakomliggande
orsaker samverkar till sjukdom. För att studera
förekomst och orsaker till dessa sjukdomar kan man
använda epidemiologisk metodik, med vilken man
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2010
Två fältstudier genomfördes under 2004 i vilka sjukdomsuppgifter från 177 respektive 112 besättningar
samlades in. I första studien rapporterade lantbrukare in sjukdomshändelser till oss under fyra månader. I andra studien samlade vi in de sjukdomsjournaler som veterinärerna lämnar till djurägaren när
de undersökt och behandlat djur (851 journaler).
1
Svensk Mjölk
D J U R VÄ L FÄ R D
& UTFODRING
SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN
riga sjukdomar) (Mörk et al. 2009). Sjukdomsmått
baserade på denna källa är därmed ”underskattade”
eftersom sjukdomsfall som inte veterinärbehandlades inte täcks in.
Informationen från fältstudierna jämfördes med
information i Kodatabasen. För att identifiera var i
rapporteringskedjan som bortfallen sker användes
också rådata som skickats från Jordbruksverket till
Svensk Mjölk och endast kontrollerats för korrekt
djuridentitet. För att utvärdera informationen i Kodatabasen gjordes följande beräkningar:
Täckningsgrad i Kodatabasen
Av de sjukdomsfall som lantbrukarna rapporterade
som veterinärbehandlade återfanns 71 % i Kodatabasen. Täckningsgraden var statistiskt säkerställt
högre i DVO-distrikt (74 %) jämfört med privata
distrikt (63 %, p=0,03) (Mörk et al. 2009). Av de
sjukdomsfall som fanns på lantbrukarnas kopia av
veterinärens sjukdomsjournal återfanns 75 %. Antal
diagnoser på djurägarnas kopior av veterinärjournalen samt antal och täckningsgrad i rådata respektive
Kodatabasen visas i tabell 1, totalt samt uppdelat
på distriktsveterinärer och privatpraktiserande
veterinärer. Även här var täckningsgraden högre
för distriktsveterinärer än för privatpraktiserande
veterinärer (Jansson Mörk et al. 2010). Den skattade täckningsgraden på 71-75 % i Kodatabasen kan
jämföras med en studie av täckningsgraden i Danska
Kodatabasen som visade på en täckningsgrad på 80
% för kor och 45 % för kalvar och ungdjur (Bennedsgaard, 2003). När sjukdomsmått baserade på
Kodatabasen används är det därför vikigt att komma
ihåg att dessa siffror är underskattade både med
avseende på total observerbar sjuklighet och med
avseende på veterinärbehandlad sjuklighet.
• Andel sjukdomsfall som lett till veterinärbesök
beräknades uppdelat på diagnos.
• Jämförelse av incidensen (antal sjukdomsfall/
100 ko-år eller 100 kalvningar) för olika sjukdomar beräknat utifrån djurägarnas rapportering
och utifrån Kodatabasen.
• Täckningsgrad, dvs. andel sjukdomsfall som
återfanns i Kodatabasen, skattades för veterinärbehandlade sjukdomsfall (utifrån information
på djurägarnas kopior av veterinärens sjukdomsjournal och utifrån djurägarnas rapportering)
• Analys av faktorer som kunde tänkas påverka om
ett sjukdomsfall ledde till veterinärbesök eller
inte.
Resultat och diskussion
Sjukdomsfall som inte föranlett veterinärbesök
De sjukdomshändelser som rapporteras till Kodatabasen består i huvudsak av veterinärrapporterad
sjuklighet. Totalt veterinärbehandlades 54 % av de
sjukdomsfall som lantbrukarna rapporterade in till
oss. Andelen sjukdomsfall som veterinärbehandlades skiljde sig för olika sjukdomar, exempelvis
veterinärbehandlades 90 % av alla kalvningsförlamningar och 78 % av juverinflammationerna (kliniska) men bara 53 % av fallen av hälta och 20 % av
övriga juverproblem.
Incidensen för olika sjukdomar beräknad på
djurägarrapporteringar var högre än incidensen
beräknad på data i Kodatabasen för flera sjukdomar
på kor (kalvningssvårigheter, kvarbliven efterbörd,
juverinflammation, hosta, mage/tarmproblem,
hälta, spentramp och övriga juverproblem) och på
kalvar/ungdjur (hosta, mage/tarmproblem samt öv-
Tapp av information i registreringskedjan
Av de totalt 1185 diagnoser som fanns på djurägarnas kopior av veterinärjournalen saknades 300 i
Kodatabasen. Av dessa saknades 191 (64 %) även i
rådata medan resterande diagnoser föll bort i steget
mellan rådata och Kodatabasen.
Genom att identifiera troliga orsaker till bortfall
och diagnoser kunde vi se att det fanns skillnader i
bortfallsmönstret mellan privatpraktiserande veterinärer och distriktsveterinärer. Den största delen av
tappet av diagnoser på journaler från privatpraktiserande veterinärer skedde innan registrering i rådata.
För diagnoser på journaler från distriktsveterinärer
Tabell 1. Antal diagnoser på djurägarnas kopia av veterinärjournalen samt antal diagnoser och täckningsgrad i rådata
och Kodatabasen.
Diagnoser på
djurägarnas kopior
Täckningsgrad i rådata
Täckningsgrad i Kodatabasen
Journaltyp
antal
antal
%
95% KI
antal
%
95% KI
DVO
383
367
96
93 -
98
330
86
82 -
89
Privat
802
627
78
75 -
81
555
69
66 -
72
Total
1185
994
84
82 -
86
885
75
72 -
77
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2010
2
Svensk Mjölk
D J U R VÄ L FÄ R D
& UTFODRING
SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN
skedde det största bortfallet i steget mellan rådata
och Kodatabasen. Det gick inte att fastställa exakt
orsak till bortfall. Delar av bortfallet i rådata berodde på felaktiga djuridentiteter och felläsning vid
scanning av manuella journaler. Det är också troligt
att en del av journalerna inte var inrapporterade till
Jordbruksverket.
Slutsats
Informationstappet i Kodatabasen leder till konservativa beräkningar av sjukdomsförekomst. Bortfallet
var inte jämnt fördelat mellan grupper av djur och
därmed finns en risk att jämförelser mellan grupper
blir missvisande. Trots att sjukdomsinformationen
i Kodatabasen inte är komplett är den fortfarande
mycket användbar, men resultaten som fås måste
tolkas med hänsyn till tappet av information.
Skillnader i underskattning och täckningsgrad
Tapp av information är inte så farligt så länge vi vet
i vilken omfattning det sker, och så länge det ligger
på en rimlig nivå. Det är när vi vill göra jämförelse
mellan olika grupper av djur eller besättningar som
bortfallet av sjukdomsuppgifter kan ställa till problem. De djur som har varit sjuka men som saknar
sjukdomsuppgifter i Kodatabasen kommer att klassas som friska. Om bortfallet av sjukdomshändelser
är jämnt spridd i studiepopulationen försvagas
samband mellan sjukdom och påverkande faktorer.
Därmed riskerar man att missa faktorer som faktiskt
påverkar sjukdomsbilden. Om sannolikheten för att
bli felaktigt klassad däremot beror på någon faktor
som är associerad med sjukdom riskerar man att få
felaktiga resultat eller dra felaktiga slutsatser.
Ett flertal faktorer visade sig ha betydelse för
om en ko blev veterinärbehandlad eller inte vid
sjukdom. Sannolikheten för veterinärbesök vid ett
sjukdomsfall var högre i besättningar med kor av i
huvudsak SLB-ras, högre första veckan efter kalvning jämfört med senare i laktationen och högre
om det var fler sjuka djur vid samma tidpunkt.
Sannolikheten för veterinärbesök varierade också
mellan diagnoskomplex med lägst sannolikhet för
hälta jämfört med juversjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, reproduktionssjukdomar samt
övriga sjukdomar (Jansson Mörk et al. 2009). Det
fanns även regionala skillnader i täckningsgrad,
med högre täckning i mjölkbältet jämfört med södra
Götaland, norra Svealand och södra delarna av
Norrland (Jansson Mörk et al. 2010). Som exempel
kan ges skillnaden i sannolikhet för veterinärvård
mellan SLB- och SRB-besättningar. Om skillnaden
beror på en skillnad i behandlingsstrategi, vilket har
diskuterats i Nyman et al. (2007) och Ekman (1998)
så riskerar man att få en sämre bild av SLB-kor i
jämförelse med SRB-kor än vad som är sant. Ett
annat exempel är skillnaden i täckningsgrad mellan
DVO-distrikt och privatpraktiserande veterinärer.
Om besättningsfaktorer, t.ex. besättningsstorlek,
skiljer mellan besättningar som ligger i DVO-distrikt
och privata distrikt och besättningsstorlek visar sig
vara associerat med en viss sjukdom kan detta ge
upphov till felaktiga resultat.
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2010
Referenser
Bennedsgaard, T. W. (2003) Reduced use of veterinary drugs
in organic dairy herds - potentials and consequences. Animal
Science and Animal Health. Copenhagen, The Royal Veterinary
and Agricultural University.
Ekman, T. (1998) A Study of Dairy Herds with Constantly Low
or Constantly High Bulk Milk Somatic Cell Count, - with Special
Emphasis on Management. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniverstitet
Jansson Mörk, M., Lindberg, A., Vågsholm, I. & Egenvall, A.
(2009) Herd and cow characteristics affecting the odds of veterinary treatment for disease – a multilevel analysis (2209) Acta
Vet. Scand., 51. Jansson Mörk, M., Wolff, C., Lindberg, A., Vågsholm, I. &
Egenvall, A. (2010) Validation of a national disease recording
system for dairy cattle against veterinary practice records.
Prev. Vet. Med., 93, 183-192.
Mörk, M., Lindberg, A., Alenius, S., Vågsholm, I. & Egenvall,
A. (2009) Comparison between dairy cow disease incidence in
data registered by farmers and in data from a disease-recording system based on veterinary reporting. Prev. Vet. Med.,
88, 298-307.
Nyman, A. K., Ekman, T., Emanuelson, U., Gustafsson, A. H.,
Holtenius, K., Waller, K. P. & Sandgren, C. H. (2007) Risk factors
associated with the incidence of veterinary-treated clinical
mastitis in Swedish dairy herds with a high milk yield and a
low prevalence of subclinical mastitis. Prev. Vet. Med., 78,
142-160.
3
Svensk Mjölk