D J U R VÄ L FÄ R D & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Speglar sjukdomsdata verkligheten? Marie Jansson Mörk, SLU och Svensk Mjölk kan klarlägga orsakssamband med hjälp av observationer och mätningar på individer i deras naturliga miljö. Epidemiologisk forskning kräver stora material och insamling av information är i sin tur både tid- och kostnadskrävande. Därför kan befintlig information som samlats in för något annat ändamål än forskning (så kallade sekundära data) vara användbara. För våra svenska mjölkkor finns sådana data i Svensk Mjölks Kodatabas. I Kodatabasen registreras information om mjölkkor på individnivå. Informationen inbegriper bland annat sjukdomsuppgifter, produktionsmått, fertilitetsuppgifter och orsaker till utslagning. Informationen används idag till underlag för rådgivning, avelsvärdering, statistik och forskning. Nyckeln mellan de olika uppgifterna i Kodatabasen är varje djurs unika identitetsnummer. Informationen om sjukdomar i Kodatabasen utgörs huvudsakligen av veterinärrapporterade sjukdomshändelser där undersökning och behandling rapporterats för en enskild individ. Eftersom sjukdomsdata i Kodatabasen huvudsakligen baseras på veterinärbehandlade sjukdomsfall saknas uppgifter om sjukdomsfall som inte motiverat veterinärbesök. Dessutom rapporteras/ registreras inte alla sjukdomsfall där en veterinär har undersökt och behandlat djuret. Dessa bortfall leder till att de sjukdomsmått som tas fram är underskattade. Syftet med projektet som presenteras här var att utvärdera hur stor del av observerade (av lantbrukaren) respektive veterinärbehandlade sjukdomsfall som registreras i Kodatabasen (täckningsgrad) samt om det skiljer sig mellan olika grupper av djur eller besättningar. För att kunna förbättra täckningsgraden ville vi också identifiera var i registreringskedjan de största bortfallen sker. Sammanfattning Informationen i Svensk Mjölks Kodatabas är en guldgruva för forskning då den ger en bra bild av det enskilda djurets liv. Vi kan följa varje ko från kalvning till slakt och vet när hon kalvade, hur mycket hon mjölkade, när hon inseminerades och när hon var sjuk. Den svagaste länken i kedjan är sjukdomsrapporteringen. Projektet ”vad säger djursjukdata” startade 2003 med syfte att utvärdera kvaliteten på djursjukdata, projektet avslutades hösten 2009. Eftersom sjukdomsregistreringen i Kodatabasen i huvudsak utgörs av veterinärrapporterade sjukdomsfall missar vi alla de sjukdomsfall som inte motiverat ett veterinärbesök. Dessvärre tappar vi också veterinärbehandlade sjukdomsfall. Andelen sjukdomsfall som leder till veterinärbesök varierar naturligtvis mellan olika sjukdomar, exempelvis veterinärbehandlades 90 % av alla kalvningsförlamningar och 78 % av juverinflammationerna (kliniska) men bara 53 % av fallen av hosta i vår studie. Av de veterinärbehandlade fallen i våra studier registrerades 71-75 % i Kodatabasen. Vi fann också att sannolikheten att en veterinär skulle tillkallas vid ett sjukdomsfall påverkades av både besättningsoch individfaktorer. Informationstappet leder till att beräkningar av sjukdomsförekomst baserade på Kodatabasen blir konservativa. Det finns också en risk att jämförelser mellan grupper av djur blir missvisande. Trots att sjukdomsinformationen i Kodatabasen inte är komplett är den fortfarande mycket användbar, men resultaten som fås måste tolkas med hänsyn till tappet av information. Bakgrund Material och metoder En förutsättning för en etiskt försvarbar och ekonomiskt lönsam mjölkproduktion är att man söker minska och förebygga förekomsten av sjukdomar. De produktionssjukdomar som drabbar mjölkkorna är ofta multifaktoriella, dvs. flera bakomliggande orsaker samverkar till sjukdom. För att studera förekomst och orsaker till dessa sjukdomar kan man använda epidemiologisk metodik, med vilken man Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2010 Två fältstudier genomfördes under 2004 i vilka sjukdomsuppgifter från 177 respektive 112 besättningar samlades in. I första studien rapporterade lantbrukare in sjukdomshändelser till oss under fyra månader. I andra studien samlade vi in de sjukdomsjournaler som veterinärerna lämnar till djurägaren när de undersökt och behandlat djur (851 journaler). 1 Svensk Mjölk D J U R VÄ L FÄ R D & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN riga sjukdomar) (Mörk et al. 2009). Sjukdomsmått baserade på denna källa är därmed ”underskattade” eftersom sjukdomsfall som inte veterinärbehandlades inte täcks in. Informationen från fältstudierna jämfördes med information i Kodatabasen. För att identifiera var i rapporteringskedjan som bortfallen sker användes också rådata som skickats från Jordbruksverket till Svensk Mjölk och endast kontrollerats för korrekt djuridentitet. För att utvärdera informationen i Kodatabasen gjordes följande beräkningar: Täckningsgrad i Kodatabasen Av de sjukdomsfall som lantbrukarna rapporterade som veterinärbehandlade återfanns 71 % i Kodatabasen. Täckningsgraden var statistiskt säkerställt högre i DVO-distrikt (74 %) jämfört med privata distrikt (63 %, p=0,03) (Mörk et al. 2009). Av de sjukdomsfall som fanns på lantbrukarnas kopia av veterinärens sjukdomsjournal återfanns 75 %. Antal diagnoser på djurägarnas kopior av veterinärjournalen samt antal och täckningsgrad i rådata respektive Kodatabasen visas i tabell 1, totalt samt uppdelat på distriktsveterinärer och privatpraktiserande veterinärer. Även här var täckningsgraden högre för distriktsveterinärer än för privatpraktiserande veterinärer (Jansson Mörk et al. 2010). Den skattade täckningsgraden på 71-75 % i Kodatabasen kan jämföras med en studie av täckningsgraden i Danska Kodatabasen som visade på en täckningsgrad på 80 % för kor och 45 % för kalvar och ungdjur (Bennedsgaard, 2003). När sjukdomsmått baserade på Kodatabasen används är det därför vikigt att komma ihåg att dessa siffror är underskattade både med avseende på total observerbar sjuklighet och med avseende på veterinärbehandlad sjuklighet. • Andel sjukdomsfall som lett till veterinärbesök beräknades uppdelat på diagnos. • Jämförelse av incidensen (antal sjukdomsfall/ 100 ko-år eller 100 kalvningar) för olika sjukdomar beräknat utifrån djurägarnas rapportering och utifrån Kodatabasen. • Täckningsgrad, dvs. andel sjukdomsfall som återfanns i Kodatabasen, skattades för veterinärbehandlade sjukdomsfall (utifrån information på djurägarnas kopior av veterinärens sjukdomsjournal och utifrån djurägarnas rapportering) • Analys av faktorer som kunde tänkas påverka om ett sjukdomsfall ledde till veterinärbesök eller inte. Resultat och diskussion Sjukdomsfall som inte föranlett veterinärbesök De sjukdomshändelser som rapporteras till Kodatabasen består i huvudsak av veterinärrapporterad sjuklighet. Totalt veterinärbehandlades 54 % av de sjukdomsfall som lantbrukarna rapporterade in till oss. Andelen sjukdomsfall som veterinärbehandlades skiljde sig för olika sjukdomar, exempelvis veterinärbehandlades 90 % av alla kalvningsförlamningar och 78 % av juverinflammationerna (kliniska) men bara 53 % av fallen av hälta och 20 % av övriga juverproblem. Incidensen för olika sjukdomar beräknad på djurägarrapporteringar var högre än incidensen beräknad på data i Kodatabasen för flera sjukdomar på kor (kalvningssvårigheter, kvarbliven efterbörd, juverinflammation, hosta, mage/tarmproblem, hälta, spentramp och övriga juverproblem) och på kalvar/ungdjur (hosta, mage/tarmproblem samt öv- Tapp av information i registreringskedjan Av de totalt 1185 diagnoser som fanns på djurägarnas kopior av veterinärjournalen saknades 300 i Kodatabasen. Av dessa saknades 191 (64 %) även i rådata medan resterande diagnoser föll bort i steget mellan rådata och Kodatabasen. Genom att identifiera troliga orsaker till bortfall och diagnoser kunde vi se att det fanns skillnader i bortfallsmönstret mellan privatpraktiserande veterinärer och distriktsveterinärer. Den största delen av tappet av diagnoser på journaler från privatpraktiserande veterinärer skedde innan registrering i rådata. För diagnoser på journaler från distriktsveterinärer Tabell 1. Antal diagnoser på djurägarnas kopia av veterinärjournalen samt antal diagnoser och täckningsgrad i rådata och Kodatabasen. Diagnoser på djurägarnas kopior Täckningsgrad i rådata Täckningsgrad i Kodatabasen Journaltyp antal antal % 95% KI antal % 95% KI DVO 383 367 96 93 - 98 330 86 82 - 89 Privat 802 627 78 75 - 81 555 69 66 - 72 Total 1185 994 84 82 - 86 885 75 72 - 77 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2010 2 Svensk Mjölk D J U R VÄ L FÄ R D & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN skedde det största bortfallet i steget mellan rådata och Kodatabasen. Det gick inte att fastställa exakt orsak till bortfall. Delar av bortfallet i rådata berodde på felaktiga djuridentiteter och felläsning vid scanning av manuella journaler. Det är också troligt att en del av journalerna inte var inrapporterade till Jordbruksverket. Slutsats Informationstappet i Kodatabasen leder till konservativa beräkningar av sjukdomsförekomst. Bortfallet var inte jämnt fördelat mellan grupper av djur och därmed finns en risk att jämförelser mellan grupper blir missvisande. Trots att sjukdomsinformationen i Kodatabasen inte är komplett är den fortfarande mycket användbar, men resultaten som fås måste tolkas med hänsyn till tappet av information. Skillnader i underskattning och täckningsgrad Tapp av information är inte så farligt så länge vi vet i vilken omfattning det sker, och så länge det ligger på en rimlig nivå. Det är när vi vill göra jämförelse mellan olika grupper av djur eller besättningar som bortfallet av sjukdomsuppgifter kan ställa till problem. De djur som har varit sjuka men som saknar sjukdomsuppgifter i Kodatabasen kommer att klassas som friska. Om bortfallet av sjukdomshändelser är jämnt spridd i studiepopulationen försvagas samband mellan sjukdom och påverkande faktorer. Därmed riskerar man att missa faktorer som faktiskt påverkar sjukdomsbilden. Om sannolikheten för att bli felaktigt klassad däremot beror på någon faktor som är associerad med sjukdom riskerar man att få felaktiga resultat eller dra felaktiga slutsatser. Ett flertal faktorer visade sig ha betydelse för om en ko blev veterinärbehandlad eller inte vid sjukdom. Sannolikheten för veterinärbesök vid ett sjukdomsfall var högre i besättningar med kor av i huvudsak SLB-ras, högre första veckan efter kalvning jämfört med senare i laktationen och högre om det var fler sjuka djur vid samma tidpunkt. Sannolikheten för veterinärbesök varierade också mellan diagnoskomplex med lägst sannolikhet för hälta jämfört med juversjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, reproduktionssjukdomar samt övriga sjukdomar (Jansson Mörk et al. 2009). Det fanns även regionala skillnader i täckningsgrad, med högre täckning i mjölkbältet jämfört med södra Götaland, norra Svealand och södra delarna av Norrland (Jansson Mörk et al. 2010). Som exempel kan ges skillnaden i sannolikhet för veterinärvård mellan SLB- och SRB-besättningar. Om skillnaden beror på en skillnad i behandlingsstrategi, vilket har diskuterats i Nyman et al. (2007) och Ekman (1998) så riskerar man att få en sämre bild av SLB-kor i jämförelse med SRB-kor än vad som är sant. Ett annat exempel är skillnaden i täckningsgrad mellan DVO-distrikt och privatpraktiserande veterinärer. Om besättningsfaktorer, t.ex. besättningsstorlek, skiljer mellan besättningar som ligger i DVO-distrikt och privata distrikt och besättningsstorlek visar sig vara associerat med en viss sjukdom kan detta ge upphov till felaktiga resultat. Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2010 Referenser Bennedsgaard, T. W. (2003) Reduced use of veterinary drugs in organic dairy herds - potentials and consequences. Animal Science and Animal Health. Copenhagen, The Royal Veterinary and Agricultural University. Ekman, T. (1998) A Study of Dairy Herds with Constantly Low or Constantly High Bulk Milk Somatic Cell Count, - with Special Emphasis on Management. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniverstitet Jansson Mörk, M., Lindberg, A., Vågsholm, I. & Egenvall, A. (2009) Herd and cow characteristics affecting the odds of veterinary treatment for disease – a multilevel analysis (2209) Acta Vet. Scand., 51. Jansson Mörk, M., Wolff, C., Lindberg, A., Vågsholm, I. & Egenvall, A. (2010) Validation of a national disease recording system for dairy cattle against veterinary practice records. Prev. Vet. Med., 93, 183-192. Mörk, M., Lindberg, A., Alenius, S., Vågsholm, I. & Egenvall, A. (2009) Comparison between dairy cow disease incidence in data registered by farmers and in data from a disease-recording system based on veterinary reporting. Prev. Vet. Med., 88, 298-307. Nyman, A. K., Ekman, T., Emanuelson, U., Gustafsson, A. H., Holtenius, K., Waller, K. P. & Sandgren, C. H. (2007) Risk factors associated with the incidence of veterinary-treated clinical mastitis in Swedish dairy herds with a high milk yield and a low prevalence of subclinical mastitis. Prev. Vet. Med., 78, 142-160. 3 Svensk Mjölk