DETTA ÄR ETT EXEMPEL

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning...……………………………………………………………..……….………....…...2
1.1. Problemformulering………….………………………………………………….........2
1.2. Syfte…….…………….………..………………….…………………….....................3
1.3. Frågeställningar………..……...………………………….…………………...............3
1.4. Begreppsdefinitioner……………………….…………….……………………...........3
1.4.1. Social integration……………………………...……..…………….…….......3
1.4.2. Etnisk svensk…………………………………...…………..……..................3
1.4.3. Utländsk bakgrund………………………………..………...………….…….4
1.4.4. Socialt integrerad miljö………………..…………………………....…...…...4
1.5. Ungdomar och integration………………….………………..……………………......4
1.6. Disposition………..………………………….…………………………………….....5
2. Tidigare integrationspolitik och dess betydelse för Malmö…………….…………...………...5
2.1. Från invandrarpolitik till integrationspolitik…………..……………………………...5
2.2. Politikens huvudsakliga mål och dess brister…………………………………………7
2.3. Integrationspolitikens betydelse för social integration…………………………...…..8
2.4. Politikens betydelse för utvecklingen i Malmö………………………….……….…...9
3. Teoretiska utgångspunkter...…………………………………………..……………………...10
3.1. Identitet och etnicitet i relation till det sociala sammanhanget……………………...10
3.2. Social affinitetsteori kontra flexible-mindedness……...…………………………….11
3.3. Gruppsprocesser och gruppbildande bland ungdomar………………………………12
3.4. Faktorer för främjandet av social integration…..………………………………........12
3.5. Hypoteser……………………………………………………………………………14
4. Metod ………………………………………...………………………………………………14
4.1. Kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod…………………………………………14
4.2. Litteraturstudie………………………………………………………………………15
4.3. Urval…………………………………………………………………………………15
4.4. Datainsamlingen………………………………………………………………...…...15
4.5. Utformandet av enkäten……………………………………………………………..16
4.6. Avgränsningar…………………………………………………………………….....17
4.7. Reliabilitet och validitet……………………………………………………………..18
4.8. Etiska överväganden…………………………………………………………….…..18
4.9. Analys av datan……………………………………………………………………...18
5. Analys………………………………………………………………………………………...19
5.1. Identitet och definiering av den andra…………………………………………….....19
5.2. Etnicitet; har det betydelse för val av umgänge?........................................................22
5.2.1. Fritiden……………………………………………………………………...22
5.2.2. Skolan………………………………………………………………………24
5.2.3. Familjen………………………………………………………………….....26
5.3. Faktorer som påverkar integrering bland ungdomar………………………………...28
5.4. Vem ansvarar för integrationen?.................................................................................31
6. Slutdiskussion………………………………………………………………………………...33
6.1. Förslag på vidare forskning……………………………………………………….....35
7. Referenslista……………………………………………………………………………….....36
7.1. Litteratur…………………………………………………………………………......36
7.2. Propositioner, skrivelser och lagförslag…………………………………………......37
7.3. Elektroniska källor…………………………………………………………………..38
8. Bilaga 1: Enkätundersökning om social integration……………………………………..…...39
9. Bilaga 2: Resultat på enkäterna…………………………………………….………………...42
1. INLEDNING
Under vår utbildnings gång har vi funderat över hur den svenska integrationspolitiken i mångt och mycket inte har fyllt sin funktion, nämligen att integrera
människor med varandra i det svenska samhället. Den svenska integrationspolitiken fick sitt namn och började tillämpas efter ett riksdagsbeslut år 1997.
Masoud Kamali, professor i socialt arbete, menar att syftet med hela politiken och
det man utgick ifrån i kommunernas arbete var att integrera invandraren in i det
svenska samhället (Kamali, 2 006:11-16). Slår man upp ordet integration i
nationalencyklopedin får man följande benämning: ”process som leder till att
skilda enheter förenas; även resultatet av en sådan process” (Ne, 2010). Dessa två
sätt att se på integration skiljer sig enormt mycket. Enligt den svenska politiken
handlar integration om att få in en grupp av människor in i majoritetssamhället
och inte om att alla svenska medborgare tillsammans ska arbeta för att en
integration skulle bli möjlig. Kamali är kritisk till den svenska integrationspolitiken och menar att integrationspolitiken i själva verket har bidragit till att
skapa ett segregerat samhälle då man redan från början utgår ifrån ett ”vi och
dom” tänkande i skapandet av integrationspolitiken (Kamali, 2 006:11-16). 1997
skrevs en proposition där integrationen skulle bli ett gemensamt ansvar för alla:
”Målen för integrationspolitiken skall vara lika rättigheter och
möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en
samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund och en
samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och
tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och
medansvariga för”
Prop.1997/98:16: 1
Problemet är att man inte har konkretiserat hur detta gemensamma ansvar ska se
ut. Det finns inga specifika insatser för hur man ska verka för att skapa ett
integrerat samhälle för alla. Det enda man konkret skriver i propositionen är att:
”säråtgärder som riktas till invandrare som grupp ska inte förekomma efter den
första tiden i Sverige” (Skr 2008/09:24: 6). Men vad menas egentligen med den
första tiden? När blir man en del av det svenska samhället? Hur ska ansvaret för
integrationen fördelas egentligen? Vad händer med de personer som redan har fått
medborgarskap eller t.o.m. är födda i Sverige och fortfarande inte känner sig som
en del av samhället? Vilka insatser finns för att främja denna integration?
1.1. Problemformulering
Utifrån de problem som vi har redogjort för ovan har våra tankar och funderingar
riktats till vad det är man kan göra åt den segregation som vi anser blir tydligare
och tydligare i Sverige idag. Problemet som vi ser det handlar om att man har
börjat i fel ände. Integrationspolitiken har börjat med att kategorisera in
människor i ”invandrare” och ”svensk” för att sedan skapa en politik som
sammanför dessa två. Integrationspolitiken har fastnat i fina formuleringar utan
reella förslag på förändring. En integrationspolitik utan handling är ingen
integrationspolitik alls. Det vi menar är istället att ta reda på vad framtidens folk,
nämligen våra ungdomar, anser om social integration och hur den ska bli möjlig i
Sverige idag. Vi menar att beslut oftast tas uppifrån utan att fundera kring vad
folket i allmänhet och ungdomar i synnerhet faktiskt tycker, då vi tror att ju yngre
man är desto lättare har man att förändras.
2
1.2. Syfte
Vårt syfte är att undersöka ungdomar, i årskurs ett på gymnasium i Malmös,
upplevelse av social integration. Vi vill även undersöka vad de anser främjar en
social integration mellan etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk
bakgrund.
1.3. Frågeställningar
De frågeställningar som vi kommer att utgå ifrån är följande:
1. Hur upplever ungdomar, i årskurs ett på gymnasium i Malmö, social
integration mellan etniskt svenska ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund?
2. Vad anser ungdomar, i årskurs ett på gymnasium i Malmö, främjar en
social integration mellan etniskt svenska ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund?
1.4. Begreppsdefinitioner
Nedan följer förklaringar på de centrala begrepp vi kommer att använda oss av
under uppsatsens gång.
1.4.1. Social integration
När vi belyser begreppet social integration kommer vi att fokusera på den process
som uppstår när människor möts i vardagslivet, på skolan och i familjen. Vi
kommer att utgå ifrån följande förklaring när vi pratar om social integration:
”Social integration handlar om att människor kan mötas över de /…/
etniska /…/ gränserna i gemensam informell samvaro på sin fritid, i
föreningslivet, i utbildning och arbete.”
(Westin, 2 004:206)
Social integration är en process som måste förankras i vardagsrutiner och normer.
Det är ett sätt att leva och förhålla sig till sin nästa (Stigendal, 1 999:171). Den
sociala integration, som vi kommer att belysa i uppsatsen, är den vardagliga
relationen mellan ungdomar av etnisk svensk bakgrund och ungdomar av utländsk
bakgrund. Det handlar inte om en integration där personen med utländsk bakgrund
ska integrera sig med det svenska samhället, utan det vi vill belysa är det
gemensamma ansvaret som båda grupper har för en gemensam integration. Social
integration, menar vi, handlar alltså om ett ömsesidigt ansvar för ett mer integrerat
Sverige, där alla behövs och har sin roll i processen.
1.4.2. Etnisk svensk
Den definition som regeringen använder sig i propositionen till integrationspolitiken 1997 är: ”Personer med svensk bakgrund är de som är födda i Sverige
och vars bägge föräldrar är födda i Sverige” (Prop. 1997/98:16: 26). Detta är den
enda definitionen som skrivits i dessa sammanhang.
När vi använder begreppet etnisk svensk så syftar vi, till skillnad från regeringen,
på den person som själv betecknar sig eller av andra betecknas som etnisk svensk.
Vår definition av person med etnisk svensk bakgrund står i relation till andra
människor. Den person som själv eller av andra definieras som etnisk svensk
innefattas i denna definition. Vi vill belysa begreppets påverkan utifrån hur man
3
uppfattas av andra och hur man uppfattar sig själv, oavsett om man har bott i
Sverige i flera generationer eller om man är nyanländ.
1.4.3. Utländsk bakgrund
Regeringen benämner i sin skrivelse (skr. 2001/02:129: 12) en person med
utländsk bakgrund på följande sätt:
”Personer med utländsk bakgrund avser såväl utrikes födda personer
som själva har invandrat som personer födda i Sverige med minst en
utrikesfödd förälder. Personer med utländsk bakgrund kan samtidigt
också ha svensk bakgrund och ofta också ha en starkare koppling till
Sverige än till något annat land”.
Detta skiljer sig från den definition vi har valt att använda oss av i uppsatsen. När
vi använder begreppet utländsk bakgrund så syftar vi, till skillnad från regeringen,
på den person som själv betecknar sig eller av andra betecknas som utländsk.
Vår definition av person med utländsk bakgrund står, likt definitionen av etniskt
svensk, i relation till andra människor. Den person som själv eller av andra
definieras som utländsk innefattas i denna definition. Vi vill belysa begreppets
påverkan utifrån hur man uppfattas av andra och hur man uppfattar sig själv,
oavsett om man själv har invandrat till Sverige eller om man är född i Sverige
men har föräldrar som har invandrat.
1.4.4. Socialt integrerad miljö
Med begreppet socialt integrerad miljö menar vi hur miljön ser ut i vardagen för
ungdomar i årskurs ett på gymnasiet i Malmö. Vi vill ta reda på hur ungdomarnas
umgängeskrets ser ut. Anser de sig leva i en miljö som är präglad av en blandning
av människor med etnisk svensk bakgrund och människor med utländsk bakgrund
eller upplever de att det finns stora uppdelningar grundade i etnicitet. Utifrån detta
vill vi diskutera hur detta påverkar deras sätt att se på integration och dess
betydelse för dem. Vi kommer att begränsa oss till att endast belysa relationen
mellan ungdomar med ”etnisk svensk” bakgrund och ungdomar med ”utländsk
bakgrund”. Vi kommer alltså inte att belysa relationen mellan olika grupper av
ungdomar med olika utländsk bakgrund.
1.5. Ungdomar och social integration
Trots att ungdomar är framtidens folk finns det ingen tidigare forskning eller
statistik kring hur de ser på integration i allmänhet och social integration i
synnerhet. Det finns forskning som tangerar området (Oscarsson, 2002 &
Johansson, 2007), men ingen som konkret har tagit reda på ungdomars åsikter om
och vad de anser främjar den sociala integrationen. Det som diskuteras är
ungdomars tankar och värderingar kring politiskt deltagande men ingenstans tar
man upp deras åsikter om integration. Rojas belyser i sin bok hur ungdomar, vars
förälder/föräldrar har invandrat till Sverige, ser på sin tillvaro och sin anpassning
till det svenska samhället (Rojas, 2001). Sernhede beskriver ungdomars, från
förortens, situation och integrering med varandra (Sernhede, 2007). Dessa böcker
är viktiga i debatten men handlar nästan uteslutande om hur ungdomar med
utländsk bakgrund ser på situationen. Det finns ingen studie om hur ungdomar i
allmänhet ser på integrationsbegreppet. Detta, menar vi, ger vår uppsats validitet
då vi kommer att belysa någonting som tidigare inte har belysts i Sverige.
4
1.6. Disposition
Vår uppsats kommer att läggas upp på följande sätt. Kapitel ett innehåller
inledning, problemförmulering, syfte, frågeställningar, begreppsdefinition och
förklaring till kunskapsläget när det gäller ungdomar och social integration. I
kapitel två belyser vi tidigare integrationspolitik och dess betydelse för för den
sociala integrationen i Malmö. Kapitel tre är vårt teoretiska kapitel där de
teoretiska utgångspunkterna redovisas. Vi kommer att ta upp ämnen såsom
identitet och etnicitet i relation till det sociala sammanhanget, social affinitet
kontra flexible-mindedness, gruppsprocesser och gruppbildande bland ungdomar
samt faktorer för främjande av social integration. Kapitel fyra är metodkapitlet där
vi beskriver hur vi har gått tillväga i insamlandet av och analysen av
forskningsmaterialet. Vi kommer att tillämpa både en kvantitativ och kvalitativ
forskningsmetod. Kapitel fem är analyskapitlet där vi väver samman och
diskuterar vad vi har fått reda på via vår enkätundersökning utifrån
begreppsdefinitionerna, teoretiska utgångspunkter, tidigare integrationsinsatser
och egna reflektioner. Slutligen kommer i kapitel sex en avslutande diskussion
och förslag till vidare forskning i ämnet.
2. TIDIGARE INTEGRATIONSPOLITIK OCH
DESS BETYDELSE FÖR MALMÖ
I detta kapitel kommer vi att redogöra för hur integrationspolitiken har utvecklats
från det som tidigare kallades för invandrarpolitiken till det vi ser idag. Vi
kommer även att lyfta likheter, skillnader och problematik med denna
integrationspolitik i jämförelse med den tidigare invandrarpolitiken. Vidare
kommer vi att belysa denna integrationspolitiks betydelse för den sociala
integrationen i Malmö.
2.1. Från invandrarpolitik till integrationspolitik
Sverige har under historien varit ett land med en tämligen homogen befolkning
med liten yttre påverkan från människor som flyttar in i landet. Författaren och
politikern Mauricio Rojas menar att det fanns folk som förr invandrade till
Sverige, men det skedde långtifrån i samma utsträckning som det gör idag. Som
ett exempel kan tas att den vallonska invandringen, som ibland omnämns,
handlade om max 1000 personer under en period av 100 år. På 1930-talet började
detta att förändras och man började få influenser från världens alla hörn. Sverige
gick från att under 1930-talet bestå av ca en procent utlands-födda till att under en
period på sextio år ta emot ca två miljoner människor (Rojas, 1993: 24-39). Vi ska
här nedan belysa hur detta påverkat Sverige och dess försök till att skapa en
politik som hjälper invandrare in i det svenska samhället.
På 1960-talet började man för första gången diskutera och ge förslag på olika
åtgärder för att underlätta invandrarens anpassning in i det svenska samhället.
Man hade tidigare haft en syn på invandraren att de endast var här för att jobba
under en tidsbestämt period och sedan ville tillbaka till sitt hemland. 1968
beslutades att man skulle reglera och begränsa invandringen. I och med det ville
man ge invandraren, som fanns i landet, rätt till samma levnadsstandard som den
övriga befolkningen. Den linje som man utgick ifrån under denna tid var att de
som inte ville återvända till sina hemländer skulle assimileras in i det svenska
5
samhället. Man ansåg att ifall invandraren ville behålla sin kultur och sitt språk
var det en privat angelägenhet och ingenting som staten skulle ansvara för. Det
man ville var att alla människor i Sverige skulle gå under den generella välfärdspolitiken. Assimilationspolitiken1 vann inte fullt stöd vilket ledde till att det
tillsattes en utredning som skulle inrikta sig på invandraren och andra minoritetsgrupper. Utredningen skulle undersöka vad dessa grupper ansåg sig behöva för att
lättare komma in i det svenska samhället. 1969 startades invandrarverket som
skulle bli en länk mellan svensk invandrarpolitik och svensk invandringspolitik.
Man ville tänka mer utifrån ett helhetsperspektiv (Prop.1997/98:16: 15).
Om vi går tillbaka till utredningen, som kallades invandrarutredningen, bidrog den
till att man år 1975 fattade nya beslut om riktlinjer för invandrarpolitiken. Dessa
nya riktlinjer tog kraftigt avstånd från den tidigare assimilationspolitiken och
drevs igenom med en absolut samstämmighet i riksdagen (Rojas, 1 993:42-43).
De säråtgärder som man tidigare inte hade velat subventionera permanentades nu,
vilket innebar insatser för att främja av språket och kulturen.
1975 års invandrarpolitiks slagord blev jämlikhet, valfrihet och samverkan (Prop,
1997/98:16). Den nya riktningen kunde man märka tydligt i begreppet valfrihet.
För att tydliggöra denna punkt införde man detta i grundlagen: ”Etniska, språkliga
och religiösa minoriteters möjlighet att behålla och utveckla ett eget kultur- och
samfundsliv bör främjas” (Regeringsformen 1 kap 2 § 6st). Man ville fortfarande
att invandrarpolitiken skulle bygga på den generella politiken samtidigt som man
skulle utföra säråtgärder för invandrare (Prop, 1 997:98: 16).
Rojas kritiserar förändringen i grundlagen, i sin bok, och menar att man aldrig
hade som syfte att främja mångfalden med denna lag, utan att man snarare tänkte
att detta skulle underlätta en assimilering. Han menar att ”man i grunden menade
assimilering, fast gärna med ett folkloristiskt hölje av exotiska danser, maträtter
och klädedräkter (på fritiden givetvis)” (Rojas, 1 993:44).
Den invandrarpolitik gällande flyktingmottagandet, som tidigare legat på
arbetsmarknadsverkets ansvar, flyttades under 1980-talet över till statens
invandrarverk och kommunerna. Detta lade grunden för det man kallar för ”hela
Sverige”-strategin (Prop 1997/98:98: 16). ”Hela Sverige”- strategin infördes 1985
och innebar att man skulle sprida nyanlända flyktingar över hela Sverige så att det
inte skulle bli en så stor koncentrering kring storstadsområdena. Målet och det
man trodde att man skulle uppnå med denna strategi var att den nyanlända lättare
skulle lära sig svenska och integreras med svensken och på arbetsmarknaden.
Varje kommun fick ansvaret att anordna boende och flyktingen var tvungen att
stanna kvar i kommunen i minst 18 månader för att få tillgång till introduktionsutbildning och svenskundervisning. Denna strategi gick man ifrån med tiden och
slutade med fullt ut år 1994 då en ny lag kom som gav flyktingen rätt att själv
välja ort (Århammar, 2 004:83).
Utifrån tanken om att få ett större helhetsperspektiv som man utformade i och
med invandrarverket (1969) beslutades i riksdagen 1996 att man skulle arbeta
1
En politik vars mål är att invandraren ska bli så lik majoritetssamhället som möjligt. Invandraren
ska smälta in i majoritetssamhället utan någon motprestation från den övriga befolkningen.
Assimilationen* ansågs vara slutmålet för denna politik. *”nytt material som omvandlas till större
likhet med ”omgivningen” för att slutligen bli en del av (…) helheten”. (Westin m.fl. 1 999:48-49)
6
utifrån en migrationspolitik som skulle innefatta både flykting-, invandrar-,
invandrings- och återvandringsfrågor. Man sammanförde allt i en och samma
politik då man ansåg att detta var en angelägenhet som inte bara gällde Sverige
utan internationellt (Prop. 1997/98:16: 16).
År 1997 skrev dåvarande regering en proposition till riksdagen och utformade ett
förslag på hur den framtida integrationspolitiken skulle se ut. Målet var att skapa
en samhällsutveckling som byggde på ömsesidig respekt och tolerans som skulle
inkludera alla människor oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Denna
integrationspolitik betonade klart och tydligt i det inledande kapitlet att alla
människor skulle vara delaktiga och medansvariga för denna integration. Man
ville särskilt rikta in sig på att ge stöd åt människor så att de på egen hand skulle
kunna försörja sig och känna sig som en del av samhället. För att denna politik
skulle inrättas startades en ny myndighet som kom att kallas för integrationsverket. Deras uppgift var att se till så att denna integrationspolitik sattes i
handling. Denna myndighet skulle både ansvara för att förebygga och motverka
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism för de som redan bodde i landet.
Samtidigt hade man också ansvaret för att nyanlända invandrare fick det stöd de
behövde för att integrera sig in i arbetsmarknaden (ibid: 1-2). 1997 års
integrationspolitik ville rätta till de snedsteg som 1975 års invandrarpolitik fört
med sig. Man ansåg att den tidigare politiken bidragit till att stigmatisera och
distansera invandraren från svensken som en homogent avvikande grupp. Detta
ville man inte längre bidra till vilket ledde till att man klart och tydligt skrev att
”framtida säråtgärder riktar sig till invandrare som grupp endast när detta är
befogat, dvs. när invandrarskapet är en mer relevant utgångspunkt för åtgärder än
andra förhållanden” (ibid:20).
2.2. Politikens huvudsakliga mål och dess brister
Målet med såväl invandrarpolitiken som integrationspolitiken har hela tiden varit
att synliggöra invandrare som grupp och dess rättigheter i det svenska samhället.
När invandrarpolitiken växte fram under 1960-70 talet var invandring i denna
storlek ett ganska nytt fenomen. När politiken utformades gällde det människor
som inte hade bott i Sverige speciellt länge och de var en tämligen homogen
grupp som till största delen bestod av arbetskraftsinvandrare från ett begränsat
antal europeiska länder. I och med att fler och fler kom till Sverige under 1980talet och att gruppen som bott i Sverige under längre tid ökade, växte kritiken sig
starkare och starkare gentemot den politik som fördes. Många invandrare som
hade bott i Sverige under en längre tid menade att invandrarpolitiken inte
uppmärksammade deras situation i och med att de hade andra behov än nyanlända
flyktingar hade. De ansåg även att invandrarpolitiken stämplade dem som
invandrare vilket många inte ville bli stämplade som. Det blev även en stor
diskussion kring att de som var födda och uppvuxna i Sverige kallades för
invandrare, trots att det inte var de utan någon av deras föräldrar som faktiskt hade
invandrat. Att bli kallad invandrare blev mer och mer förknippat med begreppet
annorlunda och främmande. Invandrarpolitiken vars syfte varit att främja
invandrarens integration i samhället, hade istället blivit den instans som bidrog till
en stigmatisering av invandraren som grupp. Denna invandrarpolitik, samt den
integrationspolitik som senare utformades, har båda bidragit till ett ”vi och dom”
tänkande och en känsla av utanförskap som man från början inte hade för avsikt
att skapa (Prop. 1997/98:16).
7
Som vi tidigare nämnt var Rojas (1993) mycket kritisk kring syftet bakom
ändringen i grundlagen som skedde 1969. Regeringen insåg snart att det behövdes
ett förtydligande i definitionen av vad man menade med att kultur och samfundsliv bör främjas. Hur skulle begreppet valfrihet tolkas? Följande skrevs i
Prop.1985/86:98: 21
”… Begreppet (valfrihet) bör tolkas så att det innefattar respekt för
den enskildes identitet och integritet samt möjligheten att utveckla det
egna kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som i det
svenska samhället gäller för mänsklig samlevnad (min kursivering)”
Genom detta yttrande begränsades den grad av valfrihet som invandraren hade att
tillvarata och utveckla sitt egna kulturarv. Så länge den stämde överens med de
svenska grundläggande normerna var det helt godtagbart, annars inte. Det svåra
är, enligt oss, att klart och tydligt definiera vad som egentligen är typiska svenska
normer.
Ett annat problem, menar Rojas, med framförallt 1975 års invandrarpolitik var att
det inte fanns någon öppen diskussion kring dess brister och tillkortakommanden.
Det faktum att samtliga i riksdagen var eniga i hur invandrarpolitiken skulle
utformas, menar Rojas, tyder på ämnets känslighet (Rojas, 1 993:46-49).
Universitetslektor Enrique Pérez är även han kritisk och menar att enigheten
berodde på att ”man stannade vid en så allmän och generell definition att inget
parti ställde sig utanför” (Pérez, 2 006:300). Ingen ville bli klassad som rasist och
Pérez menar att man struntade i den svenska befolkningens oro och misstro till
politiken.
Kamali m.fl. fick i uppdrag att utreda integrationspolitiken via statens offentliga
utredningar (SOU). Resultatet presenterades 2006 och man framförde då stor
kritik mot den integrationspolitik som under många år bedrivits med utgångspunkt
i 1997 års integrationspolitik2. Kamali ansåg att integrationspolitiken i själva
verket var en segregerande politik som belyste olikheterna människor emellan
snarare än likheterna (Kamali, 2 006:341-367). Pérez skriver liknande när han
menar att integrationspolitiken främjar en uppdelning i vi och dom genom att de
lyfter fram hela invandrartäta bostadsområden som föremål för politiken (Pérez,
2 006:306).
2.3. Integrationspolitikens betydelse för social integration
När riksdagen bytte namn på invandrarverket till integrationsverket poängterade
man en viktig sak. Nämligen stigmatiseringen i att benämna en hel myndighet och
de man skulle arbeta efter begreppet invandrare. När man istället bytte namn till
integrationsverket skedde en skillnad i vilka man inneslöt. Nu gällde det inte
längre bara invandraren utan alla människor som var marginaliserade i det
svenska samhället på något sätt. Detta, menar Mikael Stigendal som är fil. dr i
sociologi, är av stor betydelse för den sociala integrationen människor emellan.
För om vi skapar olika befolkningsgrupper och benämner dem som invandrare
eller svensk bidrar vi till att skapa en distansering och segregering grupperna
emellan (Stigendal, 1 999:172-173). Därför går integrationspolitiken i rätt riktning
2
Regeringen valde kort innan utredningen skulle publiceras att frånta sig allt ansvar kring
resultatet som kom fram. I och med detta behövde de inte ta till sig av kritiken och på så sätt bli
varse om politikens brister.
8
genom att bara byta namn på sin myndighet. Trots detta försök att skapa en mer
neutral politik finns det fortfarande kritik gentemot den. Docent Nihad Bunar
skriver bland annat följande om integrationspolitiken: ”integrationspolitiken av
idag är den etnifierade delen av den svenska välfärdspolitiken” (Bunar, 2 001:70).
Så trots att man har bytt namn på politiken, menar Bunar att problemet kvarstår.
Doktorand Hanna Björklund beskriver ett projekt som startades för att främja
social integration. Projektet hette Blommanpengarna och delades mellan 19951998 ut till ca tio kommuner. Målet med denna satsning och detta samarbete
mellan kommun och stat var att öka och stärka samhörighet mellan individer och
öka delaktigheten. Det var även viktigt att arbeta långsiktigt med detta projekt och
utgå ifrån ett helhetsperspektiv. Dessa insatser riktade sig främst till ungdomar
och barn med särskilt behov av socialt stöd. Problem, och det som kom fram i
utvärderingen av projektet, var att man hade svårt att integrera invandraren i
projektet (Björklund, 2 007:65).
2.4. Politikens betydelse för utvecklingen i Malmö
Sedan 1997 års integrationspolitik har regeringen sett att det behövs en riktad
satsning kring Sveriges storstadsområden. De har insett att trots alla försök till
integrering växer segregeringen sig allt starkare, främst i storstadsregionerna.
Därför antog man i riksdagen 1998 en storstadspolitik som skulle specialisera sig
kring denna problematik (Skr. 2001/01:129: 17). För att utse målområden utgick
man ifrån kriteriet att det skulle vara ett invandrartät område (Björklund,
2 007:67). Det man ville med denna politik var att bryta den sociala och etniska
segregationen och arbeta för jämställda levnadsvillkor för alla (Skr.2001/02:129:
17). För att uppnå detta mål tecknade staten ett avtal med bland annat Malmö där
finansieringen för denna politik skulle delas mellan stat och kommun. Målet men
denna insats var att arbeta långsiktigt för en förändring i tre utvalda kommuner,
däribland Malmö kommun. Dessa kommuners förändringsarbete skulle statuera
exempel för övriga Sverige på hur integrationsarbetet skulle se ut. Utifrån dessa
exempel skapades 1999 nya idéer kring insatser i storstadsregionerna som sedan
blev en del av storstadspolitiken. Trots de svårigheter som uppkommit i bland
annat Malmöregionen ansåg man att utvecklingen var på väg i rätt riktning och
man menade att ett sådant förändringsarbete tar tid och är ett långsiktigt projekt.
Malmö har varit en stad som både påverkats av och själv påverkat den
integrationspolitik vi ser idag (Ibid: 17, 75-77). Det som skedde i Malmö var att
man under denna tid gjorde riktade insatser till fyra olika stadsdelar; Fosie, Hyllie,
Södra Innerstaden och Rosengård. Denna insats ledde fram till slututvärderingen
”Fyra stadsdelar- fyra vägar mot integration”. Resultatet blev att man inte riktigt
kunde se ifall demokratin och integrationen blivit bättre. Det fanns även kritik i
utvärderingen mot att satsningen var så kortsiktig (1999-2003) när ett av målen
var att man skulle ha ett långsiktigt perspektiv. Men trots det menade politikerna
att insatserna varit framgångsrika och en bra riktning för framtiden (Pérez, 2006:
316).
1999 utarbetade Malmö Stad en åtgärdsplan för integration. Deras vision var att
”alla människor tillmäts lika värde och mångfalden betraktas som en resurs”
(Integrationsrådet Malmö, 1 999:5). Det ville att alla medborgare skulle ha samma
rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett bakgrund. Deras vision präglades
av acceptans för varandras olikheter och vikten av respekt människor emellan.
Deras slogan var: ”ett gemensamt språk, gemensamma rättsnormer och
9
gemensamma mötesplatser” (Ibid: 5). Det betonades tydligt, i denna åtgärdsplan,
det svenska språkets betydelse för integrationsprocessen.
När man tittar på vilka integrationsinsatser som görs i Malmö idag handlar det om
att minska arbetslösheten och hjälpa personer till självförsörjning istället för att
vara beroende av försörjningsstöd (Malmö Stad, 2 009:3). Det talas mycket om att
öka samhörigheten, men det finns inga tydliga och konkret skrivna insatser, enligt
oss, för att främja detta. Fil. dr Daniel Rauhut menar att ett problem är att staten
lägger över integrationsansvaret på kommunerna. I själva verket har kommunerna
få möjligheter att främja integrationen på alla plan i samhället. De har inte mandat
att stifta nya lagar eller ändra i politiken. Det enda som kommunerna kan arbeta
konkret med är frågor kring boende och socialtjänsten. Det är genom dessa två
aktörer som kommunerna ska arbeta när det gäller att främja all integration i hela
samhället (Rauhut, 2 007:20–21).
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I detta kapitel kommer vi att redogöra för de teoretiska utgångspunkter som vi
kommer att använda oss av i vårt analyskapitel.
3.1. Identitet och etnicitet i relation till det sociala sammanhanget
När vi pratar om identitet så handlar det om hur vi ser på oss själva i förhållande
till vår omgivning. Det handlar även om hur vi ser på tillvaron och dess relation
till och påverkan på oss som personer. Genom att identifiera och benämna andra
lär vi oss om oss själva. Stigendal (1999), menar att identiteten skapas och formas
genom distanseringen till andra identiteter. Det är identiteten som särskiljer oss
som personer och gör oss meningsfulla (Stigendal 1999: 140-141). Docent Nader
Ahmadi (2003) menar att ”Identitet formas utifrån individens egenskaper och
handlingar, men också i samspel med omgivningens uppfattning av personen och
den ”spegelbild” som skickas tillbaka samt det mottagande personen ger den”
(Ahmadi 2 003:19). Vår identitet blir alltså till i samspelet med vår omgivning.
Man kan också skilja mellan den individuella identiteten, som betonar skillnader,
och den kollektiva identiteten, som betonar likheter (Addo, Peterson & Svensson,
2 003:24).
Etnicitet och identitet är nära varandra definitionsmässigt då de handlar om
människans syn på sig själva och andra. Skillnaden är att etnicitet belyser
egenskaper som skiljer och utmärker ett folk ifrån ett annat. Dessa egenskaper
tillskrivs både av gruppen själv och av omgivningen. En etnisk identitet handlar
därför om en kollektiv identitet som är ”av individen självupplevd och medveten,
emotionellt laddad /…/ och /…/ av andra bekräftad/ tilldelad identitet” (Westin m.
fl. 1 999:31). Goldstein-Kyaga & Jonsson (2001) menar att den etniska identiteten
fungerar som ett nav mellan generationerna och bidrar till att en etnisk grupp kan
finnas kvar trots alla kulturella förändringar (Goldstein- Kyaga & Jonsson,
2 001:242).
Om man ser till relationen mellan etniska svenska ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund definieras de som något av det beroende på hur den andre ser
på dem. Ses personen som svensk eller utländsk? Detta formar vår syn på oss
själva och vår omgivning. Problemet med denna identifikation är att den lätt kan
10
bli stigmatiserande då man kan fastna i att endast se sig själv genom andra
människors glasögon (Ahmadi, 2 003:17-20). Westin m.fl. (1999) pratar i sin
rapport om olika former av identitet, dels den självidentifierade identiteten och
dels den alterdefinierade identiteten. Den självidentifierade identiteten handlar om
hur vi ser på oss själva och den personen som vi strävar efter att vara. Det handlar
också om våra tankar kring och hur vi ser på vår plats i den sociala gemenskapen.
Man kan även känna och uppleva en etnisk identitet både på ett kollektivt
(medborgarskap) och ett personligt plan (känslor och minnen förknippade med
etniciteten). Den alterdefinierade identiteten handlar om hur andra personer
identifierar oss på ett offentligt personligt plan och ett offentligt socialt plan. Den
offentliga personliga identifieringen sker via tilltalsnamn och materiella bevis som
utskiljer dig från andra, till exempel id-kort. Den offentliga sociala
identifikationen handlar om människor kategorisering av dig med utgångspunkt i
exempelvis vilken etnisk grupp du anses tillhöra. Detta kan ske på ett positivt och
ett negativt sätt, antingen genom att man vill särskilja grupperna från varandra
genom att ge ena gruppen en negativ egenskap och peka på dess olikheter
gentemot oss, ett slags nedvärderande ”vi och dom”- tänkande. Det positiva sättet
är att man identifierar en grupp genom att uppmärksamma och tillskriva dem
egenskaper som man själv vill uppnå (Westin m.fl., 1 999:16–22).
Med utgångspunkt i dessa teoretiska reflektioner uppmärksammas en viktig sak
och det är att man är någon i relation till sin omgivning. Det är viktigt att
undersöka och lyfta fram underliggande åsikter och tankar kring sig själv som
individ såväl som hur man definierar och tänker kring sin omgivning och dess
individer.
3.2. Social affinitetsteori kontra flexible-mindedness
Rauhut (2002) tar i sin avhandling upp begreppet social affinitet. Ordet affinitet
betyder släktskap, frändskap eller närhet (Sinovum Media, 2010). Detta innebär
en subjektiv känsla av social tillhörighet eller släktskap gentemot sin omgivning.
Det man utgår ifrån i denna teori är ett ”vi och dom” -tänkande där man lättare
identifierar sig med dem som liknar en själv. Självidentifikationen kan gälla allt
ifrån kön, etnicitet, religion, ålder och yrke. Ju mer lik man är desto mer bryr man
sig om varandra. Det är en relation som består av ett givande och tagande inom
gruppen. Tanken är att dem man identifierar sig med kommer att hjälpa en om
man råkar illa ut, eftersom man själv har hjälp dem vid något tillfälle. Social
affinitet handlar alltså om en social solidaritet människor emellan (Rauhut,
2 002:60-61). När det gäller vår uppsats innebär denna teori att ju mer lika
ungdomarna är varandra desto större solidaritet känner de gentemot varandra.
Pratar man då om integration så innebär denna teori att ju mer lika människor är
desto mer är man redo att integrera sig. Kan man däremot inte identifiera sig med
varandra finns det mindre, eller inget, intresse till att integrera sig.
Addo m.fl. (2003) lyfter i sin bok fram ett motsatstänkande till den sociala
affiniteten när de pratar om ungdomars tankar. De menar att ungdomarna de
intervjuat kände en tveksamhet inför att tänka i banor av ”vi och dom”.
Författarna lyfter fram Margareta Rönnbergs resonemang kring detta som menar
att ”ungdomarna bryter ner kulturella skillnader med sina ömsesidigt lekfulla
förhållningssätt till varandra och olika gruppbildningar” (Addo, Peterson &
Svensson, 2 003:167). För ungdomarna handlar det inte om att definiera ett dom
för att veta vem vi är samtidigt som det ibland kan vara viktigt att göra den
definitionen. Sociologen Zerubavel menar att det behöver ske en omdefiniering i
11
det kognitiva tänkandet kring vi och dom. Zerubavel menar att ungdomar lättare
tänker i termer av både och snarare än antingen eller. Begreppet flexiblemindedness beskriver detta förhållningssätt och innebär att ungdomar har ett mer
flexibelt förhållningssätt gentemot kultur och grupperingar. De använder sig inte
av samma definieringar som tidigare utan är mer nytänkande inom området (ibid).
3.3. Gruppsprocesser och gruppbildande bland ungdomar
Enligt gruppsociologin ses en grupp som ”relationer och gemensamma
föreställningar, som i sin tur bestämmer gruppens egenskaper som klimat och
sammanhållning och hur konflikter, avgränsning och utstötning sker” (Addo,
Peterson & Svensson, 2 003:33). Ungdomar, likt vuxna, har ett stort behov av att
tillhöra en grupp eller ett sammanhang. Känslan av att tillhöra en grupp och känna
samhörighet är en viktig drivkraft för dem. Det finns främst två inriktningar inom
sociologin som belyser hur grupper bildas och på vilka grunder. Den första
handlar om strukturella sammankopplingar såsom kön, klass, etnicitet, ålder m.m.
Här menar man att det skapas objektiva intressen som sammanför individer från
samma strukturella position och som sedan ligger till grund för det gemensamma
intresset som kopplar människor samman. Den andra inriktningen belyser den
gemensamma kulturens betydelse för gruppskapandet. Här inriktar man sig på och
undersöker betydelsen av den gemensamma tron, värderingar och meningsskapandet för människors gruppskapande (ibid: 166-167).
Addo m.fl. (2003) menar å andra sidan att ungdomar oftast, lever i en blandad
miljö, där det inte är helt självklart att man har samma tro, kön, ålder etc. Gruppen
kan vara en plats där nya etniciteter och tankesätt konstrueras. Man behöver inte
längre vara antingen svensk eller invandrare utan i gruppskapandet formas de
tillsammans till att bli lite av varje. Många ungdomsgrupper hamnar, i ett
”mittemellanrum” där man omdefinierar begreppet etnicitet och dess betydelse
tillsammans. Gruppen blir en plats där etniciteten spelar roll, men på ett nytt sätt.
Det är inte längre helt lätt att dra självklara linjer mellan olika etniciteter och
gränserna suddas ut mer och mer (ibid: 22-30).
Gruppbildandet bland ungdomar kan även ses i samband med populärkulturen.
Ungdomar kan identifiera sig som grupp via estetiska markörer som t.ex. klädstil,
slang, frisyr och val av musikstil. Detta identitetsskapande äger rum i kollektiva
sammanhang och skapar en stark samhörighet mellan gruppmedlemmarna. Här
spelar det gemensamma intresset och den gemensamma klädstilen in mer än vad
den etniska tillhörigheten gör (ibid, 32-33). Ungdomar lägger in egenskaper i
begreppet svensk och invandrare där de positiva egenskaperna förknippas med
den egna gruppen medans de negativa egenskaperna förpassas till de andra.
3.4. Faktorer för främjande av social integration
Det finns ett antal olika faktorer som man bör ta hänsyn till i diskussionen om
främjandet av social integration. Integration handlar om att individen har
möjlighet att kunna delta i och utveckla samhället utifrån sin egen förmåga och
eget engagemang. Integrationsrådet (1999) skriver i sin åtgärdsplan att integration
är: ”både en individuell process och en samhällsprocess” (Integrationsrådet
Malmö, 1 999:3). Du kan som individ själv välja hur mycket du vill integrera dig
med majoritetssamhället samtidigt som samhället också måste tillåta denna
integrering.
12
När vi pratar om faktorer för främjandet av integration kan man belysa ett antal
dimensioner. Oftast brukar man nämna följande integrationsprocesser:
kommunikativ integration, ekonomisk integration, social integration, boendeintegration, familjeintegration, politisk integration och personlig integration
(Popoola, 2 002:20-21). Alla dessa faktorer påverkar varandra på olika sätt och är
därför viktiga i förståelsen av social integration. Det som vi kommer att belysa är
de faktorer som kan påverka ungdomars åsikter om integrationer på ett mer
vardagligt plan.
Något som är viktigt att belysa är omgivningens påverkan på individens åsikter
om integration. Sjögren & Zenou (2007) skriver i sin rapport om Pattacchini &
Zenous tankar. De pratar i detta sammanhang om kulturell substitution och
beskriver föräldrars påverkan på sina barn. Föräldrar kan anstränga sig mer eller
mindre i att överföra sina tankar kring andra grupper (Sjögren & Zenou,
2 007:18). Ungdomen kan både omedvetet och medvetet ta till sig föräldrars,
positiva och negativa, värderingar kring integration och ”den andre”. Detta kan
sedan påverka hur ungdomen ser på sin omgivning.
En annan faktor som främjar integrationen är hur skolan ser ut. Skolan är till för
att människor från alla olika bakgrunder på lika villkor ska erhålla värdefull
kunskap. Skollagen skriver följande i 2 §:
”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt
hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till
utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den
anordnas i landet”.
(Skollag 1 985:1100 1 kap 2 § 1 st)
I propositionen 2009/10:165 har det lyfts ett förslag att det ska inkluderas övriga
diskrimineringsgrunder i denna paragraf såsom etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Man har även tagit
bort kön från paragrafen. Regeringen anser inte att det är nödvändigt att föra in
detta i lagtexten utan föreslår att man ska hänvisa till diskrimineringslagen
(2 008:567) som gäller för verksamhet enligt skollagen (Prop. 2009/10:165: 229).
Dessa förslag har i skrivandets stund ännu inte gått igenom i riksdagen.
Skolan är en plats där människor möts och där det är viktigt med respekt och att
alla elever känner sig accepterade som de är. Det är i skolan som många
ungdomar hittar sina vänner och det är här många ungdomar tillbringar en stor del
av sin tid. Därför är skolan och skolmiljön viktig i integrationsprocessen.
En tredje faktor som är värd att belysa är hur ungdomens integration ser ut på
fritiden. Hur ser umgängeskretsen ut? Består den av en homogen skara människor
eller karaktäriseras det av mångfald? För att integration i samhället ska bli en
möjlighet är det viktigt att man även belyser och lyfter fram hur verkligheten ser
ut i den privata sfären. Se vidare vårt resonemang under punkt 3.1. och 3.3. om
ungdomars identitetsskapande och grupprocesser.
13
3.5. Hypoteser
Utifrån ovanstående teoretiska utgångspunkter har vi genererat följande
hypoteser.
1. Vi antar att ungdomar väljer vänner oberoende av etnicitet.
2. Vi antar att samhället idag inte är integrerat och vi tror att dagens
ungdomar är nyckeln till social integration.
4. METOD
Vi har valt att i denna uppsats använda oss av en kvantitativ forskningsmetod, vid
insamlandet av data och en blandning mellan kvantitativ och kvalitativ
forskningsmetod i analysen av datan. Vi kommer att förklara dessa metoder samt
beskriva vårt tillvägagångssätt under detta kapitel.
4.1. Kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod
Enligt Bryman (2007) är en kvantitativ metod en metod som betonar vikten av
kvantitet vid insamlandet och analysen av data. En kvalitativ metod fokuserar på
kvaliteten i det insamlande materialet. Skillnaden mellan de både metoderna är att
den kvalitativa metoden fokuserar på ord och antar ett tolkande synsätt medan den
kvantitativa metoden analyserar siffror och generaliserbarheten i datan (Bryman,
2 007:34-35, 468-469). En annan skillnad är att en kvantitativ forskare försöker
hålla distans till sina informanter medan den kvalitativa forskaren försöker
komma så nära informanten som möjligt för att förstå helheten (Bryman,
1 997:115-116). Vi har antagit rollen som kvantitativ forskare då vi genom
enkätfrågor har hållit en distans till våra informanter, trots att vi har varit fysisk
närvarande vid majoriteten av alla tillfällen.
Inom kvantitativ forskningsmetodik finns det en antal olika metoder som man kan
använda sig utav när man ska samla in information. Vi har använt oss av surveyundersökningen i vårt datainsamlande. Surveyundersökning, eller som vissa kallar
det tvärsnittsdesign är en metod där informationen samlas in i form av enkäter vid
en viss tidpunkt för att utreda kvantitativ data i syfte att hitta olika mönster och
samband (Bryman, 2 007:56-58). Efter insamlingen prövas teorier och hypoteser
för att verifiera syftet med undersökningen (Bryman, 1 997:20).
En kvalitativ forskningsmetod går ut på att först samla in data och sedan generera
teorier och begrepp som närmare belyser den data man har (Bryman, 2 007:273).
Det man utgår ifrån i en kvalitativ metod är människors upplevelser av det
specifika ämnet och utifrån det försöka förstå deras handlande i analysen. Befring
beskriver en kvalitativ analys på följande sätt: ”Kvalitativa analyser syftar till en
problematisering och helhetsförståelse av specifika förhållanden” (Befring,
1 994:83).
För att analysera våra enkäter har vi valt oss av en blandning mellan kvantitativ
metod och kvalitativ metod. Vi använder oss av en kvantitativ metod då vi
redovisar tabeller och variabler som är relevant för våra frågeställningar. Sedan
analyserar vi dessa variabler kvalitativt för att gå djupare in på bakomliggande
faktorer kring resultatet.
14
4.2. Litteraturstudie
Vi har använt oss av litteratur som belyser social integration och andra böcker
som ger en bredare bild av ämnet. Vi har dels läst in oss på hur
integrationspolitiken formades i Sverige och hur det påverkar det samhälle vi
lever i idag. Detta har vi gjort för att sedan rikta in oss på hur ungdomar av idag
upplever sin sociala tillvaro. Vi har även inhämtat kunskap om olika teoretiska
utgångspunkter kring social integration, identitet, social affinitet och hur gruppdynamik bildas. Litteraturen har bestått av varierat slag; avhandlingar, rapporter,
propositioner, uppslagsverk, biografier, skönlitteratur, faktaböcker och lagförslag.
Anledningen till varför vi valde att använda oss av så varierad litteratur var för att
vi ville få en så bred bild som möjligt om ämnet. All litteratur kommer vi sedan
att utgå ifrån då vi analyserar det resultat som vi kommer fram till via enkäterna.
4.3. Urval
För att kunna besvara frågeställningar gjordes först ett urval ur vår population,
Malmö stads gymnasieskolor. En population består av samtliga enheter som man
vill få upplysningar om (Bryman, 2 007:101). Summan av alla gymnasie
ungdomar i Malmö som går i årskurs ett utgör vår population. Eftersom denna
andel är stor bör ett urval göras, då det skulle vara tidskrävande och kostsamt att
göra en undersökning av hela populationen. Urvalsundersökningar ger allmänt ett
mer noggrant resultat eftersom det är mindre material som bearbetas. Det finns två
huvudskaliga typer av urval, icke-sannolikhetsurval som inte grundar sig på
slumpmässighet och sannolikhetsurval som grundar sig på slumpmässighet
(Holme & Solvang, 1 997:181-186).
Sannolikhetsurval finns i olika typer; obundet slumpmässigt urval (OSU),
stratifierat urval och klusterurval. Obundet slumpmässigt urval är den mest
grundläggande, här har alla i populationen samma möjlighet att komma med i
urvalet. Stratifierat urval innebär att man först delar upp populationen i strata eller
skikt beroende på dess egenskaper och sedan väljer man slumpmässigt ut ett antal
enheter från varje stratum. I ett klusterurval samlas enheterna i kluster sedan väljs
ett antal kluster från varje stratum. Urvalet kan bestå av alla enheterna i de utvalda
kluster eller så kan ett nytt urval väljas (ibid: 184-187).
Vi har använt oss av klusterurval. Vi delade upp gymnasieskolorna i två grupper;
kommunal och fristående, sedan gjordes tio slumpmässiga urval på skolorna; fem
från kommunala och fem från fristående. Utifrån det skedde ytterliggare ett urval
av en årskurs ett klass från respektive skola. Det sammanlagda urvalet blev totalt
177 elever varav 95 var tjejer och 82 killar.
I urvalet har vi valt att inte begränsa oss till en specifik etnisk grupp, klass eller
kön utan vi ville ta reda på vad ungdomar i allmänhet anser om social integration
oavsett bakgrund. Anledningen till varför vi valde gymnasieskolan som plats för
vår enkätundersökning var för att vi ville ha en så neutral plats som möjligt. Vi
ville få med ungdomar från en så bred population som möjligt.
4.4. Datainsamlingen
Efter val av gymnasieskolorna tog vi kontakt med rektorerna på respektive skola
via telefon och e-post. Vid samtalen förklarade vi uppsatsens syfte och dess frågeställningar. Efter att vi fått skolornas godkännande att delta i vår undersökning via
telefon och e-post, besökte vi rektorn på respektive skola för att ta emot ett underskrivet tillstånd och dela ut ett informationsbrev. Rektorerna vidarebefordrade
15
sedan vår förfrågan till lämplig lärare som vi sedan bestämde en tid med. Sedan
skickade vi in tillstånden, en projektbeskrivning samt informationsbrev till etiska
rådet och efter rådets godkännande kunde vi besöka skolorna och dela ut våra
enkäter.
När vi tog kontakt med rektorerna ställde vi frågan om det fanns möjlighet för oss
att vara närvarande när enkäterna skulle delas ut. Alla gymnasieskolor förutom två
ville att vi skulle vara närvarande. Enligt Befring (1994) kan man få bättre svarsprocent om forskarna är närvarande och själva presenterar enkäten för en grupp
elever. Detta ger upphov till att responderarna, i detta fall eleverna, visar mer
intresse och samtidigt kan ställa frågor om otydligheter i enkäten (Befring,
1994:74).
Datainsamlingen på samtliga gymnasieskolor genomfördes under en period av sex
veckor. Vid varje klassbesök presenterade vi oss först och berättade vi för dem
varför vi var där och vad vi hade för syfte med vår uppsats. Vi poängterade även
att undersökningen var anonymt och att deltagandet var frivilligt. Vi räknade med
att varje besök skulle ta 20-30 minuter beroende på hur många elever som var
närvarande vid tillfället samt hur effektiva dem vara på att besvara enkätfrågorna.
Vi kommer i analysen även redogöra för vissa diskussioner som uppstod i
samband med våra besök på skolorna.
4.5. Utformandet av enkäten
Anledningen till varför vi valde att använda oss av enkäter i vår forskning var dels
på grund av att vi tidigare endast har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod.
Vi ville därför anta en ny vinkel i denna forskning. Den andra anledningen till
varför vi valde att använda oss av enkäter var för att vi ville nå en större
population. Detta hade inte varit en möjlighet ifall vi hade valt att använda oss av
intervjuer som metod.
När vi utformade vår enkät utgick vi ifrån de tre frågeställningarna som ligger till
grund för vår uppsats. Vi utformade frågorna utifrån teman som skulle besvara
frågeställningarna. Det blev sammanlagt 18 frågor av varierat slag. Holme &
Solvang (1997) menar att utformningen av enkätfrågorna är väldigt viktigt
eftersom det både ska uppfylla forskarens behov av informationen samt
respondentens intresse för att delta. Frågorna ska inledningsvis börja med lätta,
personliga och fakta frågor så att respondenten inte tappar intresset. Sedan kan
man ställa mer ledande frågor såsom värderingar och tankar kring ämnet (Holme
& Solvang, 1 997:174). Vår enkäts uppbyggnad börjar med några personliga
faktafrågor om till exempel kön, födelseår och bakgrund, sedan ställs frågor
gällande åsikter och värderingar där respondenten får ta ställning till
svarsalternativen. Frågorna i enkäten består av slutna svarsalternativ som, enligt
Bryman (2007), består av påståenden som redan är fastställda. Vid vissa frågor
lämnades ett öppet alternativ där eleverna själva kunde svara fritt eller
komplettera sitt svar på raden Annat (Bryman, 2 007:157).
Enligt Denscombe (2000) bör det språkbruk som används i enkäter vara anpassat
till dess målgruppen (Denscombe, 2 000:119). Trots att vi försökt anpassa språket
till elever i årskurs ett på gymnasiet, fanns det fåtal elever som ansåg att ord som
social integration och etniskt var svårt att förstå. Vid de tillfällena vi var själva
närvarande i klasserna förklarade vi för dem ordens innebörd. Innan enkäten
16
delades ut gjordes en pilotstudie3 på tre personer i liknande ålder för att testa
frågornas tydlighet och relevans. Efter detta gjorde några mindre redigeringar och
förtydliganden.
En fördel med enkäter är att respondenten har en opersonlig och kortvarig relation
till forskaren (Bryman, 1 997:114). Detta kan man tänka sig gör det lättare för
respondenten att svara ärligt på dem frågor som ställs. Bryman menar att
människor oftast vill ge en bra och positiv bild av sig själva (ibid). Med tanke på
att vi ställer känsliga frågor om respondenterna själva, deras familjer och deras
sociala liv, så tror vi att vi att anonymiteten är viktigt för responderarnas integritet
och för att vi ska få så ärliga svar som möjligt. En annan fördel med enkäter är att
de är lätta och snabba att analysera och tematisera då man redan har delat upp
frågor i teman som man vill få besvarade (Denscombe, 2 000:126-127).
Nackdelar med en enkät är dels att man som informant måste välja något av de
svaralternativ som forskaren har gett. Det finns lite utrymme för egenkomponerade åsikter och reflektioner. Men detta kan också vara en fördel då
informanten inte själv behöver formulera sina åsikter utan endast kan kryssa ett
färdigformulerat alternativ. Det kan både vara en nackdel och en fördel att
relationen mellan forskaren och informanten blir ytlig och opersonligt. Som
forskare är det mycket svårt att ställa uppföljningsfrågor till informanten vilket
kan vara en nackdel då det inte går att fördjupa svaren. Det är svårt, både som
forskare och informant, att veta ifall man har tolkat frågan på likadant sätt
(Bryman, 2 007:147).
4.6. Avgränsningar
En av avgränsningarna under uppsatsen har varit förarbetet och tiden som har
lagts ner på enkäten. Mycket tid lades ner på att ta kontakt med gymnasieskolorna, åka och hämta underskrivna tillstånd från respektive rektorer samt
försöka sedan bestämma en tid som både passade oss och dem klasser som skulle
delta i undersökningen. Denscombe (2000) menar att det är viktigt att man i sin
tidsplanering inkluderar den tid som går åt produktionen, distributionen och
insamlingen av enkäterna, men även det tillstånd som krävs från de inblandade
aktörerna t.ex. rektorer och etiska rådet. Detta bör man ta hänsyn till i
tidsplaneringen (Denscombe, 2 000:111).
Efter att vi hade besökt tre gymnasieskolor insåg vi att det saknades två personliga
faktafrågor som kunde ha en stor betydelse för analysdelen. Vi skrev därefter till
de två frågorna och hoppades på att kunna göra ett återbesök på de gymnasieskolorna. Detta medförde självklart extra arbete och extra tryckkostnader för vår
del. Denscombe (2000) menar att forskare vid kvantitativ forskning har en stor
press på sig att konstruera enkäten rätt från början (Denscombe, 2 000:109). Vi
hade tur och är tacksamma som fick möjlighet att återbesöka två av de tre
gymnasieskolorna.
Vi har avgränsat uppsatsen till att endast beröra relationen mellan etniskt svenska
ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund. Anledningen till varför vi inte
kommer att belysa några andra faktorer, såsom kön och klass, är för att vi är
intresserade av mötet och den sociala integrationen ungdomar emellan utifrån
3
Pilotstudie: Materialet, exempelvis enkäten, testas på ett mindre antal personer för att hitta brister
och otydligheter. Dessa rättas sedan till innan den riktiga enkäten delas ut (Bryman, 2007:170171).
17
utländsk kontra etnisk svensk bakgrund. Vi är medvetna om att det finns andra
faktorer som kan spela in vid en social integration men under denna uppsats
kommer dessa inte att belysas.
Anledningen till varför vi valde att inrikta oss på årskurs ett är för att vi ville nå så
unga ungdomar som möjligt. Vi valde att inte vända oss till högstadiet på grund
av att vi då skulle behöva föräldrars medgivande för varje ungdom.
4.7. Reliabilitet och validitet
Reliabilitet handlar om uppsatsens tillförlitlighet. Syftet med detta är att
undersöka ifall den statistik som vi redovisar är utformade och analyserade på ett
korrekt sätt eller inte. Det man vill är att olika forskare som analyserar samma
fakta ska kunna komma fram till liknande resultat. Validitet handlar om att det
som man avsett att mäta, genom exempelvis en enkät, stämmer överens med det
resultat man faktiskt får (Bryman, 2 007:86-88). Då vi utformade enkäterna
delade vi in frågorna i teman som vi ville ha besvarade. Vi hade frågeställningarna
för uppsatsen i baktanken när vi skrev frågorna för att enkäten skulle bli relevant
för vår uppsats. En annan sak som styrker vår reliabilitet och validitet är att vi,
innan vi lämnade ut enkäterna, gjorde en pilotstudie för att stärka enkätens syfte.
Under hela inmatningen av enkäterna i programmet SPSS 17.0 och Excel var vi
två personer närvarande för att minska risken för felregistrering. Vi var även
närvarande och inhämtade samtliga enkäter personligen för att förhindra bortfall.
4.8. Etiska överväganden
Holme & Solvang (1997) definierar begreppet etik på följande sätt:
” Etik uppfattas som ett mer eller mindre systematiskt
medvetandegörande och bearbetande av dem principer, värden och
normer som ingår i moralen. Etik är moralens teori, värden och
normer som aktualiseras i en konkret situation och som påverkar
konkreta handlingar.”
(Holme & Solvang, 1 997:331)
De etiska problem som kan uppstå är dels funderingar hos ungdomarna kring
deras umgängeskrets och eventuellt utanförskap. Det kan även uppstå funderingar
kring ungdomens identitet då vi har ställt frågor som rör etnicitet och ursprungets
betydelse. Det är viktigt också att tänka på att vissa enkätfrågor som vi tycker är
generella kan uppfattas som för intima för andra. Genom att vi gör en
enkätundersökning kommer vi förbi många etiska dilemman då vi inte vet vem
som har svarat vad. Detta minskar problematiken med hur man ska referera till
informanten. När vi kommer att referera till de olika klasserna på skolorna
kommer vi att använda oss av en siffra för varje skola istället för att nämna skolan
vid namn, detta för att värna om ungdomarnas integritet. Det som har varit viktigt
för oss är att hela tiden belysa för ungdomarna att deras svar kommer att vara
anonyma och att deltagandet i undersökningen alltid är frivilligt. Vi har även
utlovat att lämna en kopia av uppsatsen till respektive skola så att de ska få ta del
av vårt resultat.
4.9. Analys av datan
Enkäterna registrerades i SPSS 17.0 och Excel. Anledningen till varför vi valde
oss av två statistikprogram var för att vi hade vissa frågor som innehöll multipel
respons, vilket innebar att ungdomen kunde svara på så många alternativ som de
18
ville (Wahlgren, 2 008:177). Detta skulle vara nästintill omöjligt att föra in i SPSS
17.0 så därför kom programmet Excel till användning. Efter att vi registrerat
enkäterna i de båda programmen utgick vi ifrån variabler såsom vad ungdomar
känner sig som (svensk, invandrare eller både och) och vad de anser om social
integration på fritiden, i skolan och i familjen. På 11 av 18 frågor hade vi ett
svarsalternativ där ungdomen kunde förtydliga eller lägga till ett svarsalternativ
som vi inte skrivit. Dessa svar analyserades kvalitativt för att sedan kvantitativt
försöka se samband och generella tankesätt. Därefter undersökte vi samband
mellan olika variabler för att sedan utforma korstabeller, cirkeldiagram och
stapeldiagram. Dessa diagram använde vi sedan för att illustrera och analysera
vårt resultat. Den statistiska datan analyserades kvalitativt utifrån tidigare
integrationspolitik, teoretiska utgånspunkter och begrepp som redovisats innan i
uppsatsen, allt med syfte att besvara frågeställningarna. Vi analyserade de även
kvantitativt då vi räknade ut svaren på enkäterna i procentform och analyserade
sambandet mellan olika variabler.
5. ANALYS
I analysen kommer vi att redovisa för resultatet i enkätundersökning och koppla
det till de teoretiska utgångspunkterna, begrepp, tidigare integrationspolitik och
egna resonemang. Vi kommer att börja med ett inledande avsnitt för att sedan
besvara våra frågeställningar i de nästföljande avsnitten.
5.1. Identitet och definiering av den andra
Någonting som är viktigt för förståelsen av social integration och den process som
sker i mötet med andra människor är hur vi ser på oss själva och på andra. Det är
viktigt att vara medveten om sin tolkning av omgivningen för att veta vem man är
och hur man ska relatera till varandra. Ahmadi menar att identiteten både formas
utifrån personliga egenskaper såväl som omgivningens påverkan (Ahmadi 2003).
När ungdomarna skulle definiera begreppen hade vi ett bortfall på 1,7 % på frågan
om etnisk svensk och 2,8 % på frågan om utländsk bakgrund.
A= Person född i Sverige, med
minst EN svensk förälder
B= Person född i Sverige, med
minst EN svensk mor eller
farförälder
C= Person med svenskt
medborgarskap
D= Person född i Sverige
E= Person som är adopterad från
ett annat land och bor i Sverige
F= Annan definition
(Bilaga 1 & 2, fråga 6)
Den definition på etnisk svensk som de flesta tillfrågade (44,3 %) har valt är en
person som är född i Sverige, med minst EN svensk förälder (A). Det andra
alternativet som många (34,5 %) valde som definition är person född i Sverige
(D). Det som vi kunde urskilja bland de ungdomar som valt alternativet annat är
att det krävs att en person måste ha båda föräldrar som är svenskfödda för att
räknas som svenska, (40 %). En annan åsikt som man kunde urskilja var att en del
19
(20 %) av dem som ville förtydliga sin definition menade att den som känner sig
som svensk borde definieras som svensk (bilaga 1 & 2 fråga 6). Det första
påståendet liknar den definition som regeringen har, men regeringen väljer att dra
åt begreppsdefinitionen ytterliggare. Regeringens (Prop 1997/98:16) definition är
att en person måste både vara född i Sverige och att båda föräldrarna är födda i
Sverige för att bli definierad som person med svensk bakgrund. Det som båda har
gemensamt är att man måste vara född i landet för att definieras som etnisk svensk
eller ha svensk bakgrund.
A= Person född utomlands och
invandrat till Sverige
B= Person född i Sverige med
minst EN utländsk förälder
C= Person född i Sverige med
minst EN utländsk mor- eller
farförälder
D= Person som är adopterad från
ett annat land och bor i Sverige
E= Annan definition
(Bilaga 1 & 2, fråga 3 & 44)
Den definition som majoriteten (63,9 %) av de svarande ungdomarna gav på
person med utländsk bakgrund var en person som är född utomlands och
invandrat till Sverige (A). Det andra alternativet (40,1 %) som de valde var
person född i Sverige med minst EN utländsk förälder (B). Av dem som valde
alternativet annat var det 66,6 % som ville definiera en person med utländsk
bakgrund som en person som är född i Sverige med TVÅ utländska föräldrar
(bilaga 1 & 2 fråga 5). Ungdomarnas definition av person med utländsk bakgrund
stämmer överens med regeringens definition (se s.4).
Något man kan urskilja i dessa två tabeller är att ungdomarna är mer oense om
vem som ska definieras som etnisk svensk än vad de är när det gäller att definiera
vem som har utländsk bakgrund. Det var även fler ungdomar som kände ett behov
av att ytterliggare definiera begreppet etnisk svensk än utländsk bakgrund. I skola
6 var det 25 % som ville specificera begreppet etnisk svensk kontra 12 % som på
samma skola kände behov av att definiera utländsk bakgrund. Detta kan bero på
att det kan vara lättare att identifiera vem som är exkluderad än inkluderad.
Eftersom majoriteten av alla tillfrågade (52,8 %) känner sig som svensk finns det
också olika tankar kring vad det är att vara svensk då den kollektiva identiteten,
som Westin m.fl. (1999) pratar om, handlar om en självupplevd och medveten
identitet. Att vara svensk idag är mycket mångfaseterat och speglar sig också i
ungdomarnas svar. Det finns inget givet alternativ utan allt handlar om individens
egen upplevelse av vad svenskhet innebär och vem som ska inkluderas i denna
grupp. Problemet är när någon definieras som etnisk svensk eller med utländsk
bakgrund utan att de själva känner sig som en del av den gruppen.
4
På fråga 3 var det ett bortfall på 2,3 %. På fråga 4 var det ett bortfall på 0,6 %.
20
A= I Sverige, med en etnisk
svensk förälder och en förälder
med utländsk bakgrund
B= I Sverige med etniskt
svenska föräldrar
C= I Sverige med föräldrar med
utländsk bakgrund
D= Född utomlands
(Bilaga 1 & 2, fråga 3 & 4)
Om man ska utgå ifrån den definition som ungdomarna har av etnisk svensk och
en person med utländsk bakgrund (se föregående kapitel) borde det även speglas i
vad de själva känner sig som utifrån hur deras bakgrund ser ut. Problemet är att
frågan är mer komplex än så. Det visar sig att 48,3 % av dem som är födda i
Sverige med en etnisk svensk förälder och en förälder med utländsk bakgrund (A)
känner sig bara svenska trots att omgivningen definierar dem som både svensk
och utländsk. Bland dem som var födda utomlands (D) kände 57,1 % sig som
både invandrare och svensk trots att det borde känna sig som bara utländsk enligt
definitionen (bilaga 1 & 2, fråga 3 & 4). Westin (1999) menar att en etnisk
identitet formas både utifrån självupplevelsen och utifrån hur omgivningen ser på
en (Westin, 1 999:31). Problemet här blir när den offentliga sociala
identifikationen och den självidentifierade identifikationen inte stämmer överens.
Känner en person sig som svensk men av alla andra definieras som utländsk kan
det i värsta fall uppstå förvirring om den egna identiteten. Bland dem som valt
alternativet annat ville 70 % inte prata i termer av invandrare och svensk. De ville
antingen definieras som en blandning mellan svensk och det landet föräldrarna
ursprungligen kommer ifrån eller också ville de bara definieras som människa
(bilaga 1 & 2 fråga 3 & 4).
När vi då pratar om social integration är det viktigt att ha de ovanstående
definitionerna i betänkandet för att veta hur ungdomarna tänker kring detta
begrepp.
Definition av social integration
A = Att jag blir accepterad för
den jag är oavsett etnisk
bakgrund 78,3 %
B = Att jag umgås med
kompisar med utländsk
bakgrund 18,3 %
C = Att jag umgås med
kompisar med etnisk svensk
bakgrund 10,9 %
D = Att etniskt svenska
ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund umgås 56 %
E = Annat 4 %
(Bilaga 1 & 2, fråga 11)
På frågan om definition på social integration valde 1,1 % av ungdomarna att inte
svara på frågan. Den definitionen av social integration som ungdomarna i vår
enkät har som alternativ ett (78,3 %) är Att jag blir accepterad för den jag är
oavsett etnisk bakgrund (A). Alternativ två som är att etniskt svenska ungdomar
21
och ungdomar med utländsk bakgrund umgås (D) valde 56 % av alla som svarade
(bilaga 1 & 2, fråga 11). Problemet med den här frågan är att många ungdomar
från början inte visste riktigt vad social integration betydde och därför kan svaret i
vissa fall ha blivit formade av vår förklaring. Många ungdomar frågade, när vi var
ute på skolorna, vad begreppet betydde och andra skrev i enkäterna att de inte
förstod begreppet.
Integrationspolitikens definition av social integration handlar mycket om att
människor som är i behov av socialt stöd ska innefattas i satsningar som gäller
social integration (Prop 1997/98:16). Det vi menar är att den sociala integrationen
borde inkludera alla människor i samhället oavsett bakgrund. Social integration
handlar, enligt oss, om alla människors möte och integrering med varandra
snarare än att en specifik grupp ska komma in i majoritetssamhället. Integration i
allmänhet och social integration i synnerhet har, enligt Bunar (2001), blivit den
etnifierade delen av den svenska välfärdspolitiken. Att social integration blir en
fråga för de andra motverkar, enligt många kritiker, hela syftet med integration.
Vi kunde märka en tendens när vi var ute på skolorna att man diskuterade i termer
av vi och dom när begreppet social integration belystes. Ofta var det ungdomar
som själva benämnde sig som invandrare som visste klart och tydligt vad
begreppet integration betydde. De menade att det inte var så konstigt eftersom de
upplevde att integrationen var något relaterat till dem och inte till deras svenska
klasskamrater. På skola 6 var det stora uppdelningar i klassrummet bland de som
definierade sig själva som svenska och andra. Diskussionen när vi delade ut
enkäterna på den skolan handlade om integration och kriminalitet. Det fanns
mycket fördomar, både från lärarens och ungdomarnas håll, om att personer med
utländsk bakgrund i stor grad var kriminella och att det inte var så konstigt
eftersom de kommer ifrån krigsdrabbade länder. Här läggs ansvaret för den social
integrationen över på personen med utländsk bakgrund istället för att tänka att alla
har ett gemensamt ansvar (rådata till bilaga 1 & 2).
5.2. Etnicitet; har det betydelse för val av umgänge?
När vi pratar om social integration och hur ungdomarnas upplevelser av denne är
kommer vi in på etnicitetens betydelse för vem ungdomarna väljer att umgås med.
Det som vi ska undersöka nu är om man kan se en skillnad mellan hur umgängeskretsen ser ut bland dem som definierar sig själva som svenska och de som
definierar sig som invandrare samt de som definierar sig som både och. Detta för
att se hur integrationen ser ut bland ungdomar i Malmö. Studerar man statistiken
gällande vilka vänner som ungdomarna trivs bäst med så svarar 38,7 %,
borträknat ett bortfall på 2,3 %, att etniciteten inte spelar någon roll. 29,5 % svarar
att de trivs bäst med vänner som består av en blandning av etniskt svenska
ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund. Sammanlagt vill 68,2 % ha en
blandad miljö eller ser inte etniciteten som betydelsefull för trivsel bland sina
vänner. För 31,8 % av alla ungdomar spelar etniciteten en roll bland vilka de trivs
med (Bilaga 1 & 2, fråga 9c).
5.2.1. Fritiden
Ungdomar har olika rum där de umgås och ett av dem är fritiden och deras
fritidsaktiviter. På denna fråga var det ett bortfall på 1,1 %. 24,6 % av alla
ungdomar svarade att de inte har någon fritidsaktivitet. Bland ungdomarna som
har en fritidsaktivitet består 54,5 % av ungdomarnas fritidaktiviter av en
blandning av etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund.
24,2 % går till en fritidsaktivitet som till största delen består av ungdomar med
22
etnisk svensk bakgrund (Bilaga 1 & 2, fråga 9b). Nedan kommer en tabell som
studerar sambandet mellan vad ungdomarna känner sig som och vem de umgås
med på fritiden.
A= En blandning av etniskt
svenska vänner och vänner med
utländsk bakgrund
B= Till största delen av vänner
med utländsk bakgrund
C= Till största delen av vänner
med etnisk svensk bakgrund
D= Bara vänner med utländsk
bakgrund
E= Bara vänner med etnisk
svensk bakgrund
(Bilaga 1 & 2, fråga 4 & 75)
Om man studerar denna tabell ser man att ungdomar identifierar sig som dem de
umgås med på fritid. Bland dem som känner sig som svenskar umgås 53,4 % till
största delen med vänner som har etnisk svensk bakgrund (C). Av dem som
känner sig som invandrare umgås 53,8 % helst med till största delen med vänner
som har utländsk bakgrund (B). De som känner sig som både och umgås till 57,7
% i en blandad miljö av etniskt svenska vänner och vänner med utländsk
bakgrund (A) på sin fritid (bilaga 1 & 2, fråga 4 & 7). Här kan man urskilja att
grupperna är ganska så homogena. Ungdomarna väljer umgängeskrets utifrån vad
de själva känner sig som, trots att 65, 7 % har svarat att etniciteten inte spelar
någon roll eller att de trivs bäst med kompisar som består av en blandning av
etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund (se bilaga 1 & 2,
fråga 9C). Ungdomar har en tanke om att etniciteten inte spelar någon roll men i
själva verket dras de till ungdomar med samma bakgrund som de själva. Likt
sociologen Zerubavels utgångspunkt flexible-mindedness tänker inte ungdomar
medvetet i tankar av vi och dom utan snarare både och (Addo, Petersson &
Svensson, 2003). Ungdomarna vill inte att etnicitet ska spela någon roll men trots
det har de ett omedvetet (?) ”vi och dom”- tänkande. Man kan tänka sig att det
antingen beror på att de känner sig tvungna att svara att etniciteten inte spelar
någon roll eller också för att de faktiskt inte tycker att etniciteten spelar roll på
riktigt utan det har bara blivit att de umgås med personer som är lika dem själva.
Enligt Addo m.fl. (2003) finns det strukturella sammankopplingar på hur grupper
bildas. Har man samma etniska bakgrund, menar gruppsociologin, så skapas
objektiva intressen som sammanför individer till en gemensam grupp. Grupper
kan alltså bildas utifrån etnicitet på en omedveten plan trots att ungdomarna inte
tycker att det spelar någon roll (Addo, Petersson & Svensson, 2003).
5
På fråga 7 var det ett bortfall på 1,1 %.
23
1= Det är stora uppdelningar mellan etniskt svenska
ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund
37 %
2= Det är en blandning av etniskt svenska ungdomar
och ungdomar med utländsk bakgrund 57 %
3= Annat 6 %
(Bilaga 1 & 2, fråga 14)
När vi frågar hur ungdomarna upplever att social integration är på fritiden mellan
etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund är valde 2,3 %
att inte svara på frågan. Av dem som svarade på frågan sade 56,6 % av dem att de
umgås med en blandning av de båda grupperna (1), trots att de innan har beskrivit
en miljö som är homogen. 37 % av ungdomarna upplever sig leva i en miljö som
består av stora uppdelningar mellan grupperna på sin fritid (2). Bland dem som
känner sig som svenskar upplever 57,1 % sig leva i en blandad miljö medan de
som känner sig som invandrare till 53,3 % känner att det är stora uppdelningar
mellan etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund. Bland
dem som svarat med alternativet annat förs en diskussion kring att det är olika
beroende på vart man är på fritiden. I vissa fall sker tydliga grupperingar av dessa
grupper och ibland sker det en blandning (Bilaga 1 & 2 fråga 4 & 14). Stigendal
(1999) menar att om man benämner och delar upp människor i olika grupper
såsom invandrare eller svensk bidrar man till att skapa en distansering mellan
grupperna (Stigendal, 1999). Detta stämmer överens med hur ungdomar som
definierar sig själv och av andra definieras som invandrare känner. De upplever
att det finns en distansering och stor uppdelning mellan grupperna, vilket kan bero
på den stigmatisering det idag innebär i Sverige att känna sig som invandrare.
En slutsats som man kan dra av detta är att ungdomar som definierar sig själva
som invandrare känner att det är stora uppdelningar mellan etniskt svenska
ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund medan de ungdomar som
definierar sig själva som svenskar känner att det är en blandning. Detta trots att
majoriteten av båda grupperna umgås med till största delen med ungdomar som
har samma bakgrund som de själva.
5.2.2. Skolan
I de klasser vi har besökt anser majoriteten (72,7 %)6 av alla ungdomar att klassen
består av en blandning av etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk
bakgrund. Men när vi undersöker vår population och den definition som ungdomarna själva har valt på begreppet etnisk svensk och utländsk bakgrund ser vi
att den reella situationen inte stämmer överens med den bild som ungdomarna har
av hur klassen är uppdelad. När vi analyserar vilka personer som bör inkluderas i
respektive begreppsdefinition upptäcker vi att 44,5 % av alla ungdomar definieras
av andra som både etnisk svensk och med utländsk bakgrund. 43,4 % av alla ungdomar definieras av andra som svensk och 12,1 % av alla ungdomar definieras
som en person med utländsk bakgrund. Detta innebär att när ungdomarna ska
svara på frågan om klassen består av en blandning av ungdomar med etniskt
svensk bakgrund och ungdomar med utländsk bakgrund hamnar en del av dem
6
Det var ett bortfall på 0,6 %.
24
som definieras som både och, i facket som person med utländsk bakgrund. Detta
innebär att de som av andra och av sig själva definieras som både svensk och
utländsk hamnar i facket person med utländsk bakgrund då det inte blir lika
tydligt att en kategorisering sker. Det är alltid lättare att definiera vem som bör
inkluderas i olika begrepp när det klart och tydligt framgår att man gör en sådan
kategorisering. Detta var tydligt under fråga på fråga 4 & 5 då vi ville veta deras
definition, men inte på övriga frågor då det mer var en indirekt fråga för att belysa
deras applicering i vardage. När en fråga är mer indirekt och där vi vill lyfta fram
hur de faktiskt ser på sin situation är det inte lika lätt att hålla fast vid sin
begreppsdefinition (bilaga 1 & 2, fråga 3, 5, 6 & 9D). Likt sociologen Zerubavels
resonemang har ungdomar ett mer flexibelt förhållningssätt till kategoriseringar
av människor. Samma person kan definieras på olika sätt beroende på situation
och sammanhang. Det är inte längre självklart att en person ses på samma sätt i
alla situationer utan etnicitet och bakgrund har blivit något som är relaterat till
sammanhanget (Addo, Petersson & Svensson, 2003).
Nu har vi fått reda på hur deras klass ser ut och då ville vi veta hur deras
umgängeskrets såg ut på skolan. 55,2 % av alla ungdomar som svarade på frågan,
bortfallet var på 2,8 %, umgås i skolan med vänner som består av både etnisk
svensk och utländsk bakgrund. 21,5 % av ungdomarna umgås till största delen
med vänner av etnisk svensk bakgrund. 18,6 % av ungdomarna umgås till största
delen med vänner av utländsk bakgrund (Bilaga 1 & 2 fråga 8). Under kommer ett
diagram som belyser sambandet mellan vad ungdomarna känner sig som och vilka
de umgås med på skolan.
A= En blandning av etniskt svenska
vänner och vänner med utländsk bakgrund
B= Till största delen av vänner med
utländsk bakgrund
C= Till största delen av vänner med
etniskt svensk bakgrund
D= Bara vänner med utländsk bakgrund
E= Bara vänner med etniskt svensk
bakgrund
(Bilaga 1 & 2, fråga 4 & 8)
58,2 % bland dem som känner sig som svenskar och 57,7 % bland dem som
definierar sig som både svensk och invandrare är det en blandning i
umgängeskrets på skolan (A). Den grupp som skiljer sig är gruppen som
definierar sig som invandrare för de umgås till 62, 5 % med vänner som till
största delen består av utländsk bakgrund (B). Något annat som man kan urskilja
är att ifall de som å ena sidan definierar sig själva som svenskar umgås med en till
största delen homogen grupp så är det flest etniska svenskar med i gruppen (C).
Om å andra sidan en person som definierar sig som både svensk och invandrare
umgås med en till största delen homogen grupp består de av flest ungdomar med
utländsk bakgrund (B) (bilaga 1 & 2, fråga 4 & 8).
Det kan vara en skillnad mellan hur ungdomarna upplever social integration på
skolan och hur den sociala integrationen beskrivs. 48,9 % av alla ungdomar som
25
svarade7 upplever att det är finns en blandning av etniskt svenska ungdomar och
ungdomar med utländsk bakgrund. 36, 4 % upplever att det är stora uppdelningar
mellan dessa grupper på skolan. 14, 8 % vill specificera ytterliggare hur de
upplevde att situationen ser ut på skolan. De flesta av dem tycker att det finns en
uppdelning mellan de båda grupperna men inte så stora att de kunde kryssa i
alternativ A, där formuleringen är att det ska vara stora uppdelningar mellan
grupperna. Under alternativet Annat kan man urskilja skilda tankar och försök till
förklaringar på hur och varför situationen ser ut som den gör. De känner att det
behövs ytterliggare svarsalternativ för att förklara situationen på deras skola.
Uppdelningarna som de upplever finns beror på alltifrån programsuppdelningar
till frågor om hur öppna de olika grupperna är.
Något annat som man kan urskilja är att gruppen som definierar sig själva som
invandrare även på skolan känner att det finns stora uppdelningar mellan båda
grupperna. Detta till skillnad från dem som känner sig som svenskar och de som
känner sig som både och. Dessa grupper upplever nämligen till större del att
umgänget på skolan består av en blandning mellan etniskt svenska ungdomar och
ungdomar med utländsk bakgrund (bilaga 1 & 2 fråga 4 & 12).
Det som vi kunde urskilja i denna statistik var att det fanns en skillnad mellan hur
umgängeskretsen på skolan såg ut och hur ungdomarna upplevde den sociala
integrationen. Det var fler som svarade att de umgås med en blandning av etniskt
svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund än vad det är ungdomar
som verkligen upplever att skolan är socialt integrerad när det gäller dessa
grupperingar. Trots att deras egen umgängeskrets består av en blandning kan det
vara så att de ser att skolan som helhet består av stora uppdelningar.
5.2.3. Familjen
Någonting som kan påverka hur ungdomarna väljer att umgås kan vara hur
familjens umgängeskrets ser ut. Denna påverkan kan ske på ett omedvetet såväl
som medvetet plan. På denna fråga var det ett bortfall på 2,3 %.
A= En blandning av etniskt
svenska vänner och vänner med
utländsk bakgrund
B= Till största delen av vänner
med utländsk bakgrund
C= Till största delen av vänner
med etniskt svensk bakgrund
D= Bara vänner med utländsk
bakgrund
E= Bara vänner med etniskt
svensk bakgrund
(Bilaga 1 & 2, fråga 4 & 9D)
När ungdomarnas familjer umgås med någon så sker det oftast (32,4 %) i en miljö
som är blandad mellan etniskt svenska vänner och vänner med utländsk bakgrund.
(A). 29,5 % svarar att familjen umgås med vänner som till största delen har etnisk
svensk bakgrund (C). 21,4 % svarar att familjen umgås med vänner som till
7
Det var ett bortfall på 0,6 %.
26
största delen har utländsk bakgrund (B) (bilaga 1 & 2, fråga 9D). Bland de som
känner sig som svenskar svarar 47,3% att de umgås mest med etniskt svenska
vänner (C). De som känner sig som invandrare umgås till 52, 9 % med vänner
som till största delen har utländsk bakgrund (B). Familjerna hos de som känner
sig som både invandrare och svensk umgås till 44 % med en blandning av de
båda grupperna (A) eller med största delen med vänner som har utländsk
bakgrund (B) (bilaga 1 & 2 fråga 4 & 9D). Sjögren & Zenou (2007) menar att
föräldrarnas åsikter om olika grupper kan överföras på barnen. Det vi menar är att
hur den sociala integrationen ser ut i familjens umgängeskrets kan påverka vilka
ungdomarna sedan väljer att umgås med på fritiden och i skolan.
När vi ställde frågan om hur ungdomarna upplever den sociala integrationen bland
sina familjemedlemmar var 3,9 % som valde att inte svara på frågan. Bland de
som valde att svara på frågan svarade 53,8 % att de upplever att det finns en
integration bland etniskt svenska vänner och vänner med utländsk bakgrund i
familjens umgängeskrets. 35,7 % tycker att det är stora uppdelningar mellan de
båda grupperna. Resten vill ha andra definitioner på hur de upplever den sociala
integrationen. Många av dem ville ha ett svarsalternativ som innehöll en
blandning av A och B, dvs. inte stora uppdelningar men inte heller totalt blandad
miljö (bilaga 1 & 2, fråga 4 & 13). Trots att ungdomarna även här beskriver
familjernas umgängeskretser som homogena finns det en generell upplevelse av
att det finns en social integration mellan etniskt svenska ungdomar och ungdomar
med utländsk bakgrund.
De som känner sig som svensk upplever till 52,3 % att det finns en blandning
mellan de båda grupperna medan 39, 8 % upplever att det är stora uppdelningar
mellan grupperna när det gäller vilka familjen umgås med. De som känner sig
som invandrare upplever till 64, 7 % att det är stora uppdelningar mellan
grupperna medans endast 29,4 % upplever att det är en blandning i familjens
umgängeskrets. De som känner sig som både invandrare och svensk upplever till
63,5 % att familjen umgås med en blandning av de båda grupperna medan 26,9 %
anser att det är en uppdelning (bilaga 1 & 2 fråga 4 & 13).
Det som vi genomgående kunde urskilja bland ungdomarnas svar om fritid, skola
och familjen var att de flesta tycker att det finns en blandning men att detta beror
på ifall man känner sig som svensk eller inte. Känner man sig som invandrare
upplever man genomgående att det är stora uppdelningar mellan grupperna medan
den som känner sig som svensk eller både och i större grad upplever att de umgås
med en blandning av etniskt svenska vänner och vänner med utländsk bakgrund.
Social affinitetsteorin påpekar detta samband då den innebär att man lättare
identifierar sig med dem som liknar en själv (Rauhut, 2002). Det man kan anta här
är att personer som känner sig som antingen invandrare, svensk eller både och
känner en identifikation med andra människor av samma kategori. Detta kan
påverka hur man ser på sin omgivning och hur man upplever integrationen.
Begreppet invandrare har i Sverige oftast förknippats med ett utanförskap och
detta tror vi påverkar de ungdomar som identifierar sig som invandrare. Både
genom att de själva kanske känner ett utanförskap och att de av andra blir
andrafierad. Den som känner sig som svensk kanske redan känner sig som en del
av samhället och då inte upplever ett lika stort behov av att fundera på den sociala
integrationen för att själv känna sig integrerad.
27
5.3. Faktorer som påverkar social integrering bland ungdomar
Integrationspolitiken som den har sett ut sedan 1960 talet, via invandrarpolitiken,
har på ett teoretiskt plan haft riktlinjerna jämlikhet, valfrihet och samverkan. Men
de praktiska insatserna har hela tiden varit frånvarande. Visst har man gjort olika
försök till integrationsinsatser, men det finns få kopplingar till riktlinjerna och
utvärderingar som skett har sällan visat på en förbättring. Insatser som gjort har
främst fokuserats på integrationen i boendemiljön, på arbetsmarknaden och när
det gäller att hjälpa människor att inte vara beroende av försörjningsstöd. Ett
annat problem med de insatser som staten har gjort är att kritiken som uppkommit
i utvärderingar inte har tagits på allvar. Ett exempel är den utvärdering av
Blommanpengarna (1995-1998) såväl som storstadspolitiken (1998). Kritiken
består här av att man inte kan integrera invandraren i projektet. Den kritik som
riktades mot storstadspolitiken var att den var kortsiktig, trots att målet var en
långsiktig satsning, och att man inte kunde se ifall integrationen verkligen hade
blivit bättre eller inte. Vi vill belysa hur ungdomarna ser på vad som påverkar
vem de umgås med generellt och vad de skulle vilja förändra och vad de tycker
bra med situationen idag. Det finns många olika faktorer som påverkar vem man
väljer att umgås med så därför ville vi veta hur ungdomarna tänker kring detta.
A= Gemensamma intressen
B= Tillhör samma etniska grupp
C= Bor i närheten av varandra
(område, gård)
D= Familjens åsikter om
vem/vilka som är bra att umgås
med
E= Trivs ihop
F= Växt upp tillsammans
G= Annat
(Bilaga 1 & 2, fråga 10)
Det som man kan urskilja här är att ungdomarna har en grundläggande syn på vad
vänskap är. För dem spelar trivsel och det gemensamma intresset avgörande roll i
valet av umgängeskrets. För 76,7 % av alla ungdomar som svarat på frågan är det
viktigaste av allt att man trivs ihop med dem man umgås med (E). 58,2 % väljer
det gemensamma intresset som påverkan på vilka man väljer att umgås med (A).
Det är en övervägande del av ungdomarna som väljer en kombination mellan
dessa båda alternativ (bilaga 1 & 2, fråga 10). Addo m.fl. (2003) belyser detta då
de menar att ungdomar bland annat identifierar sig som grupp genom
gemensamma intressen och markörer. Det är intresset som för dem samma och
bildar en grupp. Här spelar inte den etniska tillhörigheten någon roll utan intresset
och att man trivs ihop är de avgörande faktorerna. Integrationspolitiken fokuserar
ofta på stora förändringar i samhället som faktor för att en integration ska bli
möjlighet och glömmer ibland bort vikten av de små stegen i vardagen. Det är i
mötet mellan människor i vardagen som den verkliga integrationen äger rum och
vi anser att fokus även borde ligga kring dessa aspekter.
Vi frågade ungdomarna om hur de upplever deras miljö på skolan, fritiden och
hemma. Majoriteten av alla ungdomar som känner sig som svenskar upplever att
de lever i en blandad miljö på skolan (92,3 %) och på fritiden (62,6 %) men inte
när det gäller familjen. Där svarar 61,1 % att de inte upplever att miljön består av
en blandning av de båda grupperna. Bland dem som känner sig som invandrare ser
28
trenden likadan ut som hos dem som kände sig som svenskar. De som upplever att
deras miljö till största delen består av en blandning av etnisk svenska ungdomar
och ungdomar med utländsk bakgrund inom alla områden är de som känner sig
som både invandrare och svensk. I umgängeskrets hemma anser 52, 9 % att den
består av en blandning (bilaga 1 & 2 fråga 4 & 15).
A= Blandade skolklasser
B= Att jag själv har gjort ett val att lära känna nya människor
C= Att familjen är öppen inför människor med annan etnisk bakgrund
D= Att kommunen har arbetat för integration (via kultureevnt m.m.)
E= Att skolan arbetar för social integration
F= Att politiker har lyssnat på mina åsikter
G= Att det har funnits naturliga mötesplatser att träffas på
(ungdomsgårdar m.m.)
H= Annat
(Bilaga 1 & 2, fråga 16)
Utifrån ovanstående enkätfråga vill vi veta vad de ungdomar som tycker att deras
miljö var socialt integrerad anser ha bidragit till detta faktum. De fick välja alla
alternativ som de tyckte stämde överens med deras egen erfarenhet. 4,5 % av alla
som skulle svara på frågan valde att inte göra det. Den faktor som spelar störst roll
för de flesta (79 %) är att de går i blandade skolklasser (A). 55,5 % anser att deras
eget val att själv lära känna nya människor (B) spelar en stor roll i den sociala
integrationen. Den tredje största bidragande faktorn (40,5 %) är att familjen varit
öppen inför människor med annan etnisk bakgrund (C). Det alternativ som minst
ungdomar väljer som bidragande faktor (endast 3,3 %) till den sociala
integrationen är att politiker hade lyssnat på deras åsikter (F). Det som vi kan se
här är att skolklassernas konstruktion spelar en stor roll för den sociala
integrationen mellan ungdomarna. Det kan vara förståerligt då de spenderar en
stor tid just på skolan. Trots att många av ungdomarna anser att skolklasserna har
spelat en stor roll för den sociala integrationen är det bara 24,8 % av ungdomarna
som menar att den sociala integrationen beror på att skolan har arbetat med
frågan (E) (bilaga 1 & 2 fråga 16).
Ungdomarna tycker att det är viktigt med skolklassernas sammansättning
samtidigt som dem inte anser att skolan i sig har arbetat för att främja denna
sammansättning. När vi studerade skollagen (1 985:1100 1 kap 2 § 1 st) insåg vi
att faktorer såsom etnicitet inte var inkluderade i beskrivningen av vilka som ska
ha tillgång till likvärdig utbildning. Det som lyfts fram är att det inte ska spela
någon roll vart man bor för vilken kvalitet på undervisningen man ska ha. Skolan
som ska vara en plats där alla barn och ungdomar är välkomna har en skollag som
inte inkluderar etnicitet och religion i sin beskrivning av vilka som ska tillgång till
utbildning. Genom att inte inkludera dessa faktorer glömmer man bort en
betydelsefull aspekt som kan spela en avgörande roll i appliceringen av denna lag.
För att arbeta för social integration på skolan måste grunden till det, enligt oss,
finnas i lagen. Det finns ett lagförslag där man i dagsläget ännu inte har fattat
slutgiltiga beslut om hur den ska ändras. Men det man skriver i propositionen
2009/10:165 är att det bör skrivas in ytterliggare diskrimineringsgrunder i lagen
såsom bland annat etnisk tillhörighet. Det som vi anser är beklagligt är att detta
endast ska synas i förarbetet men inte i själva lagen. Fortfarande anser lagstiftarna
inte att det är tillräckligt nödvändigt för att klart och tydligt föra in det i lagtexten.
29
För att återgå till hur ungdomarna och deras upplevelser av den sociala
integrationen var frågade vi dem om det. Det som ungdomarna tycker är
känsligast att besvara är frågan om hur familjens umgängeskrets ser ut. Det är 4 %
som väljer att inte svara på den frågan. Av dem som svarar på frågan anser 47,6 %
att familjen inte består av en blandad miljö. Den plats där flest tycker att det finns
en blandning är på skolan då endast 10,5 % (med ett bortfall på 2,8 %) svarar nej
på frågan om de upplever sig leva i en blandad miljö. På fritiden är det 23,8 % av
de svarande ungdomarna (med ett bortfall på 2,8 %) som upplever sig leva i en
uppdelad miljö (bilaga 1 & 2 fråga 15). Så den plats där ungdomarna upplever
störst uppdelningar mellan grupperna är främst familjen (47,6 %), sen fritiden
(23,8 %) och sist skolan (10,5 %).
A= Blandade skolklasser
B= Att familjen blir mer öppen inför
människor med annan etnisk bakgrund
C= Att jag själv gör ett aktivt val att lära
känna nya människor
D= Fler ungdomsgårdar
E= Att skolan diskuterar och tar upp frågor
om social integration
F= Mer kulturevent som konserter,
fotbollsturneringar m.m.
G= Att politiker bryr sig och vill veta våra
åsikter
H= Annat
(Bilaga 1 & 2, fråga 17)
Som följd av föregående fråga undrade vi vad de anser att man kan göra för en
förändring ifall de hävdar att deras miljö inte är socialt integrerad. Bland dem som
skulle ha svarat på frågan, då det endast var de som svarat nej på frågan innan
som borde svara, var det ett bortfall på 11,3 %. Denna fråga är det svårt att
urskilja ett konkret alternativ på. Frågan om vilka faktorer de ansett främjat
integrationen (se förra tabellen) är de mer ense om, men denna fråga är mer
komplex. Ungdomarna anser att det finns många sätt att förändra situationen på.
Det behövs en förändring på många olika plan alltifrån det personliga
engagemanget (C) enda upp till att politiker bryr sig och vill veta ungdomarnas
åsikter (G). Andra faktorer som de ville förändra mer var blandade skolklasser
(A), flera ungdomsgårdar (D) och mer kulturevent (F). Skola 6 var den skola som
hade störst behov av att utrycka andra alternativ än de vi hade skrivit. Här kan
man urskilja en tanke av att allt är hopplöst och att det inte finns så mycket att
göra åt situationen dels beroende på den geografiska spridningen och dels
beroende på att mycket hat har byggts upp mellan grupperna. Det går även att
urskilja ett slags ”vi och dom”-tänkande bland svarsalternativen. Bland dem som
ville förtydliga sitt svar på Skola 1 fanns en mer konstruktiv syn på förändring.
Man menade att det både handlar om att ta ett eget initiativ till att bli kvitt
fördomar och att politiker aktivt bryter segregationen i bland annat
bostadsområdena (rådata till bilaga 1 & 2, fråga 17).
Återigen kan man se att miljön spelar en stor roll på hur man upplever sig själv.
Samtidigt tror vi att hur man upplever sig själv beror på hur omgivningen ser ut.
Båda faktorerna är beroende av varandra och påverkar ungdomens sätt att se på
sig själv och sin omgivning.
30
5.4. Vem ansvarar för integrationen?
Den slutgiltiga frågan och det som hela resultatet mynnar ut i är vem ungdomarna
anser ansvara för integrationen. Vi har tidigare belyst hur de upplever sin miljö i
skolan, på fritiden och i familjen. Vidare har vi undersökt vad de anser främjar en
social integration och nu vill vi redogöra för hur de ser på ansvarstagandet. Vems
ansvar är det egentligen?
Vem har ansvaret att integrera sig?
A = Etniska svenskar 0 %
B = Personer med utländsk
bakgrund 9,8 %
C = båda grupper 82,9 %
D = Annat förslag 7,3 %
(Bilaga 1& 2 fråga 18)
Bland alla ungdomar som väljer att svara på frågan (bortfall på 7,3 %) svarar
majoriteten (82, 9 %) att de anser att båda grupperna har ansvaret att integrera sig
(C). 9,8 % svarar att det är personen med utländsk bakgrund som ska integrera sig
(B). Någonting som kan diskuteras är att inte en enda ungdom anser att det är
personen med ettnisk svensk bakgrund som ensam ansvarar för att integrera sig
(A). Ingen ser det som tillräckligt viktigt att belysa utan isåfall är det båda
grupperna som ska ta ett gemensamt ansvar för integrationen (bilaga 1 & 2, fråga
18). Någonting som framgår under alternativet annat är att 40 % anser att det är
upp till den enskilda individen ifall en integration ska ske eller inte. 30 % vill
förtydliga varför de tycker att båda grupperna bär ansvaret. De menar att det
handlar om att alla ska anpassa sig till varandra samtidigt som det är viktigt med
den personliga integriteten. Något annat som framgår bland svaren är att 20 %
anser att det är upp till invandraren ifall den vill integrera sig eller inte. 20 %
anser att det är regeringens och politikernas ansvar att främja integrationen mellan
etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund (rådata till
bilaga 1 & 2, fråga 18).
Det som framgår här är att ungdomarna anser att den sociala integrationen handlar
om ett gemensamt ansvar från allas håll. De menar också att det handlar om att
varje enskild människa kan göra skillnad beroende på hur den väljer att bemöta
sin nästa. Detta är någonting som lyser med sin frånvaro under svensk
integrationspolitiks historia. Integrationspolitiken har hela tiden fokuserat på att
integrera invandraren in i det svenska samhället. De förändringar som har skett är
att de har bytt namn på olika instanser som t.ex. invandrarverket som blev till
integrationsverket som sedan blev till migrationsverket, allt med samma syfte och
mål men med olika namn. Trots att man har sett brister i politiken fortsätter den
att stigmatisera invandraren som grupp. Både invandrarpolitiken och integrationspolitiken har bidragit till ett vi och dom tänkande och en känsla av utanförskap
hos den som inte klassas som svensk (se kapitel 2).
Om vi ska analysera resultatet på vilka ungdomarna anser ansvarar för att
integrera sig så har social affinitetsteorin en viktig poäng. Ungdomarna känner
troligtvis en samhörighet med varandra eftersom alla är redo att tillsammans
arbeta för en social integration. Teorin menar att ju mer lika man är desto större
31
engagemang känner man inför att integrera sig (Rauhut, 2002). Vi anser att
ungdomarna lyfter fram ett nytt tankesätt som är viktigt att ta tillvara på i
integrationspolitiken. Alla måste vara med på att social integration är viktigt och
att man är redo att släppa in människor i sin trygga miljö för att integrationen ska
bli en verklighet.
Åsikter om vem som ska integrera sig kan skilja sig åt beroende på vad man själv
känner sig som. Därför har vi undersökt sambandet mellan just vad det känner sig
som och vilka de anser ansvarar för att integrera sig.
(Bilaga 1& 2 fråga 4 & 18)
Bland dem som känner sig som svenskar är det 78,7 % som anser att båda
grupperna bär ett lika stort ansvar. 13,5 % av dem som känner sig som svenskar
anser att det är den med utländsk bakgrund som ensam bär ansvaret att integrera
sig. Bland dem som känner sig som invandrare anser 85,7 % att det är båda
gruppernas ansvar och endast en person anser att det är upp till personen med
utländsk bakgrund att integrera sig. Bland dem som känner sig som både
invandrare och svensk anser 91,5 % att det är upp till båda grupperna medans
endast 4,3 % anser att bara personen med utländsk bakgrund bär ansvaret.
Slutsatsen som man kan dra av detta är att majoriteten tycker att det är upp till
båda grupperna att integrera sig. Det är högst andel bland dem som känner sig
som både invandrare och svensk som är redo att tillsammans ta ett ansvar. Efter
dem kommer gruppen som känner sig som invandrare och sist kommer de som
känner sig som svensk. Det är positivt att dagens ungdomar tänker mer i banor att
det handlar om ett kollektivt ansvar än vad det har varit tidigare. Det som är synd
är att de som känner sig som svensk inte i lika stor grad är redo att tillsammans
arbete för att en social integration ska bli en möjlighet.
32
6. SLUTDISKUSSION
Som svar på vår första frågeställning, om hur ungdomarna upplever den sociala
integrationen mellan etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk
bakgrund, har vi kommit fram till att majoriteten av alla ungdomar upplever att
det finns en blandning i umgängeskretsen på fritiden, i skolan och i familjen, men
att detta skiljer sig lite åt beroende på ungdomarnas upplevelser av sig själva.
Deras upplevelse av social integration beror på vad de själva känner sig som.
Känner de sig som svensk så upplever de till större del att de lever i en miljö som
är integrerad, samma gäller för om man känner sig som både svensk och
invandrare. Känner man sig som invandrare upplever man till större del att det
finns stora uppdelningar mellan de båda grupperna. Samtidigt tror vi att vad dem
känner sig som beror på hur de upplever den sociala integrationen. Dessa båda
faktorer hänger ihop och är beroende av varandra.
Något anmärkningsvärt är att ungdomarnas upplevelser av den sociala
integrationen och deras beskrivning av densamma inte stämmer överens. De
beskriver en miljö som tenderar till att i de flesta fallen vara en homogen grupp
människor trots att de upplever en situation som blandad. Det som vi har märkt är
att trots att alla tre grupper beskriver sin umgängeskrets som homogen är det flest
av dem som känner sig som invandrare som upplever en segregation. Anledningen
till varför det är så, tror vi, beror på att invandraren som grupp är och har varit
stigmatiserad i det svenska samhället, både via politiken och via samhället. Det
kan då krävas mer innan denna grupp verkligen känner av att de är med och att
deras umgängeskrets består av en blandning.
Resultatet av den andra frågeställningen finns det stora variationer på. Det finns
många faktorer som, enligt ungdomarna, spelar roll för hur man kan främja social
integration. De faktorer som de anser var positiva då de har upplevt att situationen
har varit socialt integrerad har främst handlat om att de har haft blandade
skolklasser. Det har även handlat om att de anser att man själv har gjort ett aktivt
val att lära känna nya människor. Något annat som ungdomarna anser har varit
viktigt är att familjen har varit öppen inför människor med annan etnisk bakgrund.
Dessa faktorer har påverkat den sociala integrationen på ett positivt sätt. De
faktorer som de ansåg krävas för att få en socialt integrerad miljö var många och
det fanns inget alternativ som stack ut avsevärt. Många av ungdomarna valde ett
flertal faktorer för förändring. Dessa faktorer handlade om blandade skolklasser,
att de själv vill göra ett aktivt val att lära känna nya människor. De efterfrågade
även fler kulturevent och att politiker bryr sig och vill veta deras åsikter. Detta är
något som de saknat fram tills nu. Det man kan sammanfatta resultatet av den
andra frågeställningen som är att ungdomarna vill ha större inflytande i
integrationsprocessen. De vill själva ta ansvar för den sociala integrationen och
vill att politiker ska lyssna på deras åsikter. De har mycket förslag på vad som kan
göras och ser att det inte bara finns en väg att gå utan att många faktorer spelar
roll i skapandet av ett socialt integrerat samhälle. Trots att många tyckte att
skolklassernas sammansättning har varit en avgörande faktor till den sociala
integrationen finns det ändå tankar kring att det borde bli bättre.
Vi hade som hypotes att ungdomar väljer vänner oberoende av etnicitet. Resultatet
på denna hypotes är att ungdomarna inte vill tänka i termer av etnicitet när de
väljer umgängeskrets. Trots detta har vi observerat att ungdomarnas
33
umgängeskrets är homogena grupper människor. Vi menar att de inte medvetet
väljer vänner på grund av etnicitet men att det ändå sker ett omedvetet (?) val på
basis av etnicitet. Vår hypotes styrks av ungdomarnas intention att inte välja
vänner på grund av etnicitet, men det omedvetna (?) valet säger någonting annat.
Vår andra hypotes är att samhället idag inte är integrerat och vi tror att dagens
ungdomar är nyckeln till social integration. Det som vi kan se utifrån resultaten är
att majoriteten av ungdomarna upplever att vardagen är socialt integrerad, men
samtidigt beskriver de en miljö som enligt oss inte verkar särskilt blandad. De
beskriver sin umgängeskrets på skolan, fritiden och hemma bestående av till
största delen etniskt svenska vänner ifall de känner sig som svensk. Känner dem
sig som invandrare beskriver de sin umgängeskrets som bestående av till största
delen vänner med utländsk bakgrund. Känner de sig som både invandrare och
svensk beskriver de umgängeskretsen som en blandning mellan etniskt svenska
vänner och vänner med utländsk bakgrund.
Det vi under hela uppsatsen gång ständigt har kommit tillbaka till är funderingar
kring integrationspolitikens uppbyggnad. Gång på gång läser vi om hur olika
insatser inte ger något resultat men trots det så väljer man att benämna insatserna
som framgångsrika. Det vi menar då är hur man kan påstå att projekt har varit
framgångsrikt när det inte finns några som helst bevis på att så är fallet. Hur kan
man helt strunta i vad utvärderingen kommer fram till bara för att den är kritisk
mot dess brist på resultat? Att inte våga ifrågasätta sin politik och ta till sig av
kritiken kan aldrig vara positivt. Avsäger man sig ansvaret och inte vill ta till sig
av det som skrivs i olika utredningar kommer det aldrig att ske en utveckling. Det
vi frågar oss då är vad meningen med dessa utredningar är? Det handlar trots allt
om ett helt lands framtid och då måste man, enligt oss, ta till sig av kritiken trots
att det kanske inte var det resultat som man hade förväntat sig.
Det vi anser att man kan göra för att främja den sociala integrationen är att lyssna
på vad befolkningen i allmänhet och ungdomar i synnerhet själva anser behövas
för att en social integration ska bli en verklighet. Ungdomarna anser vi är nyckeln
till framtidens framgångar inom social integration, då de är nästa generation och
framtidens folk. Tankar om integration måste, enligt oss, börja vid det personliga
mötet människor emellan. Finns det inget engagemang i mötet mellan människor i
deras vardag tror vi inte att det går att arbeta för integration i samhället i stort.
Processen måste börja i det lilla för att sedan utvecklas till något stort.
Något annat som vi har uppmärksammat är att ungdomarna, enligt oss, har en
sund syn på vad integration innebär, nämligen att det är allas ansvar. Det vi undrar
då är hur det kommer sig att inte integrationspolitiken har insett detta faktum? Så
länge politiken inte uppmärksammar det gemensamma ansvaret för integration
kommer det alltid att bli en grupp människor som ska integrera sig med den andra
gruppen. Svensk integrationspolitik är den som formar hur Sverige utvecklas och i
och med detta bör de vara en politik som är vägvisande för hur vi tillsammans kan
nå ett idealsamhälle. Politiken måste genomsyras av tydliga mål och riktlinjer för
att samhället ska kunna veta hur de olika instanse ska arbeta för att främja social
integration. Finns det inga tydliga riktlinjer och mål är det omöjligt att se några
resultat.
34
6.1. Förslag på vidare forskning
Utifrån de resultat som vi nått i denna uppsats har intresset väckts till fortsatta
studier. Något som vi tycker borde undersökas djupare är hur ungdomars
sysselsättning på fritiden påverkar den sociala integrationen. Vi upptäckte
nämligen att ¼ del av alla ungdomar som svarade på enkäterna inte hade någon
fritidsaktivitet. Det skulle vara intressant att studera ifall en fritidsaktivitet kan
främja den sociala integrationen eller inte och isåfall på vilket sätt.
Någonting annat som vi skulle vilja veta är ifall resultatet hade blivit annorlunda
ifall vi hade haft ett ytterliggare svarsalternativ på definition av etnisk svensk och
utländsk bakgrund. Vi hade inget alternativ som säger att den som känner sig som
svensk eller utländsk och av andra definieras som det, är det. Det hade varit
intressant att se hur många som hade kryssat i detta alternativ.
Något annat som vi tycker är märkligt är att lagstiftarna inte fram tills nu har tyckt
det var tillräckligt relevant att införa faktorer som etnisk tillhörighet m.m. i
beskrivningen av vem som ska ha tillgång till likvärdig skolgång. Faktorn kön har
varit viktigare men vi anser att i och med att situationen i skolan inte är lika för
alla bör även denna faktor dvs. etnicitet lyftas fram i lagen. Det finns statistik på
att personer med utländsk bakgrund har det svårare än personer med etnisk svensk
bakgrund i skolmiljön. Därför skulle det vara intressant att belysa detta i vidare
forskning och se hur skollagen påverkar skolornas syn på vem som ska ha tillgång
till likvärdig skolgång.
För att gå djupare i vårt resultat hade det varit spännannde att komplettera våra
enkäter med djupintervjuer för att få ett vidare perspektiv på vad ungdomar tycker
om social integration.
35
7. REFERENSLISTA
7.1. Litteratur
Addo, T, Peterson, A & Svensson, L (2003). Ungdomar i vardagens väv – En
sociologisk studie av ungdomars gruppbildande i en storstadsförort. Lund:
Studentlitteratur.
Ahmadi, N (2003). Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber AB.
Befring, E (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, H (2007). Samverkan för integration. I: Rauhut, D (red.). Vägen till
Sverige – om Stockholms stads integrationsarbete. FoU rapport 2007:1.
Stockholm: Stadsledningskontoret.
Bryman, A (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Bunar, N (2001). Skolan mitt i förorten- fyra studier om skola, segregation,
integration och multikulturalism. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag
Symposium.
Denscombe, M (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Goldstein-Kyaga, K & Jonsson, B (2001) Ett etniskt perspektiv. I: Andersson, B-E
(red.) Ungdomar, skolan och livet. Stockholm: HLS Förlag.
Holme, M I & Solvang, K B (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, S (2007). Dom under trettio, vem bryr sig och varför? : ungdomars
värderingar och politiskt deltagande. Göteborg: Centrum för forskning om
offentlig sektor.
Kamali, M (2006). Den segregerande integrationen- om social sammanhållning
och dess hinder. I: Kamali, M (red.) Den segregerande integrationen- om social
sammanhållning och dess hinder, SOU 2006:73: Fritzes Förlag.
Malmö Stad (2009). Handlingsplan för ökad integration och fler malmöbor i
arbete - Mål och budget 2010. Malmö stadskontor: Avdelning för Integration och
Arbetsmarknad.
Oscarsson, H (red.) (2002). Spår i framtiden- Ung SOM undersökning – Väst
Sverige 2000. Kungälv: Grafikerna Livréna AB.
36
Pérez, E (2006). Det lokala utvecklingsarbetet mellan den mångkulturella
politikens retorik och praktik. I: Kamali, M (red.) Den segregerande integrationen
- om social sammanhållning och dess hinder. SOU 2006:73: Fritzes Förlag.
Petersson Jakobson, H (2008). Socialt medborgarskap och social delaktighet.
Lokala upplevelser bland unga kvinnor och män med utländsk bakgrund. Växsjö:
IVOSA.
Popoola, M (2002). Integration, en samtidsspegling- en översikt. Stockholm:
Svenska kommunförbundet.
Rauhut, D (2002). Fattigvård, socialbidrag och synen på fattigdom i Sverige
1918-1997. Lund: Almqvist & Wiksell International.
Rauhut, D (2007) (red.) Vägen till Sverige- om Stockholms stads
integrationsarbete. FoU rapport 2007:1. Stockholm: Stadsledningskontoret.
Rojas, M (1993). I ensamhetens labyrint- invandring och svensk identitet.
Stockholm: Brombergs Bokförlag AB.
Rojas, M (2001). Sveriges oälskade barn – att vara svensk men ändå inte.
Stockholm: Brombergs Bokförlag AB.
Sernhede, O (2007). AlieNation is my nation. Hip Hop och unga mäns
utanförskap i det nya Sverige. Stockholm: Ordfront Förlag AB.
Sjögren, A & Zenou, Y (2007). Vad förklarar invandrares integration på
arbetsmarknaden? En teoriöversikt. Integrationsverkets stencilserie 2007:09.
Norrköping: Elanders AB.
Stigendal, M (1999). Sociala värden i olika sociala världar – Segregation och
integration i storstaden. Lund: Studentlitteratur.
Wahlgren, L (2008). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.
Westin, C m.fl. (1999). Mångfald, integration, rasism och andra ord- Ett lexikon
över begrepp inom IMER- Internationell Migration och Etniska Relationer. SoS
Rapport 1999:6.
Westin, C (2004). Mångfald, nationell identitet och samhörighet. I: SOU 2004:48.
Kategorisering och integration - Om föreställda identiteter i politik, forskning,
media och vardag. Stockholm: Fritzes Förlag.
Århammar, A (2004). Migration och integration – om framtidens arbetsmarknad.
Långtidsutredning bilaga 4, SOU 2004:73. Stockholm: Fritzes Förlag.
7.2. Propositioner, skrivelser och lagförslag
Prop 1985/86: 98 (1986). Om invandrarpolitiken. Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr
98. Stockholm.
37
Prop.1997/98:16 (1997). Sverige, framtiden och mångfalden – från
invandrarpolitik till integrationspolitik. Regeringen: Inrikesdepartementet.
Prop. 2009/10:165 (2010). Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och
trygghet. Regeringen: Utbildningsdepartementet.
Regeringsformen, 1974:152, 1 kap. 2 § 6 st.
Skollag, 1985:1100, 1 kap. 2 § 1 st.
Skr 2001/02:129 (2002) Integrationspolitik för 2000-talet. Regeringen:
Näringsdepartementet.
Skr 2008/09:24 (2008). Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för
Integration. Regeringen: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
7.3. Elektroniska källor
Nationalencyklopedin (2010). Integration >
http://www.ne.se/lang/integration/212264<2010-04-12
Sinovum Media (2010). Affinitet. > http://synonymer.se/?query=affinitet < 201005-07
Integrationsrådet Malmö (1999). Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö
Stad. > http://www.malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med/Sa-arbetar-vimed.../Integration/Atgardsplan-for-integration/pagefiles/integrplansvenska.pdf
<2010-05-08
38
8. BILAGA 1
Enkätundersökning om social integration
1. Kön:
Kille
Tjej
2. Födelseår:________________________________________________________
3. Född:
A. I Sverige, med en etnisk svensk förälder och en förälder med utländsk
bakgrund
B. I Sverige, med etniskt svenska föräldrar
C. I Sverige, med föräldrar med utländsk bakgrund
D. Född utomlands
Bott i Sverige i __________ år.
4. Vad känner du dig som?
A. Svensk
B. Invandrare
C. Både svensk och invandrare
D. Annat:_________________________________________________________
5. Vilket/vilka av följande alternativ definierar enligt DIG en person med
”utländsk bakgrund”?
A. Person född utomlands och invandrat till Sverige
B. Person född i Sverige med minst EN utländsk förälder
C. Person född i Sverige med minst EN utländsk mor- eller farförälder
D. Person som är adopterad från ett annat land och bor i Sverige
E. Annan definition: ________________________________________________
6. Vilket/vilka av följande alternativ definierar enligt DIG en person som är
”etniskt svensk”?
A. Person född i Sverige, med minst EN svensk förälder
B. Person född i Sverige med minst EN svensk mor- eller farförälder
C. Person med svenskt medborgarskap
D. Person född i Sverige
E. Person som är adopterad från ett annat land och bor i Sverige
F. Annan definition: ________________________________________________
7. Vem/vilka umgås du med på fritiden?
A. En blandning av etniskt svenska vänner och vänner med utländsk bakgrund
B. Till största delen av vänner med utländsk bakgrund
C. Till största delen av vänner med etnisk svensk bakgrund
D. Bara vänner med utländsk bakgrund
E. Bara vänner med etnisk svensk bakgrund
8. Vem/vilka umgås du med i skolan?
A. En blandning av etniskt svenska vänner och vänner med utländsk bakgrund
B. Till största delen av vänner med utländsk bakgrund
C. Till största delen av vänner med etnisk svensk bakgrund
D. Bara vänner med utländsk bakgrund
E. Bara vänner med etnisk svensk bakgrund
9. Kryssa i ETT alternativ som stämmer överens med din situation idag.
A. Klassen jag går i består av:
a. En blandning av etniskt svenska ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund
b. Till största delen av ungdomar med utländsk bakgrund
c. Till största delen av ungdomar med etnisk svensk bakgrund
d. Bara ungdomar med utländsk bakgrund
e. Bara ungdomar med etnisk svensk bakgrund
39
B. Fritidsaktiviteter jag går till består av:
a. En blandning av etniskt svenska ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund
b. Till största delen av ungdomar med utländsk bakgrund
c. Till största delen av ungdomar med etnisk svensk bakgrund
d. Bara ungdomar med utländsk bakgrund
e. Bara ungdomar med etnisk svensk bakgrund
f. Har ingen fritidsaktivitet
C. Jag trivs bäst med kompisar som består av:
a. En blandning av etniskt svenska ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund
b. Till största delen av ungdomar med utländsk bakgrund
c. Till största delen av ungdomar med etnisk svensk bakgrund
d. Bara ungdomar med utländsk bakgrund
e. Bara ungdomar med etnisk svensk bakgrund
f. Etnicitet spelar ingen roll
D. Min familj umgås mest med:
a. En blandning av etniskt svenska vänner och vänner med utländsk
bakgrund
b. Till största delen av vänner med utländsk bakgrund
c. Till största delen av vänner med etnisk svensk bakgrund
d. Bara vänner med utländsk bakgrund
e. Bara vänner med etnisk svensk bakgrund
10. Vad är det som påverkar vem eller vilka du väljer att umgås med? (Kryssa 2
alt)
A. Gemensamma intressen
B. Tillhör samma etniska grupp
C. Bor i närheten av varandra (område, gård)
D. Familjens åsikter om vem/vilka som är bra att umgås med
E. Trivs ihop
F. Växt upp tillsammans
G. Annat: ________________________________________________________
11. Kryssa i ALLA påståenden som beskriver vad ”social integration” betyder
för dig?
A. Att jag blir accepterad för den jag är oavsett etnisk bakgrund
B. Att jag umgås med kompisar med utländsk bakgrund
C. Att jag umgås med kompisar med etnisk svensk bakgrund
D. Att etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund umgås
E. Annat:________________________________________________________
12. Hur upplever DU att integrationen mellan etniskt svenska ungdomar och
ungdomar med utländsk bakgrund ser ut idag på din skola?
A. Det är stora uppdelningar mellan etniskt svenska ungdomar och ungdomar
med utländsk bakgrund
B. Det är en blandning av etniskt svenska ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund
C. Annat:________________________________________________________
13. Hur upplever DU att integrationen mellan etniskt svenska individer och
individer med utländsk bakgrund ser ut idag bland dinafamiljemedlemmar?
A. Det är stora uppdelningar mellan etniskt svenska individer och individer med
utländsk bakgrund.
B. Det är en blandning av etniskt svenska individer och individer med utländsk
bakgrund
C. Annat: ________________________________________________________
40
14. Hur upplever DU att integrationen mellan etniskt svenska ungdomar och
ungdomar med utländsk bakgrund ser ut idag på din fritid?
A. Det är stora uppdelningar mellan etniskt svenska ungdomar och ungdomar
med utländsk bakgrund
B. Det är en blandning av etniskt svenska ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund
C. Annat: ________________________________________________________
15. Utifrån fråga 10-12, anser du dig leva en miljö där det finns en blandning av
etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund?
A. På skolan:
Ja
Nej
Vet inte
B. I familjen:
Ja
Nej
Vet inte
C. På din fritid:
Ja
Nej
Vet inte
16. Om JA, varför tror du att det kan ha blivit så? (Kryssa så många alt. du vill)
A. Blandade skolklasser
B. Att jag själv har gjort ett val att lära känna nya människor
C. Att familjen är öppen inför människor med annan etnisk bakgrund
D. Att kommunen har arbetat för integration (via kulturevent m.m.)
E. Att skolan arbetar för social integration
F. Att politiker har lyssnat på mina åsikter
G. Att det har funnits naturliga mötesplatser att träffas på (ungdomsgårdar m.m.)
H. Annat:________________________________________________________
17. Om Nej, vad tror du att man kan göra för en förändring? (Kryssa så många
alt. du vill)
A. Blandade skolklasser
B. Att familjen blir mer öppen inför människor med annan etnisk bakgrund
C. Att jag själv gör ett aktivt val att lära känna nya människor
D. Fler ungdomsgårdar
E. Att skolan diskuterar och tar upp frågor om social integration
F. Mer kulturevent som konserter, fotbollsturneringar m.m.
G. Att politiker bryr sig och vill veta våra åsikter
H. Annat: ________________________________________________________
18. Vilka anser du ha ansvaret för att integrera sig?
A. Etniska svenskar
B. Personer med utländsk bakgrund
C. Båda grupper
D. Annat förslag: __________________________________________________
TACK, för att du tog dig tid att fylla i detta formulär. Vi hoppas att det ska bli till nytta
för dig också i framtiden.
Banafsheh Gharaie
Lovisa Jonsson
Socionomutbildningen med mångkulturell inriktning
41
9. BILAGA 2:
RESULTAT AV ENKÄTERNA
Baserat på antal ungdomar som har svarat på varje svarsalternativ.
1. Kön:
82 killar
95 tjejer
3. Född:
A: 29 st
B: 75 st
C: 48 st
D: 21 st
Bortfall: 4 st
C: 52 st
D: 14 st
Bortfall: 1 st
4. Vad känner du dig som?
A: 93 st
B: 17 st
5. Vilket/vilka av följande alternativ definierar, enligt DIG, en person med utländsk
bakgrund?
A: 110 st
B: 69 st
C: 27 st
D: 30 st
E: 13 st
Bortfall: 5 st
6. Vilket/vilka av följande alternativ definierar, enligt DIG, en person som är etnisk
svensk?
A: 77 st
Bortfall: 3 st
B: 29 st
C: 39 st
D: 60 st
E: 17 st
F: 20 st
D: 11 st
E: 9 st
Bortfall: 2 st
D: 4 st
E: 4 st
Bortfall: 5 st
D: 1 st
Bortfall: 1 st
7. Vem/vilka umgås du med på fritiden?
A: 69 st
B: 30 st
C: 56 st
8. Vilka umgås du med i skolan?
A: 95 st
B: 32 st
C: 37 st
9a. Klassen jag går i består av:
A: 128 st
B: 15 st
C: 32 st
9b. Fritidsaktiviteter jag går till består av:
A: 72 st
Bortfall: 2 st
B: 16 st
C: 32 st
D: 2 st
E: 10 st
F: 43 st
D: 4 st
E: 10 st
F: 67 st
D: 10 st
E: 19 st
Bortfall: 4 st
9c. Jag trivs bäst med kompisar som består av:
A: 51 st
Bortfall: 4 st
B: 21 st
C: 20 st
9d. Min familj umgås mest med:
A: 56 st
B: 37 st
C: 51 st
10. Vad är det som påverkar vem eller vilka du väljer att umgås med?
A: 103 st
G: 17 st
B: 4 st
C: 20 st
D: 4 st
E: 135 st
F: 25 st
11. Kryssa i ALLA påståenden som beskriver vad ”social integration” betyder för
dig?
A: 137 st
B: 32 st
C: 19 st
D: 98 st
E: 7 st
Bortfall: 2 st
12. Hur upplever DU att integrationen mellan etniskt svenska ungdomar och
ungdomar med utländsk bakgrund ser ut idag på din skola?
A: 64st
B: 86 st
C: 26 st
Bortfall: 1 st
13. Hur upplever DU att integrationen mellan etniskt svenska individer och
individer med utländsk bakgrund ser ut idag bland dina familjemedlemmar?
A: 61 st
B: 92 st
C: 18 st
Bortfall: 6 st
14. Hur upplever DU att integrationen mellan etniskt svenska ungdomar och
ungdomar med utländsk bakgrund ser ut idag på din fritid?
A: 64 st
B: 98 st
C: 11 st
Bortfall: 4 st
15. Utifrån fråga 10-12, anser du dig leva i en miljö där det finns en blandning av
etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund?
A. På skolan
B: I familjen
C: På fritiden
Ja: 145 st
Ja: 61 st
Ja: 109 st
Nej: 18 st
Nej: 81 st
Nej: 41 st
Vet inte: 9 st Bortfall: 5 st
Vet inte: 28 st Bortfall: 7 st
Vet inte: 22 st Bortfall: 5 st
16. Om Ja, varför tror du att det kan ha blivit så?
A: 121 st
G: 52 st
B: 85 st
H: 6 st
C: 62 st
Bortfall: 8 st
D: 17 st
E: 38 st
F: 5 st
17. Om nej, vad tror du att man kan göra för en förändring?
A: 38 st
G: 31 st
B: 30 st
H: 16 st
C: 36 st
D: 28 st
Bortfall: 20 st
E: 24 st
18. Vilka anser du ha ansvaret för att integrera sig?
A: 0 st
B: 16 st
C: 136 st
D: 12 st
42
Bortfall: 13 st
F: 31 st