Proposition om ändring av stadgarnas formulering angående medlemskap Dagens stadgar har ett par komplikationer och otydligheter relaterat till medlemskap: Det hänvisas till att medlem skall ha betalat ”förfallna” medlemsavgifter, utan att det är riktigt tydligt vilka detta gäller (årets förfallna? Flera år bakåt i tiden?). I relation till sent inbetalda medlemsavgifter har det tidigare brukats en form av luddig praxis där vissa sena medlemsavgifter får räknas för det nya året. För medlemskapets upphörande hänvisas i stadgarna till verksamhetsår, och verksamhetsår är definierat som tiden mellan kongresser, inte något fast datum. Styrelsen vill åtgärda dessa komplikationer Nuvarande formulering för avdelning 4.3 i stadgarna lyder: 4.3 Rösträtt samt yttrande­ och förslagsrätt på kongressen 4.3.1 Medlem som har betalat förfallen medlemsavgift senast tre veckor innan kongressen har rösträtt på kongressen. 4.3.2 Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. 4.3.3 Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter har yttranderätt på kongressen. Nuvarande formulering för avdelning 2.2.2 i stadgarna lyder: 2.2.2 Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår anses ha begärt sitt utträde ur partiet. Styrelsen yrkar att avdelning 4.3 i stadgarna ändras till 4.3 Rösträtt samt yttrande­ och förslagsrätt på kongressen 4.3.1 Medlem som har betalat kalenderårets medlemsavgift har rösträtt på kongressen. 4.3.2 Medlem som har betalat föregående kalenderårs medlemsavgift inom 6 kalendermånader före kongress har rösträtt på kongressen 4.3.3 För rösträtt enligt 4.3.1 till 4.3.2 skall medlemsavgift ha betalats senast en vecka innan kongressen. 4.3.4 Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. 4.3.5 Medlem som har betalat kalenderårets medlemsavgift har yttranderätt på kongressen. 4.3.6 Medlem som har betalat föregående kalenderårs medlemsavgift inom 6 kalendermånader före kongress har yttranderätt på kongressen. Styrelsen yrkar att avdelning 2.2.2 i stadgarna ändras till 2.2.2 Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande kalenderår anses ha begärt sitt utträde ur partiet. Proposition om direktvald vice ordförande En vice ordförande ska, om ordföranden är förhindrad träda in i ordförandens ställe och utföra dennes uppgifter. Ordförandens får sitt mandat genom att väljas direkt av kongressen, men detsamma gäller inte vice ordförande. Då vice ordförande potentiellt får genomföra samma uppgifter som ordinarie ordförande anser styrelsen att det vore logiskt om också vice ordföranden valdes direkt av kongressen, vilket man gör i de flesta andra partier. Därför yrkar styrelsen Att: Det införs en ny punkt efter 4.7.13 med lydelsen ”välja vice ordförande”. Att: Det införs en ny paragraf §9 efter §8 med rubriken ”Vice ordförande” med punkterna: 9.1 Kongressen väljer, före val av partistyrelse, ny vice ordförande för partiet. 9.2 Vice ordföranden ingår som ordinarie ledamot i partistyrelsen. 9.3 Vice ordförandens uppgift är ersätta ordföranden när ordföranden är förhindrad att fullgöra sina plikter. 9.4 Vice ordföranden kan även vara riksdagsledamot eller EU­parlamentariker. 9.5. Vice ordföranden väljs av kongressen på ett år, dock högst nio år i följd. Person som varit vice ordförande kan därefter ej väljas till samma uppdrag igen inom tre år.
Att: Punkt 9.2.1 ändras till ”Styrelsen består av ordförande, vice ordförande samt minst tre till max åtta övriga ledamöter” Punkt 9.2.2 ändras till ”Styrelsen utser inom sig sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs” Proposition för ny miljöpolitik Till kongressen 2015 inkom en motion om en ny miljöpolitik, som behandlade vissa frågeställningar som det inte tas upp i dagens partiprogram. Motionen röstades ned, med motiveringar från de röstande om att motionen som den var skriven inte var tillräckligt avgränsande. Dvs det öppnades upp för politiska ingrepp på vaga grunder. Styrelsen hade förordat att det under det gångna året skulle tas fram en mer genomtänkt miljöpolitik. Kongressen ålade styrelsen att se till att ett sådant togs fram. I enlighet med detta har en mindre grupp med representanter både från de som tog fram motionen 2015 och andra tagit fram ett förslag. Styrelsen framlägger förslaget från miljögruppen, med vissa kommentarer. Miljögruppen tog fram två alternativa formuleringar av punkt 2.1.4.4. Styrelsen anser att det i en komplett miljöpolitik måste gå att få ett klart svar på hur vi skulle rösta idag om vi fick möjlighet att votera kring frågan om regleringar av koldioxid. Normalt skall man vara försiktig med att ta ställning i vetenskapliga frågor i ett partiprogram, men i detta fallet är det i viss mån oundvikligt för att kunna presentera ett svar på en av de mer uppmärksammade politiska frågorna i dagspolitiken. Därför har styrelsen anammat miljögruppens andrahandsformulering av punkt 2.1.4.4 för propositionen. Den alternativa formuleringen (som ej anammats) lyder : ”2.1.4.4 Att den globala temperaturen ökar pga. utsläpp av växthusgaser är i sig ingen grund för att reglera utsläppen. Det avgörande är vilken skada det medför på människors liv, hälsa och egendom. Om det visar sig att växthusgaser ger upphov till allvarliga konsekvenser kan de regleras som i paragrafen ovan. Oavsett om klimatförändringar har antropologiska eller naturliga orsaker(vulkanutbrott, solaktivitet), har ett dynamiskt och marknadsstyrt samhälle lättare att anpassa sig. ” Styrelsen yrkar att det i partiprogrammet läggs till punkter 2.1.4 till och med 2.1.4.6 med följande formuleringar 2.1.4 Miljöpolitik Grunden till Liberala partiets miljöpolitik är att motverka och beivra förstörande av egendom samt hantera negativa externaliteter. Precis som en individ inte har rätt att förstöra en annan människas liv, hälsa eller egendom med våld har den inte rätt att göra det genom utsläpp eller annan resursförstöring. 2.1.4.1 Miljöfrågor fungerar ofta som förevändning för att öka statlig kontroll, reglera marknader, och stoppa utveckling. Det är därför nödvändigt att noggrant och restriktivt specificera statens uppgifter på miljöområdet. 2.1.4.1.1 Orörd, eller oförändrad natur har inte något politiskt egenvärde. Det räcker inte att påverkan av människan innebär en förändring från tidigare naturtillstånd för att det skall vara lämpligt med åtgärd eller reglering. 2.1.4.1.2 Försiktighetsprincipen som den definieras i Miljöbalken accepteras inte. Att hypotetiska effekter kan antas existera motiverar inte politiska ingrepp. Tvärtom måste alla miljöpolitiska regleringar stå på solid vetenskaplig grund, med bevis starka nog för att hålla i en juridisk process. Spekulationer och skräckscenarion ska inte räcka. 2.1.4.2 Enskilda utsläpp: Lokaliserad miljöpåverkan med enskild tydlig källa och tydlig skada på annans egendom eller hälsa ska behandlas som egendomsförstörelse respektive vållande till personskada, med därtill hörande rättslig påföljd och skadestånd. 2.1.4.3 Diffusa/Globala utsläpp: I fall med många små utsläpp från många källor, där varje enskilt utsläpp inte utgör en tillräckligt stor skada för att man ska kunna utkräva ansvar samt med omfattande eller global påverkan, kan reglering i form av taknivåer för specifika utsläpp och mängdbaserad schablonbetalning för genomförda utsläpp vara aktuellt. Vid behov kan sådana åtgärder genomföras på ett internationellt koordinerat sätt. 2.1.4.4. Att den globala temperaturen ökar pga. utsläpp av växthusgaser är i sig ingen grund för att reglera utsläppen. Det avgörande är vilken skada det medför på människors liv, hälsa och egendom. Att konsekvenserna blir måttliga och inte svårhanterliga är än så länge ett troligt scenario, och därför är de kostnader och frihetsinskränkningar som storskalig politisk reglering leder till i dagsläget inte försvarbara. Om det längre fram uppkommer starka belägg för ett betydligt allvarligare scenario, kan det då bli aktuellt med regleringar enligt paragrafen ovan. 2.1.4.5 Naturreservat: Staten skall i idealfall inte äga mark i syfte av naturskydd. Detta är något som kan skötas av t.ex. privata föreningar och stiftelser. Nuvarande bestånd av landbundna nationalparker och andra former av liknande naturskydd skall ej utökas och på lång sikt avyttras när tiden är mogen. Havsliggande reservat kan övervägas då de äganderättsliga förhållandena är grumliga i nuläget. Kommunala reservat kan godtas då de berörda individerna som bor i närliggande område även har inflytandet. 2.1.4.6 Grön skatteväxling, som innebär att skatt på arbete ersätts med skatt på miljöskadlig verksamhet, hör inte hemma i liberal miljöpolitik. Att sänka skatt på arbete är bra, men nivån på de miljöskatter som går att motivera ska sättas efter storleken på de externa miljökostnaderna, inte efter storleken på det hål i statsbudgeten som sänkningen av en annan skatt för med sig. När en miljöskatt på sådant sätt förlorar kopplingen till den skada den ska reglera, blir den i praktiken en förtäckt skatt på arbete. Motion om utrikespolitik Fredrik Dellby I det nuvarande partiprogrammet får man inte en heltäckande bild av hur partiet ställer sig till utrikespolitiska frågor, främst med avseende på internationella organisationer som FN och NATO. Eftersom Liberala partiet fortfarande vill ha en stat är det rimligt att ha åsikter om hur en sådan stat ska ställa sig till internationella organisationer och andra typer av relationer och konflikter som kan uppkomma med andra stater. Jag yrkar därför att ”Det ankommer på nästa års styrelse att ta fram en proposition om en heltäckande utrikespolitik att presenteras på nästa kongress. Främst ska propositionen besvara hur partiet ska ställa sig till FN och NATO samt hur Sverige ska förhålla sig till internationella konflikter där inte Sverige direkt är inblandat.” Styrelsens svar på motionen om utrikespolitik Styrelsen är positivt inställd till att varje års styrelse får en instruktion om att vidareutveckla en specifik del av partiprogrammet. Det är dock lämpligen ett väl avgränsat ämne. Motionen blandar samman flera olika områden : "heltäckande utrikespolitik" (vilket strikt tolkat skulle kunna vara mycket , t ex hur man skall förhandla kring handel, hantera gripna svenskar ....") "konflikter och NATO" som kan tyckas höra till försvarspolitik, samt "övriga internationella organisationer" (FN...). Styrelsens tolkning av motionen är att det främst är försvarsrelaterad politik som är avsedd. Därför föreslår styrelsen att istället för motionens formulering, så skall en arbetsinstruktion till nästa verksamhetsårs styrelse antas med formulering Att ”Styrelsen under kommande verksamhetsår ser till att det utarbetas ett förslag till mer detaljerad försvars och säkerhetspolitik för partiprogrammet. Detta förslag skall behandla interna nationella frågor som finansieringsnivåer, målsättningar och organisering av försvaret. Förslaget skall också klargöra inställningen till internationella försvarsallianser, andra möjliga mellanstatliga samarbeten i säkerhetsfrågan samt hur Sverige skall agera vid väpnade konflikter mellan andra länder.”
