Äldre och Läkemedel

Äldre och Läkemedel
Handlingsplan 2011-2013
Bakgrund
Ledningsgruppen för samverkan kommuner och landsting har av
läkemedelskommittén beställt en handlingsplan för arbetet med äldres
läkemedelsanvändning.
Planen skapas av en partsammansatt arbetsgrupp, kommun – landsting, för Äldre
och läkemedel. Handlingsplanen tar sitt avstamp i SBU:S rapport (2009) ”Äldres
läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras?”
Målgrupp
Huvudsaklig målgrupp är personer över 75 år, avser främst patienter med kronisk
sjukdom och flera läkemedel som bor i ordinärt- eller i särskilt boende.
Demografi
Andelen invånare över 75 år är 9,4% i Jönköpings län (8,5% i riket ).
Syfte
Handlingsplanen ska ligga till grund för att utveckla länsövergripande arbetsformer
som bidrar till bästa möjliga livskvalitet för äldre patienter genom ändamålsenlig och
kostnadseffektiv läkemedelsbehandling i samsyn mellan patient, förskrivare och övrig
vård- och omsorgspersonal.
Utvärdering
Följande kriterier används för utvärdering av handlingsplanens inverkan på
verksamhetens patientomhändertagande: Initialt krävs det en mätning för att få ett
startvärde på verksamheten.
Valda parametrar ur Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos
äldre.
o 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger (följs i
Läkemedelsregistret)
o 1.4 Olämplig dosering (följs i Läkemedelsregistret)
o 1.5 Andel med 10 eller fler läkemedel över 80 år framför allt bland de
med Apo-dos: (Följs i Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens
kvalitet och effektivitet – Jämförelser mellan landsting 2009).
o 1.5 Andel med 3 eller fler psykofarmaka. ( Följs i Öppna jämförelser
2009 - vård och omsorg om äldre)
o 1.5 Samtidig regelbunden användning av två eller flera läkemedel inom
samma terapeutiska ATC-grupp (följs i Läkemedelsregistret)
o 1.6 Andel med riskfyllda läkemedelskombinationer (D-interaktion).
(Följs i Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och
effektivitet – Jämförelser mellan landsting 2009).
o 1.9 Psykofarmaka
Handlingsplan Äldre och Läkemedel HT 2010
2
Adverse Drug Events, ADE; antal läkemedelsorsakade sjukhusinläggningar
alternativt förlängd sjukhusvistelse.
Patientskattad livskvalitet (ex mätning med EQ5D el liknande)
Måltal för dessa parametrar bör sättas i samråd med berörd verksamhet och kopplas
till ett incitament system.
När ovanstående av Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre
nått en tillfredsställande nivå föreslås i steg två att följa nedanstående indikatorer.
- 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskild stor betydelse.
- 1.3 Olämplig regim.
- 1.7 Läkemedel och njurfunktion.
Framgångsfaktorer:
- En tidsplan för implementering och utbildning skapas för kommunerna och
landstinget i Jönköpings län. Tidsplanen innefattar uppdragsansvariga som
verkställer respektive uppdrag och säkrar att relevant information når övriga
intressenter.
- Analys/inventering av nuvarande verksamhet. Varje enskild enhet,
(vårdcentral, VC, Särskilt boende, SÄBO, etc.) i de olika geografiska
områdena, (kommun-sjukvårdsområde) listar styrkor, svagheter,
möjligheter och hot enligt nuläget och anpassar framtida förändringsbehov
utifrån handlingsplanen.
- Baslinje mätning krävs för att få fram utgångsvärde på de olika
utvärderingsparametrarna.
- Koppla ett forskningsprojekt till implementeringen av handlingsplanen.
Läsförklaring till handlingsplanens upplägg
Planen är uppdelad i fyra övergripande delar; styrning, samordning,
dokumentation och kvalitet. Till varje del finns ett övergripande mål som
eftersträvas. Varje avsnitt inleds med en problemformulering som följs av ett antal
Uppdrag som syftar till att lösa problemen och nå den övergripande målsättningen.
Uppdragen är av handfast karaktär som delegeras till olika intressenter som
ansvarar för att de uppdrag som berör deras verksamhetsområde blir genomförda.
Framgångsfaktorerna ska ses som mer mjuka variabler som kan fungera som
kompass i arbetet och om de finns på plats och genomsyrar verksamheten leder till
ett framgångsrikt arbete kring äldres läkemedelsanvändning. För att kunna följa
utvecklingen av arbetet kring äldres läkemedelsanvändning används de parametrar
som står listade under rubriken utvärdering.
Handlingsplan Äldre och Läkemedel HT 2010
3
Handlingsplan Äldre och Läkemedel
1. Styrning
Mål: Äldres läkemedelsanvändning är ett prioriterat område inom vård och
omsorg. Detta ska framgå i vårdgivarnas uppdrag och i vårdöverenskommelser
Synen på och attityden till äldre är central i arbetet att förbättra
läkemedelsanvändningen. För att möjliggöra att äldres läkemedelsanvändning blir ett
prioriterat område krävs att tid och resurser avsätts.
Vårdprogram fokuserar generellt på en optimal behandling för en viss diagnos.
Många äldre har flera diagnoser, vilket medför att flera vårdprogram är aktuella
samtidigt. En behandling utifrån flera vårdprogram ger en komplex medicinsk
situation.
Uppdrag
 I vårdöverenskommelser/vårdavtal ska finnas krav på att samtliga patienter
75 år och äldre med kroniska sjukdomar och läkemedelsbehandling ska erbjudas
minst en årlig läkemedelsgenomgång. Dessa ska också erbjudas
läkemedelsgenomgång under/efter sjukhusvistelse, vid nyinflyttning på SÄBO eller
inskrivning i hemsjukvård.
 I vårdöverenskommelser/vårdavtal ställs krav på att det finns en korrekt och
aktuell läkemedelslista vid in- och utskrivning samt vid alla öppenvårdsbesök,
samt krav på dokumentation av genomförda ordinationsförändringar med
motivering/indikation.
 I vårdöverenskommelser/vårdavtal ställs krav på ökad andel recept
med angiven indikation. Ex. 10% ökning per mätperiod.
 I utformande av vårdprogram/Faktadokument ska äldre
patienter beaktas och ett separat FAKTA
dokument för omhändertagandet äldre multisjuka skapas.
Framgångsfaktorer:
- Äldres läkemedelsanvändning prioriteras i de villkor och förutsättningar som
utarbetas för att bedriva öppen och sluten vård inom landstinget.
- Resurser/tid är i balans mellan vårdvalsenheter, sluten vård och kommun.
Handlingsplan Äldre och Läkemedel HT 2010
4
2. Samordningsansvar
Mål: Varje patient i målgruppen har en läkare med samordningsansvar för den
totala läkemedelsbehandlingen
Brister kan finnas i utformningen av ansvarsfördelning då den äldre patienten ofta
saknar läkare som ser till helheten i läkemedelsbehandlingen. Äldre patienter med
kronisk medicinering ska ha tillgång till läkare med samordningsansvar för
läkemedelsbehandlingen. Samordningsansvar är inte liktydigt med
behandlingsansvar som kan ligga på en annan nivå.
Uppdrag
 Äldre patienter ska få tillgång till en läkare , främst inom primärvården,
med samordningsansvar för patientens totala läkemedelsbehandling. Detta uppdrags
omfattning och ersättning regleras i avtal med vårdgivarna.
● Utveckla kommunikationsvägar mellan de olika omsorgs och vårdgivarna samt till
patient och närstående.
Framgångsfaktorer:
- Behandlingsansvarig läkare kommunicerar vid behov med en fast
sjuksköterskekontakt till den äldre.
- Ökad förekomst av personliga möten mellan samordningsansvarig läkare och
patienterna.
- Samordningsansvarig läkare för vid behov en dialog kring olika
åtgärder/behandlingar med övriga läkare som initierat behandling.
- Ökad uppmärksamhet på utebliven uppföljning.
3. Dokumentation
Mål: En heltäckande och korrekt läkemedelsdokumentation för varje patient
som är tillgänglig för samtliga vårdgivare.
En patient kan ordineras läkemedel av flera läkare på olika vårdnivåer. För att
undvika felmedicinering är det viktigt att förskrivare har tillgång till en sammanhållen
information om patientens läkemedelsbehandling. Läkemedelsmodulen i det
elektroniska journalsystemet Cosmic ska användas av alla enheter inom landstinget i
den takt det införs på enheterna. Vid utbildning i journalsystemet är det mycket viktigt
att instruktioner kring rätt och enhetligt användande av läkemedelsmodulen ingår.
Vid läkemedelsordination ska läkemedelslistan i läkemedelsmodulen uppdateras
samt indikation, mål och behandlingslängd anges i journaltext.
På flera vårdenheter inom landsting och kommun genomförs
läkemedelsgenomgångar. Att läkemedelsgenomgång är genomförd måste
dokumenteras i journalen och tydligt framgå.
Handlingsplan Äldre och Läkemedel HT 2010
5
Äldre drabbas oftare av läkemedelsbiverkningar men biverkningsrapporteringen för
de äldre är dålig.
Det är också viktigt att information om patienten kan delges över
huvudmannaskapsgränser. Nationella PatientÖversikten, NPÖ, är ett bra verktyg för
detta.
Uppdrag
 Läkemedelsberättelser integreras i journalen.
 E-dos integreras i Cosmic.
 Utbildnings- och uppföljningsinsatser genomförs för att säkra
Användarnas kunskaper om hur läkemedelsmodulen används på rätt sätt.
 Möjlighet till IT-stöd för läkemedelsgenomgångar utreds och införs om
utredningen visar på nytta.
Framgångsfaktorer:
- Jönköpings landsting arbetar aktivt med att förbättra journalsystemet.
- Landstinget i Jönköpings län fortsätter samarbete med andra Cosmiclandsting
för att påverka leverantören Cambio kring förbättringar av läkemedelsmodulen.
- Kommunerna och landstinget i Jönköpings län fortsätter att arbeta för en
anslutning till NPÖ före utgången av 2011.
- Sammanhållen dokumentation kring läkemedel i gemensamt journalsystem.
- Stor observans på att det föreligger en ökad risk för fel i dokumentationen under
övergångsskedet till Cosmic.
4. Kvalitet
Mål: Varje patient har en ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning med
regelbunden uppföljning av behandlingsresultat.
Kunskap och information till den äldre patienten och vid behov dennes företrädare är
avgörande för den äldre patientens möjlighet att stärka sin egen hälsa och formulera
vårdbehov.
Det är ofta motiverat med flera läkemedel till äldre eftersom sjukligheten är hög. Men
en kombination av många läkemedel, hög ålder och flera sjukdomar kan utgöra en
risk. Risken för läkemedelsrelaterade problem ökar med antalet läkemedel. Speciellt
tre eller fler psykofarmaka utgör en risk.
Handlingsplan Äldre och Läkemedel HT 2010
6
Uppdrag
 Aktuella behandlingsrekommendationer implementeras, t ex Läkemedelsverkets
rekommendationer vid BPSD (Beteendemässiga och
Psykiska Symtom vid Demenssjukdom).
 Uppföljning på enhetsnivå: 2 gånger per år av äldre med 10 eller fler
läkemedel, samt de med 3 eller fler psykofarmaka.
 Innehållet i läkemedelsgenomgång definieras och kvalitetssäkras.
 En indikation finns alltid angiven för insatt behandling, tänkt behandlingslängd och
mål för behandlingen samt plan för uppföljning av behandlingsresultat.
 Uppföljning på individnivå av insatt behandling enligt rutiner i t ex FAKTA
dokument.
 Patientinformationskort, med information varför patienten äter sina läkemedel.
 En enhetlig validerad symtomskattningsskala/triggerlista implementeras
i rutinomhändertagandet.
Framgångsfaktorer:
- Icke farmakologisk behandling övervägs alltid. Exempel på sådana kan vara
hälsosamtal, råd om fysisk aktivitet, anpassad kost, sent kvällsmål för att korta
nattfastan, taktil massage och att skapa meningsfull sysselsättning.
- Information/diskussion om äldre och läkemedel för läkare och sjuksköterskor.
- Kontinuerlig risk-nytta bedömning med ställningstagande till om något läkemedel
kan sättas ut. Vid nyinsättning bör särskilt övervägas om behandling med något
annat läkemedel kan avslutas.
- Samarbete mellan landstinget och kommunerna är avgörande för en säker
läkemedelsbehandling. Ett sätt att samarbeta kan vara genom multidisciplinärt
bedömningsteam som går igenom journaler tillsammans och gör en samlad
individuell bedömning av behandlingen för berörd patient.
- Säkra kunskaps- och informationsöverföring till den äldre patienten och närstående.
- Ökad uppmärksamhet inom vård och omsorg på följsamhetsproblem och
handhavandeproblem.
- Skapa förutsättningar för att göra äldre patient/företrädare delaktig.
Handlingsplan Äldre och Läkemedel HT 2010
7
Arbetsgrupp: Handlingsplan för Äldre och Läkemedel
Ann-Sofie Lundström
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Ledamot läkemedelskommittén
Jönköpings kommun
Malin Holmqvist
Klinisk apotekare
Hälso- och sjukvårdsavdelningen/
Jönköpings sjukvårdsområde
Helen Karlsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Vetlanda kommun
Ann-Margreth Kvarnefors
Utvecklingsledare
Qulturum
Landstinget i Jönköpings län
Karin Westling
Sakkunnig social välfärd
Primärkommunal samordning
Regionförbundet Jönköpings län
Björn Westerlind
Medicinskt ansvarig överläkare
Ledamot läkemedelskommittén
Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov
Gunilla Björkman
Seniorrepresentant
Anders Gidevall
Läkemedelsstrateg
Ledamot läkemedelskommittén
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Peter Johansson
Distriktsläkare
Ledamot läkemedelskommittén
Wetterhälsa
Bilaga 1.
Andra pågående aktiviteter i länet gällande äldre och läkemedel:
Krav på registrering i Senior alert databasen för vårdgivare som ingår i vårdvalet.
Läkemedelsdokumentation i journal utvecklas, ex utveckling av
läkemedelsmodulen.
Satsningen ”Säker vård alla gånger” framför allt steg 3. ”Förebygga läkemedelsfel i
vårdens övergångar”.
Läkemedelsgenomgång genomförs redan idag ofta för äldre patienter (men i olika
omfattning och på olika sätt).
Införandet av Cosmic, ett gemensamt elektroniskt journalsystem inom landstinget.
Läkemedelkommitténs förskrivningsmål.
SKL-projekt Eksjö Tranås Sävsjö 75 år och äldre.
Esther nätverket på Höglandet: Geriatriska rehabiliteringskliniken,
Höglandssjukhuset i Nässjö har i samråd med länsövergripande
fallpreventionsgruppen tagit fram övningar.
Fallpreventionsarbete pågår – riskkartläggning etc.
Kommunerna arbetar för anslutning till NPÖ
Vetlanda kommun har miniQ som IT-stöd vid läkemedelsbehandling för vårdtagare
på särskilt boende.
Pilotprojekt för att minska användandet av laxantia inom kommunens särskilda
boende i Vetlanda kommun.
Handlingsplan Äldre och Läkemedel HT 2010
8