sanna

Tre generationers 15åringar mer lika än vi tror
Alla har vi varit eller kommer vara 15 år
någon gång. Men har det varit likadant
för alla? Klädde man sig likadant?
Gjorde man samma saker på fritiden?
Såg man på världen likadant? För att ta
reda på detta har jag intervjuat min
mamma och min mormor för att jämföra
med mina egna erfarenheter. Med detta
är jag beredd att säga att vi är mer lika
varandra än vad man kanske tror.
Som sagt så är en av dem jag intervjuat
min mamma. Hon heter Anna och är född
1962, så hon var därmed 15 år 1977. Hon
är uppväxt i Eksjö med sin mamma som
jag också intervjuat. Min mormor heter
Ann-Sofie men kallar sig själv Oma. Hon
var 15 år 1934. Trots att detta var ett x
antal år sedan så kan jag inte undvika
faktumet att vi faktiskt är mer lika än vad
vi tror. Visst, min mamma hade utsvängda
jeans och träskor, min mormor gick på en
flickskola och levde under andra
världskriget, men som sagt, känslorna,
funderingarna och nyfikenheten inför vad
framtiden har att erbjuda är enligt mig
nästan de samma.
Mode
”Hur klädde man sig när du var 15 år? Vad
fanns det för trender?” Frågade jag min
mamma. Hon log och tänkte tillbaka.
”Jadu, när jag var i din ålder så var det
utsvängda jeans och träskor som gällde”.
”Träskor?!” Säger jag i tron om att hon
skojade. Men icke. ”Ja! Dom skulle helst
vara så platta som möjligt. Så för att få
dem att bli det så satt man bak på en
moped och släpade skorna i asfalten.”
Samtidigt som jag tycker att det låter helt
galet och fantiserar om hur det såg ut när
min mamma satt bak på en moped med
utsvängda jeans och fötterna i backen, ser
jag också framför mig hur dagens mode
har hämtat inspiration från den tiden. Då
syftar jag inte på att vi släpar våra
nyinköpta träskor i asfalten utan på själva
kläderna. Om man går in på H&M idag ser
man hur 70-tals kläderna sakta men säkert
kommer tillbaka.
När Jag frågade min mormor samma sak
fick jag svaret ”När jag var 15 år brukade
jag ha vanliga svarta byxor och skjorta
eller tröja på mig till vardags. När det var
bjudningar, avslutningar eller liknande
hade jag kavaj, klänning eller päls.” säger
hon. Hon tillägger även att modet från
Paris var väldigt uppskattat och att det var
det som var ”inne” då. Där kan jag också
relatera till dagens mode. Paris har och
kommer förmodligen alltid vara en utav
världens största mode städer.
Mat
”Vad fanns det för mattränder?” frågade
jag dem båda. De kom fram till att det var
husmanskost som gällde. Mamma tillade
även att hon åt sin första pizza när hon var
ca 15 år. ”Pizzan var väldigt exklusiv när
den kom, alla älskade det”. I Eksjö fanns
då en pizzeria (vilket det nog mer eller
mindre gör nu med). Min mormor berättar
även att hennes pappa ägde en restaurang
och att hon där med åt där för det mesta.
”Jag och min syster fick alltid lite finare
mat med att vi åt på pappas restaurang. Till
maten drack vi vatten eller juice. Om det
var bjudning eller liknande kunde vi ibland
få ett glas fyllt med vin till hälften och
resten vatten.”
Enligt mig så har snabbmaten tagit sin fart
under 2000-talet. För mig är det inte alls
ovanligt att man slänger i sig en
hamburgare eller delar på en pizza till
vardags. Faktum är att jag har börjat
föredra husmanskost framför snabbmat just
för att man tröttnat på det. Sen vet nog alla
att det inte är det nyttigaste eller bästa man
kan äta. I min familj är både mamma och
min lillebror vegetarianer, så hemma äter
jag nästan alltid vegetarisk mat. Oftast
indiskt eller thai inspirerat. Det tror jag
också är typiskt 2000-tal, att hämta
mattränder från andra länder.
Musik
Musiken har stor betydelse för mig och har
påverkat min personlighet otroligt mycket.
Min musiksmak är otroligt varierande, jag
lyssnar på det mesta. Men mitt favorit band
heter Muse, annars lyssnar jag på allt från
house till metall. Var jag än går har jag
musiken med mig genom mobilen eller
iPoden. Men hur lyssnade man på musik
förr i tiden när man inte hade tillgång till
musik i mobilen osv.? Vad lyssnade man
på för musik? Frågade jag min mamma.
”När jag var i din ålder lyssnade jag på
Queen, David Bowie, Styx, Judas Priest,
Nazareth, Thin lizzy, Abba och Magnus
Uggla. Vi hade ju inte mobiler vi kunde
lyssna på musik med eller mp3-spelare,
utan vi lyssnade på radio, vinylskivor och
kassettband. Jag spelade också mycket
med mitt band då. Så på det sättet lyssnade
jag ju också på musik.
Samtidigt frågade jag min mormor samma
sak. ”När jag var i tonåren lyssnade jag och
dem flesta andra på artister som Zarah
Leander, Karl Gerhard, Evert Taube och
klassisk musik. Det som gick på radion
med andra ord”. Sa hon medan vi kollade
upp olika artister som var populära under
hennes tonår. ”Förr hade vi något som
hette stenkakor också, en sämre variation
av vinylskivan som kom senare.”
Medan jag analyserar vad min mormor
berätta om hur man lyssnade på musik när
hon var 15 år slår det mig att musikgenrena
och alternativen till det som gick på radion
var väldigt få. Det man lyssnade på var i
stort sett klassiskmusik, jazz och ”visor”
(så som Evert Taube t.ex.). Med hjälp av
teknikens framsteg har musiken också
kunnat ta del av en bredare utveckling. Nu
finns det en musikstil för alla! Utan
teknikens hjälp hade musiken med all
säkerhet inte varit så pass bred som den är
idag. Med tanke på att musikmarknaden
idag är så otroligt stor ger det oss
konsumenter, som det heter med finare
ord, ett massivt stor urval av olika genren
och artister att välja mellan. Med åren har
det också blivit lättare att få tillgång till
musik, nu finns t.ex. Spotify, Youtube, och
ett x antal tv och radiokanaler fyllda med
musik från hela världen, och utvecklingen
har långt ifrån stannat.
Uppfostran
En fördom som jag alltid haft är att det var
mycket strängare förr när det kommer till
uppfostran. Jag bestämmer mig för att
fråga min mormor om hur uppfostran var
när hon var i min ålder. ”Jag och min
syster blev alltid lärda att man skulle
respektera de äldre. Man skulle vara artig
och lyssna på dem. När det gällde att vara
ute på kvällarna med vänner så hade jag
alltid en bestämd tid jag skulle vara hemma
på. Oftast innan klockan 9 på kvällen.
“Svarar min mormor, hon tillägger även att
om man skulle gå ut med någon kille så
skulle det vara någon föräldrarna var
bekant med. Mer om dejtning återkommer
jag till senare i artikeln. En annan sak som
slår mig när vi sitter och pratar är att man
ofta hör någon från den äldre generationen
säga ”Det var bättre förr!”. Vad är det
egentligen som var så speciellt med ”förr” i
tiden? Kan det ha något med hur man blivit
uppfostrad att göra? Jag frågar min
mamma om hon tyckte det var bättre förr
och i sådana fall varför. Det märks att hon
är säker på sitt svar med tanke på att hon
svara ganska direkt. "Nej det tycker jag
nog inte". "Varför tror du att folk ofta
säger så då?" frågar jag. "Jadu,
förmodligen för att man bara kommer ihåg
det som var bra. Så är det väl alltid. En
annan anledning kan vara att det är mycket
stressigare nu, t.ex. har man mycket mer
val när det kommer till gymnasielinjer och
jobb. Detta är ju väldigt personlig, men jag
tror att det kan vara en anledning".
Fritid
"Vad gjorde man på fritiden?" frågar jag
nyfiket. Min mamma är först att svara.
"Jag spelade mycket med mitt band då. Jag
kommer ihåg att vi fick egna nycklar till
vår musiksal där vi fick lov att repa 2
gånger i veckan eller något sånt. Annars
hängde vi mycket på Krusagården som var
en ungdomsgård och på ett spelställe som
hette Las Vegas. På Krusagården kunde
man lyssna på musik, spela biljard och
umgås. Jag hade även ett stort fotointresse
så jag tog mycket kort". "Fanns det
fritidsaktiviteter så som t.ex. tennis, fotboll
eller innebandy men kunde gå på?" frågar
jag. "Ja det gjorde det väl. Men jag var höll
mest bara på med mina band och umgicks
med kompisar" svarar hon. Jag vänder mig
mot min mormor i väntan på att hon också
ska svara på frågan. "Jag umgicks också
med mina väninnor, sen gick vi mycket på
bio också. Om jag skulle gå ut med någon
kille var mina föräldrar tvungna att vara
bekant med honom, det kunde t.ex. vara en
nära väns son". "Vad gjorde man på en
typisk dejt?" frågar jag. "Det vanligaste var
att man gick på bio eller åt på restaurang.
Man skulle helst alltid vara hemma innan
9, och då satt pappa eller mamma uppe och
väntade på en. Allt var väldigt oskyldigt då
på något sätt". Säger hon och ler. På senare
år tror jag inte att det är jätte vanligt att
man går ut på dejter. Nu försöker man nog
först lära känna personen man har intresse
för och sedan hoppas på att det utvecklas
till något mer. Vilket min mamma sa att
hon mer kunde relatera till. "Vi gick nog
aldrig ut på typiska dejter. Man kanske
träffades på en fest och sen var man ihop
ett tag" tillade hon.
Skolan
Det är nog ingen nyhet att skolan och
utbildningen har förändrats med åren.
Sättet att lära ut, synen på skolan och inte
minst relationen mellan lärare och elever.
Det var lite drygt 75 år sedan min mormor
var lika gammal som mig. Vad har
egentligen hänt på dessa 75 år? Jag frågade
min mormor hur hon hade det i skolan när
hon var 15 år. ”Jag gick på en privat
flickskola i Stockholm. Där vara alla lärare
jätte trevliga. Man tilltalade dem med
magistern och fröken. Vi hade nog inte
heller ett lika nära förhållande som ni har
idag till era lärare idag. Man fick ingen mat
i skolan, så när det var lunchrast gick jag
och min syster till pappas restaurang och åt
där”. "Fanns det några likheter samt
olikheter?" Frågar jag. ”Bra fråga, detta var
ju många herrans år sedan… Men jag tror
att klädseln i skolan var lite mer strikt än
vad den är idag. Och sen som jag nämnde
relationen med lärarna. Jag har också för
mig att vissa andra skolor hade öppet även
på lördagar, men eftersom jag gick på en
privatskola gick vi bara från måndag till
fredag.”
Skolavslutning i 9an
Min mammas skolsituation är nog lite mer
lik den vi har idag. Dock säger hon också
att relationen mellan elev och lärare har
förändrats.
Något som varken min mamma eller
mormor nämnde är jämlikheten i skolan.
Det kanske bara är något jag fått för mig,
men om man kollar på filmer från förr i
tiden så känns det som det var mycket mer
ojämnställt. Detta var jag såklart tvungen
att fråga om. "Ja om jag inte minns helt fel
så var det väl rätt uppdelat om man säger
så. Tjejerna hade syslöjd och killarna
träslöjd. Ibland var det också uppdelat på
gymnastiken, men det var nog inte alltid
så". Sa min mamma som svar på frågan.
Jag tycker att det låter konstigt med tanke
på att min mamma är rätt ung, för drygt 30
år sedan var det normalt att tjejerna hade
träslöjd medan killarna hade träslöjd. Idag
har inte könet någon betydelse när det
kommer till vilka lektioner man ska ha,
och jag skulle inte kunna tänka mig att det
skulle vara på något annat sätt.
Miljö
För dagens 15-16 åringar är inte
miljöfrågor och miljöproblem något
obekant. Idag står det nästan varje dag i
tidningen om växthuseffekten, fossila
bränslen eller om hur Östersjön förorenas.
Så om mina barn skulle komma hem och
fråga mig det jag tänker fråga min mamma
och min mormor hade jag kunnat svara hur
enkelt som helst. Men med tanke på att inte
någon av dem direkt kom på någon
miljöfråga eller något miljöproblem som
fanns när dem var 15 år så framkommer
det ganska tydligt att media inte upplyste
problemen lika mycket som man gör idag.
Kanske var problemen inte lika stora
heller?
"Vad fanns det för uppmärksammade
miljöproblem när du var i min ålder?"
frågar jag min mormor. Hon tänkte ett tag
och svarade "Fula gubbar, som Stalin och
Hitler". Vi skrattar lite och sen säger min
mamma "När jag var 15 år tänkte man inte
på sånt. Det var mer senare än man fick
vara med och rösta om kärnkraften. Annars
var det inget speciellt, det skulle väl vara
rökningen då. Alla rökte på den tiden".
Eftersom ingen av dem kom ihåg något
specifikt miljöproblem så försöker jag leta
fram några miljöfrågor som var relevanta
då. Under min mormors tonår är det svårt
att hitta något, och mina
sökningskunskaper när det kommer till
Google är inte att underskatta. Däremot
hittar jag en artikel med rubriken "Hon
slogs mot giftfabriken- för barnens skull".
Jag läser igenom artikeln och sammanfattar
den kort för min mamma. Fortfarande inga
klockar som ringer. "Som sagt, man brydde
dig inte om sånt när jag var ung" säger
hon. Artikeln handlar om en
fyrabarnsmammas kamp mot BT kemis
gift utsläpp i Teckomatorp.
Stora händelser
2010-2011 har varit 2 händelserika år. Allt
från att Ztv läggs ner till tsunamin och
jordbävningarna i Japan till Osama Bin
Ladins död. Det finns mycket jag aldrig
kommer glömma som sket under dessa år.
För det mesta är det dåliga saker man
kommer ihåg, märker jag nu. Jag försöker
komma på bra saker som hänt 2010-2011,
men jag kommer bara ihåg allt hemskt. Jag
frågar min mamma om hon kommer ihåg
någon stor händelse från när hon var 15 år.
Efter en lång betänk tid svarar hon ”Det
första jag kommer att tänka på är när Björn
Borg var som störst och vann ”Davis Cup”
1975. Detta var i och för sig innan jag var
15 år. En annan sak jag kommer igår från
när jag var 15 är när Ronnie Peterson
körde ihjäl sig i live TV. Det kommer jag
aldrig glömma”. ”Kommer du ihåg nått
mer internationellt?” Frågar jag. Vi kollar
igenom en bok med massor av nyheter från
hela 1900-talet. Där hittar hon en nyhet
hon kommer ihåg. ”Den här kommer jag
ihåg”, säger hon och pekar på en artikel om
Dagmar Hagelin. ”Vad hände med henne”
frågar jag. ”Dagmar var en 17 årig flicka
som skottskadades och kidnappades av
argentinsk säkerhetspolis i Buenos Aires.
Hon återfanns aldrig, och pappan håller på
och letar än idag efter henne”.
Innan min mormor svarar på samma fråga
försöker jag föreställa mig vad hon
kommer svara. Vad hände egentligen på
30-talet som uppmärksammades? ”Om jag
ska vara helt ärlig kommer jag inte ihåg
någon specifik händelse. På min tid oroade
man sig mest över andra världskriget. Trots
detta skickade mina föräldrar mig dit till en
familj för att lära mig tyska. Med det måste
jag nog säga att det var mer orolig i
Sverige än vad det var i Tyskland. Där
märktes det knappt att något var på tok
alls.”
Som avslutning på denna artikel måste jag
erkänna att vi är mer lika än vad vi tror.
Visst, trender förändras osv. men
tonåringens sätt att tänka och fundera på
livet är nästan det samma. En sak som
dock skiljer oss åt är att dagens tonåringar
är mer upplysta än förr. Med hjälp av
media och den senaste tekniken kan vi
hålla oss uppdaterade var någonstans vi än
är. Sen får jag känslan av att dagens
tonåringar tvingas/väljer att växa upp
tidigare än vad min mammas generation
gjorde. Men det har också gått upp och ner
för om man backar tillbaka till min
mormors tonår och jämför när hon först
gifte sig och bildade familj och där med
blev vuxen, är det tidigare än vad dem
flesta väljer idag. Idag tror jag att dem
flesta först vill få en karriär och skaffa sig
en bra utbildning innan man stadgar sig.