Albo Härads Hembygdsförening

advertisement
Det har blivit tradition att nyvalde ordföranden i Albo Härads Hembygdsförening blir
inbjuden att hålla högtidstalet vid firandet av Nationaldagen i S:t Olof.
S:t Olof är en av 9 socknar i Albo härad och 1949 överläts S:t Olofs Mölla till
hembygdsföreningen. Möllan sköts och vårdas på ett förtjänstfullt sätt av byalaget här.
Genom Leif Gulldén och Ingvar Petersén är byalaget representerat i hembygdsföreningens
styrelse och vi har ett nära och bra samarbete. Och vart 9:e år hålles Albo Härads dag och
kyrksöndag i S:t Olof och då är kyrka och byalag värdar. Nästa gång blir om två år, 2017.
Härad är en gammal organisationsform, från medeltiden, som hade hand om bl.a. rättsväsende
och skatteindrivning. Efter hand som staten utvecklades, bildades olika myndigheter och
organ och häradets betydelse minskade. 1971 avvecklades häradsrätten och därmed försvann
häradets forna betydelse. Men vi i hembygdsföreningen vill hålla kvar begreppet och vår
hembygd har så mycket fint att erbjuda i form av natur och kulturhistoria. Vi äger bl.a. tre
byggnadsminnen, Bondrumsgården, Agusastuga och Glimmebodagården. Och vi har ett
storartat stöd från ca 900 medlemmar.
Mitt intresse för hembygden började i unga år, när jag lyssnade på farfar och morfar, som
berättade om gamla tider, personer och förhållanden som de levde i. Morfars släktforskning
ledde bl. a. till ett skogvaktartorp i Glimmeboda, och det blev en av anledningarna till att jag
blev medlem i hembygdsföreningen.
När min syster och jag, vi var 5-6 år ungefär, besökte mormor och morfar i Attusa och bodde
över där, sa vi att vi var på semester. Vi följde med mormor till skogen och plockade
skogshallon och blåbär. När vi skulle gå, sa morfar att vi inte skulle glömma att ta med en
nypa salt i fickan, så att ni kan strö salt på harens rumpa och fånga haren. Det var ju
spännande, ja mer spännande än att plocka bär, men vi såg aldrig någon hare och förresten är
rumpan väldigt kort. – När jag blev lite äldre cyklade jag ofta till S:t Olofsbadet för att simma
och jag gick också på spelkurs på Bengtssons café och lärde spela gitarr. Jag tror att Ingvar
också deltog där.
På Sveriges Nationaldag ska vi vidga vyerna från hembygden. Men åter igen till mormor och
morfar. Mormor var född i USA, dit hennes föräldrar hade utvandrat på 1890-talet. Hennes far
hade många syskon och det sägs, att hans far mer eller mindre tvingade iväg honom till
Amerika för att hitta en möjlighet till försörjning. När mormor var 5 år flyttade familjen
tillbaka till S:t Olof. – På 1920-talet reste morfar till Danmark, där han var lantbrukselev på
en stor avelsgård på Själland.
Mycket har förändrats sen mormors föräldrar utvandrade. Sverige har blivit ett rikt land
förskonat från krig och farsot. Vi har mycket utrymme med fin natur att njuta av och vistas i.
Vi har rent vatten och bra livsmedel. Vi kan glädjas åt framgångar i näringslivet, idrott,
litteratur och musik mm. Utdelning av Nobelpris, Almapris och Polarpris är känt långt utanför
gränserna. Statliga och kommunala myndigheter tar hand om oss från vaggan till graven. Men
är vi nöjda och tacksamma? I de allra flesta fall fungerar samhällets omsorg till full
belåtenhet, men för vissa personer kan det haka upp sig och bli hinder i den dagliga tillvaron.
Sveriges befolkning får ett allt större inslag av personer från andra kulturer. De flesta är
flyktingar från krigshärjade länder med fasansfulla upplevelser. De är tacksamma att komma
till ett fritt land, men får ofta vänta länge på besked om sin framtid här eller avvisning.
Mottagningen av invandrare är en stor utmaning för Sverige, staten, kommunen och oss alla.
Sveriges Nationaldag firades första gången 2005. Dessförinnan firade vi Svenska flaggans
dag, som infördes 1916 under första världskriget för att samla nationen under en symbol,
flaggan. Förändringen till Nationaldag var bl.a. tänkt att öka engagemanget med liknande
festligheter som i Norge. Den blev också helgdag. Men vi har ännu inte nått upp till
norrmännens firande.
Igår hörde jag i intervjuer i radion om hur olika personer skulle uppmärksamma
Nationaldagen. Intressant är. att de som verkligen skulle fira Sveriges Nationaldag, är de
nysvenskar som kommit hit och byggt upp en ny tillvaro med hem och arbete. De uppskattar
högt vad Sverige har att ge oss alla medborgare. Har vi gammelsvenskar blivit bortskämda?
Här i S:t Olof har det varit en mångårig tradition att fira Svenska flaggasdag och
Nationaldagen. Jag hoppas att arrangemanget ska bestå så att vi kan visa vår uppskattning för
vårt modersland, Sverige.
Jag vill avsluta med en dikt av kyrkoherde Nils Boström ”Albo mitt Albo”.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards