mRNA
- nästa revolution inom DNA-tekniken
När DNA började användas som metod inom
forensisk analys och brottsbekämpningen upplevdes det som en revolution. Sedan dess har metoden utvecklats och förfinats avsevärt. Nästa steg i
utvecklingen är ett stort steg framåt - genom att
utnyttja även mRNA så kommer vi att kunna
koppla vävnadstyp till person (DNA) utan att
förlora DNA.
Idag när man söker DNA i biologiska spår så söker man
svaret på frågan ”vem?”, vems blod är det på skorna eller
vems sperma är det på tröjan. Indikativa tester för blod,
sperma eller saliv ger en hint, en indikation, om vilken
vävnadstyp spåret innehåller. Spermieförekomst verifieras genom mikroskopiska undersökningar. De indikativa
testerna tar tid och innebär att en del av spåret används
till dessa test. Vid små spårmängder avstår man ibland
hellre än riskerar att förlora värdefullt DNA.
Frågor som man idag inte enkelt kan besvara är om
ett spår innehåller blod orsakat av sår eller om det är
menstruellt blod. Eller för den delen: om spåret består
av båda typerna blod. Likaså om spåret innehåller saliv
och/eller vaginalsekret. Kopplingen mellan det biologiska spåret och det analyserade DNA:t kan inte alltid
säkerställas.
Att hitta provets ursprung
Tänk om man istället kunde använda ett och samma
prov för att utvinna både DNA och identifiera vävnadstyp/ursprung, även om spåret är litet. Detta är
idag, teoretiskt sett, möjligt. På forskarnivå har man nu
framgångsrikt tagit fram en metod att använda sk mRNA
för att ur dessa avläsa om provet utgörs av saliv, sperma,
menstruationsblod eller blod från sår, vaginalt sekret
m.m.
- När vi har fått en DNA-träff så kommer ofta
följdfrågan om spårtypen, dvs spårets ursprung, säger
Ricky Ansell, verksamhetsexpert på SKL:s biologienhet.
Det är exempelvis vid sexualbrott ofta intressant att
14
Kriminalteknik 3-2009
veta om spåret som har analyserats utgörs av saliv eller
vaginalt sekret, eller kanske båda två. Idag är det som
regel inte möjligt att avgöra detta, speciellt om spåret är
mycket litet, man vill inte dela på materialet och riskera
att sedan inte kunna utvinna något DNA. Med den här
nya metoden separerar man mRNA från DNA på ett sätt
att mängden DNA kvarstår. Det är en icke-förstörande
metod som ger oss helt nya möjligheter att knyta ihop
person med vävnadstyp!
DNA knyts till vävnadstyp
En oerhört viktig aspekt med denna nya metod är att
man kommer att kunna koppla DNA-resultatet till en
specifik vävnadstyp på ett sätt som tidigare inte varit
möjligt. Den skillnaden kan vara direkt avgörande i en
utredning.
Inte bara kan man med tekniken koppla person till
vävnadstyp, dessutom kan man ur ett och samma prov
avläsa om det är flera vävnadstyper involverade utan att
förbruka något DNA. En fläck kan bestå av flera olika
vävnadstyper, exempelvis både saliv, sperma och
vaginalsekret. En besudling med sperma och vaginalsekret kommer att visa att dessa vävnader finns i spåret
och DNA-analysen visar i bästa fall att resultatet för
sperman överensstämmer med en person och resultaten
för vaginalsekret med en annan.
En besudling med saliv från två personer kommer att
visa på närvaro av saliv, medan analyssvaret på DNAnivå ger en blandbild som visar att mer än en person
avsatt saliv.
(Snar) FRAMTID
IDAG
Fläck
Fläck
Förprov
Vävnadstyp
DNA
Person
- blod
- sperma
- saliv
mRNA
RNA beskrivs ibland som DNA-molekylens ”mindre
kända kusin”. Det finns olika typer av RNA med olika
funktioner, där mRNA står för messengerRNA eller på
svenska kallat budbärarRNA. mRNA speglar den information som finns i DNA:t på hur ett visst protein eller
enzym ska tillverkas och fungera. När kroppen behöver
nya celler så kopieras DNA till tillfälliga mRNA-strängar
som transporteras ut i cellen och det aktuella proteinet
sätts samman. Vissa mRNA bär information på proteiner
eller enzymer som är lika för flera vävnadstyper medan
andra bär information om proteiner eller enzymer som
är helt unika för en viss vävnadstyp. Det är dessa vävnadsspecifika mRNA som är av intresse i de forensiska
sammanhangen och gör att man kan avläsa vävnadstypen, och särskilja blod från menstruellt blod eller saliv
från vaginalt sekret.
Livslängden för mRNA är kort. Den skapas, modifieras, gör sitt jobb och förstörs sedan. Eftersom mRNA
är så kortlivad har man tidigare inte satsat på detta som
användbart för forensisk analys. Nu har man upptäckt att
tidsbegränsningen inte är ett problem, man har använt
mRNA i upp till två år gamla prover. Genom flera tester
där prover har genomgått omild behandling och utsatts
för solljus, regn och kemikalier har det ändå påvisats
stabila värden av mRNA i allt mellan 7-180 dagar.
mRNA
DNA
Vävnadstyp
Person
- blod från sår
- menstruellt blod
- sperma
- saliv
- vaginalsekret
måste valideras. Ännu är det alltså en bit kvar innan SKL
i Sverige ser att metoden är praktiskt användbar.
- Den här metoden har stor potential, säger Ricky
med övertygelse. Det är fortfarande en hel del arbete
kvar innan färdig produkt, men det är förvånande hur
bra metoden verkar fungera! Jag känner mig hoppfull
och tror att vi kommer att kunna ta till oss och använda
den här metoden, främst när det gäller sexualbrott eller andra grova våldsbrott, och det inom en inte alltför
avlägsen framtid.
Gunilla Nyström
Ricky Ansell
Från vetenskaplig teori till praktiskt
användbart i labb
Vetenskapsmän, bland annat vid universitetet i Zürich,
har utformat, testat och verifierat metoden och den ger
mycket intressanta och lovande resultat. Metoden har
även testats vid några forensiska laboratorier som då
kunnat bidra till att förfina metoden och göra den mer
praktiskt tillämpar. Nu pågår arbete med att sätta samman en bra kombination av vävnadsspecifika markörer
och få till en standardiserad metod, som i nästa skede
Mer information:
mRNA profiling for body fluid identification by
reverse transcription endpoint PCR.
Cordula Haas mfl, Journal of Forensic Science
International: Genetics, 2009;3(2):80-88.
Kriminalteknik 3-2009
Foto: Johan Palm
15
