Bilaga 1
1 (11)
PM
Beställarkontor Vård
Medicin och Omvårdnad
2005-02-07
Handläggare
Karin Wikell
Rapport från Medicinskt programberedning 4 om att
införa screening för kolorektal cancer
Medicinskt kunskapsläge
Kolorektal cancer är näst vanligaste tumörformen hos män och kvinnor och är
den näst vanligaste cancerelaterade dödsorsaken samt en cancerform som kan
upptäckas tidigt i botbart skede vilket innebär att ett aktivt letande efter tidiga
tumörer minskar dödligheten. Tidig diagnostik av kolorektal cancer med
regelbunden test med F-Hb kan minska dödligheten med 16-20% för denna
sjukdomsgrupp. Screening rekommenderas av EU.
Utredningsuppdrag
Medicinskt programberedning 4 initierade ett utredningsuppdrag för att belysa
förutsättningar, erfarenheter, kostnader och konsekvenser för kolorektal
cancerscreening. En arbetsgrupp tillsattes med ledarmötena Mikael Sundesten
(s), Bo Lantz (kd), samt Sven Törnberg (docent, överläkare vid Onkologist
centrum, Enheten för Hälsoundersökningar), Annika Sjövall (bitr. överläkare
vid Kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna) och Karin
Wikell (handläggare).
Förslag
Medicinsk programberedning 4 föreslår att Stockholms läns landsting
inför screening för kolorektal cancer. Införandet inleds år 2006 och är fullt
utbyggt år 2012.
Screeningen bör vara centralt organiserad till landstingets enhet för
hälsoundersökningar vid Onkologiskt centrum. Ett strukturerat och successivt
införande medger en god kvalitetskontroll och möjlighet till utvärdering på
lång sikt. Genomförandet kan ske på laboratorieenheter resp. gastroenterologisk
enheter/kliniker som har avtal med SLL. Organiserad screening medverkar till
att minska opportunistisk aktivitet och därmed göra att resurser utnyttjas
optimalt och mer kostnadseffektivt.
1
Bakgrund
1.1 Kolorektal cancer
Cancer i tjocktarm (kolon) och ändtarm (rektum) är den för båda könen
sammantaget vanligaste cancerformen, även om prostatacancer och bröstcancer
är för män respektive kvinnor numerärt vanligare. Enligt Socialstyrelsens
cancerregister år 2000 är incidensen av kolorektal cancer 50/100 000 per år i
Sverige. Samma år rapporterades 5 204 nya fall, 4 356 (84%) av dessa var 60 år
och äldre och 900 av dessa bodde i Stockholm. År 2000 avled 2 501 personer i
kolorektal cancer i Sverige och av dessa var 414 boende i Stockholms län.
Såväl incidens som mortalitet ökar.
2 (11)
I figurerna nedan visas hur koloncancer och rektum- och anuscancer ökar med
tiden (från Cancer Incidence in Sweden 2002, Socialstyrelsen 2003).
1.2 Betydelsen av tidig upptäckt
En av de viktigaste prognostiska faktorerna för cancer är i vilket skede en
tumör diagnostiseras. Ju mindre en cancer är, när den upptäcks, desto större är
chansen till bot. Kolorektal cancer har förstadier i form av godartade tumörer,
s.k. polyper. Såväl polyper som elakartad cancer blöder ofta. Detta blod kan i
avföringen enkelt påvisas med ett test, F-Hb. Genom att på detta sätt
diagnostisera och ta bort polyper i tarmen eller cancer i tidigt skede kan fler
patienter botas och dödligheten i kolorektal cancer minskas.
1.3 Målsättning med screening för kolorektal cancer
Huvudsyftet är att rädda liv genom att minska dödligheten i kolorektal cancer
genom att diagnostisera cancer i tidigt stadium. Detta leder i sin tur till minskat
behov av vård av terminalt sjuka och att öka livskvalitet för patienter.
1.4 Uppdrag och arbetsgrupper
Att utarbeta ett förslag till hur screening kan implementeras i Stockholms läns
landsting och att beräkna kostnaderna. Onkologiskt Centrum har efter samråd
med Vårdprogramsgruppen för kolorektal cancer i Stockholm och i samarbete
med Uppsala läns landsting och Västra Götalands landsting utarbetat ett förslag
till hur screening kan införas på ett styrbart, utvärderingsbart och
kostnadseffektivt sätt. En sammanställning av detta arbete och komplettering
med aktuella kostnadsberäkningar och konsekvenser vid implementering,
beskrivs i detta PM, av MPB 4 utsedda Mikael Sundesten (s), Bo Lantz (kd),
Sven Törnberg (docent, överläkare), Annika Sjövall (bitr. överläkare) och
Karin Wikell (handläggare).
2 Metod och målgrupp
Undersökningsmetoden är en mätning av blod i avföringen (F-Hb).
Screeningintervall är två år.
Målgruppen är samtliga individer mantalsskrivna i Stockholms län i
åldersintervallet 60-69 år.
Vid positivt provsvar görs ytterligare en undersökning, koloskopi.
Om cancer påvisas görs operativt ingrepp.
3 (11)
3 Kunskapsläge
Fyra vetenskapliga studier inkluderande flera hundratusen personer har visat att
genom att använda F-Hb som testmetod är det möjligt att minska dödligheten i
kolorektal cancer genom tidig upptäckt. Det vetenskapliga underlaget bedöms
som tillförlitligt. Sammantaget visar undersökningarna att det är möjligt att
minska dödligheten i kolorektal cancer med 16%-20%.
3.1 Erfarenheter nationellt och internationellt
Av fyra vetenskapliga undersökningar som finns är en svensk, genomförd i
Göteborg. Resultaten är ännu inte publicerade men de finns med som underlag i
de sammanlagda internationella resultaten. I Uppsala, Lund och i två norska län
(varav ett är i Oslo) har screening för kolorektal cancer med koloskopi som
testmetod studerats. Dessa undersökningar är ännu inte avslutade och några
resultat finns inte ännu. En större undersökning med koloskopi pågår f.n. i
Storbritannien. I flera länder; Italien, Frankrike och Spanien har man börjat
allmän screening i vissa regioner. I Finland har beslut tagits om ett nationellt
screeningprogram för kolorektal cancer som en allmän rutinverksamhet. En
nationell expertgrupp har kommit till slutsatsen att det finska programmet ska
prioritera åldersgruppen 60-69 år att kallas till screening med 2 års intervall.
Införandet kommer att ske successivt för att vara utvärderingsbart och för att
minska behovet av stora initiala resurstillskott. Programmet har påbörjats i
några regioner i slutet av september 2004.
3.2 Rekommendationer från EU
EU-kommissionen rekommenderar införandet av screening för kolorektal
cancer. Test skall vara F-Hb. Åldersgrupper och provtagningsintervall varierar i
de vetenskapliga undersökningarna. Nedre åldersgräns bör vara 45-65 år och
övre åldersgräns 70-74 år. Provtagningsintervall bör vara varje till vartannat år.
3.3 Rekommendationer från Socialstyrelsen
Socialstyrelsen arbetar för närvarande fram Nationella riktlinjer för tre
tumörsjukdomar; bröstcancer, prostatacancer och kolorektal cancer. Dessa
riktlinjer kommer att beskriva hela vårdkedjan från förebyggande arbete till
palliation vid terminal sjukdom. I riktlinjerna för kolorektal cancer kommer
ställningstagande till screening att ingå och riktlinjer beräknas vara klart under
2005. Tidigare har såväl Socialstyrelsen som Landstingsförbundet haft en
avvaktande attityd till screening för kolorektal cancer, främst med hänvisning
till landstingens kärva ekonomi. Detta kan dock inte sägas stå i samklang med
det faktum att det vetenskapliga underlaget inte tillåter ett passivt
förhållningssätt och den positiva effekt som demonstrerats inte medger en
negativ hållning. Enligt Socialstyrelsen kommer denna tidigare avvaktande
hållning inte påverka det aktuella arbetet med Nationella riktlinjerna.
3.4 SBU - Alerts bedömning
SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, ger regelbundet ut kortare
skrifter med sammanfattning av kunskapsläget inom vissa områden. I deras
rapport om screening för kolorektal cancer sammanfattas kunskapsläget som:
”Det finns god vetenskaplig dokumentation om metodens effekter på dödlighet.
Det finns viss kunskap om risker och biverkningar. Det finns viss kunskap om
kostnader och kostnadseffektivitet av screening för kolorektal cancer”.
4 (11)
3.5 Komplikationer och biverkningar
Testet F-Hb innebär ingen risk för den som testas. Alla typer av
screeningundersökningar kan dock leda till oro för deltagaren. Detta är speciellt
problematiskt när antalet falskt positiva testresultat är högt. Koloskopi som
uppföljningsmetod är förenad med visst obehag och kan orsaka få men
allvarliga komplikationer i form av perforation av tarmen och blödning.
4 Organisation och administration
Screeningen bör ha en samlad organisation med decentraliserad verksamhet.
Föreslås att, landstingets Enhet för hälsoundersökningar vid Onkologiskt
centrum, utgör den samlade organisationen och utförande av analys och
undersökningar sker decentraliserat efter upphandlingsprocedur.
Fördelarna med en samlad organisation för screening är
att den möjliggör utvärdering
blir styrbar och kan förändras eller avbrytas vilket inte går med en
oorganiserad och spontan verksamhet samt minimerar oorganiserad
kostsam screeningverksamhet
kan införas successivt på ett strukturerat sätt (på åldersgruppsnivå). Det
skulle bidra till att kostnader hålls nere i jämförelse med att införa screening
i stor skala direkt. Den stegvisa uppbyggnaden beskrivs i bilaga 1. Inom
ramen för detta stegvisa igångsättande skulle även metoder för att uppnå
högt deltagande kunna testas.
Fördel med decentraliserad verksamhet, för utförande av analys och
undersökning, är
att redan tillgängliga resurser utnyttjas optimalt
att genom avtal erhålla gemensam undersöknings- och behandlingsstrategi.
5 Genomförande
Den centrala enheten sänder till varje deltagare information om undersökningen
och provtagningsutrustning. Deltagaren sänder avföringsprov per post till
angivet laboratorium för analys. Laboratoriet sänder provsvar till den centrala
enheten som informerar deltagaren och gör registrering i databas om utfallet av
provsvaret. Vid fynd av blod i avföringen får deltagaren information att vända
sig till specifika läkare för ytterligare undersökning, koloskopi. Om cancer då
påvisas görs i regel ett operativt ingrepp. Den centrala enheten gör kontinuerlig
uppföljning av registrerade data som möjliggör utvärdering och publicering av
information på gruppnivå.
5 (11)
Flödesschema kolorektalcancerscreening
Stockholms population
Personer utvalda för screening med F-Hb
Personer ej aktuella för screening
F-Hb positivt
F-Hb negativt
Ingen åtgärd
Koloskopi
Polyp som åtgärdas
koloskopiskt
Cancer eller polyp som ej
kan åtgärdas koloskopiskt
Patienten in i befintligt
vårdprogram för polypkontroll
Koloskopi u.a.
Personen fortsätter i
screeningprogrammet
Patienten till
Kirurgklinik*
Rektalcancer
Utredning: Magnetkameraundersökning av tumören, lungröntgen,
leverundersökning, blodprover.
Behandling: Strålbehandling mot tumören, därefter operation.
Koloncancer
Utredning: Lungröntgen, leverundersökning, blodprover, ev.
datortomografi av buken.
Behandling: Operation, i vissa fall tillägg med cellgifter.
*Utredning och behandling sker multidisciplinärt i samarbete mellan kirurger, onkologer, röntgenläkare och
patologer.
6 Konsekvenser vid implementering
Utgår man från åldersgruppen 60-69 år innebär det att knappt 110 000 personer
skulle inkluderas i screeningprogrammet i Stockholm. Om den finska modellen
med stegvis införande av screening användes i Stockholm skulle inklusion av
åldrar/grupper ske under en 6 års period och med 2 års provtagningsintervall.
Det skulle innebära att år 1 och 2 inbjuds 40 000 resp. 58 000 individer, år 3
och 4 inbjuds c:a 62 000 resp. 82 000 individer per år, samt år 5 och 6 inbjuds
drygt 100 000 individer per år etc., så att det efter 10 år inbjuds knappt 110 000
individer/år. Med ett förväntat deltagande på c:a 65 % skulle behovet av
koloskopier då bli för år 1 och 2 520 resp. 760/år för att efter 10 år vara det
maximala 1 400/år. Detta ska jämföras med de 22 300 koloskopier som gjordes
i
Stockholm år 2002. Screening förväntas därför öka behovet av koloskopier
med mindre än 10%.
6.1 Uppföljning av implementering
Resultat visar att screening minskar dödligheten i kolorectal cancer och ökar
vunna levnadsår. Ett etiskt problem utgör den höga andelen falskt positiva
undersökningsresultat som F-Hb leder till. Avvägningen mellan dessa
konsekvenser måste följas nogsamt och aktivt ställningstagande måste göras
årsvis under de första fem åren. Det successiva införandet av
screeningundersökningen underlättar denna granskning.
7 Kostnader och kostnadseffektivitet
Den svenska expertgrupp med representation från Stockholm, Västra Götaland
och Uppsala län har kommit fram till att det finska programmet prioriterar den
6 (11)
viktigaste målgruppen (de åldrar där effekten på dödlighet är beräknad som
störst), är utvärderingsbart och tillmötesgår behov av att minska stora initiala
kostnader. Därför förslås att ett program i Stockholm utgår från den finska
modellen. Målgruppen för screeningprogrammet, individer mellan 60 och 69
erhåller provtagningsmaterial kostnadsfritt. En patientavgift bedöms resultera i
en minskad följsamhet till programmet och gör det mindre kostnadseffektivt.
Kostnaderna för en fullt utbyggd screening har beräknats till knappt 15 milj kr
årligen. Kostnaderna under uppbyggnadsskedet är sammanställd i bilaga 2.
7.1 Prioriteringsutredningen
I såväl delbetänkande som slutbetänkande från den statliga
prioriteringsutredningen (SOU 1995:5) anges ”prevention med dokumenterad
nytta” till prioriteringsnivå 2, av 5. En eventuellt tidigare insatt behandling mot
allvarlig sjukdom skulle kunna förväntas minska den höga kostnad som
föreligger för avancerad och dyr terminalbehandling.
7.2 Kostnader och kostnadseffektivitet (SBU)
Det finns ett 20-tal vetenskapliga artiklar, inklusive dubbelpublikationer, om
hälsoekonomiska aspekter på screeningprogram för kolorektal cancer.
Studierna visar stora variationer i resultat på grund av olika nationella
förhållanden och olikheter i grunddata. Ett intermediärt resultatmått är kostnad
per upptäckt cancer. En rak omräkning till svenska kronor med växelkursen år
2000 visar att kostnaden per upptäckt cancer varierar från 35 400 till 256 200
kronor. Kostnad per räddat liv varierar mellan 334 400 och 3 067 800 kr.
Värderingen av ett räddat liv är svår att göra och därför är kostnad per vunnet
levnadsår ett bättre mått. Denna varierar mellan 19 700 och 395 700 kr i olika
studier. Kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) är mellan 4 680 och
76 900 kr.
I en dansk kostnadseffektstudie från 1998 har man simulerat 60 olika
screeningprogram för kolorektal cancer och däribland identifierat sex
kostnadseffektiva program. Kostnaden per vunnet levnadsår i dessa varierar
mellan 17 000 och 26 000 DKR i 1993 års prisnivå. Av denna analys dras
slutsatserna att ett screeningprogram som minimum bör inkludera
åldersgruppen 65-74 år och genomföras vartannat år.
Data från ett danskt försök på Fyn med screening vartannat år riktat till
åldersgruppen 45-75 år har använts för att beräkna konsekvenser för Sverige.
Under en tioårsperiod skulle det, för svenska förhållanden, innebära en total
sjukvårdskostnad på 139 miljoner kr per år. Dödligheten skulle minska med
cirka 431 fall per år. Kostnaden för att undvika ett dödsfall i sjukdomen skulle
uppgå till cirka 322 000 kr. Om man i genomsnitt skulle vinna tre levnadsår per
räddat liv blir kostnaden för sjukvården per vunnet levnadsår cirka 100 000
kronor. Om vinsten är fem år blir kostnaden 65 000 kronor. Till detta skall
adderas deltagarnas tidskostnader i samband med screeningen och extra
undersökningar. En pilotstudie från Uppsala av sigmoidoskopi på 60-åringar
visar att förberedelse och undersökning för många personer kan innebära två
dagars frånvaro från arbete.
8 Referenser
Referensförteckning finns i bilaga 4.
7 (11)
Bilaga 1
Uppbyggnadsfas 2006 – 2012
I Finland inbjuds hälften av alla individer slumpmässigt till undersökning. I Sverige bedöms
det inte möjligt p g a personuppgiftslagen (PUL) där även de som inte inbjuds skulle behöva
informeras om att de utgör en kontrollgrupp. För att illustrera principen för programmet
visar tabellen antal inviterade i Stockholm per år enligt det modifierade finska förslaget.
Födelseår
Ålder 2006
1936
70
1937
69
1938
68
1939
67
1940
66
1941
65
1942
64
1943
63
1944
62
1945
61
1946
60
1947
59
1948
58
1949
57
1950
56
1951
55
1952
54
1953
53
1954
52
Summa:
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
13 999
15 702
14 928
15 609
18 931
17 865
16 980
19 143
24 597
22 611
21 426
20 399
22 260
25 585
21 028
X
24 304
22 386
X
X
24 698
22 715
X
X
25 355
24 404
22 452
23 546
23 533
X
X
22 663
X
X
X
22 731
X
X
X
X
X
40 299
58 515
62 894
82 476
91 623
104 770
109 273
Tabellen nedan beskriver provtagningstillfällen, gråmarkerade, för resp. födelseår för åren
2006-2015.
Födelseår
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
1950
1951
1952
1953
1954
1955
Ålder
2006
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
58
57
56
55
54
53
52
51
Ålder
2007
71
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
58
57
56
55
54
53
52
Ålder
2008
72
71
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
58
57
56
55
54
53
Ålder
2009
73
72
71
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
58
57
56
55
54
Ålder
2010
74
73
72
71
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
58
57
56
55
Ålder
2011
75
74
73
72
71
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
58
57
56
Ålder
2012
76
75
74
73
72
71
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
58
57
Ålder
2013
77
76
75
74
73
72
71
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
58
Ålder
2014
78
77
76
75
74
73
72
71
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
Ålder
2015
79
78
77
76
75
74
73
72
71
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
8 (11)
Bilaga 2
Beräknade kostnader för respektive år
Födelseår
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
1949
1950
1951
1952
Ålder 2006
70
69
68
67
66
65
64
63
62
61
60
59
58
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
13 999
15 702
14 928
15 609
17 865
18 931
22 611
24 597
25 585
16 980
19 143
21 426
22 260
24 304
24 698
25 355
20 399
21 028
22 386
22 715
24 404
22 452
23 546
23 533
22 663
40 299
58 515
62 894
82 476
91 623
104 770
22 731
109 273
Pris
80 000
10,50
2 006
80 000
423 140
26 194
2 007
80 000
614 408
38 035
2 008
80 000
660 387
40 881
2 009
80 000
865 998
53 609
2 010
80 000
962 042
59 555
2 011
80 000
1 100 085
68 101
2012
80 000
1 147 367
71 027
27
707 247
1 026 938
1 103 790
1 447 454
1 607 984
1 838 714
1 917 741
524
761
818
1 072
1 191
1 362
1 421
3 000
1 571 661
2 282 085
2 452 866
3 216 564
3 573 297
4 086 030
4 261 647
400 000
1 500 000
200 000
200 000
200 000
200 000
200 000
Summa:
År
Kostnader
Befolkningsdata, fil
F-Hb test
Förväntat antal analyser
F-Hb analys (65 % av tester)
Förväntat antal koloskopier
Koloskopi
Dataadministrativt system
Porto: Utskick av test,
förfrankerat inskick, svarsbrev
20
805 980
1 170 300
1 257 880
1 649 520
1 832 460
2 095 400
2 185 460
Övrig kallelse- administration
10
402 990
585 150
628 940
824 760
916 230
1 047 700
1 092 730
Samordning och monitorering
(1 sjksköt. + 1/2 läk)
450'+360'=810'
810 000
810 000
810 000
810 000
810 000
810 000
810 000
Lokaler (hyra, datorer, mm)
120 000
120 000
120 000
120 000
120 000
120 000
120 000
120 000
Informations- kampanj
100 000
100 000
10 162 758 11 447 391
11 887 393
Delsumma
5 447 736
8 227 676
7 355 561
9 268 977
Oförutsedda merkostnader
(beräknas till 20%)
1 089 547
1 645 535
1 471 112
1 853 795
TOTALT inkl årlig
kostnadsökning (3,5%)
6 766 088 10 218 774
9 135 607
11 512 070
2 032 552
2 289 478
2 377 479
12 622 146 14 217 660
14 764 142
9 (11)
Bilaga 3
IT-system för screening av kolorektal cancer
År 2006/2007 kommer GVD, Gemensam VårdDokumentation, att tas i bruk
inom SLL. Det innebär att databasen som skall hantera
screeningprogrammets dokumentation kan lagras inom GVD och berörda
parter såsom Onkologiskt Centrum, LAB. och behandlande läkare lagrar
aktuell information i gemensam databas och har därmed tillgång till
gemensam nödvändig information. Det som tidigare skedde med
filöverföringar ersätts av GVD genom olika typer av informationslager i
programmet som möjliggör informationsutbyte. Denna lösning gäller idag
endast för den landstingsägda vården.
Under 2006 kan en prototyp tas fram på Enheten för Hälsoundersökningar
till en beräknad kostnad av 400´. Denna kommer sedan, under 2007, att
anslutas till GVD-databasen. Den sammantagna kostnaden för arbetet med
att konstruera GVD-anslutningen beräknas till ca 1 500 000 kr. Den
beräknade årliga driftskostnaden är därefter ca 200´.
Prototyp
Tillgång till folkbokföringsregister
med urval 60-69 år
Göra ytterligare urval
db
Filöverföring till LAB:
uppgift om vem som ingår
i screeningprogrammet
info till pat om undersökning
Filöverföring från LAB.:
vilka som inte sänt prov
UTDATA,
Statistik
Påminnelse
Filöverföring från LAB.:
provsvar 1,2,3
Neg provsvar:
Brev till pat
Pos provsvar:
· Brev till pat om skopi
10 (11)
Bilaga 4
Referensförteckning
1. Australian Health Technology Advisory Committe. Colorectal cancer screening.
December 1997. Commonwealth Department of Health and Family Services. Australia, 1997.
2. Health Council of the Netherlands. Population screening for colorectal cancer.
Van Veen WA. GR 2001/01. http://www.inahta.org/briefs/issue2001-34.html
3. Office of Technology Assessment. The Costs and Effectiveness of Colorectal
Cancer Screening in the Elderly. USA, 1990.
4. Bäckman K, Carlsson P, Arbman G. Kostnader att screena för kolorektal cancer i
Sverige. SBU, Arbets-PM, 2000-01-17. Framtaget i samarbete med Landstinget i
Östergötland.
5. Castiglione G, Zappa M, Grazzini G et al. Cost analysis in a population based
screening programme for colorectal cancer: comparison of immunochemical and
guaiac faecal occult blood testing. Journal of Medical Screening 1997;4:142-146.
6. Gow J. Costs of screening for colorectal cancer: an Australian programme. Health
Economy 1999;8:531-540.
7. Gyrd-Hansen D. Is it cost effective to introduce screening programmes for colorectal cancer? Illustrating the principles of optimal resource allocation. Health Policy 1997;41:189-199.
8. Gyrd-Hansen D, Søgaard J, Kronborg O. Colorectal cancer screening: Efficiency
and effectiveness. Health Economy. 1998;7:9-20.
9. Hakamaa M & Hristova L. Effect of Screening in the Nordic Cancer Control Up
to the Year 2017. Acta Oncologica 1997;36:119-128.
10. Hardcastle JD, Chamberlain JO, Robinson MHE et al. Randomised controlled
trial of faecal-occult-blood screening for colorectal cancer. Lancet 1996;348:147277.
11. Kewenter J, Brevinge H, Engarås B et al. Results of screening, rescreening, and
follow-up in a prospective randomized study for detection of colorectal cancer by
fecal occult blood testing. Results for 68 308 subjects. Scand J Gastroenterol
1994;29:468-473.
12. Khandker RK, Dulski JD, Kilpatrick JB, Ellis RP, Mitchell JB, Baine WB. A
decision model and cost-effectiveness analysis of colorectal cancer screening and
surveillance guidelines for average-risk adults. Int J Technol Assess Health Care
2000;16(3):799-810.
13. Kronborg O, Fenger C, Olsen J et al. Randomised study of screening for colorectal cancer with faecal-occult-blood test. Lancet 1996;348:1467-71.
14. Liebeman DA. Cost-effectiveness Model for Colon Cancer screening. Gastroenterology 1995;109:1781-1790.
15. Mandel JS, Bond JH, Church TR et al. Reducing mortality from colorectal cancer by screening for fecal occult blood. N Eng J Med 1993;328:1365-71.
11 (11)
16. Mandel JS, Church TR, Ederer F, Bond JH. Colorectal cancer mortality: effectiveness of biennial screening for fecal occult blood. J Natl Cancer Inst
1999;91:434-7.
17. Mandel JS, Church TR, Bond JH, Ederer F, Geisser MS, Mongin SJ et al. The
effect of fecal occult-blood screening on the incidence of colorectal cancer. N Eng J
Med 2000;343(22):1603-7.
18. Manus B, Brägelmann R, Armbrecht U et al. Screening for gastrointestinal neoplasia: efficacy and cost of two different approaches in a clinical rehabilitation centre. Eur J Cancer Prev 1996;5:49-55.
19. Markowitz AJ & Winawer SJ. Screening and surveillance for colorectal carcinoma. Hematology 1997;11:578-608.
20. Marshall JR, Fay D & Lance P. Potential Cost of Flexible Sigmoidoscopy-Based
Colorectal Cancer Screening. Gastroenterology 1996;111:1411-1417.
21. Norum J. Prevention of colorectal cancer: A cost-effectiveness approach to a
screening model employing sigmoidoscopy. Ann Oncol 1998;8:613-618.
22. Ransohoff DF, Lang CA. Screening for Colorectal cancer with the fecal Occult
blood Test: A Background Paper. Ann Intern Med 1997;126:811-822.
23. Robinson MHE, Hardcastle JD, Moss SM et al. The risk of screening: Data from
the Nottingham randomised controlled trial of faecal occult blood screening for colorectal cancer. Gut 1999;45:588-592.
24. Sieg A, Hertel A, John MR et al. Screening for colorectal neoplasmas with a
new immunological human faecal haemoglobin and albumin test. Eur J Cancer Prev
1998;7:279-285.
25. Simon JB. Faecal occult Blood Testing: Clinical value and Limitations. The
Gastroenterologist 1998;6:66-78.
26. Towler B, Irwing L, Glasziou P et al. A systematic review of the effects of
screening for colorectal cancer using the faecal occult blood test, hemoccult. BMJ
1998;317:559-65.
27. Wagner JL, Tunis S, Brown M et al. Cost-Effectiveness of Colorectal Cancer
Screening Average-Risk Adults. In: Prevention and Early Detection of Colorectal
Cancer, Red: Young GP. England 1996
28. Weller D, Moss J, Hiller J et al. Screening for colorectal cancer: what are the
costs?. Int J Technol Assess Health Care 1995;11:26-39.
29. Whynes DK, Neilson AR, Walker AR et al. Faecal occult blood screening for
colorectal cancer: is it cost-effective? Health Economics 1998;7:21-29.
-----------------------------------------------------------------------------------------------Arbetsgruppen föreslår att beredningen beslutar
att ställa sig bakom rapporten
att överlämna rapporten till Hälso- och sjukvårdsutskottet
