Fortbildningsdagar
i teknik & naturvetenskap
För högstadie- och gymnasielärare
30–31 oktober 2012
Tisdag 30 OKTOBER
08.30
registrering och kaffe [Brashörnan, Universum]
10.00
Välkommen [Aula Nordica]
10.15 DNA, DATA OCH DESPERATION [Aula Nordica]
11.00
VETENSKAPSPUBLIKATION VS VETENSKAPSKOMMUNIKATION [Aula Nordica]
Åsa Rasmuson-Lestander, dekan, teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet
Susanne Hjort, utbildningsledare, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
Göran Spong, institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
Louise Fornander, institutionen för fysikalisk kemi, Chalmers tekniska högskola
11.45Lunch [Universum]
13.00
Parallella sessioner
1. Föreläsningar: Ekosystem i förändring [N300]
• Från kalfjäll till vitsippslund – fjällandskapets förvandling i ett varmare klimat
• Hur påverkar renar vegetationen i fjällen i ett föränderligt klimat?
2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N320]
• Intracellulär kommunikation: Hur kan vi förstå organellernas språk?
• Världens största pussel – kartläggningen av granens och tallens arvsmassa
3. Föreläsningar: Ljus i naturvetenskap/Solljus som bränsle[KB3A9/KB3B1]
• Från nanomaterial till solceller
• Konstgjord fotosyntes öppnar väg till hållbar energi (föreläsning på engelska)
4. Föreläsningar: Kemi [KB3B1]
• Så tycker eleverna att kemi är deras bästa ämne
• Konstgjord fotosyntes öppnar vägen till hållbar energi (föreläsning på engelska)
5. Workshop: Mikrodatorteknik[Mötesplats: Brashörnan]
• Inbyggda system med mikrokontroller
6. Workshop: Marinbiologi [Buss från Universum kl 13.00 till UMF, Norrbyn]
• Från bakterier till sälar – om havet och hur det mår
7. Workshop: Energi [Buss från Universum kl 13.00 till Umevatoriet]
• Ett ENERGIskt pass
8. Workshop: Fascinerande växter [Mötesplats: Brashörnan]
• Växtceller, DNA och fenotyper
• Modern skogsbioteknik – optimering av egenskaper i ved
14.30kaffe[Brashörnan, Universum]
15.00-16.30 Parallella sessioner
1. Föreläsningar: Ekosystem i förändring [N300]
• Varför dör arter ut?
• Gäddan är mörtens bästa vän
2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N440]
• Växtens rörmokeri - hur växten bildar rör som leder vatten (föreläsning på engelska)
• Hur vet växter att det är kallt ute? (föreläsning på engelska)
3. Föreläsningar: Ljus i naturvetenskap/Solljus som bränsle [N360]
• Laserteknik för att hitta farliga ämnen i utsläpp, avgaser och utandningsluft
• Alla är vi olika – speciellt aspar
4. Föreläsningar: Kemi [KB3B1]
• Jakten på nya sätt att bekämpa sjukdomsframkallande bakterier • Proteiner hittar rätt med rätt adresslapp och guide
5. Workshop: Mikrodatorteknik [forts]
6. Workshop: Marinbiologi [forts UMF i Norrbyn]
7. Workshop: Energi [forts Umevatoriet]
8. Workshop: Fascinerande växter [forts]
18.30-21.00buffé [KBC-huset]
Onsdag 31 OKTOBER
08.30
Parallella sessioner
1. Föreläsningar: Ekosystem i förändring [N200]
• Äter storspiggen upp sina blivande fiender?
• Mer näring ger (skenbart) mindre alg- och fiskproduktion 2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N220]
• Spara eller slösa - växtens val reglerar tillväxten
• Från grönt till gult (föreläsning på engelska)
3. Föreläsningar: Modelleringar av levande system [N230]
• Informationsspridning i mikrobloggar och sociala medier
• Hur mycket kan vi lita på prognoser?
4. Workshop: Robotik [Mötesplats: Brashörnan]
• Robotar – i teorin och praktiken
5. Workshop: Molekylärbiologi [OBS 09.30! Mötesplats: Brashörnan]
• Vad är molekylärbiologi?
6. Workshop: Design & arkitektur [Buss från Universum kl 08.30]
• Att bygga för framtiden
• Att prototypa - en pedagogisk strategi 7. Workshop: Sjukhusfysik [Mötesplats: Brashörnan]
• Fysik och teknik i sjukvården - en livsviktig insats
10.00Kaffe
[Brashörnan, Universum]
10.30
Parallella sessioner
1. Föreläsningar: Ekosystem i förändring [N200]
• Älgens påverkan på ekosystemet (föreläsning på norska)
• Boreala ekosystems betydelse för atmosfärens växthusgasbalans
2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N220]
• Vi måste återvinna – det bara är så
• Var skall jag vara? Om storspovens val
3. Föreläsningar: Modellering av levande system[N230]
• Skogen är en eftertraktad resurs med många möjligheter
• Renskötsel i en komplex värld – olika markanvändning på
samma marker
4. Workshop: Robotik [forts]
5. Workshop: Molekylärbiologi [forts]
6. Workshop: Design & Arkitektur [forts. Buss åter till campus 11:45]
7. Workshop: Sjukhusfysik [forts]
12.00Lunch [Universum]
13.00
Varför är det så svårt att lära sig Matematik?
Och vad kan vi göra åt det? [Aula Nordica]
Mogens Niss, Roskilde universitet, hedersdoktor, Umeå universitet
(föreläsning på engelska)
13.45Kunskapsnätverk: digital kultur och nya
sammanhang för lärande [Aula Nordica]
Simon Lindgren, institutionen för sociologi, Umeå universitet
14.30
Avslutning [Aula Nordica]
KÄRA KONFERENSDELTAGARE!
För 16:e året i rad arrangerar teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fortbildningsdagar för grundskole- och gymnasielärare i norra Sverige.
Arrangemanget är en viktig del i vår satsning på samverkan med skolan och pågår under två dagar.
Du är välkommen att delta under hela eller delar av programmet. Som vanligt är programmet kostnadsfritt och
vi bjuder på lunch, buffé och fika.
I år erbjuder vi ett brett och varierat program med fyra olika teman: Ekosystem i förändring, Växt- och skogsbioteknik, Ljus i naturvetenskap/Solljus som bränsle och Modelleringar av levande system. Därutöver kan du delta
i en mängd olika workshops och laborationer. För dig som är kemilärare anordnas ett särskilt tema med föreläsningar och studiebesök i samarbete med Nationalkommittén för kemi. Tillsammans med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och Umevatoriet erbjuds dessutom en halvdag på temat Energi.
Vår förhoppning är att programmet ger dig nya kunskaper inom teknik och naturvetenskap, att du får utbyta
erfarenheter med lärare från andra skolor och att programmet i sin helhet kan bli en inspirationskälla i din egen
undervisning.
Anmäl dig via vår hemsida: www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor/fortbildningsdagar
Varmt välkommen!
PS Vi finns också på Twitter: #lärardagar
REGISTRERING
Registrering sker i Brashörnan, Universum från kl 08:30-10:00 tisdagen den 30 oktober.
Lunch och fika
Din namnbricka gäller som biljett till luncher och fika. Se därför till att din namnbricka är väl synlig.
Buffé
Buffén dukas upp i KBC-huset och är kostnadsfri för föranmälda. Namnbrickor märkta med ”Buffé” fungerar
som entrébiljett.
Utvärderingar
Vi vill veta vad du tycker om fortbildningsdagarna. På vår hemsida kommer det att finnas ett webbaserat utvärderingsformulär som vi gärna vill att du fyller i. Vi skickar en påminnelse om detta till dig efter fortbildningsdagarna.
Gemensamma föreläsningar:
Tisdag 30 oktober kl 10.15-11.45
DNA, data och desperation [Aula Nordica]
Hur kan vi använda den snabba utvecklingen inom molekylärgenetiken för att
förstå ekologiska och evolutionära processer? Vad kan genetiska data användas till? Hur känsliga är metoderna och hur mycket kan vi utläsa från ett prov
i ett plaströr? Om det handlar Göran Spongs föreläsning.
Göran Spong är lektor vid
institutionen för vilt, fisk och
miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hans specialområde är molekylärgenetik.
Han är också en av få svenska
experter på lejon, efter att
i flera år ha levt nära och
studerat vilda lejon i Tanzania.
[email protected]
Vetenskapspublikation vs Vetenskapskommunikation [Aula Nordica]
Med infallsvinkel från den akademiska världen ger Louise Fornander sin personliga syn på det stora kommunikationsgapet mellan forskning och allmänhet. Den akademiska världen bär ett stort ansvar att utbilda allmänheten, ett
ansvar som i många fall kan liknas vid det lärare har i klassrummen. Hon delar
också med sig av många av de erfarenheter hon fått i sitt arbete med filmproduktion och vetenskapskommunikation. De filmer som uppmärksammats
mest är den inspirerande och fartfyllda serien Kemikalendern på Youtube,
vilken har som mål att inspirera ungdomar och vara en hjälp i klassrummet.
Louise Fornander doktorerar
i fysikalisk kemi på Chalmers
Tekniska Högskola. Hon studerar strukturer av olika DNAkomplex, som i framtiden
kanske kan leda till mediciner
riktade mot specifika gener.
De senaste åren har hon också
arbetat med webbaserad film som utbildningsmaterial.
[email protected]
Parallella sessioner 1:
Tisdag 30 oktober kl 13.00-14.30
1. Föreläsningar: EKOSYSTEM I FÖRÄNDRING [N300]
Från kalfjäll till vitsippslund – fjällandskapets förvandling i ett varmare
klimat
Klimatet och dess förändringar har en avgörande betydelse för fjällnaturens
ekologiska struktur och funktion. Leif Kullman berättar om den senaste forskningen om hur fjällens växtlighet förändrats i det varmare klimat som utvecklats under de senaste 100 åren. Han sätter in denna utveckling i ett längre
perspektiv bakåt i tiden och diskuterat hur fjällklimatet i framtiden kan komma
att gestalta sig.
Hur påverkar renar vegetationen i fjällen i ett föränderligt klimat?
Vegetationen i fjällen påverkas både av ett ändrat klimat och av betande djur
som renar, sorkar och lämlar. Johan Olofssons forskning visar att effekterna av
båda dessa faktorer ofta påverkar växtligheten i motsatt riktning. Han diskuterar om renbete kan användas som ett verktyg att minska effekterna av en
global uppvärmning på fjällvegetationen och hur renskötseln i fjällen kan ha
återkopplingar på ett framtida klimat
Leif Kullman är professor
i naturgeografi vid institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap, Umeå
universitet. Under närmare
40 år har han arbetat med
forskning och akademisk
undervisning med inriktning på klimatrelaterade ekologiska förändringar och
markanvändning i fjällnära områden.
[email protected]
Johan Olofsson är
docent i ekologi vid
institutionen för ekologi,
miljö och geovetenskap,
Umeå universitet. Hans
forskning handlar om
hur växtätande djur
påverkar vegetationen i
arktiska och alpina ekosystem och hur
dessa processer i sin tur påverkas av
klimatförändringarna.
[email protected]
2. Föreläsningar: växt- och skogsbioteknik [N320]
Intracellulär kommunikation: Hur kan vi förstå organellernas språk?
Cellkärnan är cellens ”huvudkontor” där det mesta av den genetiska informationen finns. Cellernas energifabriker är dels växternas kloroplaster, där
ljusenergi omvandlas till kolhydrater, dels mitokondrierna där energi utvinns
ur kolhydraterna. Dessa så kallade organeller har egna gener, vilket gör att
det krävs ett komplext nätverk av signaler mellan cellkärna och organeller för
att koordinera genuttryck som sker på olika håll. För växten är signalsystemet nödvändigt för utveckling, tillväxt och stresstolerans. Ökad förståelse av
kommunikationen kan på sikt leda till bättre metoder att modifiera växters
stresstolerans och produktivitet. Resultat baserade på växtceller är också viktiga för vår kunskap om mänskliga celler. Åsa Strand berättar vilka strategier
forskarna använder för att dechiffrera organellernas språk.
Åsa Strand är docent
i växtmolekylärbiologi
vid Umeå universitet
och Umeå Plant Science
Centre. Hennes forskargrupp studerar kommunikationen mellan
cellkärnan och cellens
energifabriker, organellerna. För att
förstå hur detta signalsystem fungerar
använder de Arabidopsis thaliana,
backtrav, som modell.
[email protected]
2. forts [N320]
Världens största pussel: kartläggningen av tallens och granens gener
Gran och tall dominerar de svenska skogarna och deras evolutionära historia
kan spåras flera hundra miljoner år tillbaka. Trots det vet vi väldigt lite om
deras arvsmassa, framförallt för att den är så stor. En grancell innehåller till
exempel sju gånger mer DNA än en människocell och granens arvsmassa
innehåller troligen 25–30 procent fler gener än vår. Varför är det så och vilka
konsekvenser har det för vår förståelse av hur dessa arter överlevt och kan
klara framtida miljöförändringar? Pär Ingvarsson berättar hur tallens och granens arvsmassor kartläggs vid Umeå Plant Science Centre och vad resultaten
kan användas till i framtiden.
Pär Ingvarsson är
professor i evolutionsgenetik vid institutionen
för ekologi, miljö och
geovetenskap, Umeå
universitet. Hans forskning handlar om hur
olika växter anpassar
sig till sina växtmiljöer och han leder
projektet med att kartlägga tallens och
granens arvsmassa.
[email protected]
3. Föreläsningar: LJUS i naturvetenskap & TEKNIK/
solljus som bränsle [KB3A9/KB3B1]
Från nanomaterial till solceller (lokal: KB3A9)
Nanomaterial har revolutionerat material- och elektronikforskningen de senaste 20 åren. Mer nyligen har nanomaterialens egenskaper också uppmärksammats inom energisektorn. Under detta seminarium får du höra mer om
vilka egenskaper olika typer av kolmaterial och andra organiska molekyler har
och hur de kan användas i allt från katalytiska reaktioner till solceller till det
ultimata målet att imitera fotosyntesen.
Thomas Wågberg är
lektor i fysik vid Umeå
universitet. I sin forskning arbetar han bland
annat med en mängd
olika kolmaterial med
häpnadsväckande
egenskaper. Särskilt
intresserad är han av de starka kolnanorören som ser ut som hoprullade
hönsnät.
[email protected]
Konstgjord fotosyntes öppnar väg till hållbar energi (lokal: KB3B1)
Fotosyntesen är växternas sätt att omvandla solens strålar till
Föreläsningen
bränsle. Johannes Messinger beskriver hur den naturliga fotoges på engelska
syntesen fungerar – och hur processen kan härmas för att göra
konstgjord fotosyntes. Konstgjord fotosyntes är en lovande
teknik för utveckling av hållbar energi. Solenergin som når jorden är 5 000
gånger så stor som hea världens energiförbrukning. Att kunna ta tillvara
denna energikälla och lagra den skulle hjälpa till att lösa människans alltmer
akuta energiproblem. Johannes Messinger berättar om utvecklingen på detta
snabbt växande forskningsfält och presenterar de senaste forskningsresultaten om konstgjord fotosyntes.
Johannes Messinger
är professor i biologisk
kemi vid Umeå universitet och leder den
starka forskningsmiljön
Solljus som bränsle.
Hans forskargrupp arbetar med att utveckla
det konstgjorda bladet, där naturlig
fotosyntes härmas för att göra hållbar,
lagringsbar energi.
[email protected]
4. Föreläsningar: kemi [KB3B1]
Så tycker eleverna att kemi är deras bästa ämne
Jag har undervisat i många år och haft många idéer. Tillsammans har vi
kemilärare på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping hjälpts åt att förbättra
undervisningen så att kemiundervisningen blir trevlig och lärorik. Vi är många
bra kemilärare på min skola och vi samarbetar allihop och drar åt samma håll.
Hur kan man visa olika demonstrationexperiment och försök i kemi? Kan man
göra småförsök eller låta eleverna visa och berätta så att de känner att det
är de som kan? Några små demonstrationsförsök visas under föreläsningen
och jag ger tips på hur vi får kemiämnet att vara ett av skolans populäraste
ämnen. Hoppas att du får viss inspiration och sen kommer att delge mig nya
tips och idéer.
Konstgjord fotosyntes öppnar väg till hållbar energi
Fotosyntesen är växternas sätt att omvandla solens strålar till
Föreläsningen
ges på engelska
bränsle. Johannes Messinger beskriver hur den naturliga fotosyntesen fungerar – och hur processen kan härmas för att göra
konstgjord fotosyntes. Konstgjord fotosyntes är en lovande teknik för utveckling av hållbar energi. Solenergin som når jorden är 5 000 gånger så stor som
hea världens energiförbrukning. Att kunna ta tillvara denna energikälla och
lagra den skulle hjälpa till att lösa människans alltmer akuta energiproblem.
Johannes Messinger berättar om utvecklingen på detta snabbt växande
forskningsfält och presenterar de senaste forskningsresultaten om konstgjord
fotosyntes.
Per Lindgren är kemioch matematiklärare
på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping.
Kommunen har en stor
satsning med många
som läser extrakurser
i kemi. Han har varit
ledare för svenska landslaget i kemiolympiaden under många år. Har fått
Ingvar Lindkvistpriset för annorlunda
undervisningsidéer.
[email protected]
Johannes Messinger
är professor i biologisk
kemi vid Umeå universitet och leder den
starka forskningsmiljön
Solljus som bränsle.
Hans forskargrupp arbetar med att utveckla
det konstgjorda bladet, där naturlig
fotosyntes härmas för att göra hållbar,
lagringsbar energi.
[email protected]
5. Workshop: Mikrodatorteknik [Mötesplats: Brashörnan]
Inbyggda system med mikrodatorkontroller
En mikrokontroller är en liten styrdator som främst används i så kallade
inbyggda system, alltifrån eltandborstar till mobiltelefoner och skogsmaskiner. Under denna workshop får du prova på att bygga ett litet mikrodatorsystem och programmera det för några olika funktioner. Du får också se
vilka komponenter och utvecklingsverktyg som finns tillhands.
Du får behålla den hårdvara och mjukvara vi använder under workshopen.
Det är bra om du har programmerat i något högnivåspråk tidigare, helst C.
system.
Nils-Erik Eriksson är
lärare i elektronik vid
institutionen för tillämpad fysik och elektronik,
Umeå universitet. Han
undervisar huvudsakligen inom området datorteknik och inbyggda
[email protected]
Obs! Passet pågår hela eftermiddagen.
Max antal deltagare: 6 personer.
6. Workshop: marinbiologi [Buss avgår från Universum 13.00]
Från bakterier till sälar – om havet och hur det mår
Förutsättningarna för liv i brackvattenhavet Bottniska viken är mycket
speciella. Hela näringsväven påverkas av det stora inflödet av sötvatten från
älvarna. En kort föreläsning och praktisk övning vid mikroskopet ger dig
kunskap om vad som utmärker näringsväven i havet. Hur näringsväven ser ut
säger också något om hur havet mår. Hur mäts havets hälsotillstånd? Efter
en tur med forskningsfartyget R/V Lotty, där föreläsning varvas med provtagningsövningar, kommer du även att ha fått en inblick i det.
Obs! Passet pågår hela eftermiddagen.
Max antal deltagare: 20 personer.
7. WORKSHOP: ENERGI [Buss avgår från Universum 13.00]
Ett ENERGIskt pass
Utifrån boken Energi – möjligheter och dilemman, pratar och laborerar vi,
SO- och NO-lärare tillsammans, kring biobränslen i framtiden. Utgående från
skogen får vi se hur hela processen via torrifiering och rostning till färdigt
biobränsle går till. Passet innehåller föreläsning och filmvisning, men fokus
ligger på diskussioner och laborationer.
Arrangör: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, i samarbete med
Umevatoriet.
Obs! Passet pågår hela eftermiddagen.
Max antal deltagare: 15 personer.
Kontaktperson: Petra Hellgren, Umevatoriet.
8. Workshop: fascinerande växter [Mötesplats: Brashörnan]
Fascinerande växter med molekylär växtbiologi
Workshopen består av två moment. Deltagarna arbetar i grupper om fem
och grupperna byter plats med varandra efter halva tiden.
1. Växtceller, DNA och fenotyper. Du får själv isolera celler och kromosomer
från blad av växten backtrav, ta fram snitt på växt och växtorgan och studera de olika anatomiska strukturerna i mikroskop.
2. Modern skogsbioteknik – optimering av egenskaper i ved. Med vårt nya
cellkultursystem studerar vi hur vattenledande vedceller utvecklas. Cellerna
delar sig, bildar tjocka cellväggar och dör för att kunna leda vatten. Du får
själv analysera cellerna i olika skeden av utvecklingen. Du studerar hur vatten transporteras i trädstam och blad och kan jämföra genetiskt modifierade
växter med icke modifierade.
Obs! Passet pågår hela eftermiddagen.
Max antal deltagare: 10 personer.
Kontaktperson: Judith Felten.
Agneta Andersson är
är professor i pelagial
ekologi. Hon forskar
bland annat om hur den
marina näringsväven
påverkas när klimatförändringarna orsakar
ökad nederbörd och
därmed större inflöde av sötvatten.
[email protected]
Johan Wikner är universitetslektor i mikrobiologi och miljöanalytiker. Han forskar bland
annat om hur ämnen
från älvar och vattendrag påverkas bakteriernas aktivitet i havet.
Han arbetar också med att analysera
havets hälsotillstånd.
[email protected]
Parallella sessioner 2:
Tisdag 30 oktober kl 15.00-16.30
1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N300]
Varför dör arter ut?
För 150 år sedan utvecklade Charles Darwin sin evolutionsteori: att populationer
och arter förändras långsamt på grund av naturligt urval. Denna teori betraktas
ofta som universell, men om arter har förmåga att anpassa sig till miljöförändringar är det märkligt att över 99 procent av alla arter som någon gång funnits
på jorden har dött ut. För att kunna förstå varför arter dör ut krävs beräkningsintensiva analyser av moderna genetiska data från olika arter. Analyserna visar att
Darwins teori kanske inte är så universell som många tror.
Folmer Bokma är
forskare vid institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap och
vid Icelabs tvärvetenskapliga modelleringscentrum på Umeå
universitet. Han forskar
om makroevolution, det vill säga
biologisk evolution över mycket långa
tidsperioder.
[email protected]
Gäddan är mörtens bästa vän
Varför finns det gädda i vissa sjöar och öring i andra – och varför finns det så
många olika typer av sik i våra sjöar? Hur kommer det sig att förekomst av gädda
är bra för mörten och hur påverkas våra fiskarter om klimatet blir varmare? För
att svara på dessa frågor måste vi känna till hur Sveriges sjöar koloniserades efter
istiden, hur de olika arterna påverkar varandra och hur de påverkas av vattnets
kemiska och fysikaliska egenskaper. Göran Englund förklarar med exempel direkt
från forskningsfronten.
Göran Englund är
professor vid institutionen för ekologi,
miljö och geovetenskap,
Umeå universitet. Hans
forskning handlar bland
annat om vilka faktorer
som styr sammansättningen av fiskarter i våra sjöar och
vattendrag, samt hur framtida klimatförändringar kan påverka detta.
[email protected]
2. Föreläsningar: växt- och skogsbioteknik [N440]
OBS! Dessa två pass utgår pga för få anmälda
Växtens rörmokeri – hur växten bildar rör som leder vatten
Föreläsningen
När en plantas skott skjuter upp ur jorden måste vatten och mineges på engelska
raler transporteras från roten till de spirande bladen. Det sker via en
specialiserad vävnad i växten som kallas xylem. Den består av celler
som i mikroskop liknar en luftstrupe, men transporterar sav i stället för luft. Cellerna fäster mot varandra kant i kant och bildar ledningar genom hela växten. Dessa
”rörmokarceller” fyller sin funktion tack vare att de kan stärka sin struktur genom
att förtjocka sina väggar eller urholkas genom programmerad celldöd. Den forskargrupp Edouard Pesquet ingår i arbetar med att försöka förstå hur växternas
rörsystem utvecklas. De har utvecklat en cellkultur som kan induceras till att bilda
”rörmokarceller” som i kombination med flera biologiska tekniker använts för att
kartlägga i vilken ordning olika händelser inträffar när rörsystemet bildas.
Hur vet växter att det är kallt ute?
Växters förmåga att anpassa sig till en omgivning där temperatur,
Föreläsningen
ges på engelska
ljus, koldioxidhalt och tillgång till näring växlar, både från dag till
dag och beroende på säsong, hänger på två viktiga faktorer. Dels
växtens genetiska uppbyggnad som styr vilken potential arten har
att acklimatisera sig. Dels förmågan hos växten att reglera genernas uttryck som
reaktion på förändringar i miljön, till exempel ljus, temperatur och tillgång på näring och vatten. Vissa arter uppvisar en förbluffande plasticitet och även om båda
faktorerna hänger ihop med varandra är det växtens förmåga att ändra form och
funktion som styr dess produktivitet och geografiska spridning. Vaughan Hurry
berättar hur växter känner av signaler från omgivningen, till exempel temperaturförändringar, och hur de kan ändra sin ämnesomsättning som reaktion på dessa.
Edouard Pesquet är
forskarassistent i fysiologisk botanik vid Umeå
universitet och Umeå
Plant Science Centre.
Hans forskning handlar om de molekylära
mekanismer som ligger
bakom utvecklingen av växters avancerade rörsystem för att transportera
vatten från rötterna till bladen.
[email protected]
Vaughan Hurry är
professor i fysiologisk
botanik vid Umeå universitet och Umeå Plant
Science Centre. Hans
forskargrupp försöker
förstå hur växter känner
av förändringar i miljön
och hur de använder den informationen för att förändra genuttryck och
sätta i gång anpassningsmekanismer.
[email protected]
3. FÖRELÄSNINGAR: LJUS I NATURVETENSKAP/SOLLJUS SOM
BRÄNSLE [N360]
Laserteknik för att hitta farliga ämnen i utsläpp, avgaser och utandningsluft
Lasrar sänder ut ljus av endast en våglängd åt gången och fria atomer och molekyler kan bara absorbera ljus av vissa våglängder. Därför kan man med laserbaserade mättekniker med hög känslighet mäta närvaron av atomer och molekyler
i olika typer av gaser, till exempel förbränningsgaser och utandningsluft. Det kan
hjälpa till att minska ohälsosamma utsläpp och ge ny kunskap om vår omgivning.
Ove Axner beskriver grunderna för de vanligaste teknikerna och ger exempel på
vissa tillämpningar.
Ove Axner är är professor i fysik vid Umeå
universitet.
Hans forskning handlar huvudsakligen om
utveckling av laserbaserade spektroskopiska
tekniker för känslig detektion av atomer och molekyler.
[email protected]
Alla är vi olika – speciellt aspar
Tekniska genombrott har gjort att vi i dag har fått helt nya möjligheter att studera generna som gör oss vad vi är och, framför allt, ”som gör oss olika”. Inom
medicinsk forskning har detta inneburit att vi i dag identifierat generna som styr
många av de sjukdomar som beror på ärftliga faktorer. På samma sätt studeras
förstås växter, och ett av de mest intressanta resultaten är att många växter,
speciellt träd, har en förbluffande stor genetisk variation inom arten. Vi studerar till exempel vår vanliga asp, och det har visat sig att det är en av de mest
variabla arter som studerats hittils; två aspar i skogen verkar i genomsnitt skilja
sig lika mycket på gennivå som en människa och en chimpans! I detta föredrag
berättas det om hur man kommer fram till detta, varför det kan vara så och vad
det har för betydelse.
Stefan Jansson är
professor i växtfysiologi
vid Umeå universitet
och Umeå plant science
centre. I hans forskargrupp studeras dels
hur växterna fångar i
solljus och utför fotosyntes, dels vad som gör träd olika, till
exempel vad gäller när de blir gula på
hösten, hur bra de växer och om de
drabbas av insekter.
[email protected]
4. Föreläsningar: kemi [KB3B1]
Jakten på nya sätt att bekämpa sjukdomsframkallande bakterier
Antibiotikans intåg i människans tjänst är utan tvivel en av de medicinska upptäckter som haft störst betydelse för vår vardag. Förutom att korta långvariga
och utdragna sjukdomsförlopp har också en hel del liv på jorden räddats. I dag
vet vi också att långvarigt, och ibland felaktigt, nyttjande av antibiotika genom
åren lett fram till att fler och fler sjukdomsframkallande bakterier numera är resistenta mot antibiotika. I vår forskning letar vi efter nya koncept för att bekämpa
bakterieinfektioner som också ska ha en bra potential till mycket långsammare
resistensutveckling.
Proteiner hittar rätt med adresslapp och guide
Cellernas arbetshästar utgörs av proteiner. De utför alla de reaktioner som
behövs för att cellen skall fungera. Olika celler innehåller olika proteiner vid olika
tidpunkter och det är därför cellerna kan utföra så många olika uppgifter samt
se så olika ut. Alla våra proteiner tillverkas på en och samma plats i cellen, men
för deras funktion måste många av dom transporteras till en annan plats – inom
eller utanför cellen. Så hur hittar proteinerna rätt? Det har visat sig att proteiner
som måste förflytta sig har inbyggda signaler kopplade till sig - en slags adresslapp. Dessutom finns det andra proteiner som fungerar som guider. Föredraget
kommer att fokusera på proteiner och samspelet mellan olika proteiner i cellen.
5. workshop: MIKRODATORTEKNIK [forts]
Inbyggda system med mikrodatorkontroller
6. marinbiologi [forts, buss åter kl 16.30]
Från bakterier till sälar – om havet och hur det mår
7. Workshop: energi [forts Umevatoriet, buss åter kl 16.30]
Ett ENERGIskt pass
8. Workshop: fascinerande växter [forts]
Fascinerande växter med molekylär växtbiologi
Fredrik Almqvist är
professor i organisk
kemi vid kemiska
institutionen, Umeå
universitet. Han forskar
inom syntetisk organisk
kemi, kemisk biologi
och läkemedelskemi.
[email protected]
Elisabeth SauerEriksson är forskare vid
institutionen för kemi
på Umeå universitet.
Hon forskar på kopplingen mellan proteiners
struktur och funktion.
[email protected]
Parallella sessioner 3:
Onsdag 31 oktober kl 8.30-10.00
1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N200]
Äter storspiggen upp sina blivande fiender? Effekter av ökande tätheter av
storspigg på aborr- och gäddbestånd
Den ökande mängden storspigg har kopplats samman med rekryteringsproblem och minskande bestånd av kustens rovfiskar abborre och gädda samt
eutrofieringssymptom i form av en ökad förekomst av påväxtalger i grunda
vikar. Pär Byströms forskning visar på de möjliga mekanismerna bakom dessa
mönster och diskuterar när och var dessa kan ha betydelse för kustens abborroch gäddbestånd.
Pär Byström är är
docent i ekologi vid institutionen för ekologi,
miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
Hans forskning handlar
bland annat om hur
storleksberoende
interaktioner påverkar fiskbeståndens
tätheter och akvatiska ekosystems
funktion, samt hur dessa processer i
sin tur påverkas av klimatförändringar.
[email protected]
Mer näring ger (skenbart) mindre alg- och fiskproduktion i våra sjöar
Alla vet att övergödning kan leda till algblomning och det är allmänt vedertaget att mer näring ger högre algbiomassa. Men, för några år sedan upptäcktes att det inte stämmer i de näringsfattiga sjöar som dominerar det svenska
skogs- och fjällandskapet. Där är både alg- och fiskproduktionen högst i sjöar
med de lägsta närsalthalterna. Ny forskning visar att orsaken till fenomenet
delvis finns på land, men själva förklaringen tycks ligga i en ojämn konkurrens
om ljus och närsalter mellan planktonalger och bottenlevande alger. Sebastian
Diehl redogör för forskningsrönen och förklarar varför den pågående klimatförändringen spås leda till sjunkande produktion i många svenska sjöar.
Sebastian Diehl är
professor vid institutionen för ekologi,
miljö och geovetenskap,
Umeå universitet. Hans
forskning tar avstamp i
en fascination över det
dynamiska samspelet
mellan arter i ekosystem som hör samman med vatten.
[email protected]
2. Föreläsningar: växt- och skogsbioteknik [N220]
Spara eller Slösa – växtens val reglerar tillväxten
På 1970-talet hade sparbanken en kampanj för barn om Spara och Slösa, två
flickor som använde sina resurser på olika sätt. Spara var idealet, hon lade sina
pengar på hög hos banken. Växter kan också använda sina resurser för tillväxt
eller spara dem. Hur mycket som sparas eller investeras avgörs av ett reglersystem bestående av proteiner. Beroende på situationen kan olika beslut tas. Har
växten till exempel brist på vatten sparar den mer och växer mindre. Johannes
Hansons forskning handlar om att förstå hur växten fattar dessa beslut.
Johannes Hansson är
lektor i fysiologisk botanik vid Umeå universitet
och Umeå Plant Science
Centre. Hans forskning
handlar om att försöka
förstå hur växter kan
förändra sin metabolism
för att överleva till exempel brist på
vatten eller ljus.
[email protected]
Från grönt till gult
Ett blad som gulnar genomgår både morfologiska och metaFöreläsningen
boliska förändringar. Denna process kallas ”senescens” och en
ges på engelska
förbättrad förståelse av dess mekanismer är viktig, både ur ett
grundvetenskapligt perspektiv och för potentiella bioteknologiska
applikationer. Föreläsningen fokuserar på flera viktiga aspekter av de cellulära
och metaboliska mekanismer som kontrollerar ”senescensen” med tonvikt på
mitokondriernas bidrag till denna process.
Olivier Keech är post
doc vid institutionen
för fysiologisk botanik,
Umeå universitet och
Umeå Plant Science
Centre. Hans forskning
handlar om hur cellens energimetabolism
är reglerad, särskilt under bladens
senescens.
[email protected]
3. föreläsningar: modelleringar av levande system
[N230]
Informationsspridning i mikrobloggar och sociala medier
Föreläsningen
På nätet flödar informationen, inte minst i bloggar och sociala
ges på engelska
medier som Facebook och Twitter. Fariba Karimi förklarar varför
dessa medier är intressanta för forskarna och hur de använder
dem för att undersöka olika modeller för informationsspridning. Hon presenterar pågående forskningsprojekt och visar resultat från några av dem för att
belysa hur modelleringar i datorn kan användas för att förstå det samhälle vi
lever i bättre.
Fariba Karimi är
doktorand i fysik vid
Umeå universitet och
knuten till den kreativa
miljön Icelab. Hennes
forskning handlar om
människors beteende i
sociala nätverk på internet och om vilka mekanismer som styr
interaktionen dem emellan.
[email protected]
Hur mycket kan vi lita på prognoser?
Prognoser för (framtida) skeenden konstrueras ofta utifrån matematisk-statistiska
modeller baserade på insamlade data. Prognosen i sig är viktig, men ännu viktigare
är att förstå hur bra prognosen är, det vill säga hur långt ifrån sanningen prognosen
kan tänkas vara. Detta gäller inte minst för beslutsfattare. Hur går man till väga för
att uppskatta osäkerheten för prognoser? Här är den statistiska vetenskapen mycket
användbar. Nya tekniker och metoder utvecklas ständigt för att kunna möta upp dagens alltmer komplexa strukturer i insamlade data, på vilka prognoser baseras. Sara
Sjöstedt de Luna berättar om prognoser och hur man kan uppskatta deras osäkerhet.
4. workshop: robotik [Mötesplats: Brashörnan]
Robotar – i teorin och praktiken
Sedan ganska många år är vi vana att se robotar inom industrin. De utför monotona
uppgifter som att svetsa eller måla. Vi är mindre vana att se robotar agera i en mer
vardaglig miljö. Visst finns en och annan som dammsuger eller klipper gräset, men
än så länge inga robotar som sköter andra hemmasysslor som att följa barnen till
skolan eller köra bil. Utvecklingen går dock otroligt fort framåt. Workshopen ger en
inblick i var forskningen kring robotar står. Vi visar varför det varit svårt att bygga
robotar som kan hantera en vardaglig miljö och ger exempel på maskiner som kan bli
verklighet i framtiden. Workshopen innehåller en övning med robotar som verktyg i
undervisningen. Vi visar hur robotar kan användas för att konkretisera matematiska
problem och introducera programmering. Under workshopen används Lego Mindstorms. Inga förkunskaper i programmering krävs.
Sara Sjöstedt de Luna
är professor i matematisk statistik vid
institutionen för matematik och matematisk
statistik, Umeå universitet. Hennes forskning
utvecklar statistiska
metoder för att uppskatta osäkerheten
i prognoser och andra uppskattade
kvantiteter.
[email protected]
Erik Billing är Erik Billing är filosofie doktor
i datavetenskap vid
Umeå universitet. Hans
forskning handlar om
hur man bygger robotar
som kan lära sig från
människor. Inspiration
tas från kognitionsvetenskap och
neurofysiologi, med målet att bygga
robotar som lär sig på liknande sätt
som människor.
[email protected]
Max antal deltagare: 16 personer
Obs! Passet pågår hela förmiddagen.
5. Workshop: molekylärbiologi [Mötesplats: Brashörnan kl 09.30]
Vad är molekylärbiologi? (OBS! Passet är 2 timmar, notera starttiden 09.30)
Molekylärbiologi omfattar studier av struktur och funktion av biologiska processer
på molekylär-, cellulär- och organismnivå. Under workshopen visar vi bakterier och
svampar och hur dessa kan orsaka sjukdomar hos oss människor. Vi förklarar hur
bakterier pratar med varandra och hur man kan använda den fluorescerande molekylen GFP i forskning. Du får även stifta bekantskap med några av molekylärbiologins
vanligaste modellorganismer, bananflugan Drosophila melanogaster och nematoden
Caenorhabditis elegans.
Linda Westermark är
doktorand i molekylärbiologi vid Umeå
universitet. Hon studerar hur bakterien
Yersinia pseudotuberculosis interagerar med
och undviker det tidiga
immunförsvaret när den infekterar sin
värd.
[email protected]
Max antal deltagare: 20 personer.
Handledare: Linda Westermark
6. Workshop: arkitektur & design
[Buss avgår kl 08.30 utanför Universum. Buss åter till campus kl 11.45]
Att bygga för framtiden
Vad berättar husen för oss? Vi prövar på arkitektens arbete och skapar byggnader
för framtiden. Framtidens bostäder, skolor och städer står i centrum och vi lär av
historien för att forma och förbättra människors vardag. Kan den antika stadsplaneringen lära oss något i dag? Är den gotiska kyrkoarkitekturen intressant för framtidens arkitektekter?
Att prototypa - en pedagogisk strategi
I arbetet med att bygga kunskap och framtidsvisioner är prototyper ett oumbärligt
redskap för kommunikation, såväl för den egna tankeprocessen som i interaktion
med andra. På Designhögskolan får du prova på, samt få en inblick i hur prototyper
kan användas såväl i undervisning som professionellt, både inom designfältet och i
andra verksamheter.
Workshopen leds av Niklas Andersson och Catharina Henje, lärare och forskare på
Designhögskolan i Umeå.
Max antal deltagare: 25 personer
OBS! Passet pågår hela förmiddagen.
Katrin Holmqvist Sten
är prefekt vid Arkitekthögskolan och lektor i
arkitekturhistoria. Hennes forskning rör byggnaders symbolvärden i
såväl ett samtida som
ett historiskt perspektiv.
[email protected]
Catharina Henje är
utbildad sjukgymnast,
industri- och interaktionsdesigner och
verkar som lärare och
forskare på Designhögskolan, Umeå universitet. Hon undervisar bland
annat i ergonomi, designmetodik och
kreativa processer. Hennes forskning
handlar bland annat om idéhantering
och utformandet av riktade kreativa
processer.
[email protected]
Niklas Andersson är
lärare och forskare
i interaktionsdesign
vid Designhögskolan i
Umeå. Hans forskning
handlar om människadator interaktion från
ett konstnärligt perspektiv med fokus på användarupplevelser
i IT-vardagen.
[email protected]
7. WORKSHOP: SJUKHUSFYSIK [Mötesplats: Brashörnan]
Fysik och teknik i sjukvården – en livsviktig insats
Sjukhusfysiker och medicinsktekniska ingenjörer arbetar i en miljö med snabb
teknisk utveckling - ett spännande möte mellan teknik och vård. Supraledande
magneter och antipartiklar visar hjärnans funktion. Avancerad röntgenteknik ger tredimensionella bilder av kroppens inre. Acceleratorer för cancerbehandling använder
elektroner som går fortare än ljuset. Rörelseanalys inom sjukvården är ett annat nytt
område.
Lennart Olofsson och Fredrik Öhberg håller i ett kombinerat program med föreläsning, studiebesök på sjukhuset och praktiska övningar.
Obs! Passet pågår hela eftermiddagen.
Max antal deltagare: 32 st
Lennart Olofsson är
lektor i strålningsfysik
vid instititutionen för
strålningsvetenskaper,
Umeå universitet, och
ansvarar för grundutbildningen för sjukhusfysiker
och medicintekniska ingenjörer.
[email protected]
Fredrik Öhberg är
sjukhusingenjör på
medicinsk teknik och
informatik vid Norrlands
universitetssjukhus och
forskar inom rörelseanalys.
[email protected]
Parallella sessioner 4:
Onsdag 31 oktober kl 10.30-12.00
1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N200]
Älgens påverkan på skogsmarken
Föreläsningen
Att älgar påverkar träden genom betning är väl känt och ett proges på norska
blem för skogsägare och industri, men det är långt ifrån den enda
påverkan älgar och andra stora hjortdjur har på flora och fauna.
Föreläsningen handlar om hur vi experimentellt har visat hur olika
höga älgtätheter genom sitt bete påverkar viktiga markprocesser som till exempel
kvävetillgång. Hur påverkas trädens dynamik, tillväxt och produktivitet av klövviltbestånden? Hur påverkas växterna på marken av hög vilttäthet? Vad händer med
markens näringstillgång och respiration, samt mångfald och sammansättning av
andra djurarter.
Boreala ekosystems betydelse för atmosfärens växthusgasbalans
Olika ekosystems upptag och avgivning av växthusgaser påverkas i stor utsträckning av klimatet såsom inkommande solljus, nederbörd och temperatur. Under de
senaste decennierna det även vuxit fram kunskap om att olika ekosystem mycket
aktivt påverkar sammansättningen av växthusgaser i atmosfären och därmed också
vädret. I dag pågår forskning över hela världen om hur ekosystemens betydelse för
klimatet ändras som ett resultat av ökade halter växthusgaser i atmosfären. Mats
Nilssons forskning handlar i stor utsträckning om nordliga myrars roll för atmosfärens sammansättning och hur detta påverkar klimatet.
Ingalill Persson kommer från Hedmark i
Norge och disputerade
2003.
Hennes forskning
handlar främst om
hjortdjurens påverkan
på biologisk mångfald,
ekosystemprocesser och vilt.
[email protected]
Mats Nilsson är professor i markvetenskap
med inriktning mot biogeokemi vid institutionen för skogens ekologi
och skötsel, SLU.
[email protected]
2. Föreläsningar: växt- och skogsbioteknik [N220]
Vi måste återvinna – det bara är så
Vi lever i en dynamisk värld med en ökande befolkning och minskande naturresurser. Vi är därför tvingade att återvinna så mycket som möjligt av naturresurserna.
Alger kan användas för att rena vatten och luft samtidigt som de kan producera
värdefulla nyttigheter som bioenergi, kemikalier, gödsel och foder. SLU i Umeå,
Umeå Energi, Umeva och RagnSells samarbetar i ett projekt som syftar till att
undersöka om alger kan rena spillvatten och rökgaser samtidigt som de producerar värdefull biomassa. Nyligen har en pilotanläggning byggts hos Umeå Energi på
Dåva, 10 km norr om Umeå.
Var skall jag vara? Om storspovens val
Precis som människor har storspovar olika behov som måste tillgodoses för att
de skall kunna överleva och fortplanta sig. I och med att de kan förflytta sig ställs
de inför frågan vilken plats som är bäst vid varje given tidpunkt; som när vi väljer
restaurang för lunchen eller skola för våra barn. I en värld utan Försäkringkassa och
mataffär kan resultatet av att välja fel plats lätt bli ödesdigert. Genom att studera
var storspovarna uppehåller sig kan vi lära oss mycket om hur de väljer och vilka
tillgånger som krävs för att storspovbeståndet skall förbli livskraftigt.
Francesco Gentili är
forskare vid institutionen för vilt, fisk och
miljö, SLU, Umeå.
[email protected]
Adriaan de Jong
studerar jordbrukslandskapets häckfåglar
(främst storspovar) och
sädgäss vid institutionen för Vilt, fisk och
miljö, SLU i Umeå.
[email protected]
3. Föreläsningar: modelleringar av levande system [N230]
Skog är en eftertraktad resurs med många möjligheter
Skog har alltid varit en viktig resurs och lokalt har det många gånger lett till ett
överutnyttjande. Som för alla naturresurser är uppföljning av skogens utveckling
ett viktigt led för ett hållbart brukande. Lika viktigt är det att se framåt; vad händer
med resursen beroende av hur vi väljer att hantera den, vilka möjligheter finns och
hur hittar vi bra alternativ? För skog är det möjligt att med modeller beskriva dess
utveckling på kort och lång sikt och dess produktion av varor och tjänster, som
virkes- och biobränsleproduktion, tillgängliga habitat för olika arter, skogens lämplighet för rekreation och mängden kol som lagras in i skogsekosystemet. En rad
modeller kan sättas samman till större modellsystem för användning i skoglig analys
och planering. Ett exempel är det vid SLU nyligen utvecklade Heureka-systemet.
Skogliga Hållbarhetsanalyser (SHa) vid SLU är också en nyligen formad verksamhet
som – bland annat med Heureka som teknisk plattform – utför analyser av skogens
möjligheter.
Tomas Lämås är docent
i skoglig planering.
Han ledde det forskningsprogram som
under 00-talet utvecklade Heureka-systemet.
Heureka är ett analysoch planeringssystem
för ett mångbruksinriktat skogsbruk.
Tomas är nu ledare för Skogliga Hållbarhetsanalyser, SHa, vid institutionen
för skoglig resurshushållning, SLU.
[email protected]
Per Sandström är viltekolog och jobbar som
forskare på Institutionen
för skoglig resurshushållning på SLU i Umeå.
Renskötsel i en komplex värld – olika markanvändning på samma marker
Renskötsel bedrivs på 55 procent av Sveriges landareal och överlappar i tid och
rum med mängder av andra aktiviteter (t.ex. skogsbruk, gruvdrift, infrastrukturutbyggnad, friluftsliv, vatten och vindkraft). Ett fungerande sambruk kan bara uppnås
genom en fungerande, kunskapsbaserad dialog. Som ett steg i att söka lösningar
på komplexa markanvändarfrågor jobbar Skogsstyrelsen och SLU tillsammans med
51 samebyar med att utveckla så kallade Renbruksplaner. Verktyget för att ta fram
Renbruksplaner och det centrala stödet i markanvändardiskussioner är ett skräddarsytt och special producerat GIS (geografiskt informations system) som används
av renskötare. Per Sandström ger exempel från markanvändarfrågor och hur GIS
använts som ett kommunikationsverktyg för att bibehålla sammanhållna, ekologiskt
fungerande landskap.
[email protected]
4. workshop: robotik [forts]
5. workshop: molekylärbiologi [forts]
6. workshop: design & arkitektur [forts, buss till campus 11.45]
7. workshop: sjukhusfysik [forts]
Gemensamma föreläsningar:
Onsdag 31 oktober kl 13.00-14.30
Varför är det så svårt att lära sig matematik? Och vad kan vi göra åt det?
[Aula Nordica]
Föreläsningen
De flesta människor, till och med forskare i matematik, upplever då
ges på engelska
och då svårigheter när de försöker lära sig ny matematik. Mogens
Niss föreläsning fokuserar på några av de tydligaste orsaker forskare
kunnat identifiera till att sådana svårigheter dyker upp. Att identifiera avgörande
hinder är nödvändigt för att kunna göra något åt de problem forskningen observerat. Å andra sidan räcker inte det. Vad vet vi om förutsättningarna för och möjligheterna till en framgångsrik undervisning som motverkar inlärningssvårigheter i
matematik? Den frågan tas också upp i föreläsningen.
Kunskapsnätverk: Digital kultur och nya sammanhang för lärande [Aula Nordica]
Simon Lindgren kommer att prata om de nya förutsättningar och sammanhang för
ofta lekfullt lärande som digitala medier möjliggör. Med utgångspunkt i en teoretisk
överblick med nyckelord som ”participatory culture”, ”collective intelligence” och
”communities of practice” kommer han att göra nedslag i egna forskningsexempel
som handlar om bloggande, fildelning och nätforum för att problematisera villkoren
för hur potentialen i de nya medierna kan förverkligas, eller inte.
Mogens Niss är professor vid Roskilde Universitet i Danmark och
en av världens mest
erkända forskare inom
området matematikdidaktik. Hans forskning
spänner över många olika delområden
och har har publicerat över hundra
vetenskapliga artiklar och mer än tolv
böcker. Dessutom har han varit mycket
drivande när det gäller utveckling
av skolmatematiken i Danmark. 2012
utnämndes han till hedersdoktor vid
Umeå universitets teknisk-naturvetenskapliga fakultet.
[email protected]
Simon Lindgren är
professor i sociologi
vid Umeå universitet.
Hans forskning handlar
om hur digitala medier
förändrar och formar
sociala mönster inom
områden som politik,
kultur och lärande.
[email protected]
