Halva arbetstiden,
hela ansvaret
En rapport om kvinnors deltidsarbete
Omslag s 1
Halva arbetstiden, hela ansvaret
En rapport om kvinnors deltidsarbete
Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2014
Innehåll
1. Kort sammanfattning ....................................................................................... 4
2. Inledning ............................................................................................................ 5
3. Begrepp .............................................................................................................. 6
4. Källor .................................................................................................................. 7
5. Omfattande deltidsarbete i kommunsektorn ................................................ 8
Sysselsättningsgrad och deltid .............................................................................. 8
Stark deltidsnorm i kvinnodominerade yrken ...................................................... 11
Jobbar kvinnor i arbetaryrken deltid hela yrkeslivet? .......................................... 14
6. Den ojämställda frånvaron från arbetsplatsen .............................................. 18
Kvinnor är föräldralediga fyra gånger så länge som män ..................................... 18
Ojämn fördelning av betalt och obetalt arbete .................................................... 20
Kvinnors sjukfrånvaro högre än mäns .................................................................. 22
Sambandet mellan kvinnors föräldraskap och sjukskrivning ............................... 23
7. Vikten av att göra det möjligt för kvinnor att arbeta heltid ......................... 27
Makten över tiden och arbetet ............................................................................... 28
Fungerande välfärdstjänster är en förutsättning för kvinnors heltidsarbete ...... 29
8. Sammanfattande diskussion ............................................................................ 30
9. Kommunals krav ................................................................................................ 32
LITTERATUR ........................................................................................................... 33
3
1. Kort sammanfattning
Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i rapporten:
• För Kommunals medlemmar som arbetar i kommunsektorn har
sysselsättningsgraden, det vill säga hur många procent de arbetar av en
heltidstjänst, ökat sedan slutet av 1990-talet. Det är framför allt Kommunals
kvinnliga medlemmar som har ökat sin sysselsättningsgrad. Trots att kvinnorna
närmat sig männen kvarstår skillnaden i sysselsättningsgrad mellan könen.
• År 2013 arbetade knappt 90 procent av de visstidsanställda i arbetaryrken
i kommunsektorn deltid. Motsvarande siffra för tillsvidareanställda är cirka
40 procent. Det innebär att 136 000 av de visstidsanställda och 135 000 av de
tillsvidareanställda arbetar deltid.
• Omfattande deltidsarbete i kvinnodominerade yrken. Deltidsnormen i
kvinnodominerade yrken drabbar inte bara kvinnor, utan även män som arbetar
i dessa yrken. 57 procent av kvinnorna och 53 procent av männen arbetar deltid
i Kommunals kvinnodominerade yrken i kommunsektorn.
• I mansdominerade yrken arbetar kvinnor oftare heltid än i de
kvinnodominerade. Trots det finns det stora skillnader mellan kvinnors och mäns
heltidsarbete i mansdominerade yrken. 84 procent av männen och 67 procent
av kvinnorna arbetar heltid.
• Många anställda arbetar kort deltid. Det innebär att de arbetar 40 procent eller
mindre av en heltid. Under 2013 arbetade 120 000 personer kort deltid. Det
motsvarar 23 procent av de anställda i Kommunals yrken i kommunsektorn.
• Kvinnor arbetar deltid under en stor del av sitt yrkesliv. När samma grupp
kvinnor respektive män följs under en 20-årsperiod är det tydligt att kvinnor
arbetar deltid under en stor del av sitt yrkesliv. Män arbetar däremot heltid
under majoriteten av sitt yrkesliv.
• Heltidsarbetande har en högre medellön, beräknat på en heltidslön, än
deltidsarbetande. Den som arbetar fler timmar får högre inkomst dels genom
högre sysselsättningsgrad, dels genom att heltidslönen blir högre.
• Ett ojämställt familjeliv leder till ett ojämställt yrkesliv. Eller tvärtom. Kvinnor
tar fortfarande det största ansvaret för barn och hem, och är ofta den förälder
som går ner i arbetstid för att få både familjeliv och yrkesliv att fungera.
• Det är viktigt att skapa förutsättningar för kvinnor att arbeta heltid. En
välutbyggd barn- och äldreomsorg är en förutsättning för kvinnors heltidsarbete.
När dessa välfärdstjänster inte fungerar är det framför allt kvinnor som tvingas gå
ner i arbetstid eller sluta att yrkesarbeta.
4
2. Inledning
Den här rapporten har som syfte att undersöka hur utbrett deltidsarbetet är i
arbetaryrken i kommunsektorn och hur utvecklingen av sysselsättningsgrad ser ut
över tid. I Kommunals statistik kan även samma grupp medlemmar följas under
en 20-årsperiod. Påbörjar dessa medlemmar sitt yrkesliv med deltidsarbete eller
heltidsarbete? Om de påbörjar sitt yrkesliv med deltidsarbete, kommer de att
successivt öka sin sysselsättningsgrad över tid? Den här rapporten undersöker
även sambandet mellan sysselsättningsgrad och löneutveckling. En fråga som den
försöker besvara är exempelvis om deltidsarbetande har samma medellön som
heltidsarbetande.
Kvinnor är mer frånvarande än män från arbetsplatsen på grund av föräldraledighet
och sjukskrivning. Det tycks även finnas ett samband mellan familjebildande och
sjukskrivning för kvinnor. Den här rapporten undersöker även det sambandet
närmare och försöker diskutera varför förutsättningarna ser olika ut för kvinnor och
män i yrkes- och familjelivet.
Eftersom kvinnor fortfarande tar det största ansvaret för barn och hushåll är
det viktigt med väl fungerande välfärdstjänster för att möjliggöra kvinnors
heltidsarbete. En utbyggd barnomsorg är en förutsättning för att småbarnsföräldrar
ska kunna arbeta heltid. En försämrad äldreomsorg riskerar att få konsekvenser
för de medelålders barnen, framför allt döttrarnas, heltidsarbete. Rapportens
avslutande del diskuterar vilka förutsättningar som krävs för att öka kvinnors
möjligheter att arbeta heltid.
En annan orsak till frånvaro från arbetsmarknaden är arbetslöshet. Framför allt
drabbas kvinnor i kommunsektorn av deltidsarbetslöshet, det vill säga att de vill
arbeta fler timmar men möjligheten till heltidstjänst finns inte. Samtidigt ökar
visstidsanställningarna i antal, det kan innebära luckor av arbetslöshet mellan olika
anställningar. Det kan i sin tur påverka arbetstagares exponering för arbetslöshet.
Arbetslöshet kommer emellertid inte diskuteras inom ramen för denna rapport.
5
3. Begrepp
Oftast avser deltid en arbetstid som utgör en viss andel av normalarbetstiden för
heltid. I Sverige brukar en arbetstid på 35 timmar eller mer per vecka betraktas
som en heltid medan en deltid innebär mindre än 35 timmar per vecka. Deltid kan
även delas upp i kort och lång deltid, där kort deltid är 1–19 timmar per vecka och
lång deltid är 20–34 timmar per vecka.1)
I det första avsnittet av den här rapporten används två snarlika definitioner av
del- och heltid. I de inledande figurerna definieras deltid som 1–99 procent av en
heltid. En kort deltid är 40 procent eller mindre av en heltid och en lång deltid är
mellan 41 och 99 procent av en heltid.
När medlemmarna i panelen följs, det vill säga de medlemmar som Kommunal kan
följa över tid, definieras kort deltid som ovan. En lång deltid däremot är mer än
40 procent, men mindre än 95 procent av en heltid. Heltid innebär följaktligen en
sysselsättningsgrad på 95 procent eller mer av en heltid. Deltid definieras även på
andra sätt i rapporten, men på de ställen som andra definitioner används än de som
redan angetts står det utskrivet i texten.
Ett begrepp som ofta används i texten, framför allt inledningsvis, är Kommunals
organisationsområde i kommunsektorn. Det vill säga alla de yrken som Kommunal
normalt organiserar i kommuner och landsting. Stora yrkesgrupper är exempelvis
undersköterskor, barnskötare och personliga assistenter.
I rapporten används också begreppen tillsvidareanställning och visstidsanställning.
En tillsvidareanställning är en fast anställning. Visstidsanställning används som
samlingsbegrepp för vikariat och allmän visstidsanställning. På flera ställen i
rapporten används också begreppen trygg och otrygg anställning. Med trygg
anställning menas de som har en tillsvidareanställning och otrygg anställning är ett
samlingsnamn för visstidsanställda.
Skillnaden mellan lön och inkomst är central i fråga om deltidsarbete. I rapporten
räknas alla utbetalda månadslöner om till heltidslöner, det vill säga hypotetiska
månadslöner, sådana de skulle ha varit om personerna arbetat heltid. Den som
arbetar halvtid för 10 000 kronor i månaden, har exakt samma lön per arbetad
timme som den som arbetar heltid för 20 000 kronor i månaden.
1) Jönsson L. och Hartman L. (2008), s. 22.
6
Om lön är mängden pengar per tidsenhet är inkomst beroende av mängden tid.
Den som arbetar fler timmar får högre inkomst än den som arbetar få timmar,
även om lönen är densamma. Sysselsättningsgrad är hur stor andel av en heltid
som en person arbetar. Om två personer har samma heltidsmånadslön, men olika
sysselsättningsgrader, har de därför olika inkomster, deras ”utbetalda” löner skiljer
sig åt. Den person som har en sysselsättningsgrad på 50 procent får hälften av
den inkomst som den som har en sysselsättningsgrad på 100 procent. Det innebär
emellertid inte att de som arbetar deltid har samma heltidslön som en som arbetar
heltid.
4. Källor
Denna rapport bygger framför allt på Kommunals lönestatistik för kommunal sektor
som baseras på samma rådata som redovisas i SCBs lönestrukturstatistik. Den statistik
som följer medlemmar över tid grundar sig även den på Kommunals lönestatistik.
Under hösten 2013 genomförde Kommunal även en medlemspanel med hjälp
av Novus där frågor angående deltidsarbete ställdes till medlemmarna. Totalt
svarade nästan 2 500 medlemmar. Eftersom medlemmar med förtroendeuppdrag
tenderar att svara på medlemsenkäter oftare än ”vanliga” medlemmar har de
förtroendevalda viktats ned i undersökningen.
Utöver lönestatistiken och medlemspanelen ligger även en rad rapporter från bland
annat Försäkringskassan till grund för den här rapporten.
7
5. Omfattande deltidsarbete
i kommunsektorn
Forskning om deltidsarbete i Sverige och internationellt har visat att deltid till
stor del är knuten till kön och de olika normer beträffande förvärvsarbete som
finns för kvinnor och män. Deltidsarbete är vanligast inom kvinnodominerade
yrken, verksamheter som i första hand sysselsätter män erbjuder oftare
heltidsanställningar.
Kvinnors deltidsarbete är heller inte bara en fråga om kön, utan även klass.2)
LO:s rapport Tid, makt och pengar konstaterar att cirka 10 procent av männen
i tjänstemannayrken och 15 procent av männen i arbetaryrken arbetar deltid.
Motsvarande siffra för kvinnorna i tjänstemannayrken är strax över 30 procent och
för kvinnorna i arbetaryrken cirka 55 procent.3)
Sysselsättningsgrad och deltid
Figur 1 visar utvecklingen av sysselsättningsgrad från 1999 till 2012 för alla anställda
och medlemmar som jobbar i arbetaryrken i kommunsektorn. I de yrken som
Kommunal organiserar har sysselsättningsgraden, det vill säga hur många procent en
anställd arbetar av en heltidstjänst, ökat något över tid. Det framgår av figuren nedan.
100
95
90
85
Procent
80
75
70
65
60
55
ssg för medlemmar
Källa: Kommunals lönestatistik
2) Red E. Blomberg och K. Niskanen (2013), s. 62.
3) LO (2014), s. 6.
8
2
1
20
1
0
20
1
9
20
1
8
20
0
7
20
0
6
20
0
5
20
0
4
20
0
3
20
0
2
20
0
1
20
0
0
20
0
20
0
9
50
19
9
Figur 1.
Utveckling av
sysselsättnings­
grad uppdelat
på medlemmar
respektive
alla anställda,
Kommunals
organisations­
område i
kommun­sektorn,
1999–2012
ssg för alla
Det är svårt att veta exakt varför utvecklingen av sysselsättningsgrad ser
ut som den gör. En generell tendens på arbetsmarknaden är att kvinnor
ökat sin sysselsättningsgrad och närmat sig männens. Andra orsaker till att
sysselsättningsgraden successivt ökat kan vara att de skrivningar som finns i
det största avtalet med Sveriges kommuner och landsting (SKL) angående
möjligheten att begära ökad sysselsättningsgrad har börjat användas
mer frekvent sedan början av 2000-talet. Samtidigt är det möjligt att fler
kommuner uppmärksammat deltidsnormen som drabbar anställda som jobbar
i kvinnodominerade yrken och därför arbetat mer aktivt med rätten till heltid.
Allt detta kan säkert till viss del förklara att sysselsättningsgraden ökat.
Det är positivt att sysselsättningsgraden har ökat, om än från en relativt låg nivå.
Samtidigt är det oroande att antalet tillsvidareanställda minskar samtidigt som
antalet visstidsanställda ökar. Det framgår av figuren nedan.
450 000
400 000
350 000
Antal personer
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
19
98
0
19
Figur 2.
Antalet
visstidsanställda
och tillsvidare­
anställd,
Kommunals
organisations­
område,
kommunsektorn,
1998–2012
Tillsvidare
Visstid
Källa: egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012
Kommunal har i ett flertal rapporter4) konstaterat att medlemmarna har trygga
anställningar och oftare arbetar heltid än de som inte är medlemmar. År 2008 var
25 procent av de anställda inom Kommunals organisationsområde visstidsanställda.
För 2013 var siffran 31 procent. De visstidsanställda har en lägre sysselsättningsgrad
än tillsvidareanställda och är ofta oorganiserade. En anledning till att antalet
visstidsanställningar ökat efter 2008 är på grund av att anställningsformen allmän
visstidsanställning infördes 2007. Den gör det möjligt för arbetsgivare att stapla olika
former av visstidsanställningar på varandra under flera år.
4) Se exempelvis Visstid på livstid och Är det har okej?
9
Samtidigt är personalomsättningen hög i många av de yrken som Kommunal
organiserar i kommunsektorn. Var fjärde anställd byts ut varje år och in kommer
nya medarbetare på otrygga anställningar med låg sysselsättningsgrad. Eftersom
personalomsättningen är hög är det rimligt att anta att de som har otrygga
anställningar byts ut av arbetsgivarna, eller självmant väljer att lämna. Den här
processen sänker sysselsättningsgraden för de som inte är organiserade.5)
Figur 3 visar att det framför allt är de visstidsanställda som arbetar deltid. Hela
136 000 av de visstidsanställda arbetade deltid under 2013. Det motsvarar nästan
90 procent av alla visstidsanställda. Motsvarande siffra för de tillsvidareanställda
under samma år var cirka 40 procent. Den höga andelen deltidsarbetande bland de
visstidsanställda stärker förklaringen till att sysselsättningsgraden har minskat för
icke-medlemmar eftersom allt fler visstidsanställda sänker sysselsättningsgraden
inom organisationsområdet.
250 000
Tillsvidareanställd
218 000
Visstidsanställd
200 000
Antal
Figur 3. Antalet
hel- respektive
deltidsarbetande
fördelade efter
tillsvidare- och
visstidsanställda,
Kommunals
organisationns­
område,
­kommunsektorn,
2013
135 000
150 000
136 000
100 000
50 000
0
21 000
Heltid
Deltid
Källa: Kommunals lönestatistik
5) Kommunal (2014), s. 8.
10
Stark deltidsnorm i kvinnodominerade yrken
Figur 4 visar att sysselsättningsgraden framför allt har ökat för kvinnorna.
Å andra sida låg männen på en hög nivå redan 1999. Men även om de kvinnliga
medlemmarnas sysselsättningsgrad har ökat finns det en betydande skillnad mellan
kvinnor och män. Som nämndes i föregående del av rapporten är det rimligt att
anta att kvinnors ökade sysselsättningsgrad har drivit upp sysselsättningsgraden för
alla dem som jobbar i arbetaryrken i kommunsektorn.
100
95
90
85
Procent
80
75
70
65
60
55
12
11
20
10
20
09
20
08
20
07
20
06
Män – medlemmar
20
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
20
99
50
19
Figur 4.
Utvecklingen av
sysselsättnings­
grad för
Kommunals
medlemmar
uppdelat på
kvinnor och män,
Kommunals
organisations­
område,
kommunsektorn,
1999–2012
Kvinnor – medlemmar
Källa: Kommunals lönestatistik
Att män har en högre i sysselsättningsgrad än kvinnor kan bero på att kvinnor
och män, även inom Kommunals organisationsområde, arbetar inom olika
yrken. I många av de kvinnligt dominerade yrkena är deltid norm. Den normen
gäller även för de män som arbetar i de kvinnodominerade yrken, exempelvis
äldreomsorgen. Det framgår av figur 5 att även män i kvinnodominerade yrken
jobbar deltid i stor utsträckning, även om en något högre andel av männen arbetar
heltid i jämförelse med kvinnorna.
11
100
Heltid
90
Deltid
80
70
Procent
Figur 5.
Andel heltidsrespektive
deltids­arbetande
i kvinno­
dominerade
yrken, Kommunals
organisations­
område,
kommunsektorn,
2013
57
60
50
53
47
43
40
30
20
10
0
Kvinnor
Män
Källa: Kommunals lönestatistik
Gäller det motsatta i mansdominerade yrken? En högre andel kvinnor arbetar
heltid i mansdominerade än i kvinnodominerade yrken. Trots det arbetar
fortfarande en större andel kvinnor deltid än män i de mansdominerade yrkena.
Figur 5 och 6 visar att det är stora skillnader i heltids- och deltidsarbete i
kvinno- respektive mansdominerade yrken, och att även män som arbetar i
kvinnodominerade yrken drabbas av deltidsnormen.
Heltid
100
80
70
Deltid
84
90
Procent
Figur 6.
Andel heltidsrespektive
deltids­anställda i
mansdominerade
yrken, Kommunals
organisations­
område,
kommunsektorn,
2013
67
60
50
40
33
30
16
20
10
0
Kvinnor
Män
Källa: Kommunals lönestatistik
12
Delas deltidsarbetet upp i lång- och kort deltid blir bilden tydlig av hur utbrett
deltidsarbetet är i arbetaryrken inom kommunsektorn. Här definieras kort deltid
som 40 procent eller mindre av en heltid. Lång deltid som mer än 40 procent men
mindre än 100 procent av en heltid. Till heltid räknas de som arbetar 100 procent.
Av figur 7 framgår att endast 47 procent av de anställda inom Kommunals
organisationsområde arbetade heltid förra året. 30 procent arbetade lång deltid och
23 procent kort deltid. I antal anställda innebär det att 239 000 anställda arbetade
heltid, 152 000 arbetade lång deltid och 120 000 arbetade kort deltid. Det visar att
en betydande andel av de deltidsarbetande har en låg sysselsättningsgrad.
Figur 7.
Andelen heltidsrespektive
deltids­anställda,
Kommunals
organisations­
område,
­kommunsektorn,
2013
23%
Heltid
47%
Lång deltid
Kort deltid
30%
Källa: Kommunals lönestatistik
Sammanfattningsvis går det att konstatera att deltidsarbetet är utbrett och att en
betydande andel av de deltidsarbetande dessutom har en låg sysselsättningsgrad.
Deltidsarbetets omfattning är beroende av om ett yrke är kvinno- eller
mansdominerat. I kvinnodominerade yrken är deltiden norm. Men deltidsarbetet
är även utbrett bland kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken. Det innebär
att det antagligen finnas andra strukturer som påverkar om en kvinna arbetar deltid
än enbart om hon arbetar i ett kvinno- eller mansdominerat yrke.
13
Jobbar kvinnor i arbetaryrken deltid hela yrkeslivet?
I Kommunals lönestatistik kan medlemmar som varit med varje år från
och med 1994 till och med 2012 följas. Det rör sig om strax över 100 000
individer, cirka 90 000 kvinnor och 10 000 män. Fortsättningsvis kommer den
här gruppen medlemmar att kallas för panelen. Liksom i föregående figur är
sysselsättningsgraden uppdelad i kort- respektive lång deltid samt heltid. Här
definieras kort deltid som i förgående avsnitt och lång deltid som 41 till 94 procent
av en heltid och heltid följdaktningsvis som 95 procent eller mer av en heltid.
Figur 8 visar hur andelen som arbetar heltid har ökat från och med 1994 till och
med 2012 samtidigt som andelen som arbetar lång deltid minskat något. År 1994
när mätningen började arbetade 43 procent av medlemmarna i panelen heltid,
55 procent arbetade lång deltid och två procent arbetade kort deltid. Nästan
20 år senare, 2012, arbetade 64 procent heltid, 35 procent lång deltid och en
procent kort deltid. Det innebär att över tid rör sig denna grupp medlemmar
från lång deltid mot heltid. Även om det finns en rörelse från lång deltid till heltid
är ändå deltidsarbetet utbrett bland de medlemmar som har arbetat länge inom
kommunsektorn.
100
90
80
70
Procent
Figur 8.
Utvecklingen av
kort- och lång
deltid samt heltid
för medlemmar
i panelen,
Kommunals
organisations­
område,
kommunsektorn,
1994–2012
60
50
40
30
20
10
0
1994
2000
2006
Heltid
Källa: Kommunals lönestatistik
14
Lång deltid
2012
Kort deltid
Som nämndes inledningsvis är deltidsarbete en klassfråga för kvinnor, men
inte i samma utsträckning för män. Hur ser det då ut inom Kommunals
organisationsområde om de medlemmar som ingår i panelen delas upp utifrån kön?
Figur 9 visar hur heltid har utvecklat sig över tid för kvinnor och män. Där framgår
att män i panelen i mycket större utsträckning än kvinnor har arbetat heltid under
den senaste 20-årsperioden. För kvinnor ser det annorlunda ut. Gruppen rör
sig delvis från deltid mot heltid. När Kommunal började mäta 1994 arbetade 38
procent av de ca 90 000 kvinnor som ingår i panelen heltid. Nästan 20 år senare
arbetade 61 procent heltid. För gruppen kvinnor finns det med andra ord en
rörelse från deltid till heltid över tid. Men de kommer inte ifatt männen. Efter
20 år arbetar fortfarande en stor del av gruppen kvinnor deltid.
100
90
80
Andel i procent
70
60
50
40
30
20
10
9
19 4
9
19 5
9
19 6
9
19 7
9
19 8
9
20 9
0
20 0
0
20 1
0
20 2
0
20 3
0
20 4
0
20 5
0
20 6
0
20 7
0
20 8
0
20 9
1
20 0
1
20 1
12
0
19
Figur 9.
Andelar av
panelen som
arbetar heltid
uppdelat på
kvinnor och män,
Kommunals
organisations­
område,
­kommunsektorn,
1994–2012
Män – heltid
Kvinnor – heltid
Källa: Kommunals lönestatistik
Det är tydligt att kvinnors mönster gällande sysselsättningsgrad skiljer sig åt
från mäns när samma grupp av medlemmar följs under 20 år. För kvinnor är
deltidsarbete norm. Även om det finns en rörelse från deltid till heltid för gruppen
arbetar många fortfarande deltid efter nästan 20 år i yrket/branschen.
15
Lönegapet mellan kvinnor och män i Sverige var 13,9 procent under 2012. Vid
beräkning av lönegapet räknas allas löner upp till heltid. Eftersom kvinnor arbetar
deltid i mycket större utsträckning än män är det faktiska lönegapet mycket större
än vad det ger sken av. Vad kan tänkas hända med kvinnors löner om de ökade sin
sysselsättningsgrad? Skulle lönegapet minska?
I figur 10 redovisas utvecklingen av medellönen för medlemmarna i panelen.
Medellönen är medlemmarnas löner uppräknat till heltid, det vill säga den
månadslön de skulle ha haft om personerna arbetat heltid. Av figuren framgår att
anställda som arbetar heltid har en högre medellön än de som arbetar deltid.
24 000
23 000
22 000
Kronor
Figur 10.
Utvecklingen
av medellön för
medlemmarna
i panelen,
Kommunals
organisations­
område,
­kommunsektorn,
2008–2012
21 000
20 000
19 000
18 000
2008
2009
Heltid
2010
2011
Lång deltid
2012
Kort deltid
Källa: Kommunals lönestatistik
I tabellen ovan redovisas skillnaderna i medellön för dem i panelen som arbetar
kort- respektive lång deltid i förhållande till dem som arbetar heltid. Tabellen visar
att de som arbetade lång deltid 2008 hade 400 kronor mindre i medellön än de som
arbetade heltid. De som arbetade kort deltid hade en medellön som var 900 kronor
mindre än de som arbetade heltid. Under 2012 hade en anställd som arbetade
lång deltid 600 kronor mindre i medellön och de som arbetade kort deltid hade
1 400 kronor mindre i medellön än de som arbetade heltid. De som arbetar deltid,
det vill säga de som har en sysselsättningsgrad som är mindre än 100 procent, har
en lägre heltidslön än de som arbetar heltid.
16
Tabell 1.
Skillnader i
medellön mellan
medlemmarna
i panelen som
arbetar kort
deltid, lång
deltid och heltid,
Kommunals
organisations­
område,
kommuns­ektorn,
2008–2012
År
Kort deltid
Lång deltid
2008
–900
–400
2009
–1 000
–500
2010
–1 200
–500
2011
–1 300
–500
2012
–1 400
–600
Källa: Kommunals lönestatistik, siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal
Intressant att notera är att skillnaden i medellön har en tendens att öka över tid.
Det beror delvis på att löner ofta beräknas i procent och inte i kronor. Säg att
löneökningen ett år är 2,5 procent. 2,5 procent beräknat på 23 000 kronor är mer
än 2,5 procent beräknat på 21 000 kronor.
Det verkar med andra ord finnas en ”deltidsstraff” som innebär att anställda som
arbetar deltid får en lägre inkomst eftersom de har en lägre sysselsättningsgrad.
Att inkomsten skiljer sig åt mellan en person som arbetar heltid och en person
som arbetar deltid, särskilt om löneläget är detsamma, kanske inte är konstigt.
Men att deltidsarbetande också får en lägre inkomst till följd av att deras löneläge,
det vill säga deras löner uppräknat till heltid, är sämre än för dem som arbetar
heltid kan det upplevas som orättvist.
För att höja kvinnors inkomster är det viktigt att de ökar sin sysselsättningsgrad;
kvinnor kommer att tjäna mer pengar om de arbetar fler timmar. Börjar kvinnor
arbeta heltid i större omfattning kommer dessutom deras lönenivå öka. Det skulle
med stor sannolikhet minska det lönegap som finns mellan kvinnor och män.
Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare
och arbetstagare med tidsbegränsad anställning har som uppgift att motverka
diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med
tidsbegränsad anställning när det gäller löne- och andra anställningsvillkor.6)
Om en anställd som deltidsarbetar upplever att den har fått sämre lön än
tillsvidareanställda har en den deltidsanställda möjligheten att pröva detta rättsligt.
6) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20020293.HTM
17
6. Den ojämställda frånvaron från
arbetsplatsen
Utöver att deltid är norm i många kvinnodominerade yrken finns det minst två andra
faktorer som gör att kvinnor inte är lika närvarande på arbetsplatsen som män. Den
ena är uttaget av föräldraledighet och den andra är kvinnors höga sjukskrivningstal.
Både föräldraledighet och sjukskrivningar kan förklara kvinnors utbredda deltidsarbete
inte bara återfinns i kvinnodominerade yrken utan även i mansdominerade.
Kvinnor är föräldralediga fyra gånger så länge som män
Sedan föräldraförsäkringens införande 1974 har det förts diskussioner om att
delar av försäkringen borde reserveras till vardera föräldern för att uppnå ett
mer jämställt uttag. 1995 reserverades 30 dagar till vardera föräldern och 2002
reserverades ytterligare en månad samtidigt som försäkringen förlängdes med
ytterligare en månad.7)
De pappor som ökade sitt föräldrapenningsuttag vid införandet av den första
reserverade månaden var de pappor som tidigare hade använt försäkringen i liten
omfattning. I huvudsak var det pappor med låg inkomst, förgymnasial utbildning
och pappor födda utomlands. Införandet av den andra reserverade månaden
hade inte samma utjämnande effekt inom gruppen pappor. Införandet av de
två reserverade månaderna har inte haft någon större betydelse för storleken
på gruppen föräldrar som delar jämställt på föräldrapenningdagarna. För att
uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen införde den nuvarande
regeringen en jämställdhetsbonus 2008. Den är ett ekonomiskt incitament för
föräldrar att använda föräldraförsäkringen på ett mer jämställt sätt, men den har
inte gett önskat resultat. Det är bara 13 procent av föräldrarna som delar dagarna
jämnt emellan sig under barnets två första år, det vill säga att antingen mamman
eller pappan tar ut minst 40 procent av föräldrapenningdagarna.8)
Under 2013 tog kvinnor ut 75,6 procent av samtliga föräldrapenningdagar.
Även om mäns uttag av föräldrapenningdagar ökar långsamt är det också viktigt
att undersöka den faktiska föräldraledigheten för kvinnor respektive män. Då
framkommer en bild där kvinnors frånvaro från arbetsplatsen/arbetsmarknaden
är betydligt längre i samband med att de får barn än vad som tidigare varit känt.
Kvinnor är föräldralediga på hel- och deltid i 15,3 månader. Motsvarande siffra för
män är 3,8 månader.9) Med andra ord innebär det att kvinnor i större utsträckning
är lediga under längre perioder än vad deras föräldrapenninguttag avspeglar, medan
mäns uttag i hög grad motsvaras av deras föräldrapenninguttag.10) Kvinnornas och
männens andel av uttaget av vård av barn (VAB) har däremot inte förändrats mycket
7) Socialförsäkringsrapport (2013:8), s. 9.
8) Socialförsäkringsrapport (2013:8), s. 9–10, 15.
9) Socialförsäkringsrapport (2013:9), s. 17–18.
10) Socialförsäkringsrapport (2012:9), s. 14.
18
under tidsperioden 2000–2013, utan har i genomsnitt legat runt 65–66 procent för
kvinnor respektive 34-35 procent för män.11)
Det finns olika faktorer, både på individnivå och i parrelationen, som påverkar hur
föräldrar fördelar föräldraledigheten emellan sig. Sannolikheten för ett jämställt
uttag är störst när föräldrarna är ungefär jämngamla. Större åldersskillnader har
en negativ inverkan oavsett om det är mamman eller pappan som är den äldre.12)
Att yngre är bättre på att fördela föräldrapenningdagarna jämnt emellan sig inger
en förhoppning om att det sker en förändring mot ett mer jämställt familjeliv och
arbetsliv.
Utbildningsnivå är också en faktor som påverkar uttaget av föräldrapenningdagar, ju
högre utbildning desto mer jämställt uttag. För mammor som har en eftergymnasial
utbildning kortare än två år ökar sannolikheten för ett jämställt uttag kraftigt
jämfört med gymnasial utbildning. Mönstret är det samma för pappor, men inte
lika starkt.13) Det innebär att utbildningsnivå, särskilt kvinnornas, har stor betydelse
för fördelningen av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna. Eftersom många
av Kommunals kvinnliga medlemmar inte har en eftergymnasial utbildning är
det rimligt att anta att de tar ut en stor del av föräldrapenningdagarna och är
föräldralediga under en lång period.
Med ökad inkomst för mamman ökar också sannolikheten för att fördela
föräldrapenningdagarna på ett jämställt sätt. Däremot är det pappor med de
lägsta och de högsta inkomsterna som har minst sannolikhet att dela jämt på
föräldrapenningdagarna.14) Det här tyder också på att det är Kommunals kvinnliga
medlemmar som tar ut en stor del av dagarna eftersom de många gånger har
låg inkomst. Har de dessutom barn med en man som arbetar i ett LO-yrke
pekar det ytterligare mot att kvinnorna i arbetaryrken tar ut en större andel av
föräldrapenningdagarna.
Det argumenteras ofta att kvinnor tar ut den största delen av föräldrapenningdagarna
för att de tjänar sämre än män. Försäkringskassans rapport De jämställda föräldrarna
pekar på det paradoxala i att kvinnor som tjänar över taket i föräldraförsäkringen
har en betydligt större sannolikhet att leva i en jämställd relation. Samtidigt har män
som tjänar över taket en mindre sannolikhet för ett jämställt uttag. Detta talar emot
att inkomsten generellt är det som styr uttaget. De paradoxala resultaten kan också
beskrivas som att mammor och pappor med höga inkomster beter sig på ett likartat
sätt, det vill säga de tar ut färre föräldrapenningdagar än andra mammor och pappor.
Ett likartat beteende ger emellertid motsatt effekt på jämställdheten i föräldrapenninguttaget. Mammans minska föräldrapenninguttag ökar jämställdheten, medan
pappans minskade uttag är negativt för jämställdheten. Med andra ord, mammor
och pappor med höga inkomster beter sig på ett likartat sätt, det vill säga att de tar ut
färre föräldrapenningdagar än andra mammor och pappor.
11) www.forsakringskassan.se
12) Socialförsäkringsrapport (2013:8), s 22.
13) Socialförsäkringsrapport (2013:8), s 17–18.
14) Socialförsäkringsrapport (2013:8), s 17–18.
19
Även om utbildning och inkomst är de två mest betydelsefulla faktorerna pekar
rapporten från Försäkringskassan på att huruvida du är mamma eller pappa har en
avsevärt större betydelse för hur ditt föräldrapenninguttag ser ut. Slutsatsen som
kan dras av detta är att kön är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar
delar föräldrapenningdagarna emellan sig. Normer kopplade till könstillhörighet
har förmodligen stor betydelse för uttag av föräldrapenningdagar.15) En ojämställd
fördelning av föräldraledighet mellan kvinnor och män resulterar i olika
arbetsbörda, skilda livsvillkor och skilda förutsättningar att ta del av såväl arbetsliv
som relationen till barnen.
Ojämn fördelning av betalt och obetalt arbete
Vid en jämförelse mellan 1990 och 2010 har kvinnor och män närmat sig varandra
gällande tidsanvändning. Det framgår av figur 11. Trots det kvarstår stora skillnader.
Män lägger något fler timmar på förvärvsarbete än vad kvinnor gör. Det större
antalet timmar på förvärvsarbete vägs dock inte upp av den betydligt större andelen
obetalt omsorgs- och hushållsarbete som kvinnor utför.16)
Figur 11.
Genomsnittlig
tid för aktiviteter
år 2010, 2000
och 1990.
Befolkningen
20–84 år. Alla
veckodagar,
Timmar per dag
12
10
8
6
4
2
0
Kvinnor
Män
Förvärvsarbete,
totalt
Kvinnor
Män
Hemarbete,
totalt
Kvinnor
Män
Personliga behov,
totalt
2010
Källa: SCB
15) Socialförsäkringsrapport (2013:8), s. 30.
16) Socialförsäkringsrapport (2013:9), s. 32.
20
Kvinnor
Män
Fritid,
totalt
2000
1990
Det är också viktigt att notera att vid skattningar av arbetstid riskerar det obetalda
arbetet att underskattas i jämförelse med det betalda arbetet. Det beror på
att vid mätning av betalt arbete ingår tid för pauser, som exempelvis fika och
lunch, medan det obetalda arbetet enbart mäter den faktiska tiden som läggs på
respektive uppgift.17)
Det finns forskning som indikerar ett samband mellan användandet av
föräldraförsäkringen och framtida fördelning av betalt och obetalt arbete. Redan
innan barnets födelse skiljer antalet arbetade timmar per vecka åt mellan kvinnor
och män. Den bilden förstärks när barnet har fyllt 1,5 år. Innan föräldraledigheten
arbetade 65 procent av kvinnorna och 70 procent av männen heltid. Efter att
barnet fyllt 1,5 år arbetade 57 procent av kvinnorna och 65 procent av männen
heltid.18)
Tabell 2.
Antalet arbetade
timmar per vecka,
inklusive övertid,
procent
Andel kvinnor
Andel män
Arbetade timmar
per vecka
Innan
föräldraledighet
Idag
Innan
föräldraledighet
Idag
1–34
19
29
2
5
35+
80
71
98
95
Källa: Försäkringskassan
När barnet har fyllt 1,5 år har 65 procent av kvinnorna någon gång arbetat deltid
jämfört med 23 procent av männen. Majoriteten av kvinnorna som någon gång
har arbetat deltid har gjort det längre än ett år. Den största gruppen av männen
har gjort det i mindre än ett år. Den här fördelningen av betalt arbete får
konsekvenser för fördelningen av omsorgsarbete och hushållsarbete i hemmet:
•Kvinnor utför majoriteten av omsorgsarbetet i relation till barnen i hushållet.
76 procent av kvinnorna utför mer än 50 procent av omsorgsarbetet, vilket ska
jämföras med 20 procent av männen. Kvinnor står dessutom för en ännu större
andel av planeringen av omsorgsarbetet än själva genomförandet.19)
•Det förefaller vara så att hushållsarbetet är något mer jämt fördelat. Cirka
30 procent av både kvinnor och män utför mellan 51 och 60 procent av
hushållsarbetet. Däremot är det hela 41 procent av kvinnorna som utför
mer än 61 procent av hushållsarbetet, jämfört med enbart 18 procent av
männen. Precis som för omsorgsarbete är planeringen av hushållsarbetet mer
omjämställt fördelat än själva utförandet.20)
17) Socialförsäkringsrapport (2013:9), s. 10.
18) Socialförsäkringsrapport (2013:9), s. 21.
19) Socialförsäkringsrapport (2013:9), s. 22–23.
20) Socialförsäkringsrapport (2013:9), s. 23.
21
Fördelningen av föräldraledigheten och hur paren fördelar det obetalda arbetet
kvarstår ett antal år senare. Ju större andel av föräldraledigheten som kvinnan tar
ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet utför hon. Samma samband
finns hos männen, men eftersom det är kvinnorna som tar ut den större andelen av
föräldraledigheten är det också de som utför den större andelen av hushållsarbetet.21)
Den påverkan kvinnors deltidsarbete har på lön och löneutveckling får inte
bara effekt på kort sikt i form av låg lön och låga ersättningsnivåer i olika
socialförsäkringssystem. På lång sikt påverkar det även pensionen.
Kvinnors sjukfrånvaro högre än mäns
Under 1970- och 1980-talet ökade kvinnors arbetskraftsdeltagande från 65 procent
av männens år 1970 till 90 procent av männens 1990. Det finns ingen officiell
statistik som anger vilken grupp av kvinnor som ökat sitt arbetskraftsdeltagande,
men med tanke på utbyggnaden av barnomsorgen och av föräldraförsäkringen
under samma period tyder på att det främste var kvinnor med småbarn som ökat sitt
deltagande på arbetsmarknaden. När det gäller sjukfrånvaro var det under 1960- och
1970-talet ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Från 1980-talets början och
framåt har emellertid kvinnor haft fler sjukpenningdagar än män.22) Under 1994 var
kvinnors sjukpenningtal 25 procent högre än mäns. År 2002 var motsvarande siffra
71 procent. Därefter har sjukpenningtalet för både kvinnor och män minskat, men
skillnaderna kvarstår.23)
Andelen kvinnor som arbetar har ökat under de senaste 30 åren. Samtidigt tar
kvinnor fortfarande det största ansvaret för omsorg om barn och hushåll. Ett utfall
av den ojämna arbetsfördelningen mellan kvinnor och män skulle kunna vara sämre
hälsa och ökad sjukskrivning.
Att kvinnors sjukfrånvaro ökar under graviditeten för att sedan minska under
föräldraledigheten är inte särskilt konstigt. Det som däremot är anmärkningsvärt
är könsskillnaderna i sjukfrånvaro efter det att barnet har fyllt ett år. Då börjar
kvinnors genomsnittliga sjukfrånvaro att stiga brant för att bli ungefär det dubbla
jämfört med männens då barnet är runt två år gammal. Betydelsen av barn är
stor för könsskillnaden i sjukfrånvaro inom hushållet. Den största betydelsen för
könsskillnaden i sjukfrånvaro återfinns under perioden efter barnets födelse och
upp till femton år fram i tiden. Eftersom kvinnors arbetsmarknadsdeltagande har
ökat under den studerade perioden kan könsskillnaden i engagemang för barn
och familj förklara den ökade skillnaden i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män.
En viktig slutsats värd att notera är att närvaro av barn har olika betydelse för
kvinnor och män. Vid mättillfället innebar närvaro av barn mindre sjukfrånvaro
för män, medan kvinnor löpte en större sjukskrivningsrisk.24)
21) Socialförsäkringsrapport (2013:9), s. 28–29.
22) Angelov m fl (2011), s. 4, 7.
23) Försäkringskassan (2012:14), s. 11.
24) Angelov m fl (2011), s. 40–44, 51–52.
22
Det finns även andra orsaker till att kvinnors sjukskrivningstal har ökat. En sådan är
arbetsmiljön. När Försäkringskassan analyserade sjukskrivningar längre än 14 dagar
konstaterades att de grupper som uppvisat högst ersatt sjukfrånvaro framför allt
är sådana med en fysiskt ansträngande arbetsmiljö med bland annat tunga lyft,
upprepade arbetsmoment och obekväma arbetsställningar. Anställda i dessa yrken
har ofta även svårare att anpassa sin arbetsmiljö och sina arbetsuppgifter vid
sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. Det kan också vara så att personer med sämre
hälsa och arbetsförmåga i större utsträckning har börjat arbeta i dessa yrken.25)
Sambandet mellan kvinnors föräldraskap och sjukskrivning
”Normer kan betraktas som outtalade regler som alla antas känna till med
som det sällan pratas om. Normer har stark makt över mänskligt beteende,
trots att de kan vara svåra att definiera och en se.”
Heléne Thomsson, ur Kvinnors sjukfrånvaro
Utöver att deltid är norm i många kvinnodominerade branscher är kvinnor mer
frånvarande från arbetsmarknaden än män eftersom de tar ut större delen av
föräldraledigheten och har ett betydligt högre sjukskrivningstal. Hur kan vi då
förstå att förutsättningarna för kvinnor och män ser så olika ut både i yrkeslivet
och i familjelivet? Vad är det som styr att kvinnor fortfarande tar den största delen
av ansvaret för barn och hem? Varför tycks det finnas en stark koppling mellan
ansvaret för barn och hem å ena sidan och ohälsa å den andra sidan? Och hur skulle
vi kunna förändra rådande situation?
Könstillhörigheter spelar alltid roll och har betydelse för hur människor formar sina
liv. Det finns ett oändligt antal normer som utgår ifrån antagandet att människor
antingen är kvinnor eller män. Normerna beskriver vad som kan anses normalt för
en kvinna respektive en man. Dessa normer blir extra starka och tydliga när kvinnor
och män blir mammor respektive pappor. Normerna kan säga en rad saker; som
att kvinnor är den primära föräldern. De kan också säga att det är helt naturligt att
kvinnor har dubbel arbetsbörda och därför är mer sjuka än män. Normer kan även
säga att män som har fått barn har en partner som tar huvudansvaret för barn och
hem, och därför kan män arbeta mer. De kan också säga att kvinnor inte är värda att
satsas på i arbetslivet eftersom de kommer att få barn och vara borta från jobbet.26)
25) Socialförsäkringsrapport (2012:14), s. 17.
26) Thomsson (2013), s. 18–21.
23
Som konstaterats tidigare i rapporten är kvinnors sjukfrånvaro dubbelt så hög
jämfört med mäns när barnet är två år. Denna skillnad finns kvar i upp emot
15 år efter barnets födelse. Kvinnors sjukfrånvaro lyfter en rad frågor om
upplevelser av att skaffa barn, förväntningar på att prioritera barn, ett lågt värde på
arbetsmarknaden, diskriminering och kanske frustration över att vara utbildad men
ändå bli bortprioriterad i arbetslivet. Ojämställd hälsa och svårförklarade olikheter
i sjukfrånvaromönster mellan kvinnor och män som får barn kräver en analys av
samhällets normsystem.27)
Det är inte osannolikt att tänka sig att kvinnor i barnafödande ålder lever i
en situation där det ställs höga krav i både arbetsliv och från kvinnorna själva.
Det yrkesliv som möter kvinnor är kanske inte vad de heller har förväntat sig.
Ojämställda strukturer och bemötanden kan tänkas krocka både med egna och
andras förväntningar på lön och karriärmöjligheter. Även i mansdominerade
yrken som generellt har högre löner, har kvinnor lägre löner än män. Få kvinnor
ifrågasätter detta. Ojämställdhet på arbetsplatsen kan bidra till stress och psykisk
ohälsa hos kvinnor, men inte i lika hög utsträckning hos män. Det finns forskning
som tyder på att företag med små könsskillnader har en mer jämställd fördelning
av sjukfrånvaro. Män tycks mer eftertraktade till arbeten som kräver kontinuitet,
ger hög lön och stort beslutsutrymme över verksamheten. Män tycks också välja
den typen av arbeten. Kvinnor tycks mer eftertraktade och själva välja arbeten med
sämre lön och mindre beslutsutrymme. Är ohälsa en orsak till att välja en svagare
anknytning till och karriärmässig satsning på förvärvslivet? Eller är den svagare
kopplingen till förvärvslivet en orsak till ohälsan? 28)
Det är problematiskt att mammor har huvudansvaret för omsorgen om barn
eftersom det bland annat innebär att kvinnor överlag för en svagare position på
arbetsmarknaden.29) Siffror från Statistiska centralbyrån visar tydligt att kvinnors
arbetsliv är mer osäkert än mäns. På hela arbetsmarknaden är betydligt fler kvinnor
än män visstidsanställda och ungefär var tredje kvinna arbetar deltid.30) Att ha en
svagare anknytning till arbetsmarknaden kan innebära att bli ekonomiskt beroende
av sin partner, det tillsammans med ansvar för andras välbefinnande kan givetvis
bli en stress och påverka hälsan negativt. Samtidigt kan det skapa ett egenvärde
i känslan av att vara behövd. Om ansvarstagande i föräldrarollen innebär mer
bekräftelse än den som yrkeslivet ger är det kanske inte orimligt att välja det som
i stunden upplevs som mest socialt och psykologiskt belönande. Identiteten som
mamma kan i vissa fall blir stark om exempelvis yrkesidentiteten är svag.31)
27) Thomsson (2013), s. 17–21, 24, 28.
28) Thomsson (2013), s. 26–30.
29) Thomsson (2013), s. 18 21, 28–30.
30) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Kvinnors-arbetsliv-mer-osakert/
31) Thomsson (2013), s. 7–8, 18–21, 29–30.
24
Det kan vara frivilligt att gå ner i arbetstid. En egen vald strategi med syfte att
kunna vara mer med barnen, samt att ha mer fokus och ork till privatlivet. Det kan
också vara en ofrivillig situation som många kvinnor hamnar i på grund av andras
bedömningar av vad de kan och borde göra. Män å andra sidan väljer sällan att
arbeta deltid eller att arbeta nära hemmet när de får barn.
Den som bryter mot en norm som andra ställer sig bakom, som exempelvis att det
är mamman som ska gå ner i arbetstid när barnen är små, väcker ofta omgivningens
uppmärksamhet och ifrågasättande. Även om ifrågasättandet inte är illa menat
kan det ”sluka energi och tära på lusten att gå emot”. Dömandet gäller inte enbart
det avvikande beteendet, utan handlar ofta om att normbrytaren betraktas som
en avvikande person. Det går att bryta normer. Personer som har en högre status
eller position i en grupp eller i samhället har större påverkan på övergripande
normer. De har även en större tillåtelse från omgivningen att bryta mot normer
än de som har lägre status. Genom historien finns exempel på hur kvinnor tagit
efter mäns beteende. Som att kvinnor med status började bära långbyxor, vilket
till en början väckte uppseende men med tiden tog andra kvinnor att ta över detta
beteende och det normaliserades. Ett exempel på ett långsamt normbrott är just
att män tar ut mer föräldraledighet än vad som är brukligt att män gör. Framför
allt är det männen i tjänstemannayrken som bryter normen gällande uttag av
föräldraledighet. Här sker en normförskjutning, om än en mycket långsam sådan.
Samtidigt kräver denna normförskjutning en annan, nämligen att kvinnor tar ut
mindre föräldraledighet än vad som är brukligt. Här krockar en normbrytande
utvecklingstrend med en vardag där kvinnor som tar huvudansvaret för sina
barn belönas genom att betraktas som normala och bra mammor, kanske av
både omgivningen och sig själva. Det är också viktigt att understryka att mildare
normbrott, som att klä sig i annorlunda kläder, kan betraktas som enbart lite kul,
eller som civil olydnad. Stora normbrott däremot, som att män tar en allt större del
av föräldraledigheten, många gånger väcker ifrågasättanden. I den stund då valet
görs angående om det är mamman eller pappan som ska vara hemma den största
delen av tiden kan det upplevas som tryggare och mer belönande att välja det som
är brukligt och förväntas, nämligen att det är kvinnan som tar det största ansvaret
och större delen av föräldrapenningdagarna.32)
32) Thomsson (2013), s. 18–21.
25
Ett viktigt inslag i svensk jämställdhetspolitik har länge varit att öka pappornas uttag
av föräldraledighet. Ett syfte med det är att öka möjligheterna för både kvinnor
och män att kombinera arbetsliv och familjeliv, att avbrotten i förvärvsarbete
ska bli mer jämnt fördelade. En sådan utveckling skulle i sin tur minska risken
för att arbetsgivare diskriminerar mammor och tänkta blivande mammor på
arbetsplatsen och arbetsmarknaden.33) Ett sätt att bryta normen och förväntningen
om att det framför allt är kvinnor som ska ta huvudansvaret för familj och hem är
att öronmärka en tredjedel av föräldrapenningdagarna till vardera föräldern. Det
är svårt att veta vilket utfall en såda reform skulle få. Skulle män exempelvis låta
föräldrapenningdagar ”brinna inne” istället för att ta ut dem? Sannolikt skulle det
bidra till en normförskjutning där förväntningar på kvinnorna skulle förändras.
Inte bara de förväntningar kvinnor har på sig själva, eller de förväntningar deras
partner har på dem, utan också arbetsgivarens och samhällets förväntningar. Om
det finns en koppling mellan familjebildande och sjukskrivning skulle det även i
förlängningen innebära att kvinnors sjukfrånvaro skulle minska.
Ett steg på vägen i rätt riktning är den nya försäkringen för föräldrapenningtillägg
som finns sedan årsskiftet. Man kan befara att den tidigare lösningen med
de olika förbundsavtalen gjorde det dyrt för arbetsgivarna att anställa
potentiella småbarnsföräldrar. Eftersom kvinnor tar ut den större delen av
föräldrapenningdagarna kan man också befara att konstruktionen med föräldralön
gjorde arbetsgivarna mindre benägna att anställa kvinnor i barnafödande ålder. En
gemensam, avtalad försäkring har flera fördelar som bland annat en ekonomisk
omfördelning mellan man- och kvinnodominerade förbund, så länge mäns och
kvinnor uttag av föräldraledighet är ojämnt fördelad. Förenklat kan man säga
att försäkringen kompletterar ersättningen från föräldraförsäkringen upp till 90
procent av lönen under 180 dagar. Det återstår att se om detta kan få någon effekt i
from av ett mer jämnt uttag av föräldrapenningdagarna.
33) Thomsson (2013), s. 10.
26
7. Vikten av att göra det möjligt för kvinnor
att arbeta heltid
För individen kan valet att deltidsarbeta vara ett uttryck för allt ifrån frivilligt till
ofrivilligt deltidsarbete, men i många fall kanske preferensen ligger någonstans där
emellan. Den kan också förändras över tid. Det är också skillnad mellan personer
som arbetar deltid på en heltidstjänst och personer som har en deltidstjänst. Vad som
började som självvalt deltidsarbete kan med tiden bli ofrivilligt, och tvärtom, särskilt
för den som har en deltidsanställning.34) Det finns anställda som frivilligt väljer att
gå ner i arbetstid eller att arbeta deltid, men många kvinnor i arbetaryrken har inte
en heltidstjänst i botten. När de väl vill gå upp i arbetstid finns inte den möjligheten.
Deltidsarbete är också problematiskt utifrån det som diskuterades i slutet av
föregående avsnitt, nämligen att det också finns starka normer som styr livsval.
På hela arbetsmarknaden arbetar ungefär var tredje kvinna och var tionde man
deltid. Nästan 207 000 kvinnor och 71 000 män skulle hellre jobba heltid. De
arbetar deltid därför att lämpligt heltidsarbete saknas. Drygt 143 000 kvinnor uppger
att de arbetar deltid för att de tar hand om barn. Bland männen är det cirka 18 000
som uppger att de arbetar deltid av samma orsak. Många kvinnor uppger också att
arbetet är för fysiskt och/eller psykiskt krävande för att orka arbeta heltid.35)
34) Jönsson L. och Hartman L. (2008), s. 22.
35) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Kvinnors-arbetsliv-mer-osakert/
27
Figur 12.
Orsak till deltids­
arbete för
personer i åldern
20–64 år 2012
Lämpligt heltidsarbete
saknas/söker heltid
Vård av barn
Vill inte heltidsarbeta,
uppger inget skäl
Egen sjukdom/nedsatt
arbetsförmåga
Studier
Arbetet är fysiskt och/eller
psykiskt krävande
Har flera jobb
Vård av både barn och
vuxna anhöriga/släktingar
Vård vuxna anhöriga/
släktingar
Övrigt
Uppgift saknas
0
50
Kvinnor
100
150
Män
200
250
Antal i 1 000-tal
Källa: SCB
När Kommunal frågade medlemmarna uppgav var tredje att de vill arbeta heltid men att den möjligheten
inte finns på deras nuvarande arbetsplats. Ungefär var femte uppgav att arbetet är för fysiskt och/eller
psykiskt krävande för att orka arbeta heltid.36)
Makten över tiden och arbetet
Köns- och klassmönster är uppenbara i frågor om makt och inflytande i arbetslivet.
Den bilden förstärks ytterligare om faktorer som bland annat psykisk och fysisk
ansträngning läggs till bilden.37) Kommunal har i tidigare rapporter konstaterat
att det framför allt är kvinnor i arbetaryrken som har en svagare anknytning till
arbetsmarknaden.38)
LO:s rapport Tid, makt och pengar jämför män och kvinnor i arbetar- och
tjänstemannayrken. Det är tydligt att kvinnor i arbetaryrken sticker ut när det
gäller andelen tidsbegränsade anställningar, deltid och oregelbunden arbetstid.
Runt 45 procent av kvinnorna saknar även inflytande över arbetstidens förläggning.
Kvinnor i arbetaryrken i bland annat offentlig sektor har minst möjlighet att
bestämma över sin arbetstakt, något som har stor betydelse för hälsan.39) En bra
arbetsmiljö och en rimlig schemaläggning är av vikt för att kvinnor ska orka arbeta
36) Kommunals medlemspanel (2013).
37) LO (2014), s. 5–7.
38) Exempelvis: (2013) Visstid på livstid? och (2014) Är det är okej?
39) LO (2014), s. 5–7.
28
heltid. Samtidigt måste deltidsnormen brytas. Många vill arbeta heltid, men den
möjligheten finns inte på deras nuvarande arbetsplats. Många gånger uppstår en
situation där en anställd få höra att rätt till heltid innebär delade turer. Enskilda
arbetsgivare ska inte kunna sätta i system att bygga hela verksamheten på en,
ur den anställdes perspektiv, dålig schemaläggning. Huvudregeln ska vara att
arbetstiden är sammanhållen med ett minimum av obetalda uppehåll.
Inflytande är kopplat till om anställningsvillkoren är trygga eller inte. Det är
exempelvis vanligare bland tidsbegränsat anställda att oroa sig för hushållets
ekonomi och för att bli arbetslös.40) På hela arbetsmarknaden har 316 000 kvinnor
och 247 000 män en tidsbegränsad anställning. Det betyder att av alla anställda
kvinnor har 15 procent en visstidsanställning och bland män är det 11 procent som
har det.41) Av de som jobbar i ett arbetaryrke i kommunal sektor har 31 procent
av de som arbetar inom Kommunals organisationsområde en otrygg anställning.
Majoriteten av dem är kvinnor. Eftersom kvinnor är de som drabbas hårdast av
en allt otryggare arbetsmarknad är det ur ett jämställdhetsperspektiv viktigt att
begränsa arbetsgivarnas möjligheter att visstidsanställa.
Fungerande välfärdstjänster är en förutsättning
för kvinnors heltidsarbete
En välutbyggd barnomsorg är en förutsättning för att småbarnsföräldrar, framför
allt kvinnor, ska kunna arbeta heltid. LO-rapporten Tid, makt och pengar
konstaterar att majoriteten av föräldrarna inte upplever att barnomsorgens
öppettider är ett hinder för att arbeta heltid. Däremot är andelen som inte kan
arbeta heltid på grund av öppettiderna i barnomsorgen högre bland föräldrar i
arbetaryrken, särskilt bland kvinnor.42) Kommunal konstaterade i rapporten Alla
andra hämtar tidigt att 30 procent av Kommunals medlemmar med förskolebarn
inte kan arbeta heltid med de öppettider som barnens förskola har.43)
En välutbyggd äldreomsorg är en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna
förvärvsarbeta hela livsloppet. Rapporten Åtstramningens pris drar slutsatsen att
360 000 personer i förvärvsaktiv ålder hjälper en äldre, sjuk och funktionshindrad
närstående dagligen eller flera gånger i veckan. Samtidigt har 80 000–100 000
personer gått ner i arbetstid eller slutat arbeta helt för att vårda. Här finns också
ett tydligt klassmönster. Anhörigomsorg är betydligt vanligare och mer omfattande
bland äldre med lägre utbildning. En försämrad äldreomsorg riskerar därmed att
få konsekvenser för de medelålders barnens, framför allt döttrarnas, möjlighet till
heltidsarbete.44) När barn- och äldreomsorgen inte fungerar är det oftast kvinnorna
som får gå ner i arbetstid.
40) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Tidsbegransat-anstallda-oroliga-for-ekonomin/
41) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Kvinnors-arbetsliv-mer-osakert/
42) LO (2014), s. 25.
43) Kommunal (2011), s. 7.
44) Kommunal (2012), s. 6.
29
8. Sammanfattande diskussion
Den här rapporten visar tydligt att det är främst kvinnor som arbetar deltid.
Även män som arbetar i kvinnodominerade yrken drabbas av deltidsnormen.
Motsvarande effekt finns inte i de mansdominerade yrkena. Även i dessa arbetar
kvinnor deltid i större utsträckning än män. Män påbörjar sitt yrkesliv på en
heltidsanställning medan kvinnor påbörjar sitt med att arbeta deltid. Visserligen
finns det en rörelse från deltid till heltid för kvinnor under deras yrkesliv, men
fortfarande efter nästa 20 år i yrket arbetade 40 procent av kvinnorna deltid.
Kvinnors utbredda deltidsarbete får förstås konsekvenser på deras löner. Den här
rapporten visar att för de som arbetat inom Kommunals yrken länge skiljer den
genomsnittliga medellönen sig åt mellan de som arbetar deltid och de som arbetar
heltid. Det innebär att kvinnor kan få upp sin inkomst dels om de börjar arbeta fler
timmar, dels genom att heltidslönen blir högre.
Kvinnor, framför allt i arbetaryrken, möter ett otryggare arbetsliv än män. På
hela arbetsmarknaden är ungefär 316 000 kvinnor visstidsanställda. Motsvarande
siffra för män är 247 000. Det betyder att av alla anställda kvinnor är 15 procent
visstidsanställda och bland männen är det 11 procent. I arbetaryrken är 156 000
visstidsanställda, 31 procent av gruppen. Majoriteten av dem är kvinnor. Att vara
visstidsanställd, oavsett och man är kvinna eller man, innebär bland annat sämre
möjligheter att påverka sin arbetssituation, större oro för hushållets ekonomi och
för att bli arbetslös.
För att motverka problematiken med visstidsanställningar är det viktigt att begränsa
möjligheten för arbetsgivare att visstidsanställa. I lagen om anställningsskydd står
det att om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän
visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än
två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Det innebär i praktiken att
en arbetstagare kan vara anställd hos en arbetsgivare på en allmän visstidsanställning
strax under två år och sedan vikariera i 23 månader utan att bli tillsvidareanställd.
Kommunal har i flera avtal, till exempel det med Sveriges kommuner och landsting
(SKL), förhandlat fram att det endast är tillåtet att stapla anställningar på varandra
under tre år. För att begränsa möjligheten att visstidsanställa ytterligare vill
Kommunal att anställningsformen allmän visstidsanställning antingen tas bort i
lagen om anställningsskydd (LAS) eller avtals bort. Det begränsar möjligheten för
arbetsgivare att visstidsanställa en anställd mer än två år.
30
För att öka kvinnors möjligheter till heltidsarbete krävs en normförändring där
kvinnor inte tar det absolut största ansvaret för barn och hem. En hjälp på vägen
för att skapa en sådan normförskjutning är att tredela föräldraförsäkringen. Det
skulle innebära att förväntningarna på att kvinnor kommer att ta majoriteten av
ansvaret för barn och hem minskar, och arbetsgivare skulle heller inte i samma
utsträckning kunna utgå från att det framför allt är kvinnor som stannar hemma
med barn. Samtidigt måste en välfungerande barn- och äldreomsorg finnas på plats
i samhället. När dessa välfärdstjänster inte fungerar är det ofta kvinnor som tvingas
att gå ner i arbetstid.
Målet för dagens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt
att forma samhället och sina egna liv. I olika jämställdhetsindex ligger Sverige
högt när det gäller kvantitativ jämställdhet. Det som drar ner poängen är den
könssegregerade arbetsmarknaden och den ojämna fördelningen av obetalt
hemarbete.45) Det är dags att ändra på detta och skapa ett samhälle där kvinnor och
män kan leva i jämställdhet och forma sina liv som de själva vill.
45) Thomsson (2013), s. 10.
31
9. Kommunals krav
1. Rätt till heltid
Politiken ska bidra till att heltid blir en rättighet på arbetsmarknaden. På sikt ska
heltidsanställning vara normen på svensk arbetsmarknad, i arbetaryrken såväl som i
tjänstemannayrken.
2. Tredelad föräldraförsäkring
En tredjedel av föräldrapenningdagarna ska öronmärkas till vardera föräldern för
att öka ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
3. Begränsa delade turer
Det ska inte vara möjligt för enskilda arbetsgivare att sätta i system att bygga
sina verksamheter på en, ur arbetstagarens perspektiv, dålig schemaläggning.
Huvudregeln är att arbetstiden ska vara sammanhållen och att antalet obetalda
uppehåll ska hållas på ett minimum.
4. Begränsa anställningar på visstid
Normen på svensk arbetsmarknad ska vara tillsvidareanställningar. Därför vill
Kommunal att anställningsformen allmän visstidsanställning ska tas bort i lagen om
anställningsskydd (LAS) för att öka tryggheten för de anställda. Tidsbegränsade
anställningar ska motiveras av arbetsgivaren.
5. Barnomsorg på obekväm arbetstid
Det är centralt med en väl utbyggd förskola som är öppen då föräldrarna arbetar.
Det är viktigt dels för att föräldrar ska kunna arbeta och försörja sig även inom
branscher som kräver arbete på obekväm arbetstid, dels för att det skapar en god
samhällsekonomi genom att öka det kvinnors möjlighet att arbeta heltid.
6. En väl utbyggd äldreomsorg
Den offentligt finansierade äldreomsorgen är en samhällelig infrastruktur som är
viktig att ha på plats för att öka det kvinnliga arbetsutbudet. Det finns ett tydligt
internationellt samband mellan hur välutbyggd den offentliga äldreomsorgen är och
hur många medelålders kvinnor som förvärvsarbetar.
32
LITTERATURLISTA
Angelov N. m fl (2013), Det envisa könsgapet i inkomster och löner – hur mycket
kan förklaras av skillnader i familjeansvar, Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering (IFAU).
Angelov N. m fl (2011), Kvinnor och mäns sjukfrånvaro, Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
Blomberg E. och Niskanen K. (2013) Arbete och Jämställdhet – förändringar under
50 år, SNS förlag.
EU-kommissionen (2013), Female Labour Market Participation:
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:oo6-qhWuRtkJ:ec.
europa.eu/europe2020/pdf/themes/31_labour_market_participation_of_women.
pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se
Hartman L. (red) (2008), Välfärd på deltid, SNS Förlag.
Kommunal (2011), Alla andra hämtar tidigt – en undersökning av öppettider och
tider för lämning och hämtning på förskolor.
Kommunal (2012), Åtstramningens pris – hur påverkas de medelålders barnen av
äldreomsorgens minskning?
Kommunal (2013), Visstid på livstid? – En rapport om de otrygga anställningarna.
Kommunal (2013), Är det här okej – en rapport om villkoren för visstids- och
timanställda.
Kommunals lönestatistik (1994–2013).
Kommunals medlemspanel (2013).
LO (2014), Sveriges jämställdhetsbarometer 2014 – Tid, makt och pengar.
Socialförsäkringsrapport 2012:9, Föräldrapenning – analys av användandet 1974–
2011, Försäkringskassan.
Socialförsäkringsrapport 2013:8, De jämställda föräldrarna – vad ökar
sannolikheten för ett jämställt föräldrapenninguttag?, Försäkringskassan.
33
Socialförsäkringsrapport 2013:9, Ojämställd arbetsbörda – Föräldraledighetens
betydelse för fördelning av betalt och obetalt arbete, Försäkringskassan.
Thomsson H. (2013), Kvinnors sjukfrånvaro – en genusanalys, Thomsson &
Partners AB.
www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Kvinnors-arbetsliv-mer-osakert/
www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Ekonomiskt-oberoende-langt-kvar-for-EUskvinnor/
www.dn.se/debatt/valutbildade-hemmafruar-valdig-valfardsforlust-for-eu/
34
Den svenska arbetsmarknaden förändras. Otrygga anställningar blir allt vanligare.
Anställda som känner sig otrygga vågar inte ställa krav på att lagar och avtal
följs eller säga ifrån när något är fel på jobbet. Det får allvarliga konsekvenser för
kvalitén på välfärdstjänsterna. Är det här okej? Det tycker inte Kommunal. På vårt
digitala forum är det fritt fram för alla som arbetar inom välfärden att dela med
sig av sina berättelser – anonymt och utan risk för att hängas ut eller stämplas
som besvärliga. Ta del av Kommunals medlemmars vardag på ärdethärokej.se
Art nr 978 91 7479 304 8 Halva arbetstiden, hela ansvaret En rapport om kvinnors deltidsarbete. Produktion Kommunal 2014.
Omslagets baksida
