Anders Frenander
Professor,
Biblioteks- och
informationsvetenskap
Högskolan i Borås
Kulturbegrepp
Estetisk innebörd:
i första hand
konstarterna och studiet av dem
Antropologisk innebörd:
allt mänskligt beteende
som inte är rent biologiskt betingat
Jämförelse 1974 resp. 1996
medverka till att skydda
yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för att denna frihet skall
kunna utnyttjas
ge människor möjligheter till egen
skapande aktivitet och främja kontakt
mellan människor
motverka kommersialismens negativa
verkningar inom kulturområdet
främja en decentralisering av
verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet
i ökad utsträckning utformas med
hänsyn till eftersatta grupper
erfarenheter och behov
möjliggöra konstnärlig och kulturell
förnyelse.
garantera att äldre tiders kultur tas till
vara och levandegörs
främja ett utbyte av erfarenheter och
idéer inom kulturområdet över språkoch nationsgränser
att värna yttrandefriheten och skapa
reella förutsättningar för alla att
använda den
att verka för att alla får möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget
skapande
att främja kulturell mångfald,
konstnärlig förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka
kommersialismens negativa verkningar
att ge kulturen förutsättningar att vara
en dynamisk, utmanande och obunden
kraft i samhället
att bevara och bruka kulturarvet
att främja bildningssträvandena
att främja internationellt kulturutbyte
och möten mellan olika kulturer inom
landet
Per Albin Hansson 1933
Demokratins öppna fiender […] utpekas bäst genom
de vedertagna beteckningarna bolsjeviker och
fascister. Båda vägra att lojalt inordna sig under den
demokratiska lagen för civiliserade människors
Samlevnad, båda vilja ersätta allas frihet med någras
frihet att förtrycka andra. Båda ha också
osvenskheten gemensamt, de efterapa främmande
förebilder och lyssna till paroller utifrån.
(kursiv i original)
Folkhemmet
Staten
Politisk sfär
Civila
samhället
Marknaden
Ekonomisk sfär
Kulturformer
Borgerlig
kultur
Arbetarkultur
Bondekultur
Diskursens fem perioder
1.
– 1945 ”förhistorien”
2. 1946 – 1958 ”en spirande diskurs”
3. 1959 – 1974 ”diskursens höjdpunkt”
4. 1975 – 1996 ”sviktande diskurs”
5. 1997 – 2009 ”i gamla fåror”
Period 1: före 1945
”förhistorien”
inget
begrepp ”kulturpolitik”
debatt om ”bildningspolitik”
sporadisk debatt om
”arbetarkultur”, men utesluts ur
diskursen på 30-talet
Arthur Engberg (s), 1938
… skapa allmän delaktighet i de andliga skatter,
som bildande konst, musik, teater och
skönlitteratur representera […] Människan vill
också tillfredsställa sin skönhetslängtan, sin
konstnärliga åtrå, sitt behov av det som övergår
tidens och rummets gränser. Hon vill lösas och
hjälpas ur det vardagliga, det trista och grå.
Konstverket, boken, scenens skapelser, tonerna
och de eviga budskapen utfylla, ge mening och
lyftning åt hennes liv
Per Albin Hansson (s), 1935
… om den ene vill använda sin tid till
promenader i bil, den andre till att
odla rosor, den tredje till att samla
frimärken, den fjärde till att musicera,
den femte för att dväljas i böckernas
värld, den sjätte för att gå på
kapplöpningar eller spela fotboll, det
angår oss icke
Kulturformer
Borgerlig
kultur
Bondekultur
Period 2: 1946 – 1958
”en spirande diskurs”
det första kulturpolitiska
partiprogrammet skrevs 1946 av SKP
brett antropologiskt begrepp gör entré,
1952, SAP
debatt inom bonderörelsen om
”landsbygdskulturen”
ABF:s studieledare Gunnar Hirdman
1946
Arbetarkulturen fick ”inte ha denna
sönderbrutna, desperata form och
detta sjukliga innehåll, som nu är så
modernt på de flesta områden”
ABF:s kulturkommitté, 1947
Ju längre vi dröjer att på allvar föra in våra
medlemmar på de kulturella områdena, desto längre
bidrager vi själva att sätta klasstämpel på våra egna.
Om de ej får nog skolning i att uppfatta det kulturellt
värdefulla är det ej underligt, om deras väggar,
bokhyllor och möbler i hemmen och deras okunnighet
och försagdhet inför konstnärliga prestationer skulle
komma dem att känna sig stå på undantag, så fort
det gäller ett av livets mest meningsfyllda och
befrämjande områden.
Kulturformer
Borgerlig
kultur
Period 3: 1959 – 1974
”diskursens höjdpunkt”
kulturpolitik som ”social miljöpolitik”
kultur som finkultur – måste spridas jämlikt
och rättvist, socialt och geografiskt
kultur som vara
kultur som medel för individuellt
självförverkligande
kulturen som borgerlighetens hegemoni
Strukturer och aktören
”Strukturer”:
Automatiktesens fall
Välfärdspolitikens expansion
Internationell trend
Omstrukturering i mediebranschen
”Aktören”:
Bengt Nerman: Demokratins kultursyn
Målsättningarna 1974
• medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas
• ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och
främja kontakt mellan människor
• motverka kommersialismens negativa verkningar inom
kulturområdet
• främja en decentralisering av verksamhet och
beslutsfunktioner inom kulturområdet
• i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta
grupper erfarenheter och behov
• möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse.
• garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs
• främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom
kulturområdet över språk- och nationsgränser
Period 4: 1975 – 1996
”en sviktande debatt”
förstrött intresse från de politiska
partierna
systemet tycks fungera bra
Målsättningarna 1996
• att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för
alla att använda den
• att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet
och till kulturupplevelser samt till eget skapande
• att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och
kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa
verkningar
• att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk,
utmanande och obunden kraft i samhället
• att bevara och bruka kulturarvet
• att främja bildningssträvandena
• att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika
kulturer inom landet
Kombinationen av
Kulturpolitikens
Folkhemmets
marginella position
kvardröjande styrka
Per Albin Hansson 1933
Demokratins öppna fiender […] utpekas bäst genom
de vedertagna beteckningarna bolsjeviker och
fascister. Båda vägra att lojalt inordna sig under den
demokratiska lagen för civiliserade människors
Samlevnad, båda vilja ersätta allas frihet med någras
frihet att förtrycka andra. Båda ha också
osvenskheten gemensamt, de efterapa främmande
förebilder och lyssna till paroller utifrån.
(Min kursivering)
Kulturformer
Borgerlig
kultur
Period 5: 1997 - 2009
”i upplöjda fåror”
inga nya ståndpunkter
ökad aktivitet på 00-talet – ny
höjdpunkt 2008-09
skuggutredningen
Målsättningarna 2009
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft
med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i
kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska
prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till
att utveckla sina skapande förmågor,
främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
främja ett levande kulturarv som bevaras, används och
utvecklas,
främja internationellt och interkulturellt utbyte och
samverkan,
särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Jämförelse
1974
och
2009
medverka till att skydda
yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för att denna frihet skall
kunna utnyttjas
ge människor möjligheter till egen
skapande aktivitet och främja kontakt
mellan människor
motverka kommersialismens negativa
verkningar inom kulturområdet
främja en decentralisering av
verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet
i ökad utsträckning utformas med
hänsyn till eftersatta grupper
erfarenheter och behov
möjliggöra konstnärlig och kulturell
förnyelse.
garantera att äldre tiders kultur tas till
vara och levandegörs
främja ett utbyte av erfarenheter och
idéer inom kulturområdet över språkoch nationsgränser
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande
och obunden kraft med yttrandefriheten
som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i
kulturlivet. Kreativitet, mångfald och
konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets
utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
främja allas möjlighet till
kulturupplevelser, bildning och till att
utveckla sina skapande förmågor,
främja kvalitet och konstnärlig
förnyelse,
främja ett levande kulturarv som
bevaras, används och utvecklas,
främja internationellt och interkulturellt
utbyte och samverkan,
särskilt uppmärksamma barns och
ungas rätt till kultur.
”Post-folkhem”
Staten
Politisk
sfär
Civila
samhället
Marknaden
Ekonomisk
sfär
Svensk kulturpolitik
Tack för mig!
