Etnicitet och diabetes

Etnicitet och diabetes
Kulturmötet i vården
Nouha Saleh Stattin
Kunskapsteam Diabetes (LUCD)
APC
[email protected]
Kulturanpassad diabetesvård och
utbildning
• Rekommendation
• Hälso- och sjukvården bör
– Erbjuda kulturellt anpassad utbildning i grupp till personer
med diabetes och annan kulturell bakgrund (prioritet 4)
» Ref: Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2010, 2015
NSS, LUCD, APC, 2016
Kulturanpassad diabetesvård och
utbildning
Nationella Riktlinjerna
• Diabetesvård till personer från andra kulturer kräver att
diabetesvården tar hänsyn till
– Personens egna kulturella mönster
– Kunskap om olika kulturers särdrag
– Språket
– Utbildning om kost och livsstilsfaktorer
– Skriftlig patientinformation översatt till patientens eget språk
– Familjemedlemmars deltagande i vården
» Ref: Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2015
NSS, LUCD, APC, 2016
Prevalens av diabetes
 Högre bland invandrargrupper (ffa. från Mellanösten)
 Skillnader mellan män och kvinnor
 Skillnader mellan olika invandrargrupper (1.5%
invandrare från indiska oceanen, och upp till 25% av
dem från Medelhavs-området)
 Riskfaktorer: högt BMI med övervikt eller obesitas,
stress, migration och livsstilsförändring,
sysselsättning, utbildning.
•
Ref. Wändell m. Fl. 2010
NSS, LUCD, APC, 2016
NSS, LUCD, APC, 2016
Flykt
 Identitetskris: Vem är jag?
 Konfrontation: mellan mottagarlandets och det
gamla landets krav
 Att sörja
 Förlust av det social nätverket
 Förlust av den politiska kampen
 Förlust av framtidsperspektiv
 Känsla av att hela tiden vara ”på väg hem”
•
Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A. 2004
NSS, LUCD, APC, 2016
• “Nu har vi återförenats hela familjen här, äntligen.
Vi har vad vi behöver rent materiellt. För våra barn
kan jag se en framtid. Ingen yttre fara hotar oss
längre. Men vem är jag? En flykting. Och vad är
en flykting? En människa som förlorat allt, som
inte känner sig önskvärd vare sig i hemlandet eller
här. En människa som inte kan sova om natten,
som plågas av svåra minnen och en stor sorg. Jag
känner inte att något som är mitt egentligen duger
här. Vem är jag nu?”
NSS, LUCD, APC, 2016
Kulturmötet inom vården
• Känner sig vilsen i den svenska sjukvården
• Tycker sig inte vara behandlad på ett korrekt
sätt enligt den egna ”medicinska världsbilden”
• Olika upplevelser och bilder om hur vården
bedrivas
•
Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A. 2004
NSS, LUCD, APC, 2016
“Lost in Translation”
• Många olika språk
• Kultur- och kommunikations-barriärer
• Sjukvårds-systemet är inte så flexibelt för att ta
hand om de unika behoven från olika kulturer
• Hälsofrämjande strategier är inte adekvata
• Direkt översättning av material är inte alltid bra
• Samma ord och begrepp finns inte i alla kulturer
• Den person patienten möter är VIKTIG
NSS, LUCD, APC, 2016
Individens hälsa
Sjukvården
NSS, LUCD, APC, 2016
Individens hälsa
Sjukvården
Inkomst och
social status
Sysselsätt
/arbete
Kultur,
nationalitet
etnicitet
Biologisk och
Genetisk miljö
VÄRDERING
Social stöd
och nätverk
Personliga hälsa
strategier och
Coping förmågor
Gender
Genus
Perspektiv
NSS, LUCD, APC, 2016
Utbildning /läs och
skrivkunnighet
Tidigare
erfarenheter
FÖRESTÄLLNINGAR
Kulturkompetens på olika nivåer
Klinisk Kulturkompetens: Vårdgivare -patient
mötet
Organisatorisk: Ledarskap/arbetskraft
Strukturell: Vårdprocesser
NSS, LUCD, APC, 2016
medvetenhet
Vill och
inte
måste
Kunskap
Kulturell
kompetens
process
Mötet
NSS, LUCD, APC, 2016
Färdigheter
Kulturell kompetens
 Vara medveten om egen förförståelse, värdering och
övertygelse
 Vara medveten om patientens förförståelse, värdering och
övertygelse
 Ta reda på patientens egen kunskap, erfarenhet och
uppfattning om diabetes
 Patientcentrerad diabetes-omvårdnad
 Vara lyhörd, nyfiken på ett positiv sätt och VÅGA FRÅGA

Ref: K.Wikblad (2012) Omvårdnad vid diabetes.
NSS, LUCD, APC, 2016
Mål
 Kartlägga och diskutera vikten av
traditionella/kulturella aspekter
 Identifiera faktorer som påverkar olika val
 Hitta strategier för problemhantering av olika situationer
tillsammas med patienterna
NSS, APC, 2016
Varför behöver vi anpassa
materialet?
• Patienter har olika bakgrund,
erfarenheter och förväntningar
• En modell som passar alla fungerar
inte.
• Att uppnå jämlik vård i en blandad
patient-population.
Målet
• Att utveckla utbildningsmaterial för
personer med diabetes från olika
kulturer, anpassat utifrån kulturella,
traditionella och språkliga aspekter.
Målgrupp
• Mest utsatta grupper:
– Låg socioekonomiskt status
– Låg-utbildade /analfabeter
– ALLA
Hur resonerar vi ?
•
•
•
•
•
Enkelt och relevant
Generellt men samtidigt specifikt
Flexibelt
Lätt att använda
Helt paket
Plan
• Samla in data och sammanställa
material
• Testa materialet i patient grupper
(3 grupper)
• Justera materialet efter varje grupp
• Sista justeringen efter grupp 3.
Paket
•
•
•
•
Bilder för grupputbildning
Skriftligt material som komplement
Handledare manual
Andra dokument som underlätta
utbildningsprocessen:
– Inbjudan
– blodsockerkurva
För dig som ska starta grupputbildning för
personer med diabetes från andra kulturell
bakgrund
• Identifiera patienter som passar ihop i
gruppen (utbildningsnivå, språk och dialekt
och HbA1c).
• Förklara för patienten vad grupputbildning
innebär i god tid.
• Inkludera tolken tidigt i planeringen.
För dig …(fort)
• Informera tidigt de Nydiagnostiserade
• Bra med OH bilder men använda andra
verktyg: blädderblocket eller whiteboard.
• Utbildning behöver inte alltid vara på
VC.
‫على متابعة نظام غذائي معين اآلن؟ ما هو أفضل دواء؟‬
‫هل يجب َ‬
‫مرحبا ً بكم إلى "التعليم عن مرض السكري باللغة العربية"‬
‫داء السكري من النوع الثاني هو مرض خطير يزيد كثيرا منخطر النوبات القلبية و السكتات الدماغية‪ .‬هناك امراض قليلة التي يمكن‬
‫للمريض نفسه توقيف المضعفات‪ .‬هل تعلم انه متابعة الغذاء الجيد و النشاط الجسدي بشكل منتظما ً اكثر فعالية من اي‬
‫دواء؟‬
‫ان التعليم عن السكري يمنحك المزيد من المعرفة عن السكري و نتائج الفحوص الغذاء والنشاط البدني‪ .‬ألتجارب اثبتت انه اسهل العناية‬
‫بمرض السكري بعد التعليم‪ .‬كثيرون يقدرو مناقشة مع األ خرين في نفس‬
‫الحالة ‪.‬‬
‫ممرضة السكري هي المسؤلة عن التعليم‪ .‬يتالف الفريق من ‪10‬ـ ‪ 8‬اشخاص و ينضم التعليم اربع دورات‪ .‬التاريخ الى الدورات‬
‫التعلميةالتالية ‪:‬‬
‫الدورة األولى‪ ...............................................:‬الساعة‪.................................................................‬‬
‫الدورة الثانية‪ ...............................................:‬الساعة‪..................................................................‬‬
‫الدورة ااثالثة‪ ...............................................:‬الساعة‪...................................................................‬‬
‫الدورةالرابعة‪ ................................................:‬الساعة‪...................................................................‬‬
‫المكان‪ :‬المستوصف و التسجيل في مكتب األستقبال‬
‫هل هواً داء السكري من النوع الثاني حقا ً خطير؟ أنا أشعر بحالة جيدة‬
‫للتسجيل الى التعليم الرجاء‬
Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som kraftigt ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Det är få sjukdomar som går att bromsa så
effektivt, på egenhand. Ofta räcker det med små förändringar. Visste du att du med bra mat och ett mer fysiskt aktivt liv kan göra mer nytta än
vad något annat läkemedel kan åstadkomma?
På diabetesutbildningen får du mer kunskap om sjukdomen, provsvar
och värden, mat och fysisk aktivitet. Erfarenheten visar att det är lättare
att hantera sin diabetes efter utbildningen. Många uppskattar också att diskutera tillsammans med andra i samma situation.
Diabetesutbildningen hålls av din diabetessjuksköterska och en arabisktalande tolk.
Gruppen består av 8-10 deltagare och ni träffas 4 tillfällen.
Följande utbildningstillfällen:
Tillfälle 1:..................................... klockan:...................................
Tillfälle 2:..................................... klockan:...................................
Tillfälle 3:..................................... klockan:...................................
Tillfälle 4:..................................... klockan:...................................
Lokal: Anmäl dig i receptionen
För anmälan kontakta: ………………… diabetessjuksköterska
Telefon:…………………………….
‫العالج‬
Proteiner
‫البروتينات‬
Fett
Bra fett
Mindre bra fett
‫الدهون‬
‫الصحي‬
‫اقل صحي‬
‫ثقب المفتاح‬
‫الشعور‬
‫بالنعس‬
‫التعب‬
‫نشاف في الفم‬
‫التبويل‬
‫الزائد‬
‫العطش‬
‫ارتفاع السكري‬
‫لماذا؟‬
‫عدم النشاط الجسدي‬
‫الكثير من الطعام‬
‫العدوى أو الحمى‬
‫بعض األدوية‬
‫نسيت أن تأخذ أقراص‪/‬األنسولين‪ ،‬أو أخذ بعض‬
‫األدوية األنسولين قليلة جداً‬
‫ماذا افعل عند ارتفاع السكري؟‬
‫افحص نسبة السكري في الدم‬
‫تناول اقراص السكري او األنسولين‬
‫النشاط الجسدي‬
‫اتصل بممرضة السكري للمشاورة‬
Diabetes and travelling
Resa med
diabetes
Resa och diabetes
Förberedelser innan resan:
1. Tala med din läkare eller
diabetessköterska
2. Diabeteskort eller intyg från din
läkare eller diabetessköterska
3. Packa smart: dubbel uppsättning av
insulin, penna, testmaterial och
blodsockermätare. Packas i
handbagage
4. Packa druvsocker och lättare måltid
eller frukt
Under resan:
1. Förvaring av insulin: varm eller kall
temperatur
2. Insulinjustering och testa blodsocker
oftare, ff om du blir sjuk
3. Följ behandlingsplan som du och din
läkare eller diabetessköterska har
kommit överens
4. Tänk på tidsskillnaden
Resa med
diabetes
When to seek health care
När söker man vård?
Till Vårdcentral:
1.
2.
3.
4.
För regelbundna kontroller av
diabetes hos läkare och
diabetessköterska
Vid svängande blodsocker
Vid sjukdom
Vid ändring/justering av
behandling för uppföljning
Till sjukhuset:
1.
2.
När du inte själv kan göra ngt vid
för lågt blodsocker, ska anhöriga
eller ngn i familjen köra dig till
sjukhuset.
Vid för högt blodsocker som
orsaker, magsmärtor , illamående
och kräkningar
Ramadan och diabetes
Ramadan och diabetes
Fasta
Helfasta i 29-30 dagar från gryning till skymning
Kan orsaka
1-För hög blodsocker nattetid
2-för låg blodsocker dagtid
3- Risk för att gå upp i vikten
Vem får inte fasta?
1.
Patineter med fler dos Insulin
2.
Patienter med svåra komplikationer
3.
Patienter med graviditetsdiabetes
4.
Patienter med svängande blodsocker
5.
Äldre med diabetes?
Viktigt att tänka på vid fasta
1.
Prata med ansvarig läkare eller sjuksköterska för justering
av diabetesbehandling innan ramadan
2.
Äta hälsosamt, undvik för mycket sötsaker under kvällen
3.
Motionera lagom, inte för tunga pass
4.
Kontrollera blodsockret flera gånger dagligen
Ref: Al Arouj M, Ibrahim M, Hassanein M et al. Recommendations
for management of diabetes during Ramadan. Diabetes Care
2005;28:
1205-2311.
Al Arouji M. et al. DIABETES CARE, VOLUME 28, NUMBER 9, SEPTEMBER 2005
Detta material ska vara som stöd i ditt arbete med
gruppen.
• Utgå alltid från gruppens frågor och funderingar.
• Anpassa utbildningen efter gruppens behov och
önskemål.
• Använd inte för svåra medicinska begrepp och
• våga vara flexibel
Kom ihåg att du leder
utbildningen men det är
patienerna som äger den
Vad är Ramadan-fastan?
• En av islams fem grundpelare
• Obligatorisk för alla friska vuxna muslimer.
• Ramadan-fastan innebär att avstå från intag av föda och
dryck från gryning till solnedgång en hel månad varje år
(29-30 dagar) enligt månkalendern.
•
Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker – men inte alla. Fasta under sommartid
kan ge ökade risker – kompetent rådgivning behövsl äkartidningen nr 29–31 2011 volym 108
NSS, APC, 2016
Ramadan-fastan innebär förändringar i
dagliga aktiviteter, rutiner och måltider:
Två måltider:
- Futur: vid solnedgång, ~ 60% av den dagliga maten.
- Suhur: före gryningen, sista måltiden, ~ 20-30%.
- ~ 10-20% emellan.
Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker – men inte alla. Fasta under sommartid kan ge
ökade risker – kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr 29–31 2011 volym 108
Figur 1. Fastetiden under ramadan i tre svenska städer. Observera att det finns olika metoder
för beräkning av gryning och solnedgång samt bönetider. Skillnader på några till flera minuter
finns mellan metoderna. Den beräkning som används här är den som används för bönetider
på de stora moskéerna i Sverige. Illustration: Jakob Robertsson/Typoform
NSS, APC, 2016
Fastetider i Sverige
Staden
Datum
Gryning (kl.)
Solnedgång
(kl.)
Fastetiden
(tim.min)
Malmö
21a juni
02:23
21:59
19.36
21a december
06:31
15:37
09.06
21a juni
01:51
22:09
20.18
21a december
06:02
02:48
08.46
21a juni
01:17
23:07
21.50
21a december
06:04
01:47
07.43
Stockholm
Umeå
Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker – men inte alla. Fasta under sommartid kan ge
ökade risker – kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr 29–31 2011 volym 108
NSS, APC, 2016
Man skall inte fasta vid:
•
•
•
•
Akut sjukdom.
Svår kronisk sjukdom.
Äldre människor.
Under menstruation eller postpartum
blödning.
• Ammande kvinnor.
• Graviditet (sista delen).
• Resor.
Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker – men inte alla. Fasta under sommartid
kan ge ökade risker – kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr 29–31 2011 volym 108
NSS, APC, 2016
Risker för diabetiker under fastan:
• Hypoglykemi under dagtiden.
• Hyperglykemi under kvällstiden.
• Dehydrering: spec. under sommar, äldre pt.
• Mindre motion
vikt uppgång och
• Hög kalori intag
ökade S lipider
Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker – men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade
risker – kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr 29–31 2011 volym 108
NSS, APC, 2016
Personer med diabetes som inte bör
fasta:
• Nyupptäckt diabetes.
• Patienter med flerdosbehandling eller insulinpump.
• Dysreglerad diabetes med svängande blodsocker.
• Anamnes av upprepade hypoglykemi attacker eller ketoacidos.
• Pt med allvarliga komplikationer eller komplicerande sjukdomar: ex.
njursvikt, instabil eller recidiverande angina, annan hjärt- eller
lungsjukdom, psykiatrisk sjukdom
• Graviditet.
• Vid akut sjukdom ex: infektion.
Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker – men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade risker –
kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr 29–31 2011 volym 108
NSS, APC, 2016
Faktorer som påverkar diabetes kontroll
under Ramadan-fastan
•Behandlande läkare/DSK:
- läk. har rätt att avråda patienten från att fasta om han/hon
anser att fastan förvärrar patientens diabetes eller är skadlig
för patientens hälsa
-läk. och SSKs kunskap och erfarenhet.
Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker – men inte alla. Fasta under sommartid kan ge
ökade risker – kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr 29–31 2011 volym 108
NSS, APC, 2016
Faktorer som påverkar diabetes
kontroll under Ramadan-fastan
• Tiden och säsongen:
- sommar: dagen är lång och varm.
- vinter: dagen är kort och kall.
• Patienten:
- typ och behandling av DM.
- hur väl reglerat är den?
- följsamhet
- komplikationer.
- kultur och grad av tro.
NSS, APC, 2016
Rekommendationer före Ramadan start:
•
Kontakt med behandlande läkare/diabetessköterska i god tid inför Ramadan.
•
Patientutbildning:
- risker
- livsstilsförändringar
- angeläget att regelbundet själv testa blodglukos.
•
Intag av sista måltid (Suhur) så sent som möjligt.
•
Tillräckligt med vätskeintag för att undvika intorkning.
•
Ingen intensiv träning eller hård fysisk aktivitet under fastetimmarna.
•
Avbryta fastas om plasma glukos <3.5 mmol/l (< 4.0 mmol/l tidigt under
fastetimmarna).
Targ Elgzyri och Anders Frid, Fasta under ramadan möjligt för en del diabetiker – men inte alla. Fasta under sommartid kan ge ökade
risker – kompetent rådgivning behövs läkartidningen nr 29–31 2011 volym 108
NSS, APC, 2016