Teamarbete, struktur och kunskap
Prioritering av förbättringsarbete i
primärvård i Stockholm
Nouha Saleh Stattin
Kaija Seijboldt och Marina Stenbäck
Kunskapsteamet diabetes (LUCD)
APC, LUCD, 2016
Bakgrund
• Målnivå enligt Socialstyrelsens rekommendation
2015, HbA1c > 70 mmol/mol för typ 2 < 10 %
• Nationell utvärdering visar att det finns behov att
förbättra vården för patienter med ett riskfyllt
HbA1c
• När diabetesvården bedrivs strukturerat och då
patient och behandlare tillsammans följer upp
insatsen ökar möjligheten till goda resultat
Ref: Nationell utvärdering 2014, NDR
Framgångsfaktorerer i diabetesvården, 2013, SKL
Behandlingsstrategi typ 2 diabetes, SKL 2014
APC, LUCD, 2016
Syfte
• Att stödja vårdcentraler med sämre
måluppfyllelse för att möjliggöra en
god och jämlik vård
APC, LUCD, 2016
Metod
• HT 2015 skickades brev till 20 vårdcentraler i Stockholm
• Erbjöds stöd och 11 vårdcentraler tackade ja
• Workshops anordnades och genomfördes
– NDR data
– Analysverktyg
– Team diskussion
– Handlingsplan upprättades
• Uppföljningsbesök 2016
APC, LUCD, 2016
APC, LUCD, 2016
APC, LUCD, 2016
Förbättringsarbetets olika
inriktningar
• Fokusera på personer med HbA1c >
70 mmol/mol
• Nya arbetsrutiner: Väntelistor,
regelbunden bokning till DAL/DAS,
läkemedelsgenomgång, starta
grupputbildning
• Kompetensutveckling
APC, LUCD, 2016
Preliminära Resultat
• Ledningens prioritet och ansvarsfördelning
• Några VC ser redan förbättringar: NDR resultat och
arbetsstrukturen
• En VC har sedan 2013 utfört förbättringsarbete och sänkt
andel patienter med HbA1c > 70mmol/mol från 23.4 till
16.8 %
• En VC har förbättring på 12 månader från 27.3 till 15.7 %
• Uppföljningsbesök om 12 månader
APC, LUCD, 2016
Preliminära Konklusioner
•
•
•
•
Ledningen stödjer förbättringsarbetet
Intresse och engagemang
Förbättrad kommunikation
Externt riktat stöd till vårdcentraler har
skapat motivation till förbättringsarbete
• Teamarbete är givande, lärorikt och
effektivt
APC, LUCD, 2016
Tack för oss
APC, LUCD, 2016
