Verksamhetsberättelse
för
Synskadades Riksförbund
2009
Utställningsmonter på mässan "Ett bra liv" i Älvsjö.
INNEHÅLL
1 Ordförande har ordet ................................................... 5
2 Inledning ..................................................................... 10
3 Beslutsorgan .............................................................. 13
Förbundsstyrelsen ....................................................... 13
Arbetsutskottet ............................................................. 13
Granskningsutskottet ................................................... 14
Valberedningen............................................................ 14
Organisationsrådet ...................................................... 15
Personal ...................................................................... 16
4 Påverkansarbete ......................................................... 17
1 Arbete / Försörjning .................................................. 17
2 Personlig service ...................................................... 18
LSS (Lag om stöd och service åt vissa
funktionshindrade) .................................................... 18
Utvärdering............................................................... 19
3 Underlätta orienteringen för synskadade .................. 20
Övrigt påverkansarbete................................................ 22
Allmän bevakning ..................................................... 22
Diskriminering och mänskliga rättigheter .................. 23
Habilitering / Rehabilitering....................................... 24
Utbildning ................................................................. 25
Skolnätverket ........................................................... 26
Skolprojektet - mentorsprojektet ............................... 26
Kultur och information .............................................. 27
Konsument ............................................................... 27
Informationsteknologi ............................................... 28
Ögonvård och forskning ........................................... 29
5 Organisationsarbete................................................... 30
Medlemmar .................................................................. 30
Uppsökande verksamhet ............................................. 31
Samarbete ................................................................... 33
Jämställdhets- och kvinnoarbete .................................. 34
Synskadade invandrare ............................................... 35
Kompetensutveckling ................................................... 35
Personalstöd ................................................................ 36
6 Individinriktat arbete .................................................. 37
Juridiskt stöd ................................................................ 37
SRF Fritid .................................................................... 37
Motion och rekreation .................................................. 38
Bidrag till enskilda ........................................................ 38
Barn- och föräldraverksamhet ...................................... 39
3
Punktklubben ............................................................... 40
Punktskriftsverksamheten ............................................ 40
Arbetsmarknadsprogrammet........................................ 42
Programmet för synskadade med ytterligare
funktionsnedsättning .................................................... 46
Lästjänst via telefax ..................................................... 49
Ledarhundsverksamheten ........................................... 50
Studieverksamheten .................................................... 51
7 Internationellt arbete .................................................. 54
Internationellt samarbete ............................................. 54
Internationellt solidaritetsarbete ................................... 55
8 Informationsarbete ................................................... 58
www.srf.nu vår webbplats ............................................ 58
Webbradio ................................................................... 59
Sociala medier ............................................................. 59
Presskontakter ............................................................. 60
Bearbetar redaktioner ............................................... 60
Bra resultat ............................................................... 60
Kampanj ................................................................... 61
Utskickade pressmeddelanden 2009........................ 61
Artiklar ...................................................................... 62
Informationsmaterial .................................................... 62
Synskadades Museum................................................. 62
Medelsanskaffning ....................................................... 63
Våra tidningar .............................................................. 65
SRF Perspektiv ........................................................ 65
Oboj ......................................................................... 66
Panorama................................................................. 67
Övriga tidningar ........................................................ 68
Ersättningstidningar.................................................. 69
4
1 Ordförande har ordet
Året har varit fyllt av händelser. Den svenska ratificeringen
av FN konventionen för personer med funktionsnedsättning, skedde i all stillhet medialt i början av året. 200-års
jubileet efter Louis Brailles födelse, satte avtryck på många
sätt i punktskriftsvardagen. En annan 200-åring firade med
utbildning som tema. Sverige innehade EU-ordförandeskapet med förväntningar som inte infriades.
En kampanj om personlig service med sikte på ledsagning
och hemtjänst var fokus hösten 2009. Vi har rekryterat en
ny kanslichef och börjat se över SRF-organisationen.
Diskussionerna och uppvaktningarna på Socialdepartementet återkommer för de medel till Viss Verksamhet, som
under föregående år blev utredda av statskontoret med
förslag på nya huvudmän. Den största förlusten för SRF
under året, uppstod när vår 2:e vice ordförande Inge
Rutgerson avled i september. Precis innan jul bildades Lika
Unika - Federationen mänskliga rättigheter för personer
med funktionsnedsättning.
Sverige ratificerade som första nordiska land
FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning.
Men för den som väntat sig snabba uppföljare vad gäller ny
lagstiftning på området, så kan man bara konstatera att
tillgängligheten som diskriminering för människor med
funktionsnedsättning fortfarande utreds. Även handlingsplanen Enkelt Avhjälpta Hinder, fortsatte under året i
maklig takt om ens det, trots oerhörda brister ute i
kommuner och landsting. Kunskapen om konventionens
ratificering och vad den innebär har varit låg. Så man kan
klart konstatera att vi måste fortsätta arbete på denna
fråga. Det gör vi ju dels i Arvsfondsprojektet Agenda 50
tillsammans med HSO. SRF har ett diskrimineringsnätverk
som sprider ljus över denna fråga internt och externt.
Den nya förbundsstyrelsen har kommit igång med arbetet
snabbt. Verksamhetsområden är väl fördelade och alla
arbetar idogt mellan mötena. Förutom det nationella
arbetet som ju är det dominerande, är vi även aktiva på
Europa-basis. Vi finns i EU-kommissionen, i kommissionen
för arbete och rehabilitering, i kommissionen för "mobility"
5
och i gruppen för synsvaga. I slutet av året ansluter vi även
till gruppen för barnfrågor.
Samarbetena är många. Det nordiska arbetet pågår och vi
hade en utvidgad nordisk konferens med tema punktskrift
på Almåsa i augusti. Ett seminarium om punktskriften
anordnas på Finska ambassaden i samband med nordiska
konferensen. Sverigefinska Synskadeförbundet var
medarrangör. Samarbetet med Unga Synskadade, US, har
bara stärkts under året. Vi har möjlighet till representation i
varandras styrelser. Kring punktskrift och i flera andra
frågor gjorde vi gemensamma aktioner.
Kongressen hade ju beslutat att vi skulle kampanja, med
tema personlig service. En kampanjgrupp gav sig i kast
med uppgiften och under hösten jobbade vi både lokalt och
med de politiska partierna samt med Sveriges Kommuner
och Landsting, SKL, på riksnivå. Medialt slog vi igenom
främst lokalt. Där lyckades vi bäst den jämförelse vi gjorde
mellan hur ledsagning och hemtjänst utförs i olika svenska
kommuner.
I maj gav vi ut det första svenska punktskriftsfrimärket "Se
med andra ögon". Det blev då möjligt att köpa och använda
för inrikes porto. Många andra länder i världen följde detta
exempel för att hedra och minnas Louis Braille och hans
banbrytande gärning, för vårt skriftspråk. Det franska
exemplet och förebilden har haft samtida betydelse på
annat sätt.
Den första skolan med utbildning för blinda och döva barn,
nämligen Manillaskolan bildades 1809. SRF var en av dem
som uppvaktade 200 åringen. Betydelsen av att Per Aron
Borg hade varit i Paris och vågade starta denna skola, var
och är stor. Både blinda och döva var ju bland de första att
starta egna organisationer här i Sverige. Utan denna
möjlighet till utbildning och yrkesutbildning, hade det varit
omöjligt.
En yngre men minst lika livskraftig jubilar var Förbundet
Sveriges Dövblinda, FSDB, som i juni firade 50 år. SRF var
en av gästerna som deltog i spännande seminarier och en
mycket fin jubileumskväll. Många medlemmar och
6
samarbetsparter var där för att fira och påvisa hur
förbundet växt fram och utvecklats.
I april rekryterade SRF sin nye kanslichef Peter Feldt. Den
tillsättningen satte punkt för en lång vakans i ledningen,
sedan vår ekonomichef Marianne Dahl-Radhe slutat på
sommaren året innan. Tuffa utmaningar för hela SRF
väntar emellertid i en organisationsöversyn. Under hösten
gick det ut en enkätförfrågan och via en grupp leddes och
sammanställdes arbetet. Det blev nu klart att Socialdepartementet avsåg överföra 10 miljoner SEK totalt till
Tal- och Punktskriftsbiblioteket, TPB, vid årsskiftet 2011.
Pengarna kommer från anslaget Viss Verksamhet.
SRF har tidigare uppburit dessa medel. 1,4 miljoner SEK
föreslogs redan överföras till barnpunktskrift från årsskiftet
2010. Det är SRF:s verksamhetspengar för arbetsmarknad
och flerfunktionshinder som används till detta och därmed
upphör. Detta ligger till grund för den organisationsöversyn
vi nu genomför. Möten med TPB pågår också kontinuerligt
under året. Dels för att diskutera vad medlen till barnpunktskrift kan användas till och dels för att gå vidare och
diskutera de andra verksamheterna som skall överföras
senare.
Ja, i början av september nådde oss sorgebudet om Inge
Rutgersons bortgång. Inge hade sedan kongressen varit
2:e vice ordförande i SRF. Han hade många år bakom sig
både i förbundsstyrelsen men även inom lokalföreningsoch distriktsstyrelse. Detta lämnade naturligtvis ett abrupt
och oväntat tomrum för många av oss. Vi minns och hedrar
Inge och hans SRF-arbete bäst genom att gå vidare och
fortsätta de många uppgifter som han var delaktig i.
Valberedningen fick på så sätt börja tidigare än beräknat
att söka en ersättare. Det visade sig också under hösten
att Stig Hedlund på grund av personliga skäl, måste lämna
sitt uppdrag som ledamot i förbundsstyrelsen. Valberedningen inledde då sitt arbete att få fram kandidater till två
poster i styrelsen. Valet kommer att förrättas på ett
organisationsråd som sammankallats i januari 2010.
Punktskriftslördag i november blev en uppskattad
händelse. Iris, FSDB, och TPB var medarrangörer här i
SRF-huset. Många utställare var på plats och medlemmar
och anhöriga kunde välja på många spännande aktiviteter.
7
Kerstin Fellenius, lärare och forskare inom punktskriftsområdet, fick ett unikt pris tillsammans med Frank Skaret
som bland annat undervisat i punktskrift och har tagit fram
ett system för notskrift. Allt för att visa på den moderna
användningens mångfald och möjligheter.
Bildandet av Lika Unika. SRF har ju i över 20 år stått
utanför det formaliserade handikappsamarbetet men naturligtvis samarbeta med många handikapporganisationer i
mer eller mindre återkommande konstellationer. Ett långt
förberedelsearbete med några funktionshindersorganisationer, har pågått under arbetsnamnet Houdini. I december
var det dags för bildandet av den nya federationen Lika
Unika. Tillsammans är vi fem organisationer - FSDB, HRF,
NHR, RBU och SRF. Vi hoppas det här ska bli ett nytt och
mer lättfotat samarbete med inriktning på rättighetsfrågor.
Fram till årsmötet i maj 2010, har SRF tagit på sig
ordförandeskapet. Detta ska sedan cirkulera.
Vi är många som formar en rörelse. Synskadades Stiftelse
har trots lågkonjunktur stött SRF med bidrag på en icke
vikande nivå sedan året innan. Ett projekt för stärkande av
självkänslan i SRF är inne på andra året. Detta beviljas
utöver det bidrag organisationen i övrigt fått. Det har
bidragit till en ny och viktig satsning - Ung i SRF. Där har vi
jobbat med gruppen 25/35 år i samarbete med US.
Förbundsstyrelsen har gjort en rundringning och har
diskuterat med distrikten i SRF hur man aktiverar den här
gruppen och vad man planerar för framtiden. Det är en
avgörande och viktig fråga som också har lett till att vi med
US har tagit fram ett gemensamt medlemserbjudande för
SRF och US.
En vidare satsning på bred medlemsrekrytering har tagit
vid under hösten. En kampanj med värvarpriser och där vi
utbildar kring detta och gör SRF känt ingår också i
projektet. Detta stora och avgörande arbete kommer att
fortsätta i ytterligare ett år och blir en överlevnadsfråga för
hela organisationen. De vikande medlemstalen fortsätter i
alla åldrar.
Ett annat ljus i tunneln är att vi efter årsskiftet kan
välkomna SRF:s två första branschföreningar. Det är
RP-föreningen och Spielmeyer-Vogts föreningen, som
8
förbundsstyrelsen under året beviljat tillhörighet som
branschförening från år 2010. Något vi självklart gläder oss
till.
SRF har tagit fram en ny logotyp som vi nu arbetar med att
föra ut i hela organisationen. Iris inrättade ett ljudbokspris
vid bokmässan i september. SRF och US var där och tog
del av detta sätt att kora bästa inläsare av en ljudbok.
Spännande och intressant sätt att lyfta fram ljudmediet
under bokmässan.
SRF var en av de synskadeorganisationer som inom
norden och Europa, uttalade sig till det svenska
EU-ordförandeskapet. Vi ville att arbetet med Lika behandlingsdirektivet skulle förhandlas klart. Så skedde inte! Man
ansåg att direktivet riskerade att bli alltför urvattnat och
eventuellt inte tas alls. Till spanska ordförandeskapet
överlämnades därför detta viktiga arbete i december. Nu
får vi fortsätta processa detta via våra EU-parlamentariker
och via EBU:s EU-kommission.
Tack till alla er och till samarbetspartners som omnämnts
ovan eller som annars deltagit i vårt gemensamma
påverkans- och förändringsarbete.
Tiina Nummi-Södergren
Förbundsordförande
9
2 Inledning
"Vi har slutit oss samman i Synskadades Riksförbund,
SRF, för att utifrån tanken om alla människors lika värde
- gemensamt hävda synskadades rätt till delaktighet och
jämlikhet på alla områden samt
- skapa social gemenskap och stödja varandra, så att vi
kan leva ett aktivt och självständigt liv."
Så lyder första paragrafen i SRF:s stadgar.
SRF är synskadade människors intresseorganisation i
Sverige. Det var synskadade själva som bildade organisationen år 1889 under namnet De Blindas Förening. År 1976
ändrades namnet till Synskadades Riksförbund.
Att ha en synskada är bara en del av en människa. Men
synskadan påverkar hela vårt liv – i skolan, på arbetet, i
affären, på promenaden, under resan och på banken – för
att bara ta några exempel. Inom SRF arbetar vi för ett
bättre, aktivare och friskare liv för synskadade.
Vi försöker påverka beslutsfattarna att utforma samhället
så att vi som är synskadade kan delta på lika villkor. Det
gör vi genom påverkansarbete inom riksförbundet, i distrikt
och lokalföreningar.
Genom verksamhet som riktar sig direkt till synskadade
personer, ökar SRF enskilda synskadades valmöjligheter
till bland annat fritidsaktiviteter och läsupplevelser.
Samtidigt går vi före och försöker visa hur olika hinder kan
övervinnas.
Den starkaste kraften i vårt arbete är medlemmarna med
sina samlade kunskaper och erfarenheter. Gemenskapen
inom organisationen stärker oss och gör oss bättre rustade
att klara vardagen. Tillsammans kan vi därför skapa en
kraftfull organisation.
Vi vet av egen erfarenhet att synskadades möjligheter att
få och behålla ett arbete, att bli självständiga genom
10
rehabilitering, att kunna handla vår mat, resa obehindrat
och få utbildning beror på vilket stöd vi som enskilda kan
få. Detta stöd måste garanteras genom att samhället tar
politiskt och ekonomiskt ansvar. Därför vill vi att staten,
landstingen och kommunerna ska avsätta resurser för att
garantera en bra habilitering/rehabilitering, i ett för oss
anpassat samhälle med den personliga service vi behöver.
Idag är samhällets vilja och resurser helt otillräckliga för att
ge alla de personer som drabbas av en synskada den
habilitering och rehabilitering de behöver. Det får till följd att
synskadade personer hänvisas till ett betydligt större
beroende av stöd och service än vad som skulle behöva
vara nödvändigt. Stöd och service som inte tillhandahålls.
Personer som blir blinda får inte lära sig att läsa punktskrift
eller tillräcklig träning i att på egen hand ta sig fram med
hjälp av den vita käppen. Det skulle vara möjligt att öka
många synskadade personers oberoende – om bara viljan
och resurserna fanns.
Den privata sektorn har också ett ansvar för att göra sin
verksamhet tillgänglig och därigenom underlätta vardagen
för oss. Personlig service i butiker skulle exempelvis vara
en ovärderlig hjälp för oss som är synskadade. Vi tar vår
del av ansvaret genom att förmedla våra erfarenheter och
behov.
Ambitionen att öka konkurrensen och pressa priserna på
privata och offentliga verksamheter leder till strukturell
diskriminering av människor med synskador. Utvecklingen
går mot fler stormarknader allt längre ifrån kundernas
bostäder. En synskadad konsument måste då åka färdtjänst för att handla – en färdtjänst som samtidigt förses
med fler restriktioner och höga avgifter. Personaltätheten
på stormarknaden är dessutom mycket låg, vilket gör det
nästan omöjligt att få personlig service. Kommunen kan
tillhandahålla ledsagarservice, men ledsagaren får ofta inte
bistå vid matinköp i dagligvaruhandeln. Den som inte kan
ta del av Internet drabbas av högre priser och sämre
service. För en synskadad person blir det således landstingets hjälpmedelsbudget som avgör priset på tågbiljetten
och möjligheten att betala sina räkningar.
11
Lagstiftning behövs för att säkerställa vår rätt till delaktighet
och jämlikhet. Målet för en sådan lagstiftning måste vara
att få bort all form av diskriminering. Lagen måste också
innehålla sanktionsmöjligheter mot dem som bryter mot
lagens intentioner. Vi har förhoppningar om att den
konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, som FN antog i december 2006, ska bidra till ett
stärkt lagskydd för oss inom flera områden.
12
3 Beslutsorgan
Förbundsstyrelsen
Förbundets styrelse hade följande sammansättning:
Tiina Nummi-Södergren, Huddinge, förbundsordförande
Roland Gustafsson, Eskilstuna, 1:e vice ordförande
Inge Rutgerson, Nödinge, 2:a vice ordförande (t o m
september 2009)
Alireza Ghanbar Alipour, Västra Frölunda
Britt Artursson, Floby
Ronny Blidberg, Uddevalla
Kidane Ghebreab, Växjö
Stig Hedlund, Haparanda (t o m december 2009)
Ann Jönsson, Haninge
Asta Karlsson, Växjö
Kicki Lundmark, Umeå,
Lars Nord, Uppsala
Ulrika Norelius, Stockholm
En representant för Riksorganisationen Unga Synskadade,
US, samt Valberedningen har inbjudits att vara adjungerade till Förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen har under året haft nio protokollförda
sammanträden varav tre telefonmöten och ett per
capsulam. Ett av telefonmöten var extrainkallande möte.
Arbetsutskottet
Arbetsutskottet har haft följande sammansättning under
året:
Hela kongressperioden
Tiina Nummi-Södergren
Roland Gustafsson
Inge Rutgerson (t o m september 2009)
januari - maj 2009
Britt Artursson
Ronny Blidberg
13
juni - december 2009
Kicki Lundmark
Kidane Ghebreab
Arbetsutskottet har haft fem protokollförda telefonsammanträden under året. Aprilmöte blev inställt. Ett möte
per capsulam genomfördes i mars.
Granskningsutskottet
Granskningsutskottet har under året kontinuerligt granskat
förbundets verksamhet. Utskottet har haft fyra sammanträden under året varav ett telefonmöte.
Granskningsutskottet består av följande personer:
Lena Höjdevall, Mjölby, sammankallande
Britt-Marie Berner, Stockholm
Dan Berggren, Piteå
Lars Eisner, Lund
Sonny Hoffman, Östersund (fr o m mars 2009)
Gunn Larsson, Uppsala (avgick mars 2009)
David Lindberg, Lajksjöberg
Arvid Lindén, Stockholm
Valberedningen
Valberedningen har haft fem telefonsammanträden under
året.
Valberedningen består av följande personer:
Kenneth Jägsander, Eksjö, sammankallande
Tommy Andersson, Växjö
Michael Haraldsson, Farsta
Eva-Lena Lindell, Munka-Ljungby
Kaj Nordquist, Vällingby
Margareta Pettersson, Boden
Anita Rönnbäck, Piteå
14
Organisationsrådet
Kontinuerlig kontakt med distriktsordförandena har fortsatt
under 2009.
Två telefonmöten samt ett live möte i Organisationsrådet
har genomförts under året.
29 januari: Alla distrikt utom en var representerade.
Representanter från förbundsstyrelsen, Riksorganisationen
Unga Synskadade, granskningsutskottet samt kansliet
också deltog.
Mötet behandlade bland annat frågor rörande:
- Kampanjen Flexibel Kommunal Personlig Service
- Stiftelseprojektet yngresatsning, medlemsrekrytering.
samarbete med syncentralerna samt funktionärsutbildning och medlemsstudier.
- Det ekonomiska läget på riksförbundet
26 mars: Alla distrikt utom fyra var representerade.
Representanter från förbundsstyrelsen, Riksorganisationen
Unga Synskadade, granskningsutskottet, valberedningen
samt kansliet också deltog.
Mötet behandlade bland annat frågor rörande:
-
Färdtjänstpolicyn
Viss verksamhet
SRF-logo
Agenda 50
Under mötet lämnades muntliga rapporter om kampanjen
och FS-rundringning till distrikten om det ekonomiska läget.
Fyllnadsval genomfördes för verksamhetsrevisor samt en
ledamot i granskningsutskottet.
20 augusti: Distriktsordförandena samlades i SRF-salen i
Enskede. Representation saknades från sju distrikt.
Representanter från förbundsstyrelsen, granskningsutskottet, Unga Synskadade och kansliet deltog också i
sammanträdet.
15
- Mötet behandlade bland annat frågor rörande:
- Rapport från kampanjgruppen samt en genomgång av
kampanjen och materialet
- Information om organisationsöversyn inför förändringarna av Viss verksamhet
- Medlemsrekrytering
- SRF:s grafiska profil / ny logotype
Erik Langby, kommunalråd i Nacka kommun, föreläste om
brukarinflytande.
Personal
Antalet anställda vid rikskansliet 2009 var 72 (70) personer
varav 43 (42) kvinnor och 29 (28) män. Av de anställda var
33 (32) synskadade och 39 (38) seende. Omräknat till
heltidstjänster var antalet tjänster vid rikskansliet 63 (66).
Uppgifterna avser antalet personer/tjänster vid rikskansliet
per den 31 december respektive år och inkluderar
ordförande. I rikskansliet har inräknats personal i Enskede
och personal som arbetar på distans samt de regionala
ombudsmännen som är finansierade av riksförbundet.
Under hösten har en organisationsöversyn genomförts
under ledning av en arbetsgrupp. Kanslipersonal och
förtroendevalda har varit delaktiga i översynen via enkät
och tankesmedjor. Förbundsstyrelsen tog som följd av
översynen ställning till en ny kansliorganisation i december.
16
4 Påverkansarbete
Ett bättre, aktivare och friskare liv för synskadade - ett
hälsomål i vid bemärkelse - är Kongressens prioriterade
mål för hela perioden.
Tre prioriterade vägar till målet lyftes fram av kongressen:
1 Arbete / Försörjning
2 Personlig service
3 Underlätta orienteringen för synskadade
1
Arbete / Försörjning
SRF har påbörjat ett arvsfondsprojekt om Nya Jobb.
Projektet fokuserar på arbetet och arbetets karaktär, och
vilka arbeten som generellt är lämpliga för personer med
synskada. Vi vill också kunna beskriva hur arbetet ska
anpassas, och vilka färdigheter utifrån synskadan som
krävs för att klara av de yrken/yrkesområden som är
lämpliga.
För att få en konkret beskrivning av nuläget på arbetsmarknaden för synskadade genomfördes en landsomfattande kartläggning över yrken synskadade fick 2008.
Det framkom att andelen som fått ett arbete inom kontor,
service är störst; 43 procent. Det är dock relativt många
som även fått praktiska yrken, 30 procent. Av gravt synskadade är det dock endast 20 procent, det vill säga
ungefär hälften så många som bland synsvaga som fått ett
praktiskt yrke.
Vi har under året gjort en förfrågan om intresset från övriga
handikapprörelsen och från politiskt håll om det finns något
intresse av att driva frågan om positiv särlagstiftning på
arbetsmarknadsområdet.
Slutsatsen av kartläggningen är att det finns mycket lite
intresse av att driva frågan. Erfarenheterna vi samlat in från
andra länder i Europa som har sådan lagstiftning visar
också på att den sällan är särskilt effektiv.
17
Vi arbetar för ett samlat ansvar från statens sida av
insatserna för personer i yrkesverksam ålder. Vi vill ha en
ansvarig myndighet. Vi har tagit kontakt med ledamöterna i
arbetsmarknadsutskottet för att fråga hur de ställer sig i
frågan. Sammanfattningsvis kan sägas att det verkar som
det finns visst stöd, och många är positiva till att en
myndighet får det samlade ansvaret såsom det nyligen
blivit i Norge.
Vi har försett riksdagsmän med motionsunderlag för att den
åldersdiskriminering som finns i regelverket för lönebidrag
och arbetshjälpmedel för dem som önskar arbeta till 67 års
ålder tas bort. Hittills har vi fått positivt besked från Socialdepartementet att det ska gå att få hjälpmedel efter 65 år.
Arbetsmarknadsdepartementet har dock än så länge
avvisat förslaget.
Vi har även drivit frågan i de samverkansorgan som vi har
med Arbetsförmedlingen.
Vi har även tagit fram underlag till riksdagsmotioner
angående rätten till jobbskatteavdragen för personer med
sjukersättning.
Vid en träff med socialförsäkringsminister Cristina
Husmark-Pehrson, diskuterade vi konsekvenserna av de
förändrade sjukreglerna samt brister i rehabiliteringen för
synskadade.
För att förmedla fakta och för att diskutera nuläget på
arbetsmarknaden för gruppen synskadade, genomfördes
en distriktskonferens i oktober.
2
Personlig service
LSS (Lag om stöd och service åt vissa funktionshindrade)
I början av året yttrade vi oss över LSS-kommitténs
betänkande. Vi lämnade synpunkter på de avsnitt, som
berör synskadade personer och tyngdpunkten i vårt
remissvar ligger på att förändringar måste göras så att det
18
tydligt framgår att gravt synskadade ska kunna tillhöra
personkrets 3. Vi har även motsatt oss den föreslagna
65-årsgränsen, som vi menar är ren åldersdiskriminering.
Vi är positiva till att barnens ställning i lagen förstärks men
menar att det ska göras en registerkontroll även av föräldrar, som arbetar som assistenter åt sina barn.
Kampanjen En flexibel kommunal personlig service
Planeringsarbetet startade i januari, då också en kampanjgrupp var bildad. Den har bestått av tre förbundsstyrelseledamöter, två ombudsmän samt verksamhetsledaren.
Kampanjen genomfördes mellan
1 september och 13 december. Externa och interna mål
bestämdes i ett tidigt skede och följande material har tagits
fram och kunnat användas:
- Mall för skrivelse till berörda kommunala nämnder, där
våra behov beskrivs och våra mål presenteras.
- Enkät riktad till kommunerna med syfte att kartlägga
situationen vad gäller våra kampanjmål.
- Frågor som underlag till diskussioner bland
medlemmarna.
- Mallar för fyra medborgarförslag.
- Utbildningsbroschyr med syfte att höja medvetenheten
bland handläggare om konsekvenserna av en synskada
och våra behov av personlig service. Broschyren är
tänkt att delas ut inom berörda förvaltningar.
- Förslag till ett antal debattartiklar.
En särskild kampanjsida på SRF:s internetplats finns och
där har olika typer av information varit tillgängliga under
året. En särskild e-postlista har också varit igång.
Utvärdering
Den allra största delen av de interna målen har uppfyllts
med råge. På tre punkter har vi inte uppnått uppsatt mål
(se särskild utvärderingsrapport).
Genom svaren på frågor i en enkät, som skickats till distrikt
och lokalföreningar, har vi fått en bild av hur kampanjen
upplevts i organisationen. I hög utsträckning är de
19
svarande nöjda eller mycket nöjda. Att det varit svårt att
engagera medlemmarna framgår dock tydligt av svaren. Så
gott som alla menar att kampanjformen är en bra arbetsmetod, men att kampanjerna inte ska komma för tätt.
3
Underlätta orienteringen för
synskadade
En ny färdtjänstpolicy fastställdes av Förbundsstyrelsen i
april 2009. Förslaget hade innan dess varit ute på remiss i
organisationen.
SRF har även varit representerat i ett projekt som
Vägverket har genomfört, med syfte att kartlägga hur färdtjänsten fungerar i landet. Diskussionsträffar har genomförts med olika fokusgrupper - Färdtjänstkunder, färdtjänsthandläggare och trafikföretag som utför färdtjänsttransporter. Fokusgrupperna har genomförts på 3-4 orter
från Norr till Söder.
Färdtjänsten har även diskuterats i samband med utredningen om ny lag om kollektivtrafik, då den har stor
betydelse för ett väl fungerande resande.
Under året har SRF haft representation i en arbetsgrupp
som upprättat svenska riktlinjer för Europaparlamentets
och Rådets Förordning (EG) nr 1371/2007, om rättigheter
och skyldigheter för tågresenärer. Gruppen arbetade
intensivt under hösten inför förordningens ikraftträdande
3 december.
SRF har även en representant i referensgruppen för ett
nationellt system för ledsagning på Järnväg. Gruppen är
tillsatt av Jernhusen och Banverket och har haft sju möten
under året.
En skrivelse har skickats till Jernhusen AB med krav på
införande av ledstråk i deras stationer och i synnerhet på
Stockholms central.
Under hösten har medlemmar deltagit i så kallade trygghetsvandringar, som anordnats på fyra stationer i landet.
resultaten av vandringarna, som utförts av företaget Sweco
20
på uppdrag av banverket, kommer att publiceras i februari
2010.
Beträffande ledstråk har SRF även sammanträffat med
företrädare för Lunds Tekniska högskola, som forskar om
lämpliga ledstråk för synskadade.
SRF har träffat Utredningen om en ny kollektivtrafikslag tre
gånger. SRF har också deltagit i två seminarier anordnade
av utredningen. Den 19 februari deltog vi i ett seminarium
om ett öppnare marknadstillträde inom kollektivtrafiken.
Den 11 juni deltog vi i ett seminarium om passagerares
rättigheter inom kollektivtrafiken.
SRF har även besvarat remissen Yttrande över förslag till
det branschgemensamma upphandlingsdokumentet Buss
2010
29-30 september deltog SRF på Samtrafikens konferens
om kollektivtrafikfrågor.
Vägverkets och Banverkets råd har nu börjat slås samman
till ett gemensamt tillgänglighetsråd. Detta gäller för det
nationella rådet såväl som de regionala råden. Under året
har SRF arbetat gentemot Vägverket och Banverket
regionalt, för att åter få igång handikappråden för region
mitt och region Mälardalen.
Samtliga regionala råd är åter i funktion från och med
januari 2010.
Ett möte med representanterna i de regionala tillgänglighetsråden, genomfördes på Rikskansliet i Enskede 4
november. Där gavs bland annat information från Ban- och
Vägverket, samt om hur FN-konventionen om rättigheter
för personer med funktionsnedsättningar, kan användas i
påverkansarbetet.
Bygg Klokt är ett samarbetsorgan för sex organisationer av
personer med funktionsnedsättningar. Bygg Klokt har till
uppgift att bevaka arbetet med att tillse att samhället blir
tillgängligt, främst inom byggnadsområdet. SRF har en
representant i Bygg Klokts ledningsgrupp, som sammanträtt vid ett 10-tal tillfällen under 2009. I december
21
sammanträffade representanter för Bygg Klokt med
generaldirektören för Boverket. Bygg Klokt har besvarat en
rad remisser, bland annat ett förslag till ny plan- och bygglagstiftning.
SRF har varit representerade i vägverkets handikappråd,
banverkets handikappråd, SJ:s handikappråd samt luftfartsstyrelsens handikappråd. Vi har också medverkat i
Boverkets samråd med handikapporganisationerna.
SRF har deltagit vid flera av de informationsträffar som
Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting arrangerat på flera orter runt om i landet. Syftet med träffarna har
varit att öka trycket på tillgänglighetsarbetet i Kommunerna,
för målet att Sverige ska vara tillgängligt år 2010.
Frågor om resande och fysisk tillgänglighet har diskuterats
i SRF:s tillgänglighetsnätverk. Nätverket består av 86 listmedlemmar och har fungerat som ett bollplank vid olika
remissvar och frågeställningar.
Under 2009 har nätverket även inbjudits till 4 sammanträden via telefon. Dessa möten har samlat 5-6 deltagare
varje gång.
Övrigt påverkansarbete
Allmän bevakning
SRF har fått flera remisser under året och vi har besvarat
bland annat följande. Nämligen Översyn av omfattningen
av samhällsomfattande tjänster när det gäller elektroniska
kommunikationsnätverk och kommunikationstjänster, EG
förordnig om fartygspassagerares rättigheter, Den nya
Radio och TV lagen, Utveckling av lokal service i samverkan: Styr samverkan för bättre service för medborgarna,
Översyn av vissa mediemyndigheter, en effektivare
administration, Aktiv väntan asylsökande i Sverige, Kulturutredningen - Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur, Departementsutredningen Om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som
diskriminering, Den nya skollagen, Främja, skydda, över22
vaka – FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, Moderniserade skatteregler för ideell
sektor samt Nationell plan för transportsystemet 20102021.
Internationellt agerar vi i olika EU frågor som berör
personer med synskada. Under 2009 har vi aktivt deltagit i
frågor kring fri postgång för försändelser i punktskrift eller
motsvarande, tillgänglighet elektroniska tjänster, audiovisuella media (radio och tv), resandefrågor och frågor
kring ett framtida EU direktiv mot diskriminering.
Under hösten inbjöd Socialdepartementet till en diskussion
kring utvärdering av den nationella handlingsplanen samt
tankar om fortsatt utveckling.
Vi har deltagit i ett seminarium arrangerat av Handisam
kring utveckling av modell för omvärldsanalys inom funktionshinderpolitiken.
Socialdemokraternas talesperson i sociala- och arbetsmarknadsfrågor, Ylva Johansson, besökte SRF för en
diskussion kring partiets syn på välfärdsfrågorna.
Diskriminering och mänskliga rättigheter
Under året har SRF arbetat intensivt med FN konventionen
för personer med funktionsnedsättning, som skall garantera våra mänskliga rättigheter (MR). Ansvarig för detta
arbete har varit SRF:s utsedda MR-Grupp.
SRF deltar tillsammans med HSO, Forum Kvinnor och
Funktionshinder (FQ) och Svenska kommittén för Rehabilitation International (SVERI) i ett treårigt projekt, Agenda
50, för att medverka till förverkligandet av FN:s konvention
om rättigheter för människor med funktionsnedsättning. I
projektet har man dels varit runt i Sverige och informerat
om konventionen, dels arbetat med att ta fram material
kring konventionen och hur man kan använda den. I detta
projekt har SRF även utsett en MR ansvarig som tillsammans med MR-gruppen har ansvar för att öka
kunskapen internt.
23
Inriktningen under 2009 har dels varit att fortsätta utbildningsinsatserna om konventionen på alla nivåer i SRF men
också att naturligt få in konventionen i allt vårt intressepolitiska arbete. Vi har inriktat utbildningarna om konventionen främst mot våra kongressbeslutade mål för både
Förbundsstyrelsen, ombudsmän och distriktsordförande. Vi
har också haft pass på våra centrala funktionärsutbildningar, regionalt genomförda samt distriktens egna utbildningar av funktionärer.
SRF har en utsedd representant i EBU:s MR-nätverk.
SRF har även deltagit i arbetet med att få fram ett diskrimineringsdirektiv inom EU samt agerat för en ny handlingsplan gällande funktionshinderfrågor.
SRF deltog på hearingar som Hans Ytterberg, regeringens
utredare, genomförde under våren kring hanteringen av
bristande tillgänglighet. SRF har även agerat gentemot
departement och riksdagspolitiker samt framställt en fråga i
riksdagen till ansvarig minister i frågan, På distriktsnivå har
det antagits ett antal uttalanden på årsmöten samt skrivits
artiklar och insändare som publicerats.
Habilitering / Rehabilitering
Under året genomfördes en konferens för SRF:s representanter i syncentralernas brukarråd från hela landet. En
av de viktigaste frågorna är att försöka utjämna de stora
skillnader som råder mellan olika landsting avseende
rehabilitering och hjälpmedelspolicy.
Vi har också i det centrala brukarrådet med syncentralschefer från landets sjukvårdsregioner fört fram våra ståndpunkter. Bland annat agerar vi för att den standard för
käppträning som togs fram inom ramen för Syntesprojektet
förverkligas på alla syncentraler.
Vi har bearbetat Socialstyrelsen om vikten att utvärdera
rehabiliteringsverksamheten, och nått en framgång. Socialstyrelsen ska undersöka läget för rehabilitering och habilitering för synskadade och för hörselskadade.
24
SRF bjöds in till en information och diskussion på SISUS
kring finansieringen av rehabiliteringskurserna på folkhögskolorna. Förändringen kan öppna upp för ett bredare
utbud av kurser.
SRF arrangerade även 2009 en tvådagarskurs för syncentralskuratorer.
Genom Socialstyrelsens referensgrupp om samverkan
inom habiliteringen arbetar vi för att sprida Socialstyrelsens
föreskrifter om samordningsansvarig person för familjerna.
Detta var även ett tema under årets föräldrakurs. Behovet
av att även föra in skolan i föreskrifterna har påtalats.
Vi har deltagit i referensgruppen till projektet Egen växtkraft
som drivs av HSO och Barnombudsmannen. Projektet går
ut på att öka barns delaktighet inom habiliterande verksamheter.
Utbildning
Vi har tillsammans med Unga Synskadade uppvaktat skollagsberedningen med anledning av deras pågående arbete
kring en ny skollag. Bland annat framförde vi kravet på
rätten till punktskrift, som liksom i Norge borde skrivas in i
lagen. Vi har medverkat till att en av våra barnmedlemmar
har lämnat synpunkter till Barnombudsmannen när det
gäller skolan med mera. Vi har med anledning av detta
blivit inbjudna till ett möte hos BO för att diskutera skollagen och barn i behov av särskilt stöd.
Vi har besvarat remissen om en ny skollag då vi särskilt
lyfte vårt krav på valfrihet.
Brister vid upprättande av åtgärdsprogram och då särskilt
bristen på elevens delaktighet har framförts i Skolverkets
samrådsgrupp.
Vi har spridit goda exempel från vårt skolprojekt när det
gäller behovet av en samordningsansvarig person centralt i
kommunerna, bland annat vid uppvaktning av politiker i
Stockholms stad. Vi har bett KHR-ledamöter att lyfta frågan
om samordning vid sammanträden. Vi har deltagit vid ett
25
utbildningstillfälle för KHR-ledamöter i Västra regionen och
vid ett möte i Skara kring vikten av att de påtalar detta i
deras respektive KHR.
Vi har diskuterat kvaliteten i SFI-undervisningen – svenska
för invandrare - för invandrare med synnedsättning. Vi har
genomfört ett studiebesök till IRIS Hadars utbildning i
Göteborg. Vi har lyft frågan om de stora brister som finns i
dagens SFI vid Skolverkets samråd och även i remissvaret
till ny skollag.
Vi har yttrat oss över remissen ”Mer om fristående skolor”
och enskild förskoleverksamhet. Vi har bidragit med information om det svenska skolsystemet till EBU:s databas.
Vi har deltagit i Specialpedagogiska institutets intresseråd
då vi bland annat lyft frågan om bristen på regionala samråd. I Specialpedagogiska skolrådet ingår frågor som berör
Ekeskolans målgrupp. Vi har haft möjlighet att inkomma
med synpunkter på Statskontorets uppdrag om ersättning
för elever i specialskolan och utredningen om gymnasiesärskolan.
Skolnätverket
Skolnätverket har haft två fysiska möten då vi inhämtat
kunskap kring punktskriftsläsande elever i grundskolan
samt betyg i matematik för punktskriftsläsande elever i
årskurs 9.
Vid dessa tillfällen har vi även träffat företrädare för
Specialpedagogiska skolmyndigheten, då vi bland annat
diskuterat rutiner för ett snabbare stöd till barnen och
behovet av speciallistteam för elever med flera funktionsnedsättningar.
Skolprojektet - mentorsprojektet
Under året har vårt mentorsprojekt avslutats. Det var del 2
av ett tvåårigt skolprojekt med finansiering från Allmänna
arvsfonden. Vi genomförde utvärdering av projektet under
våren och avslutade med en helgträff. Vi har bland annat
26
presenterat resultat från projektet vid en workshop under
Nordisk synpedagogkonferens och vid träff för syncentralskuratorer. Genom vårt deltagande i referensgrupp för
Projekt Egen växtkraft, BO och HSO, bidrar vi bland annat
med erfarenheter från projektet och vikten av att stärka
barnen så att de kan bli mer delaktiga. En ekonomisk redovisning och rapport har avlämnats till arvsfonden.
Kultur och information
I SRF:s remissvar på utredningen om Audiovisuella media
och Radio- och TV-verkets rapport om vidaresändningsplikt
lyfte vi krav på att vidaresändningsplikten ska gälla tillgänglighetsfunktioner. Talande textremsa och syntolkning
måste finnas i både public service-kanaler och kommersiella och vara plattformsoberoende.
Vidare pekade vi på behovet av en lag och en pådrivande
motor för att samordna olika aktörer i värdekedjan från
innehållsproduktion till mottagare.
Vid Daisy-konsortiets årsmöte i november 2009 framförde
vi från SRF, FMLS och FUB behovet av att vidga
konsortiets utvecklingsarbete att omfatta samhällsinformation och tidningar och tidskrifter.
Konsument
Även på konsumentområdet, försökte vi utnyttja Louis
Brailles 200-årsfirande. Vi försökte få något mejeri att
trycka information om Louis Braille på sina förpackningar
och därmed visa på betydelsen av läsbara förpackningar.
Inget mejeri nappade på erbjudandet.
De utställningar som hölls över landet lyfte däremot fram
punktskriftens betydelse på förpackningar av olika slag.
SRF har fortsatt arbetet med att få till stånd en dialog med
de företag som sätter upp olika uttagsautomater.
Vissa tillhandahåller inte banktjänster utan bara uttag av
kontanter. Då faller de inte under bankinspektionen.
Vår erfarenhet är att det är lättare att få gehör för våra krav
på märkt femma och tal än på krav om punktmärkning. Nu
27
hänvisas allt oftare till Europeisk standard, med framtagna
taktila symboler på funktionsknappar. Punktskriften finns ej
med i standarden, trots idoga försök från SRF.
Otillgängliga tvättstugor lyftes fram som ett problem för
vissa medlemmar. Vi samtalade med både fastighetsägare
och hyresgästföreningar och Ingen av dessa såg något
stort problem med frågan. De få fall som kommit fram har
lösts på ett tillfredställande sätt genom kommunens
bostadsanpassningar.
Under året erhöll SRF medel från allmänna Arvsfonden för
genomförande av en förstudie kring tekniska förutsättningar för talande förpackningar. Projektet, som genomfördes av det forskningsbaserade företaget Acreo, visade
på flera intressanta vägar att gå vidare på, där teknik och
programvaror redan existerar. En samordning av teknik,
kunskap och intresserade branschorgan/företag är dock
nödvändig.
Detta intresse har vi så här långt inte lyckats åstadkomma.
Vi deltog i seminariet Pacsem i Karlstad, där vi informerade
förpackningsindustrin om Acreo-studien ”texten måste
tala”.
Arbetet fortsätter i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet.
Under årets sista månad genomfördes ett planeringsmöte
inför arbetet med en Arvsfondsfinansierad tillgänglighetsdatabas, för i första hand frilufts- och semestermål.
Projektet skall pågå under tre år. Förutom SRF deltar HSO
och Västra Götalandsregionen.
SRF har deltagit i Konsumentverkets samråd samt i
Sveriges konsumenter.
Informationsteknologi
SRF har i remissvar på betänkande om översyn av omfattningen av samhällsomfattande tjänster och om samverkan
- för bättre service till medborgarna särskilt pekat på att tillgänglighet måste gälla ända fram till slutanvändaren och
28
att bristerna i tillgång till lämpliga hjälpmedel, utbildning och
support bidrar till att öka den digitala klyftan.
I juni genomförde SRF tillsammans med HSO "aktion
Öppna handlingar". Vi besökte fem statliga myndigheter för
att undersöka tillgängligheten.
Ingen av myndigheterna kunde på begäran lämna ut någon
handling.
Tillgängligheten fysiskt och till information på plats var
också otillfredsställande.
Våra erfarenheter spred vi via social media och i brev till
myndigheterna och till regeringen.
Ögonvård och forskning
SRF har sponsrat Näthinnecentret i Lund med en halv
miljon kronor. Centret är framstående i forskning kring de
vanliga näthinnesjukdomarna.
Samverkan inom Synfrämjandet och dess forskningsfond
har fortsatt. SRF har bidragit med drygt fyra hundra tusen
till fondens kapital, vars ändamål är att stimulera yngre
svenska ögonforskare.
SRF har medverkat i en satsning på att öka kunskapen om
vikten av tidig upptäkt och behandling av Makuladegeneration. Samverkansparter har varit PRO och ett läkemedelsföretag.
29
5 Organisationsarbete
Medlemmar
Medlemsantal 2009-12-31
Distrikt
Stockholms och
Gotlands län
Uppsala
Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Blekinge
Skåne
Halland
Bohuslän
Göteborg
Älvsborg
Skaraborg
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Medelpad
Ångermanland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Totalt 2009:
Totalt 2008:
Totalt 2007:
Röstb
Stödj
Totalt
1803
413
250
433
300
309
456
296
1205
419
358
684
501
374
314
320
240
315
239
188
190
183
411
344
10 545
11 142
11 603
288
165
75
90
126
164
222
144
339
159
199
76
255
210
147
166
130
123
147
62
83
148
182
78
3 778
3 917
4 001
2091
578
325
523
426
473
678
440
1545
578
557
760
756
584
461
486
370
438
386
250
273
331
593
422
14 323
15 059
15 604
756 (746 år 2008) nya röstberättigade medlemmar har
registrerats under året och 304 (285) nya stödjande medlemmar. Trots detta har det totala medlemsantalet fortsatt
att minska, detta år med 736 medlemmar (4,9 procent),
vilket är mer än förra året då det var 545 medlemmar (3,5
30
procent). Antalet röstberättigade medlemmar har minskat
med 597 personer och antalet stödjande medlemmar har
minskat med 139. 65 procent av medlemmarna är kvinnor
och flickor och 35 procent är män och pojkar. Antalet
barnmedlemmar var 434, en minskning med 9,4 procent.
Noteras kan att antalet medlemmar i stort sett har stigit i
åldrarna 30-80 år, både när det gäller röstberättigade och
stödjande medlemmar. Eftersom gruppen över 80 år är så
stor slår minskningen där dock igenom i det totala medlemsantalet. När vi redovisar medlemsantalet till Socialstyrelsen räknar vi även de medlemmar som avlidit under
tiden april-december.
Av SRF:s stadgar framgår att röstberättigad medlem
antingen själv ska vara synskadad med så nedsatt synförmåga att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig skrift
eller att med synens hjälp orientera sig eller på grund av
synskadan ha andra väsentliga svårigheter i den dagliga
livsföringen, eller vara vårdnadshavare till barn med synskada enligt ovan som ej har fyllt 18 år.
Stödjande medlem kan vara fysisk eller juridisk person och
ska sympatisera med SRF:s arbete. Fysisk person ska
erlägga fastställd medlemsavgift och juridisk person ska
teckna särskilt avtal med organisationsled som den
juridiska personen ansluter sig till.
Uppsökande verksamhet
SRF påbörjade 2008 ett treårigt projekt med stöd av synskadades stiftelse, det så kallade Stiftelseprojektet, Vilket
har kompetensutveckling som metod på bred front och som
på sikt ska stärka enskilda synskadades självbild, så att
man utvecklas i sin roll som samhällsmedborgare. Målet är
att genom att nå fler enskilda synskadade ta reda på deras
individuella behov av information, utbildning och råd och
stöd. Projektet fortsatte under 2009.
En del i projektet är yngresatsningen som går under
namnet "Ung i SRF", vars syfte är att nå personer mellan
25-35 år. Fyra uppsökare kontaktade i början av året synskadade i den aktuella åldersgruppen, för att ta reda på hur
SRF kan stärka dem i situationen som synskadad. En
31
Informations- och utbildningshelg genomfördes sedan på
Almåsa för målgruppen i mitten av mars. Där presenterades stöd och service från SRF. Ett annat viktigt mål med
konferensen var att ta reda på deras behov av information,
utbildning och stöd.
Kontaktpersoner för yngre har utsetts i flertalet av
distrikten. Många distrikt har också påbörjat projekt för
yngre och ökat antalet aktiviteter som vänder sig till målgruppen. Några regionala konferenser har också genomförts. Vi kan konstatera att vi fått kontakt med flera yngre
personer och vi har påtagligt ökat antalet medlemmar i
yngre åldersgrupper.
Vi har under året arbetat med att stärka vårt samarbete
med syncentralerna och har försökt att hitta mötesformer
där SRF-distrikten och syncentralerna kan diskutera hur vi
på bästa sätt kan dra nytta av varandras kunskap och
verksamhet när det gäller till exempel stöd till nysynskadade i olika åldrar.
Vi har intensifierat den uppsökande verksamheten bland
nysynskadade och tagit fram en omfattande strategi för det
uppsökande arbetet.
Liksom under några tidigare år genomfördes en tävling
mellan lokalföreningarna och distrikten om vilka som fått
flest nya medlemmar. SRF Gävleborg var det vinnande
distriktet. De ökade sitt medlemsantal med 23 röstberättigade medlemmar år 2008. SRF Sala-Heby hade
lyckats bäst bland lokalföreningarna med 12 röstberättigade medlemmar. SRF Markaryd var den lokalförening
som procentuellt ökade sitt medlemsantal mest, med
54,4%.
En medlemskampanj har också anordnats, där en röstberättigad medlem uppmanats att värva en ny röstberättigad
medlem till SRF.
Vi har sett över våra rutiner för att bli medlem och har försökt förenkla dessa. Man kan numera söka medlemskap
via hemsidan. Rutinerna har också förenklats så att det
organisationsled som tar emot ansökan kan registrera den.
32
Det är dock fortfarande distrikt/lokalförening som formellt
antar nya medlemmar.
En del i projektet är att genomföra temakurser för olika
målgrupper. Under 2009 påbörjade vi arbetet med att
arrangera regionala kurser för nysynskadade personer i
yrkesverksam ålder. Till kurserna får den nysynskadade
även ta med sig en anhörig. Målgruppen är personer som
inte ännu är medlemmar i SRF. Vi har fått hjälp av syncentralerna med att sprida informationen. Utbildningen
innehåller bland annat erfarenhetsutbyte, så var det för
mig, kunskap om SRF, landstingets ansvar för rehabilitering samt kunskap om stödåtgärder på arbetsmarknaden.
Vi har tillsammans med Stockholms läns nämnd för synskadade genomfört tre kurser för äldre nysynskadade.
Även i dessa kurser fanns erfarenhetsutbyte, liksom
information från kommunernas biståndsbedömare och
syninstruktörer, information om landstingets ansvar för
rehabilitering och representanter från SRF berättade om
verksamheten i de olika organisationsleden.
Samarbete
SRF samarbetar gärna med andra i gemensamma frågor.
Vi samarbetar med andra handikappförbund inom flera
aktuella områden.
Den konstellation av fem handikapporganisationer, som
tidigare diskuterat gemensamma samarbetsformer, bildade
den 16 december Lika Unika - Federationen mänskliga
rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lika
Unika ska verka för medlemsförbundens intressen i
gemensamma frågor inom området mänskliga rättigheter
för personer med funktionsnedsättning och deras
närstående. Lika Unika ska agera och påverka utifrån
rättighetsperspektivet till stöd för medlemsorganisationerna.
En styrelse för Lika Unika tillsattes som arbetar fram till
årsmötet 2010. Tiina Nummi-Södergren valdes till
ordförande för Lika Unika. Flera arbetsgrupper har verkat
33
under 2009, för kommunikation, namnfrågan, stadgar,
arbetsformer, finansiering och verksamhet.
SRF ingår också tillsammans med ett 50-tal andra ideella
organisationer i nätverket Ideell Arena, där vi bland annat
samarbetar kring ledarutbildning, organisationsutveckling
och forskning om den ideella sektorn.
Jämställdhets- och kvinnoarbete
Vi har ett mångfaldsperspektiv i vårt arbete. Det innebär att
våra behov som synskadade kan se olika ut på grund av
ålder, kön, synstatus eller andra påverkande faktorer. SRF
har en jämställdhetsvision och jämställdhetsaspekterna
genomsyrar allt vårt arbete.
Förbundsstyrelsen har jämställdhetsfrågor som en stående
punkt på dagordningen. Vi framhåller även jämställdhetsaspekterna i vårt externa arbete till exempel inom Norden.
Vi synliggör också könsaspekterna i den statistik vi tar
fram.
Projektet om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning avslutades under året. Projektet har finansierats av
Allmänna arvsfonden, och har varit mycket framgångsrikt i
att uppmärksamma att våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar är lika vanligt som våld mot kvinnor i allmänhet.
Noteras kan dock att kvinnor med funktionsnedsättningar
många gånger är mer beroende av den som utsätter dem
för våld och har svårare att fly.
Studiematerialet Hot och våld i kvinnors vardag har spridits
inom handikapprörelsen och till Forum Kvinnor och
Funktionshinder. I januari genomfördes en uppskattad
studieledarutbildning för kvinnor från flera olika handikappförbund.
Ett pressmeddelande om våld mot synskadade kvinnor
skickades ut i anslutning till internationella kvinnodagen.
Det väckte en hel del uppmärksamhet.
I februari hölls en kurs för synskadade invandrarkvinnor.
34
SRF:s kvinnokommitté har under året haft fyra sammanträden. Frågor som diskuterats är vikten av att synliggöra
våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar, SRFkampanjen kommunal personlig service, synskadade
kvinnors ekonomiska situation, jämställdheten inom SRF,
könsidentitet och sexualitet, uppsökande verksamhet,
Kvinnosyn SRF-kvinnornas nyhetsbrev samt planering av
kvinnokursen 2010.
SRF är medlem i Forum Kvinnor och funktionshinder. Flera
SRF-kvinnor är aktiva inom Forum.
Synskadade invandrare
SRF har under året för första gången arrangerat en kurs för
synskadade kvinnor med invandrarbakgrund. Vi har även
för första gången arrangerat en kurs för relativt nyanlända
synskadade invandrare. Båda kurserna arrangerades i
samverkan med Hagabergs folkhögskola och genomfördes
med ekonomiskt stöd från KMA.
Invandrarkommittén har under året haft två sammanträden
och fyra telefonsammanträden. Den största frågan i år
liksom tidigare år är att söka få till stånd en bättre fungerande SFI-undervisning (svenska för invandrare) för
synskadade.
Kompetensutveckling
En ledarskapsutbildning anordnades för förbundsstyrelsen
och distriktsordföranden på Almåsa i juni med 17
deltagare, 9 kvinnor och 8 män. På kursen diskuterades
medelsanskaffning, den nya FN-konventionen samt vår
externa och interna information.
Två kurser för styrelseledamöter i distrikt och lokalföreningar genomfördes i maj och oktober med totalt 48
deltagare, 24 kvinnor och 24 män. Kursen fick dubbleras
eftersom den rönte ett så stort intresse.
Distriktens huvudkontaktpersoner bjöds in till en kurs för att
förmedla kunskap om hur vi regionalt kan utbilda och
35
stödja nysynskadade. 13 personer hörsammade inbjudan,
6 kvinnor och 7 män. I programmet fanns punkter kring
samarbete med syncentralerna, introduktion om krisbearbetningens faser, hur vi bemöter människor som
behöver stöd och hjälp, samt tips på aktiviteter som kan
hjälpa den som nyligen förlorat synen att finna en plats i
SRF.
Den tredje resan inom ramen för beviljade EU-medel
genomfördes under våren. 6 personer besökte Holland
under en vecka.
Personalstöd
Kansliet har tagit fram en ny personalhandbok och en ny
arbetsledarhandbok, bägge med placering på SRF:s hemsida. I samband med produktionen har regelverk och
personalpolitik setts över och utvecklats.
Det nya lönebildningssystemet har tillämpats för första
gången. Mot slutet av året skedde en utvärdering, som ska
leda till fortsatt utveckling av systemet.
Den årliga kompetensutvecklingen för personal och
arbetsledare i distrikt och lokalföreningar fokuserade bland
annat på medelsanskaffning; fördomar och attityder vad
gäller blinda, synsvaga, seende, personer med andra
funktionsnedsättningar på våra arbetsplatser; hur vi kan
utveckla vårt informationsarbete; lönesamtal samt erfarenhetsutbyte
Kansliet har genomfört ett flertal utvecklingskonferenser
och andra utvecklingsinsatser för våra arbetsplatser i
distrikt och lokalföreningar. Sedvanlig introduktionsutbildning för nyanställda har också genomförts.
36
6 Individinriktat arbete
Juridiskt stöd
Det juridiska stödet har fortsatt ungefär som tidigare. 62
ärenden har varit aktuella. 35 har gällt kvinnor och 27 män.
En stor del av ärendena har gällt socialförsäkring, såsom
indragen handikappersättning, vårdbidrag mm. Att kommunerna vill ändra för personer som haft ledsagning enligt
LSS så att den förs över till SoL har återkommit som en
stor ärendegrupp. Några gravt synskadade har också helt
nekats ledsagning, i ett fall eftersom personen har ledarhund och färdtjänst.
SRF Fritid
Under året har SRF Fritid genomfört fyra sol- och badresor,
tre storstadsresor, en cykelresa, temaresor (litteratur,
friidrott, hälsoresa och Medelhavshelg), en musikresa, en
julmarknadsresa, en båtluff och en resa till medeltidsveckan i Visby. Två resor har ställts in på grund av för få
anmälningar.
109 kvinnor och 81 män deltog i resorna under 2009 varav
några på mer än en resa. På någon resa har också seende
barn följt med. På åtta av resorna har 1-2 personer med
ytterligare funktionsnedsättning deltagit.
SRF Fritid har givit ekonomiskt stöd till en skidresa med ett
stort antal deltagare och en fjällvandring. Dessa organiseras utanför SRF Fritid men räknas in i deltagarantalet ovan.
Två nya fritidskataloger har tagits fram och distribuerats i
maj och november. Katalogerna finns i storstil, punktskrift,
på Daisy, elektroniskt samt på SRF:s hemsida. I Fritidskatalogen finns nu, under rubriken "Semesterhem i
utlandet", cirka 15 semesterhem/hotell i Europa dit man
kan vända sig för att ordna sin semester på egen hand.
Under "Tillgänglig turism" ökar antalet hemsidesadresser
där man kan få information om tillgängligheten på turistmål
37
i Sverige. SRF Fritid har haft två Brukarrådsmöten på
telefon.
Motion och rekreation
771 medlemmar (738 år 2008) deltog i motionslunken, en
ökning med fem procent. 64 lokalföreningar och 18 distrikt
deltog i lunken.
Flest deltagare per antal medlemmar hade SRF Vingåker
med SRF Vilhelmina som tvåa och SRF Woxnadalen på
tredje plats. Bland lokalföreningarna hade SRF Malmö flest
deltagare med 68 medlemmar, tvåa kom SRF Ronneby
med 61 och trea blev SRF Laholm med 44 lunkande
medlemmar. Bland distrikten segrade SRF Skåne med 129
lunkdeltagare. Tvåa kom SRF Halland med 116 och trea
SRF Blekinge med 85.
SRF och Almåsa Kursgård har en överenskommelse om
att SRF bland annat med medel från socialstyrelsen
subventionerar rekreationsvistelse för enskilda personer
med funktionsnedsättning på Almåsa Kursgård under
sommar, påsk och jul. År 2009 subventionerade SRF 5238
gästnätter (4983 2008), vilket återigen är en ökning, denna
gång med 5 procent.
Bidrag till enskilda
Under år 2009 har 330 synskadade personer (285 2008)
ansökt om fondmedel för olika ändamål. Av dessa beviljades 247 (196) personer med låga inkomster bidrag på totalt
700 000 kronor (675 000 kronor år 2008). Antalet ansökningar har ökat med drygt 15 procent och antalet beviljade
bidrag har ökat med mer än 25 procent, medan det belopp
som kunnat fördelas endast ökat med knappt 4 procent.
Bidragsbeloppen varierar i regel mellan
2 000-4 000 kronor per sökande.
Många söker bidrag för rekreation, både i Sverige och
utomlands. Även ansökningar om bidrag till datorer,
mobiltelefoner som kan anpassas samt fritidsaktiviteter är
ofta förekommande.
38
Förbundet Sveriges Dövblinda FSDB får 40 000 kr att
fördela bland dövblinda personer. SRF ger även bidrag till
några närstående föreningar på cirka 200 000 kronor.
Barn- och föräldraverksamhet
För att stärka identiteten och självkänslan måste barn med
synskada få träffa andra barn i samma situation i social
gemenskap. Det kan vi erbjuda genom vår lägerverksamhet, där barnen deltar i aktiviteter på samma villkor och
slipper konkurrera med seende barn, slipper förklara varför
allt tar lite längre tid när man inte ser, kanske får en kompis
och får åka på egna äventyr utan mamma och pappa.
Sommarlägren bryter isoleringen för många under
sommarlovet.
Vi har under året genomfört två sommarläger och ett
teaterläger för barn upp till 18 år. Totalt deltog 91 barn och
ungdomar (100 år 2008), 49 (67) flickor och 42 (33) pojkar.
En kurs har genomförts för föräldrar till barn med synnedsättning i kombination med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det var 12 föräldrar som deltog vid kursen.
Gruppens begränsade storlek bidrog till ett bra
diskussionsklimat som kan leda till ytterligare kontakter
dem emellan. Genom de föreläsningar som anordnades
fick föräldrarna möjlighet till ny kunskap inom området.
Vi bidrog med t-shirts till 70 deltagare + 70 ledsagare/funktionärer vid idrottshelgen i Eskilstuna för elever med synnedsättning. Texten på t-shirtarna var både i svartskrift och
i punktskrift. Helgen är ett samarbete mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten, Svenska Handikappidrottsförbundet och SRF.
Barnens SRF på hemsidan har utvecklats under året tack
vare bidrag från Radiohjälpen. Sagor började i Oboj och
slutade med pyssel på hemsidan. Ett spel har tagits fram
som går att ladda ner från vår hemsida.
Vi har genomfört en syskonkurs under ett veckoslut. Det
var tio syskon i åldrarna 9 till 14 år som deltog. Kursen
hölls på Ekeskolan i Örebro. Vi planerade innehållet
tillsammans med två kuratorer vid Resurscenter syn i
39
Stockholm. På programmet stod övningar bland annat om
syskonrollen, punktskrift och ledsagning. Tillfälle gavs
också till att knyta kontakter med varandra. Vi kunde
genomföra helgen tack vare stöd från Stiftelsen Helge
Ax:son Johnson, KMA och Radiohjälpen.
Föräldrarådet har haft ett möte under året då bland annat
frågan om kanaler för att få fler barnmedlemmar diskuterades.
Vi har gjort en studieresa till Ekeskolan. Företrädare för
förbundsstyrelsen, Unga Synskadade och SRF:s skolnätverk deltog vid besöket.
Punktklubben
Läseklubben för barn som läser eller ska börja läsa punktskrift, Punktklubben, har genomfört sin verksamhet enligt
plan. Syftet med klubben är att vara ett roligt komplement
till skolundervisningen. Punktklubbens eget måtto är: Om
man inte ser med ögonen, räcker inte alltid öronen till. Då
måste man se med händerna.
Det har varit ett 50-tal barn mellan 5 och 12 år med i
klubben under året. Paketen innehåller punktskrift i olika
former som taktila bilderböcker, punktböcker, artiklar,
musiktexter och recept. Paketen innehåller också spel,
almanackor och taktila bilder. Vi har planerat vilka böcker
som ska ingå tillsammans med TPB.
Punktskriftsverksamheten
År 2009 var ett jubileumsår för punktskriften genom att det
var 200 år sedan dess skapare Louis Braille föddes i
Frankrike. Det har uppmärksammats på många olika sätt
såväl på riksnivå som ute i distrikt och lokalföreningar.
Många insatser har gjorts på informationsområdet genom
utställningar, temadagar och politisk påverkan.
Posten har på initiativ av bland andra SRF givit ut ett
frimärke med punktskrift under året. I samband med detta
arrangerades fyra dagar med öppet hus om punktskriften
på Postmuseum i Stockholm.
40
Vi har skickat ut mappar med informationsmaterial om
punktskrift till 1000 skolor med hjälp av Utbudet. Vi har fått
återkoppling från ett antal skolor som bedömde materialet
som bra och användbart.
En affischutställning har tagits fram om Louis Braille och
punktskriften. Denna utställning har skickats ut i drygt 100
exemplar och använts i samband med temadagar och
informationsträffar på bibliotek, i skolor, på sjukhus med
mera.
Följande distrikt och lokalföreningar har med ekonomiskt
stöd från riksförbundet arbetat med aktiviteter under
jubileumsåret SRF Göteborg, SRF Norrbotten, SRF
Västerbotten, SRF Sörmland, SRF Värmland, SRF
Hudiksvall/Nordanstig, Synskadade Persisktalande,
riksorganisationen Unga synskadade samt SRF Region
syd.
En "Punktskriftslördag" med öppet hus för punktskriftsläsare och andra intresserade anordnades i mitten av
november. SRF stod som huvudarrangör och 140 personer
besökte arrangemanget som bjöd på utställningar, föredrag, paneldiskussion, besök i Synskadades museum med
mera.
SRF har deltagit aktivt i arbetet i den statliga Punktskriftsnämnden och dess barngrupp. Vi har koncentrerat vårt
arbete kring frågor om punktskriftsundervisning för barn
och utgivningen av nya skrivregler för punktskrift.
Punktskriftsprogrammet finansierar utgivning av sex olika
almanackor i punktskrift, stöd till lokala punktskriftsprojekt,
information om punktskrift samt framställning av anpassade sällskapsspel bland annat relationsspelet Orangino.
Orangino kan spelas av synskadade och seende tillsammans.
SRF har under året genomfört punktskriftskurser förlagda
till Wiks folkhögskola. Kurserna har erbjudits vuxna
personer som av olika anledningar inte kunnat erhålla
undervisning på hemmaplan. Personerna har återkommit
41
vid flera kurstillfällen och genom hemuppgifter och intensiv
träning uppnått ett gott resultat.
Vi har samarbetat med landets syncentraler i form av två
seminariedagar om pedagogik och användning av taktila
kartor och punktskrift
Det material för inlärning som togs fram för några år sedan
har under året rönt ett stort intresse och tryckts upp i ett
stort antal exemplar till olika kursverksamheter runt om i
landet.
En seminariedag kring barn med synskada och taktila
bilder har genomförts i samarbete med Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, Punktskriftsnämnden och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
SRF har under året arbetat vidare med att påverka förpackningstillverkare och producenter av varor så att det i
framtiden ska finnas punktskrift på förpackningarna.
Vi har även varit behjälpliga med utformning av information
i punktskrift när det gäller olika former av anpassningar i
den offentliga miljön.
Arbetsmarknadsprogrammet
SRF:s arbetsmarknadsprogram syftar till att stärka synskadades situation på arbetsmarknaden genom information, individuellt stöd och rådgivning till anställda, arbetssökande, arbetsgivare och olika aktörer i samhället.
108 personer (87 år 2008) varav 62 (48) kvinnor och 46
(39) män har under året haft återkommande vägledning,
stöd och rådgivning i studie- och yrkesvalsfrågor samt
enstaka stödsamtal vid ett eller ett par telefonkontakter.
Det är en ökning med nästan 25 procent. Programmet har
visat de sökande på möjliga vägval, egna och samhällsresurser samt haft en lösningsfokuserande effekt som
komplement till övrigt arbetslivsstöd.
Vanliga frågor är om vilka regler som gäller, vem som
ansvarar för olika insatser och stöd och hur man ska agera
42
för att få den hjälp man behöver. Fler än året innan har
tagit kontakt och behöver stöd vilket beror på ökande
svårigheter både att själv finna vägar framåt till arbete, men
också att de stödresurser som finns från samhället inte
fungerar bra för alla.
Vi har medverkat i möten med arbetsgivare, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och fackliga företrädare för att
stödja den enskilde och haft direkta kontakter med handläggare hos aktuella myndigheter.
De omorganisationer som skett av Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan under de senaste åren har medfört
ökad osäkerhet och många missförstånd om vart man
vänder sig och vem som ansvarar för vad. Den nya så
kallade Rehabiliteringskedjan, där de sjukskrivna efter
vissa tidsintervall ska prövas mot arbete och överföras till
Arbetsförmedlingen, har skapat stress och oro för vad som
ska hända och hur man ska klara sig. Rådande arbetsmarknadsklimat ger stor oro samt hård konkurrens om
lediga tjänster, vilket kräver stor trygghet och självförtroende hos synskadade sökanden. Allt fler har tagit
kontakt och det finns ett behov av stöd från vår organisation, vilken är oberoende av myndigheter, känner till
situationen för personer med synskada och kan oftast
återge de sökande tilltro och framtidsvisioner.
Vi har informationsmaterial på olika läsmedia och på vår
hemsida. Där finns bland annat ett antal intervjuer med
personer som har olika typer av arbeten där det fungerar
bra som positiva förebilder.
Under året har vi begränsat antalet centrala kurser och
prioriterat arbetet tillsammans med distrikt och regioner
med olika projekt och kurser/träffar för synskadade.
Våga Välja väg, ett miniprojekt med individuellt mentorsstöd, genomfördes under perioden maj-oktober med goda
resultat och lärdomar. 16 deltagare, 11 kvinnor & 5 män,
gavs möjlighet att arbeta med personlig karriärutveckling
med stöd av fyra personliga mentorer under fyra månader.
Mentorerna är verksamma med coaching, vägledning och
projekthantering och gavs eget stöd och handledning.
43
Perioden inleddes och avslutades med helgträffar med
gruppvägledning, erfarenhetsutbyte och övningar samt
under mellanliggande tid hemmavid, eget arbete med
individuellt mentorsstöd efter önskan och behov.
Syftet var att ge deltagarna inspiration och stöd i önskad
förändring av yrkessituationen. Här rörde det sej om såväl
långtidssjukskrivna och arbetslösa, som någon i arbete
med behov av förändring.
Ledorden för detta arbete är söka, skaffa, byta jobb, - våga
vilja välja väg. Hur kan du påverka din karriär? - Drömmar,
visioner och verklighet. Resultaten är skilda men merparten
av deltagarna har kunnat påvisa nya idéer och möjligheter
samt ökad tilltro till egen utveckling på arbetsmarknaden.
Tyvärr begränsades deltagarantalet av kostnadssjäl då
efterfrågan och behovet är långt större.
Tre yrkesnätverk genomförde nätverksträffar med stöd från
programmet under 2009, ljudmedia, sjukgymnaster och
egna företagare
Ljudmediakurs hölls 20-23 mars på Almåsa i samverkan
med Jakobsbergs folkhögskola och Aktiva Synskadade. En
välfylld helg med totalt 25 deltagare, 6 kvinnor och 19 män.
Med två assisterande inspiratörer blev helgen kreativ och
gav flera nya uppslag till samarbete och utveckling.
Synskadade sjukgymnasters förening höll yrkesträff i Borås
16-18 oktober med 8 deltagare varav 1 man och 7 kvinnor.
Synskadade egenföretagare höll kurs på Almåsa i
samverkan med Wiks folkhögskola den 9-11 oktober med
16 deltagare, varav 8 kvinnor och 8 män.
Med finansiering från Svenska Europeiska Socialfonden,
ESF, genomfördes under 2008 en förprojektering för att ta
reda på hur situationen är för synskadade egna företagare
och deras behov av kompetensutveckling. 12 företagare
från Stockholm och Västra Götalands region deltog i
projektet under augusti - november. Resultaten av
projekteringen visar på kända svårigheter som man som
synskadad har i arbetslivet. Men huvudsakligen visar sig
behoven vara mycket likartade dem som seende småföre44
tagare har. Under projekteringen inledde vi samarbete med
ett stort utbildningsföretag i Stockholm, Mindset, som
anordnar företagarutbildning och även gjorde en förprojektering. Vi kom överens om att de skulle ta med vår
grupp i sitt projekt. Så skedde och de fick sitt projekt för
Stockholms län. De ska erbjuda utbildning som görs direkt
tillgänglig för synskadade personer utifrån individuella
behov. Ett par personer har under hösten 2009 påbörjat
utbildning.
ProGuide är ett projekt finansierat av EU:s strukturfond
Leonardo da Vinci. Sverigefinska Folkhögskolan i
Haparanda är projektägare och SRF är partner i projektet.
Projektet ska utveckla scripts och andra verktyg för att
synskadade ska kunna arbeta med digital ljudteknik som
tekniker, musiker och producenter. I projektet medverkar
Arbetsförmedlingen samt företag från Sverige, Finland,
Tyskland, England och Belgien.
Projektet har pågått sedan 2006 och i slutet av 2008 fick
man fortsatt projekt på två år, ProGuide fram till december
2010. Detta för att fortsätta arbetet med att få till stånd
arbetsplatser samt att utveckla tillgängligheten till digitala
instrument, notläsning med mera.
Föreningen Synskadade Öst- och Centraleuropéer
genomförde 3-5 april en kurs i samverkan med Hagabergs
folkhögskola med 18 deltagare varav 9 kvinnor och 9 män.
Genom ekonomiskt stöd och medverkan från arbetsmarknadsprogrammet har SRF:s distrikt anordnat lokala och
regionala arbetsmarknadskurser. Det är Stockholm
Gotland, Göteborg, Norrbotten, Blekinge och region DEST
(Sörmland, Örebro, Östergötland och Värmland). Region
CWUX (Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Uppsala)
fullföljde ett projekt från 2008.
Riksorganisationen Unga Synskadade har också fått stöd
till kurs, informationsarbete och andra aktiviteter för att
stärka unga personers förmåga och möjligheter att få
arbete.
Sammantaget har 378 personer, varav 183 kvinnor och
195 män, deltagit i våra olika aktiviteter eller fått individuellt
45
stöd under 2009. Cirka 60 av dessa har utländsk bakgrund
från främst Öst- och Centraleuropa och arabiska kulturområdet. Motsvarande verksamhet och stöd till synskadade erbjuds inte av någon annan.
Under året har ett arbete påbörjats för att söka medel hos
Svenska ESF-rådet för att utveckla en verksamhet för ett
kraftfullare stöd till synskadade på arbetsmarknaden.
Erfarenheterna från arbetet inom programmet ska utvecklas och vi vill få till stånd ett organiserat samarbete med
Arbetsförmedlingen och Syncentralen i Stockholms län för
att erbjuda enskilda personer ett samordnat stöd för att öka
möjligheterna att skaffa sig arbete.
Socialdepartementet, som hittills finansierat Arbetsmarknadsprogrammet genom Socialstyrelsen, har beslutat
upphöra med finansieringen. Överläggningar har skett
under året utan några positiva resultat. Bidraget för verksamheten upphör 2010 och för personalen 2011. Medel för
detta ändamål överförs inte till någon annan huvudman.
Programmet för synskadade med ytterligare
funktionsnedsättning
Huvudinriktningen i arbetet inom programmet är att stödja
och utveckla verksamheten inom hela organisationen och
att i det syftet utbilda medlemmar med flera funktionsnedsättningar till aktiva funktionärer som kan stärka distrikt och
föreningar. Arbetet leds av en arbetsgrupp bestående av
representanter från förbundsstyrelsen och programmets
personal. Gruppen hade två sammanträden under året.
Vårt övergripande tema 2009 var frågor kring personlig
service, bemötande och arbetet kring neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar i kombination med synskada. I
stödet till distrikt och regioner har vi prioriterat aktiviteter
med denna inriktning. Sammantaget har cirka 244
personer deltagit i de olika aktiviteter vi anordnat. Av dessa
hade 129 ytterligare funktionsnedsättning såsom rörelsehinder, hörselnedsättning mm. Motsvarande verksamhet
och stöd till synskadade med flera funktionsnedsättningar
erbjuds inte av någon annan.
46
En stor och viktig del av verksamheten inom programmet
är att stödja och utveckla verksamheten i distrikt och
lokalföreningar. Det är där medlemmarna med flera funktionsnedsättningar har störst möjligheter att delta och vara
aktiva. Distrikt och lokalföreningar har fått personellt och
ekonomiskt stöd för att genomföra olika aktiviteter såsom
kurser, träffar, studiecirklar och rekreation. Under året har
Unga Synskadade, SRF Göteborg, SRF Norrtälje, SRF
Södertälje-Nykvarn, SRF Kungsbacka, SRF Halland samt
SRF Norrköping fått stöd till konferenser, rekreation eller
projekt för att utveckla verksamheten.
Barn som föds med synskada har i allt större omfattning
ytterligare funktionsnedsättningar som beror på hjärnskador innan eller i samband med födelsen. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, cp-skada och utvecklingsstörning är konsekvenser av detta. SRF måste därför
uppmärksamma dessa frågor mer och öka kunskapen
inom organisationen för att kunna möta och ta emot synskadade i denna situation. Samhällets stöd och samordning av detta måste också bli bättre. Vi anordnade därför
en endagskonferens i november där docent Ulla Ek
medverkade och pratade om sina forskningsresultat och
sin kunskap inom området.
Föräldrarna till barn med Spielmeyer-Vogts syndrom har
bildat en nationell förening, Svenska Spielmeyer-Vogt
föreningen. De har beviljats medlemskap i SRF som
branschförening från 2010. Stödet till deras arbete har
fortsatt under året. De har hållit en föräldrakonferens med
medverkan av specialistläkare och även fått möjlighet till
erfarenhetsutbyte. Föreningen har kontakt och utbyte med
sina systerföreningar i Danmark och Norge och en egen
hemsida.
Ett Empowerment-projekt i Örebro har genomförts under
året med en grupp personer med synskada och ytterligare
funktionsnedsättningar. Syftet är att pröva en metod för att
stärka personer i målgruppen och samtidigt få fram vilka
speciella behov och krav som denna situation medför. SRF
Örebro tillsatte en gruppledare som också i samråd med
handläggare vid programmet och med stöd av Syncentralen rekryterade deltagare med synskada och olika typ av
ytterligare funktionsnedsättning. Här förekom, rörelse47
hinder, hörselskada, allergi, dyslexi samt neurologisk funktionsnedsättning. Gruppen bestod av 6 personer, dock
bara en kvinna.
Metoden innebär att gruppen inventerar deltagarnas livssituation, hinder och möjligheter och utifrån detta formulerar krav och behov inom olika områden som hjälpmedel,
rehabilitering, färdtjänst, stöd i hemmet osv. Man kontaktar
sedan ansvariga politiker och tjänstemän och framför direkt
sina genomarbetade krav. Det visar sig ofta ge ett starkt
intryck på dem man möter och kan motivera dem att
undersöka eller vidta åtgärder.
Arbetet sker inom föreningens verksamhet och resultaten
förs vidare inom föreningen. Metoden är bra både för att
aktivera nya människor men också dokumentera problem
och behov som sen kan föras vidare. En liten handbok om
metoden ska tas fram för att sprida inom organisationen.
SRF har medverkat i en arbetsgrupp i ett projekt i Örebro
som kallas Rullstolsmobility. Det bedrivs av Ekeskolan i
samverkan med enskilda familjer och olika berörda
samhällsaktörer och finansieras av Allmänna Arvsfonden.
Syftet är att utveckla förmågan hos personer som är
beroende av rullstol för förflyttning och har ytterligare funktionsnedsättningar, däribland olika typer av hinder i
kommunikationsförmåga och synskada, att bli mer självständiga och själva styra sitt liv.
En viktig del i projektet är att utveckla samverkansformer
mellan olika berörda samhällsinstanser, individ och familj.
Under våren deltog representanter från kansliet i ett möte
med projektgruppen i Göteborg och under hösten deltog vi
även på en tvådagars workshop i Örebro. Projektet visar
på såväl behovet av, som svårigheter med samverkan. Vi
upplever att projektet nu är mer brukarfokuserat jämfört
med tidigare. Vi ser fram emot projektets slutresultat eftersom vi vet att samverkan brister på många håll för vår
målgrupp.
I februari genomförde Norr- och västerbotten en konferens
på temat Vår plats i samhället, på Sunderby folkhögskola
utanför Luleå. Vi diskuterade frågeställningar med anknytning till temat med inbjudna politiker. På konferensen
48
diskuterade vi även aktuella förändringar inom försäkringskassan och arbetsförmedlingen. På denna konferens hade
16 av de 25 deltagarna flera funktionsnedsättningar.
I oktober genomförde SRF Norr- och Västerbotten en
konferens på Medlefors folkhögskola kring bemötande och
personlig service. 26 personer deltog i konferensen, varav
16 hade flera funktionsnedsättningar. Dag 1 diskuterades
olika erfarenheter av bemötande. Det framkom att
bemötande är en fråga som organisationen måste jobba
med kontinuerligt. Dag 2 besöktes konferensen av riksförbundets kampanjledare, som talade om arbetet med och
kring kampanjen kommunal personlig service. Frågor ställdes till lokalpolitiker som kom senare under förmiddagen.
Socialdepartementet, som hittills finansierat Programmet
för synskadade med ytterligare funktionsnedsättning
genom Socialstyrelsen, har beslutat upphöra med finansieringen. Överläggningar har skett under året utan några
positiva resultat. Bidraget för verksamheten upphör 2010
och för personalen 2011. Medel för detta ändamål överförs
inte till någon annan huvudman.
Lästjänst via telefax
Lästjänst via telefax innebär att gravt synskadade personer
faxar personlig post till en läscentral, som ringer tillbaka
och läser upp det som faxats. Personerna får därmed
möjlighet att självständigt styra sin postläsning och öka sitt
oberoende. SRF köper in och anpassar telefaxarna som
skickas till abonnenterna. Dessa betalar en abonnemangsavgift på 200 kronor per år för tjänsten.
Läscentralen sköts av Iris InterMedia AB med professionella inläsare. Den har öppet måndag-fredag klockan
09.30-20 och lördagar klockan 10-14.
År 2009 köptes 11 nya faxar in till verksamheten. I vårt
register över abonnenterna inom lästjänsten via telefax
fanns vid årsskiftet 251 (282) personer och 116 (140) av
dessa har erlagt abonnemangsavgiften.
49
Ledarhundsverksamheten
År 2009 har SRF godkänt och köpt 40 (41 år 2008)
utbildade ledarhundar från de tre leverantörer vi har avtal
med. 287 (285) synskadade personer innehar ledarhund.
Fem grundkurs 1 har genomförts med totalt 17 (23)
deltagare. Dessutom fick 22 (28) förare sina hundar direktplacerade, vilket innebär att motsvarande utbildning
genomförts hemma hos förarna. Det innebär att 39 (51)
personer har fått ny hund. Endast en hund är omplacerad.
Tre informationskurser har genomförts med 20 (17)
deltagare. Syftet är att få kunskap om och pröva på vad det
innebär att ha ledarhund.
Fyra grundkurs 3 har genomförts med totalt 44 (34)
deltagare. Förare och hund går kursen efter cirka ett och
ett halvt år tillsammans.
Vi har haft fyra tredagars uppföljningskurser för äldre
hundar från 6 år och uppåt. Sammanlagt har 46 ekipage
deltagit.
Personal från ledarhundsverksamheten har medverkat i
aktiveringskurser för personer med dövblindhet på Mullsjö
Folkhögskola.
Vi har haft två "Pröva På" kurser med sammanlagt elva
eventuella presumtiva ledarhundsförare.
41 (48) nya ansökningar om dispositionsrätt till ledarhund
har inkommit under året. 10 (12) hundar har skänkts bort
med gåvobrev, antingen på grund av hög ålder och att
föraren har fått ny hund, eller på grund av att föraren avlidit
och hunden är för gammal för att omplaceras. 20 hundar
har avlivats på grund av hög ålder eller sjukdom.
SRF har haft flera kontakter med den utredare som under
året bland annat utrett SRF:s myndighetsutövning. SRF är
med i Tjänstehundsrådet för erfarenhetsutbyte mellan
myndigheter som använder tjänstehundar. Rådet följer
också utredningen om en statlig tjänstehundsavel.
50
SRF har tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet genomfört
en ny upphandling av ledarhundar, som gäller för 2010. Vi
har tillsammans haft två träffar med de fyra leverantörer
som fått avtal att leverera ledarhundar till oss 2010. Tre av
leverantörerna är samma som vi haft tidigare och en är ny,
Kyno-Logich som har sitt säte i Gnarp.
Vi har haft fyra brukarrådsmöten med SLHF, som är en
nationell förening för Sveriges Ledarhundsförare. Utöver
detta har vi medverkat i lokala ledarhundsträffar runt om i
landet.
Studieverksamheten
Årets 129 (178 2008) nyproducerade studiematerial
innebär en minskning med 49 titlar från föregående år. Det
är samma minskning som vi såg vid föregående års
redovisning. Daisyöverföringen är klar och ju fler böcker
som produceras av Talboks- och Punktskriftsbiblioteket
TPB, ju fler titlar blir också tillgängliga för folkbildningsändamål genom en enkel kopiering och utlån. Intressant är
att konstatera att vi har haft större efterfrågan på omkopieringar eller omtryck av våra äldre titlar än vi har haft
beställningar på nya kursmaterial. I antal bokexemplar är
denna utveckling extra tydlig: 268 exemplar nyproducerade
böcker mot 668 exemplar omkopierade eller omtryckta
böcker.
Under året har Iris InterMedia överlämnat samtliga
originalinspelningar av våra Daisyböcker. Originalen har av
gammal hävd funnits hos vårt produktionsbolag och vi har
betalt hyra för denna tjänst. Det är en fördel att SRF som
äger originalet också har direkt tillgång till det. Därmed kan
vi göra våra egna kopior om vi så önskar. Vi kan också lätt
välja andra ljudproducenter för kopieringsbeställningar om
vi så skulle önska.
SRF har sedan år 2006 försett TPB med digitala kopior av
våra Daisyböcker. Det innebär att TPB under året har fått
tillgång till samtliga av våra nyinlästa böcker. På TPB:s
hemsida finns en lista över de böcker som har producerats
för folkbildningsändamål.
51
Upphovsrättslagen ger SRF utrymme att även låna ut
studiematerial på Daisy. Sedan år 2006 bedriver vi en liten
låneverksamhet, i första hand för cirkelledare och studieorganisatörer som vill förbereda studieverksamheten
genom att läsa igenom olika material. Folkhögskoleelever
utnyttjar också vår låneservice. Ett drygt 50-tal boktitlar i
cirka 130 exemplar har ingått i årets utlåningsverksamhet.
Det är en liten ökning från föregående år.
Inom ramen för punktskriftsverksamheten har lästräningshäften på olika nivåer för punktskriftsträning producerats.
Vi har under året påbörjat arbetet med att producera en ny
studiekatalog som presenterar alla kursmaterial. Katalogen
finns tillgänglig på vår hemsida men är dock ännu inte så
lättanvänd som vi skulle önska. Våra e-postlistor till
studiefunktionärerna är en bra informationskanal men inte
tillfyllest eftersom alla funktionärer inte har tillgång till
Internet. Informationen och en nära kontakt med i första
hand ABF-avdelningarna har dock en positiv påverkan på
informationsflödet bland studiefunktionärerna.
Eftersom vi inte tar in någon studiestatistik från distrikt och
lokalföreningar, vet vi inte om studieverksamheten ökar
eller minskar lokalt. Det finns anledning att tro att antalet
studiecirklar och kurser i lokalföreningar och distrikt samt
deltagarantal ligger ganska lika år efter år. Vi ser dock att
cirklar kring våra egna frågor ej efterfrågas i samma
utsträckning som tidigare.
Ingen studiecirkel eller enskild folkhögskoleelev har nekats
sitt kursmaterial eller fått vänta otillbörligt länge. Vi har
förhållandevis korta produktionstider på framförallt studiematerial till elever vid folkhögskolorna.
Varje folkhögskoleelev väljer vilket läsmedia man vill ha.
I år är det enbart folkhögskoleelever som har valt
e-textböcker. Folkhögskoleelever har också efterfrågat
läsformatet Daisy text och ljud, men valt bort det när det
står klart att produktionsprocessen är ganska tidsödande.
Då väljer man hellre en snabbproducerad talbok. Punktskriften är inte särskilt populär bland folkhögskolans elever.
Folkhögskolans elever har tagit lite marknadsandelar från
studieförbunden både vad gäller beställningar av antal
52
böcker och kostnader för bokproduktionen. Årets procentuella fördelning av beställda böcker är 75% till studieförbunden och 25% till folkhögskolorna. Kostnaderna för
böckerna fördelar sig med 69% till studieförbunden och
31% till folkhögskolorna.
53
7 Internationellt arbete
Internationellt samarbete
Den Nordiska Samarbetskommittén, NSK, är ett forum för
erfarenhetsutbyte och samverkan mellan synskadades
organisationer i Norden. NSK utgör basen för vårt
engagemang i synskadades europaunion, EBU, och
synskadades världsunion, WBU. NSK har haft två möten
under året. Kommitténs arbete har mer fokuserats på
gemensamma nordiska initiativ, t ex en skrivelse till det
svenska ordförandeskapet om arbetet med EU:s antidiskrimineringsdirektiv.
Arbetet i NSK:s kommittéer, Nordiska kvinnokommittén,
NKK, och Nordiska biståndskommittén, NBK, har fortsatt.
NBK har haft ett möte för samordning av organisationernas
biståndsinsatser samt utbyte av erfarenheter och information på biståndsområdet i respektive land, biståndsfrågor i
EBU och i WBU. En generell tendens i Norden är att det
inom de statliga biståndsorganen och de bidragsförmedlande organisationerna införs allt fler restriktioner vilket
begränsar våra möjligheter till att välja länder och samarbetspartner för våra utvecklingsprojekt.
Nordiska Kvinnokommittén NKK har haft två möten under
året. NKK har bland annat utbytt material i olika ämnen och
planerat kvinnokonferensen 2010.
I augusti genomfördes en utvidgad nordisk konferens i
Sverige med temat Information i vardagen för synskadade.
I samband med konferensen anordnades ett seminarium
på den finska ambassaden om punktskriftens betydelse i
vardagen.
Ett nätverk för erfarenhetsutbyte kring arbetet med synskadade barn har bildats mellan de nordiska organisationerna. Under den nordiska utvidgade konferensen i
augusti genomförde den nordiska barngruppen en liten
utställning om barn och punktskrift.
54
SRF har fortsatt sitt engagemang i den europeiska blindunionen, EBU, genom ett aktivt deltagande i EBU:s EUkommission. Ulrika Norelius har under 2009 varit
ordförande för EBU:s kommission för arbetsmarknads- och
rehabiliteringsfrågor.
Inom World Blind Union, WBU, har SRF:s engagemang
efter generalförsamlingen 2008 legat på en betydligt lägre
nivå än tidigare. Under året har det ekonomiska stödet till
två av WBU:s styrelseledamöter från syd fortsatt.
Internationellt solidaritetsarbete
Sedan många år bedriver SRF ett omfattande solidaritetsarbete i samarbetsprojekt/partnerskap med systerorganisationer i Afrika, Asien, Latinamerika samt Balkan. Detta
arbete sker inom ramen för SRF:s medlemskap i Svenska
Handikapporganisationernas Internationella Biståndsförening SHIA.
SHIA:s styrelse har nu reviderat sin programlandsförteckning så att projekt kan bedrivas i Tanzania, Sri Lanka,
Bolivia, Nicaragua, Bosnien-Hercegovina, Rwanda och
Nepal.
Processen med att få fram programlandsstrategier har
under året kommit olika långt i respektive programland.
Landstrategierna ska vara en grund utifrån vilken de
enskilda organisationerna i Sverige och i respektive land
sedan utformar sina ansökningar till SHIA.
Under 2009 har SRF arbetat med 19 projekt i 9 länder och
tre regionala projekt i Afrika.
Av sammanställningen nedan framgår vilka länder/regioner
det är fråga om och vilka SRF-distrikt/ som är med och
driver projekten.
Afrika regionalt: Ledarskapsutbildning för synskadade
ungdomar.
Afrika regionalt: Organisationsutbildning för synskadade
kvinnor.
55
Afrika regionalt: Projektering för ett regionalt program med
inriktning på mänskliga rättigheter.
Bosnien-Hercegovina: Fyra medlemsförbund i SHIA.
Framtagande av landprogram.
Bosnien: SRF Stockholms och Gotlands län.
Organisationsstöd.
Eritrea: SRF Kronoberg. Stärkning av ERNAB så att deras
inkomstgenererande verksamhet kan öka organisationens inkomster när SRF måste lämna samarbetet
efter utvärderingen2010. Plan finns för stärkning av
kvinnornas ställning i ERNAB.
Etiopien: SRF Skåne. En konsult har tillsammans med
kvinnorna i ENAB arbetat för att hitta alternativa
inkomster när SRF lämnar samarbetet från och med
2010.
Nicaragua: Organisationsstöd och utbildning.
Nicaragua: samverkan med 4 av Shia:s medlemsförbund.
Projektering av ett nationellt program.
Rwanda: SRF Blekinge och SRF Kalmar län.
Utbildning/rehabilitering.
Sri Lanka: samverkan med 3 av Shia:s medlemsförbund.
Handikappolitiskt program och organisationsstöd.
Sri Lanka: Ledarskapsutbildning.
Sri Lanka: Organisationsutveckling.
Sri Lanka: samverkan med 4 av Shia:s medlemsförbund.
projektering av ett nationellt program.
Sri Lanka: Projektering av samarbetsprojekt med inriktning
på mänskliga rättigheter.
Sydafrika: samverkan med 2 av Shia:s medlemsförbund.
stöd till medlemsrekrytering, utveckling av teckenspråket
och HIV-kurser.
Tanzania: En projektering för en påverkans - och
lobbyinsats på specialundervisningsområdet.
Tanzania: Organisationsutveckling med stöd till rättighetsutbildningar inom organisationen av personer med
albinism.
Tanzania: samverkan med 11 av Shia:s medlemsförbund.
Stöd till den afrikanska handikappdekaden.
Tanzania: Sex medlemsförbund i SHIA., Framtagande av
landprogram.
Vietnam: SRF Halland. Organisationsstöd och
rehabilitering.
Zanzibar: Seminarium om hur Zanab kan använda utvärderingen som gjordes 2008 för att få andra finansiärer.
56
Med det sista numret av Perspektiv följde, även 2009, en
insticksbilaga med artiklar om vad våra projekt betyder i
praktiken. Tanken är att bilagan ska inspirera till ökat
intresse och engagemang i SRF och att medlemmarna ska
bidra till vår egeninsats i projekten.
Under året har SRF besökts av företrädare för organisationerna i Tanzania och representanter från African Union
of the Blind AFUB.
Vi har besökt Eritrea, Bosnien, Rwanda, Sydafrika,
Etiopien, Afrika regionalt ungdomsprojektet, Nicaragua,
Vietnam och Sri Lanka.
57
8
Informationsarbete
www.srf.nu vår webbplats
Den nya webbplatsen www.srf.nu invigdes i september
2008. Under 2009 har webbplatsen utvecklats vidare med
nya funktioner. Under året avslutades samarbetet med
Funka.nu som var vår leverantör och vi inledde ett nytt
samarbete med Netrelations istället.
Webbplatsen är SRF:s viktigaste informationskanal, främst
utåt men i ökande grad också internt. Vi har nu omkring
1700 sidor och webbplatsen utökas hela tiden. Förstasidan
uppdateras flera gånger i veckan.
Det har varit svårare än beräknat att anpassa Episerver,
det största webbverktyget i Sverige, till att kunna användas
av synskadade webbplatsredaktörer och vi har ännu inte
en lösning som vi är nöjd med.
Vi kan ändå konstatera att några intresserade datoranvändare nu arbetar med webbplatsen via skärmläsare.
Konstruktionen och tanken att fler medarbetare ska ta ett
ansvar för innehållet, har inte fungerat tillfredställande. Det
mesta arbetet med webbplatsen görs av redaktionen på
kansliet och några få användare som är intresserade av sitt
område. Det är möjligt att beställa våra publikationer via
RSS, det vill säga en automatisk e-post.
Alla förstanyheter på hemsidan publiceras också per automatik på Facebook, ett socialt medium som är stort detta
år. Alla sidor på hemsidan kan länkas vidare till Facebook,
Linkedin, Digg, Google, Delicious, Twitter och Live, av den
som så önskar.
En utveckling mot en viss interaktivitet för medlemmarna
har planerats och kommer att sjösättas under 2010.
Webbplatsen som helhet har cirka 1300 besökare per
vecka. Den mest besökta sidan är ”Om synskador” som
58
har 190 besök och som god tvåa kommer kontaktsidan
med 150 besök per vecka.
En slutsats av statistiken är att hemsidan inte genererar det
antal besök som vi hade hoppats på. Med en medlemskader på cirka 12 000 medlemmar borde vi ha samma
antal besök per vecka. Förklaringen ligger förmodligen i att
många medlemmar inte använder datorn som ett hjälpmedel att söka information. En konsekvens av det låga
antalet besökare är att sidan inte genererar några annonsintäkter att tala om.
Ett 40-tal frågor i veckan kommer via hemsidan från elever,
nysynskadade, anhöriga, forskare och andra. Frågorna
handlar oftast om allmän information om synskador, hjälpmedel och teknik.
Behovet av information och kommunikation är mycket stort.
För framtiden är det nödvändigt att planera för en uppdelning av webbplatsen i en extern utåtriktad information
och intern medlemsinformation. Det finns tankar om att
utveckla ett intranät eller att på annat sätt skydda vissa
sidor så att de endast är tillgängliga för medlemmar.
Webbradio
Under året har två webbradiosändningar genomförts.
Dessa har man kunnat lyssna på via en länk från
hemsidan. Försöken har slagit väl ut med cirka 50 lyssnare
vid varje tillfälle.
Sociala medier
Synskadades riksförbund finns sedan hösten 2009 på
Facebook och Twitter. På Facebook har SRF cirka 450
”vän-ner”. SRF finns också på Twitter men redaktionen har
inte prioriterat Twitter utan koncentrerat arbetet på
Facebook. På Google Analytics kan man se att relativt
många hittat till hemsidan från andra sociala medier och
andras bloggar.
59
Presskontakter
Under året 2009 har 20 pressmeddelanden skickats från
SRF via mediebolaget PIR AB, till landets redaktioner. I
och med att vi använder PIR AB kan pressmeddelandena
riktas till speciella redaktioner lokalt eller ämnesvis.
Ytterligare ett pressmeddelande skickades ut 2009–10-21.
Meddelandet skickades ut lokalt i Stockholm och till
taltidningsredaktionerna för att berätta om vår punktskriftslördag.
Bearbetar redaktioner
Förutom att skicka pressmeddelanden har flera redaktioner
och radiostationer bearbetats via telefonsamtal och
personliga besök för att placera artiklar eller programidéer.
Ett resultat av sådan bearbetning var när radioprogrammet
Karlavagnen under hösten sände program där man tog upp
synskadeaspekter.
Bra resultat
Generellt kan sägas att medieexponeringen under året
varit god. Det är inte alltid pressmeddelanden ger
omedelbart resultat men dagar som ledarhundens dag och
vita käppens dag verkar ha satt sig betydligt bättre nu än
tidigare.
Generellt kan man också säga att när SRF gör egna
undersökningar och presenterar dem blir resultatet gott,
dvs. media är mycket intresserade. Detta var fallet i
pressmeddelande 2009-10-12 då SRF visad vilka
kommuner som var bäst respektive sämst för synskadade.
I stort sett alla tidningar i landet skrev om detta.
Sämre resultat är det för pressmeddelanden där vi bara
tycker någonting. Pressmeddelandet 2009-10-09 är
exempel på det. Endast Norra Värmland publicerade något
med anledning av pressmeddelandet.
60
Kampanj
Under höstens kampanj bistod riksförbundet distrikt och
lokalföreningar med hjälp att få ut pressmaterial till de
lokala medierna. Resultatet var gott med cirka 70 införda
artiklar runt om i landet och cirka 50 radioinslag.
Utskickade pressmeddelanden 2009
2009-12-15
2009-12-11
2009-11-27
2009-10-21
2009-10-12
2009-10-09
2009-09-04
2009-08-20
2009-08-11
2009-08-11
2009-08-20
2009-07-12
2009-06-27
2009-06-23
2009-05-08
2009-03-31
2009-03-06
2009-02-06
2009-01-23
2009-01-19
2009-01-03
Gratis ledsagning är ett rimligt krav
Sankta Lucia, de blindas skyddshelgon,
överlämnar Lyckopenning i relief till
Synskadades Riksförbund
Ministrar ger olika budskap om rätten att
arbeta fram till 67 år
Punktskriftslördag
Uppsala och Huddinge bäst för synskadade
- Uddevalla och Gällivare sämst
Regeringes handikappolitik – ett misslyckande
Synskadades Riksförbund på mässan ”Ett
bra liv”
Synskadade från hela Norden på Finlands
ambassad
VM i showdown i Handen
Sommarläger för synskadade barn på Alnön
Att få lära punktskrift ännu ingen självklarhet
Trångsynt - Stockholm Pride!
Myntverket tar över tillverkningen av Lyckopenningen
Sommarläger, Sikagården Norrköping
Första frimärket med punktskrift
Minskade anslag slår hårt mot synskadade
Var fjärde synskadad kvinna har blivit
sexuellt ofredad
Synskadade kräver rätt till ledsagning i
remissvar
Statliga TPB tar bort punktskriften på
talböcker
Tyck till om synskadades riksförbund
Punktskriftens uppfinnare 200 år
61
Artiklar
Pressavdelningen publicerar ständigt artiklar som läggs ut
på hemsidan. Många av artiklarna tas upp av andra
tidningar och bearbetas blir till nya artikelidéer eller artiklar.
Under året har 85 olika nyheter presenterats på hemsidans
förstasida.
Informationsmaterial
Vi har färdigställt flera material under året, flera som
resultat av kongressen, protokollet från SRF:s Kongress
2008, stadgar för SRF, SRF:s program för samhällsarbete,
etiskt program för SRF, verksamhetsinriktning för SRF
2009-2011, verksamhetsberättelse och årsredovisning,
rapport om åtgärder med anledning av motionerna vid
kongressen år 2006.
Nya material för 2009 är kampanjbroschyren Gör det
omöjliga möjligt, SRF:s rapportserie 2009:1 Nyttan av
webbtjänster, SRF-servicebladet Kurslitteratur till synskadade folkhögskoleelever samt SRF-argumentbladen
Färdtjänstpolicy för SRF och Policy om syninstruktörer.
Material som reviderats är Välkommen till SRF och Iris,
Branschförening i SRF riksförbundet,
SRF-informerarbladen Ledarhunden och Punktskrift samt
SRF-servicebladet Tips för dig som vill gå i studiecirkel.
Synskadades Museum
Museet har börjat ta emot besök i liten skala, vilket är
lagom för den typ av utställningslokal vi har idag. Arbete
med uppbyggande magasinsutställningen har också
fortsatt under året. Det som krävt stor arbetsinsats har varit
flytt av SRF:s centralarkiv till en lokal som var bättre
lämpad. Museets punktskriftsarkiv (HIDO-rummet) har
också flyttats under året. Ett metod- och arbetsmöte i
SAMDOK har ägt rum under två dagar i april på
Norrköpings stadsmuseum och Arbetets museum. Några
dagar i maj ställde museet ut punktskriftshistoriska föremål
62
på Postmuseum i Stockholm med anledning av utgivningen
av det första svenska punktskriftsfrimärket. Museet tog
emot en större donation av punktskriftslitteratur i samband
med Talboks- och Punktskriftsbibliotekets avflyttning från
huset. Under året har det gjorts gallring och uppställning
av museets unika kulturhistoriska samling av punktskriftslitteratur som nu kan visas för besökare. Förutom löpande
dokumentation har museet påbörjat ett intervjuprojekt för
att dokumentera synskadade barns vardag på 2000-talet.
Medelsanskaffning
Synskadades Riksförbund har tacksamt tagit emot arv och
gåvor på totalt 4,38 Mkr (8,05 Mkr år 2008). Av detta
belopp har testamenten inkommit med 4,125 Mkr (7,876
Mkr). I övrigt har det inkommit gåvor i samband med
begravningar och uppvaktningar på 239tkr (157tkr) samt
spontana gåvor om 12tkr (9tkr).
Under året har gåvor till SRF:s internationella solidaritetsarbete inkommit med 89 tkr (83 tkr). Det är främst resultatet
av en kampanj som genomfördes
i SRF Perspektiv nummer 6/2009.
SRF får också ta del av avkastningen från Banco
Humanfonden från fondsparare som sparar till förmån för
förbundet. Detta gav 43 tkr (47 tkr) till förbundet som
helhet. 50 % av intäkten delades ut till distrikten baserat på
spararnas bostadsort.
Samarbetet med Ideella Spel AB som ger ut månadslotten
har gett ett överskott till SRF med 3,81 Mkr (3,28 Mkr).
Intäkter från Folkspel/Bingolotto uppgick till 10 tkr (13 tkr).
YEZZ-lotteriet gav ingen intäkt (20 tkr 2008).
Månadslotten gav 2009 en rekordstor utdelning till SRF,
mycket beroende på att det totala överskottet från
Månadslotten delades av 4 istället för som tidigare av 5
organisationer. Prenumerationslotterierna har ökat i antal
och Månadslotten utsätts nu för en extremt aggressiv
konkurrens, vilket gör att 2010 kan bli ett tufft år. Under
2009 har annonsering gjorts internt i förbundet för att öka
kännedomen och ett provisionserbjudande har gått ut för
63
att distrikt och lokalföreningar skall kunna få en egen intäkt
av att värva fler prenumeranter till lotteriet.
Bolaget Spelparken AB säljer Skraplotten Yezz, som
distribueras via bland annat Pressbyrån och SevenEleven.
Då SRF är ensam tillståndsinnehavare, kommer SRF vid
vinst att erhålla hela överskottet av lotteriet. Ansträngningar
görs nu för att finna fler distributionskanaler för Yezz-lotten
för att öka både volym och spridning över landet. En ökad
marknadsföring internt i förbundet av Yezz-lotten har skett.
Ett unikt förmånligt provisionserbjudande har tagits fram för
att stimulera distrikt och föreningar att kunna öka sina
intäkter.
Lyckopenningens försäljning uppgick år 2009 till 5,1 Mkr
(5,1 Mkr). Trots att 2009 präglades av lågkonjunktur
lyckades alltså omsättningen bibehållas. Än mer glädjande
är att kunna konstatera att täckningsbidraget i procent av
om-sättningen höjts med hela 8,8 %. Denna förbättring
innebar att nettoöverskottet för 2009 blev 50 % bättre än
2008.
Detta har varit möjligt mycket tack vare förbättrade täckningsbidrag på produkterna. Gravyr av Lyckopenningarna
görs nu av egen personal vilket netto givit en stor kostnadsbesparning. Denna åtgärd har också inneburit en ökad
effektivitet för logistik och administration. ett annat stort
projekt under året var att byta tillverkare av Lyckopenningen. AB Myntverket i Eskilstuna tillverkar numera
Lyckopenningen. Bytet gjordes dels för att minska valutaexponeringen mot Euro, dels för att öka möjligheterna till
vidareutveckling av Lyckopenningen.
Räknat i antalet sålda Lyckopenningar har vi känt av en
nedgång på 10 %.
En rad åtgärder för att hitta fler kunder har genomförts.
En helt ny webbutik har byggts upp. Sökmotoroptimering
av webbutiken har genomförts för att nå ut till fler kunder.
kortbetalning som betalningsalternativ har införts, vilket
blivit mycket populärt. Med tanke på lågkonjunktur och
sämre ekonomi har även en skärpt rutin för kreditkontroll
vid köp mot faktura införts.
64
En bred exponering via pluggannonser, Direktutskick till
nyblivna föräldrar samt en ökad internetannonsering är
andra viktiga åtgärder för att uppnå en fortsatt god
omsättning.
En marknadsföringsinsats gjordes i samband med att
punktskriftsfrimärket till minne av Louis Braille släpptes av
Posten. Information om punktskrift tillsammans med en
uppmaning om att stödja SRF skickades ut till cirka 25000
personer.
Ett antal distrikt har fått tips och råd på aktiviteter som kan
ge en förstärkt ekonomi. Seminarier om medelsanskaffning
har hållits på region- och ordförandekonferenser.
En arbetsgrupp inom förbundsstyrelsen har arbetat med att
se över frågor kring insamling och vilka nya aktiviteter SRF
kan starta. Ett studiebesök gjordes till Norges Blindeforbund som har en mycket omfattande och professionell
insamlingsverksamhet. Besöket har inneburit ett fruktbart
utbyte av idéer och kunskap som vi kommer att ha stor
nytta av under kommande år.
Våra tidningar
SRF Perspektiv
Under 2009 har förbundstidningen SRF Perspektiv planenligt givits ut med sex nummer varav Två extra omfångsrika. Ett ökande antal prenumeranter väljer bort den tryckta
eller inlästa tidningen för att istället läsa den som e-post
eller från SRF:s hemsida.
Att 2009 är ett märkesår för punktskriften och för dess
skapare Louise Braille kan knappast undgått någon
Perspektivläsare ty tidningen har skrivit om punktskrift,
punktskriftskurser, jubileumsfirandet både inom och utanför
Sverige och inte minst det första svenska punktskriftsfrimärket.
Perspektiv har skildrat svårigheten för nyanställda att
snabbt få arbetshjälpmedel, besökt en ungdomsgård för
65
synskadade i Stockholm, skildrat en kurs för synskadade
kvinnor med invandrarbakgrund och mycket mer.
Tidningen har i en mängd artiklar speglat förbundets
kampanj för en flexibel kommunal service genom bland
annat intervjuer med politiker och synskadade.
På insändarsidorna har man bland annat kunnat läsa ett
flertal protester mot Talboks- och Punktskriftsbibliotekets
beslut att slopa punktskriften på vissa talboksförsändelser.
Årets sista utgåva innehöll även en bilaga om SRF:s internationella solidaritetsarbete.
SRF Perspektiv representerar framförallt den annonsmarknad som är av särskilt intresse för synskadade
personer. Perspektiv är ett av de få medier där annonser
är tillgängliga för oss synskadade, och tidningen försöker
förmå myndigheter och företag att inse vikten av att nå
synskadade. Annonsförsäljningen inbringade brutto 241 tkr
under 2009 (163 tkr år 2008), och efter avdrag för
försäljningsprovision blev nettointäkten 157 tkr (106 tkr år
2008)
Oboj
SRF:s barn- och ungdomstidning Oboj kom enligt
utgivningsplanen ut tolv gånger. Oboj vänder sig till barn i
åldern 6-16 år. Upplagan var under året cirka 380
exemplar.
Obojs telefonsvarare mottog i genomsnitt 50 meddelanden
i månaden. Telefonsvararmeddelandena är dels medlemmarnas medverkan i olika stående inslag, som Volymtoppen, Sikta mot stjärnorna och Ring in. Dels önskar
Oboj-medlemmarna reportage via svararen.
Oboj beställde tio nyskrivna sagor med tillhörande pyssel
till webben från produktionsbolaget Widevox. Sagorna har
rönt mycket uppskattning bland medlemmarna. Pysslet på
webben har exempelvis varit rebusar, gåtor och ordlekar.
Överlag satsades stora resurser på att utveckla Obojs
webb. Flera nya sidor tillkom, som tävlingen gissa ljudet,
ovanliga instrument, syntolkade filmer, boktips och
recensioner, våga fråga och Obojklotter, ett forum där
Oboj-medlemmarna kan skriva inlägg. Tyvärr fungerade
66
statistiken för webben dåligt under 2009, så det har varit
svårt för redaktionen att följa besöksutvecklingen.
Konstateras kan dock att Oboj i december 2009, då en
ljudande julkalender publicerades med en ny lucka varje
dag, hade 269 unika besök.
Ett populärt inslag i Oboj under 2009 var Önskereportaget,
där Oboj-medlemmarna fick möta sina idoler. Artisterna
Petter, Amy Diamond, Lasse Lindh, Shan Atci, författarna
Emma Hamberg och Täppas Fogelberg samt skådespelerskan Marie Richardson intervjuades av olika Obojmedlemmar.
I reportage berättades om arrangemang och aktiviteter för
synskadade barn och ungdomar, så som en skidskola,
årskursbesök på Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Ungdomsspel i Falköping, VM i showdown, besök på
Ekeskolan och Ågesta folkhögskola. Ett helt nummer
spelades in på lägret på Sikargården utanför Norrköping.
Två inslag från Frankrike fanns med. Ett handlade om
Louis Braille 200 år. Det andra handlade om fäktning för
synskadade.
I varje nummer porträtterades också en av medlemmarna i
inslaget månadens "Obojkompis, ett mycket uppskattat
inslag bland medlemmarna.
Ny musik, film, böcker och annan för målgruppen relevant
information fanns också med i tidningen.
Panorama
Reportagetidningen Panorama utkom med 10 nummer. Det
sista numret innehöll årets samtliga nummer samlade på
en CD. Panoramas uppdrag att beskriva hur personer,
trender och platser ser ut är detsamma som tidigare.
Delar av Panorama publiceras på SRF:s webbplats. Där
finns bilder med beskrivande bildtexter, länkar till aktuella
ämnen och tipslistor. Ljudfilerna kan öppnas direkt på
webbplatsen eller laddas ner till läsarens dator.
67
Under utgivningsåret har Louis Braille-jubileet uppmärksammats. Det var val till EU-parlamentet då vi beskrev
valaffischer. På förslag från läsarna har det i Önskereportaget rapporterats om hur en filharmonisk orkester
arbetar. Att glödlampan är på väg att fasas ut inom EU var
också ett önskereportage liksom ett besök hos tranorna vid
Hornborgasjön. Sprintern Johan Wissman berättade om sin
löparstil och look.
Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand och Peter
Eriksson har porträtterats. I och med att även Folkpartiledaren Jan Björklund varit med har nu samtliga av
riksdagens partiledare medverkat i Panorama. Panorama
besökte Bok- och Bibliotek i Göteborg när Iris Ljudbokspris
delades ut för första gången. Vinnaren Per Olov Enquist
intervjuades. Att som synskadad åka på Hultsfredsfestivalen var vinkeln i ett reportage.
I Månadens Panoramalyssnare var vi i Varberg, Åmotfors
och Älta där lyssnaren bjöd oss på en rundtur i sin
hembygd. Panoramas bevakning av de 14 svenska
världsarven gjorde ett nedslag på Grimetons radiostation.
Samarbetet med den tidigare provkökschefen Birgitta
Rasmusson har fortsatt. En fast rubrik är tävlingen med
utlottning av ljudböcker och DVD-filmer med syntolkningsspår. Läsarkontakten i samband med tävlingen för med sig
både synpunkter på tidningen och förslag till kommande
inslag.
Panoramas informationsbroschyr har distribuerats till
landets syncentraler. Ett större utskick gick till alla folk- och
länsbibliotek. Foldern finns även för nedladdning på
hemsidan. I slutet av 2009 var upplagan drygt 1100, en
fortsatt minskning.
Övriga tidningar
Kvinnosyn har kommit ut fyra gånger under året i storstil,
punktskrift, Daisy, e-post och finns även på vår hemsida.
Tidningen bygger på insänt material och berättar vad Linanätverket har för aktiviteter runt om i landet. Rapporter från
konferenser och möten i landet och ute i världen finns med
68
samt vad SRF:s Kvinnokommitté tar upp för frågor och vad
kommittén arbetar med.
Mycket information som inte finns med i andra tidningar
finns i Kvinnosyn och som belyser kvinno- och jämställdhetsfrågorna. En tidning som läses av både kvinnor och
män i SRF.
I Selen är tidningen som når samtliga ledarhundsförare.
Den har planenligt givits ut med fyra nummer under året.
Grundversionen ges ut som taltidning i Daisyformat, och en
utskriven, något språkförenklad version är nåbar från
SRF:s hemsida.
Veterinärspalt och information från ledarhundsverksamheten förekommer i varje nummer. Dessutom
innehåller tidningen reportage som bedöms ha stort
intresse för ledarhundsförare och artiklar ur hundpressen.
Föräldrakontakten, som vänder sig till föräldrar till synskadade barn, har utkommit med fyra nummer. Ur
innehållet kan nämnas punktskrift för barn med flerfunktionshinder och fördelar med punktskrift, djupintervjuer med
den aktiva föräldraföreningen på västkusten och om
möjligheten till föräldraengagemang i SRF, det senaste om
förtvinade synnerver och CVI, forskning om vad som står i
vägen för myndighetssamarbete om barn med funktionshinder samt som vanligt rapporter från SRF:s barnverksamhet.
Nya Synvärlden ges ut i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Föreningen För Synrehabilitering FFS. Tidningen innehåller information om rehabilitering av syn-skadade, främst för personal inom området,
och utkommer med fyra nummer till cirka 1200 läsare.
Ersättningstidningar
Taltidningen Bubbel för barn med 62 prenumeranter (71 år
2008) grundar sitt innehåll på klipp ur serietidningar. Den
fyller en mycket viktig funktion som förmedlare av en del av
barnkulturen som inte finns tillgänglig på något annat sätt
för såväl barn som föräldrar med synskador.
69
Den populäraste bland de fyra tidningarna i punktskrift är
Veckobladet, som bygger på klipp ur populärpressen.
Upplagan är 134 exemplar (142 år 2008) och 52 nummer
per år. De övriga punktskriftstidningarna är ungdomstidningen Knottret med 23 (30) prenumeranter, Novellmagasinet 51 (59) samt Hört & Sett med 42 (45) prenumeranter.
Kulturkontakt, som har synskadade konstnärer och konsthantverkare som målgrupp, ges ut som taltidning till 45 (49)
prenumeranter. En viktig del av informationsförmedlingen
till denna grupp är bildbeskrivningarna.
Schackbladet som vänder sig till synskadade schackspelare ges ut i punktskrift och på tal till 63 (62) prenumeranter. Även i detta fall måste materialet utformas med
särskild hänsyn till att målgruppen utgörs av synskadade
personer.
70
122 88 Enskede
Tel 08-39 90 00
[email protected] www.srf.nu
![Inte bara för syns skull [doc]](http://s1.studylibsv.com/store/data/000501283_1-4b0e874a32a405b779ef1bf3bc999aec-300x300.png)
![Verksamhetsberättelse 2014 [doc]](http://s1.studylibsv.com/store/data/000122723_1-1c8e1a755f99acdf6dce6580a9f8a804-300x300.png)
