EXAMENSARBETE Våren 2013 Sektionen för Lärande och Miljö Mat- och måltidskunskap Mat och måltid över generationerna Om äldre kvinnors intresse av kunskapsöverföring Food and meal over generations About elderly women´s interest of passing on knowledge Författare Malin Andersson Therese Svensson Handledare Hanna Sepp Examinator Karin Wendin Titel: Mat och måltid över generationerna Författare: Malin Andersson och Therése Svensson Typ av arbete: Examensarbete mat- och måltidskunskap. Kandidatuppsats, 15 hp Handledare: Hanna Sepp Examinator: Karin Wendin Program: Gastronomiprogrammet, 180 hp Antal sidor: 29 Datum: 2013-06-06 Sammanfattning Man kan fråga sig hur dagens barn ska få kunskapen om råvaror och matlagning om dagens föräldrar lägger ner mindre och mindre tid på att planera och laga bra mat med riktiga råvaror. Kan vi med hjälp av den äldre generationens kvinnor, som ofta har kunskap och erfarenheter inom mat och måltid, förändra barnens uppfattning om vad mat är och var den kommer ifrån? Syftet med denna studie att undersöka intresset hos äldre kvinnor att föra vidare sina erfarenheter och kunskaper inom mat och måltid från sin generation till barnens generation. I frågeställningarna ingår också att ta reda på vilken kunskap som informanterna i så fall skulle vilja lyfta fram och föra vidare. Studien som gjorts är en induktiv, kvalitativ studie där vi använt oss av fokusgrupper för vår datainsamling. Innehållsanalys har använts för att analysera rådatan med hjälp av tematisering och kategorisering. Resultatet visar positiva gensvar i frågan om informanternas vilja att bidra och dela med sig av sig kunskap. De områden som lyftes fram och som informanterna tyckte var extra viktiga var matlagningens grunder, vett och etikett, att ta tillvara på och ha respekt för råvaror och mat, samt att föra vidare det kulturarv och de traditioner som hör samman med mat och måltid. Nyckelord: Samverkan, generationer, barn, äldre kvinnor, aktiviteter, matkultur, traditioner, livskvalitet. 2 Abstract One may ask how today's children will get the knowledge of ingredients and cooking when today's parents spend less and less time planning and cooking food with pure ingredients. Can we use the women of the older generation, who often have knowledge and experience in food and eating, as help in changing children's perception of what food is and where it comes from? The purpose of this study was to explore the interest in older women to pass on their experience and knowledge in food and meals from their generation to the children's generation. The issues also include finding out what knowledge informants in this case would like to highlight and bring forth. The study carried out is an inductive, qualitative study in which we have used focus groups for our data collection. Content analysis was used to analyze the raw data by using themes and categories. The results shows a positive response when it comes of the informants' willingness to contribute and share their knowledge. The areas highlighted and that the informants thought was particularly important was cooking the fundamentals, etiquette, to take advantage of and have respect for the raw materials and food, as well as to pass on the cultural heritage and the traditions associated with food and meal. Keywords: Interaction, generations, children, elderly women, activities, food culture, traditions, quality of life. 3 Innehållsförteckning Förord ......................................................................................................................................... 5 1. Inledning................................................................................................................................. 6 2. Syfte........................................................................................................................................ 7 2.1 Frågeställningar ................................................................................................................ 7 3. Bakgrund ................................................................................................................................ 8 3.1 Projekt med samverkan över generationer ....................................................................... 8 3.2 Aktivering av äldre ......................................................................................................... 10 3.3 Matkultur och traditioner................................................................................................ 10 3.4 Familjen och måltiden förr och nu ................................................................................. 11 3.5 Den sociala måltiden ...................................................................................................... 12 3.6 Matvanor hos dagens familjer och barn ......................................................................... 13 4. Material och metod............................................................................................................... 14 4.1 Fokusgruppsintervjuer.................................................................................................... 14 4.2 Urval ............................................................................................................................... 14 4.3 Etiska överväganden....................................................................................................... 14 4.4 Genomförande ................................................................................................................ 14 4.5 Analys............................................................................................................................. 16 5. Resultatoch diskussion ......................................................................................................... 17 5.1 Mat, råvaror och livsmedelskunskap.............................................................................. 17 5.2 Tiden till planering och matlagning ............................................................................... 19 5.3 Att äta gemensam måltid ................................................................................................ 21 5.4 Kulturarv och traditioner ................................................................................................ 22 6. Metodvalsdiskussion ............................................................................................................ 24 6.1 Val av analysmetod ........................................................................................................ 24 7. Slutsats.................................................................................................................................. 26 7.1 Framtida projekt ............................................................................................................. 26 8. Referenslista ......................................................................................................................... 27 Bilaga 1- Intervjuguide Bilaga 2- Informationsbrev till fokusgrupper Med äldre generation menar vi i denna studie, kvinnliga pensionärer över 65 år. Med yngre generation menar vi i denna studie, barn i åldern 6-9 år. 4 Med riktiga råvaror menar vi i denna studie råvaror som potatis, morötter, ägg, frukt och bär. I denna kategori ingår även råvaror som mjölk, grädde, smör och sädesslag. Detta var basvaror som informanterna ansåg var riktiga råvaror. Förord Vi som författare till detta examensarbete tycker det har varit otroligt givande och roligt att fördjupa oss i något som länge har legat oss varmt om hjärtat. Från första dagen på vår utbildning har vi strävat efter och önskat förbättra matvanorna och livskvaliteten hos dem som vi ser som mycket viktiga i dagens samhälle, nämligen barnen och våra äldre. Vi ser stora möjligheter till ett givande samarbete inom mat och måltid mellan dessa generationer. Äldre kvinnor med deras erfarenhet och kunskap i ett möte med barnens nyfikenhet och vilja att lära. Vi vill därför rikta ett innerligt tack till de ansvariga på de mötesplatser i Kristianstad kommun, som hjälpt oss att komma i kontakt med de fantastiska pensionärer vi mött. Personer som gladeligen har delat med sig av sina minnen och erfarenheter genom livet. Mötet har förgyllt både vår, och förhoppningsvis, även deras tillvaro på ett fint sätt. Vi vill också rikta ett stort tack till följande som hjälpt oss att fullfölja detta arbete; Hanna Sepp- Handledare Susanne Thorén- Projektledare, Barnen bästa bord Vi har genom arbetet delat lika på samtliga delar i rapporten. Samarbetet har fungerat utmärkt och vi vill därför rikta ett tack till varandra för ett givande och gott samarbete i vår utbildnings sista skede. 5 1. Inledning Att sprida matkunskap och matglädje över generationerna är något som berör oss som gjort denna studie. Därför vill vi undersöka vad äldre kvinnor kan och vill göra för att sprida mat och måltidskunskap till barn. För oss står mat för glädje och gemenskap! Redan innan vår utbildning kände vi som gjort denna studie, att vi brann för måltidssituationen och matvanorna hos både barn och äldre. När det nu var dags för oss att göra vårt avslutande examensarbete, var det en självklarhet för oss att beröra detta ämne. Vi fick kontakt med Barnens Bästa Bord där en idé om ett arbete över generationerna redan fanns. Barnens bästa bord är ett leaderprojekt1 som inriktar sig till barns bästa inom mat och måltid. De jobbar utifrån barnens önskemål och har flera aktörer inom Skåne som arbetar tillsammans med barn i förhållande till mat och måltid. Målet är att ge inspiration och kunskap till barn om mat och hälsa. Olika projekt pågår inom organisationen såsom utökade aktiviteter för barn och familjer samt mer familjeanpassade restauranger. De arbetar också med innovationer och nyskapande inom området barn i förhållande till mat och måltid (Barnens bästa bord 2010). Denna studie blir startpunkten för detta nya projekt hos Barnens Bästa Bord. Projekt som innebär samarbete mellan yngre och äldre generationer pågår över hela Sverige. Man har sett positiva effekter, både hos barn och äldre, genom de aktiviteter och mötesplatser som skapats ur projekt med syfte att integrera generationer med varandra (Kalmar kommun 2010; Klein & Hammarlund 2012; Eklund, Bodel & Grande 2005; Larsson 2010). Musik är en gemensam nämnare i de flesta av dessa projekt som pågår. Man använder musiken som en brygga mellan generationerna då musik i olika former är något som de flesta människor kan relatera till (Socialdepartementet 2000). Den utgör en stor del i kulturen och skapar gemenskap och samhörighet samt att den underlättar kommunikation mellan människor och får dem att kännas och minnas (Klein 2011). Liksom musik, är mat och måltid, på olika sätt, också en stor del av vår kultur. Med mat skapas gemenskap och relationer, tillit och samhörighet (DeVault 1991). Smaker och dofter från mat triggar igång matminnena och får oss att känna och minnas (Burstedt 2006). Kan maten också, likt musik (Socialdepartementet 2000), agera som en brygga mellan generationer? Mycket forskning har gjorts inom måltidsområdet och om hur maten och måltiden påverkar oss. Det finns dock ingen tidigare forskning som berör arbete mellan generationerna inom ämnena mat- och måltid. Generellt sätt finns gott om kunskaper om mat och måltid hos äldre (Mattsson Sydner 2002). Barn har en naturlig nyfikenhet och en vilja att lära. I förskolan jobbar man med att ta tillvara på dessa genom både teori och praktik (Thulin 2012). Genom aktiviteter med barn och äldre inom ämnena mat och måltid, hoppas vi som gjort denna studie, att det går att föra vidare kunskaper och erfarenheter från äldre kvinnor till barn och på så sätt sprida matglädje och traditioner vidare från generation till generation. Tanken är att resultatet som kommer ur denna studie ska omsättas till praktik i framtiden. Vår vision är att matkultur och traditioner som finns ska föras vidare med hjälp av interaktion mellan äldre kvinnor och barn. Därför blir vårt uppdrag att undersöka om intresset finns bland den äldre generationens kvinnor att vilja föra över den kunskapen och erfarenheter de har, till barnen. 1 Innebär samverkan mellan företag och invånare på landsbygden för att stärka landsbygdens ekonomi samt skapa möjligheter för landsbygden att samarbeta med den offentliga sektorn. Metoden har använts i valda delar av Sverige sedan 1995 (Barnens bästa bord 2010). 6 2. Syfte Syftet är att undersöka intresset hos äldre kvinnor att föra vidare kunskaper och erfarenheter inom mat- och måltidskunskap till den yngre generationen. 2.1 Frågeställningar • Finns det intresse hos äldre kvinnor att föra över kunskaper och erfarenheter inom ämnena mat och måltid till den yngre generationen? • Vilka kunskaper vill man då föra vidare? 7 3. Bakgrund Mycket forskning och studier har gjorts inom mat- och måltidsområdet, bland annat av Ekström (1990) och Anving (2012). Som nedan beskrivs, finns det också projekt och studier som berör samverkan över och mellan generationer (Kalmar kommun 2010; Klein & Hammarlund 2012; Eklund, Bodel & Grande 2005; Larsson 2010). Det finns dock ingen tidigare forskning eller studier som berör en kombination av generationssamverkan och ämnen inom mat och måltid. Bakgrunden kommer beröra olika projekt som handlar om samverkan över generationer där man har använt sig av olika aktiviteter så som musik. Vi kommer också gå in på hur barns och äldres levnadsvanor ser ut i dagens samhälle samt vikten av kultur och traditioner för både barn och äldre. 3.1 Projekt med samverkan över generationer Arbete med barn och äldre är inget ovanligt. Det finns flera avslutade och pågående projekt i Sverige idag vars syfte är att aktivera och engagera barn och äldre i olika gemensamma aktiviteter, oftast med hjälp av kulturen. FoU Seniorium Seniorium arbetar regionalt, i Stockholm med omnejd, med forsknings- och utvecklingsarbete där syftet är att erbjuda vård och omsorg i olika former till äldre personer. Genom samarbete mellan olika kommuner och landsting, forskare och praktiker som arbetar med de äldre skapar man projekt vars resultat ska öka kvaliteten på vården och omsorgen hos äldre (Prochazka 2013). I april 2010 ägde ett seminarium om musik och hälsa rum vilket bland annat resulterade i en kvalitativ pilotstudie som fick namnet Sång mellan generationer. Pilotstudiens syfte var att undersöka hur en grupp äldre på ett serviceboende och en barnkör med musikanter agerade vid musikstunder tillsammans samt hur de upplevde erfarenheterna av dessa sångstunder. En av frågeställningarna var vad som kännetecknade den sångstund som blev en mötesplats mellan dessa generationer (Klein & Hammarlund 2012). Anledning till att man valde att använda sig av musik var att detta är en form inom kulturen som de flesta människor har en relation till (Socialdepartementet 2000). Musiken blev alltså en brygga mellan generationerna då den skapar många möjligheter för bättre kommunikation, samhörighet, gemenskap samt att musiken, får människor att känna och minnas (Klein 2011). Utifrån perspektivet med arbete över generationerna ser man ett tydligt positivt resultat från Sång mellan generationerna. Man har genom studien upptäckt att det finns flera positiva effekter som kommer ur arbete över generationer. Utbyte av erfarenheter och kunskaper är något tas upp och som kan leda till en mer meningsfull vardag för både barn och äldre och detta är något som vi bör främja. Studien visade också på hur generationsarbete gynnar barnen. Barnen kände stor tillfredställelse av att uppträda och sjunga tillsammans med de äldre. Känslan av att de gjorde de äldre glada genom en gemensam aktivitet gjorde även barnen glada. De fick känslan av att de skänkte de gamla lite livsglädje och livslust samtidigt som de själva också fick lära sig något av de äldre. Detta är ett exempel på hur överföring av kunskap kan göras i praktiken (Klein & Hammarlund 2012). Umeå kommun; Kultur för seniorer - Kultur för hälsan Känslan och behovet av att bli sedd, hörd, berörd och bekräftad är grundläggande behov som ger oss en känsla av gemenskap, tillhörighet och uppskattning i livet och i samhället. Umeå kommun har i många år arbetat med att, med hjälp av kulturen, aktivera och socialisera den äldre generationen (Eklund, Bodel & Grande 2005). I Umeå arbetar kommunen efter något som fått namnet Umeå-modellen där projektet Generationer i samverkan är en del av modellen. Den handlar om att engagera generationer 8 genom olika aktiviteter. Genom detta har kommunen upptäckt positiva effekter som aktivering har på hälsan. Både den mentala och fysiologiska hälsan förbättras och behovet av service för äldre under de tidigare äldre åren minskar. Detta leder till mindre belastning på vården och omsorgen för äldre samt en bättre livskvalitet hos desamma. Genom att integrera unga och gamla och jobba bort den rädsla som i vissa fall finns mellan dessa generationer, har syftet bland annat varit att ha kulturaktiviteter som en bro mellan både människor och olika generationer. Genom bland annat konstvandringar, inomhusboule och aktiviteter i form av sång, musik, idrott med mera har den äldre befolkningen integrerats tillsammans med de unga. Syftet är också att ta bort den rädsla som upptäckts mellan unga och gamla och att projektet Generationer i samverkan ska skapa nya mötesplatser och nya möjligheter för unga och gamla att mötas och få utbyte av varandra. I Umeå har cirka 20 serviceboenden som har närliggande förskolor använts. Interaktionen har gjorts på flera sätt, bland annat genom att barnen kommer till serviceboenden och sjunger och gör uppvisningar vid traditionsenliga högtider som lucia, påsk och andra högtider. Man arrangerar även möten mellan seniorer och barn under samiska veckan där de får mötas bland renar och renskötare. Lektioner i biologi finns för barnen där de får lära sig om kroppens åldrande. De yngre hjälper bland annat seniorerna att anlägga trädgårdar. Detta är några av de aktiviteter som används för att skapa möten mellan de unga och de gamla och ett enormt utbyte i erfarenheter och kunskaper finns. Barnen bjuds även in till evenemang som går av stapeln på de olika boendena samt att Umeås musikskola uppträder på platserna. Utöver de ovan nämnda aktiviteterna som letat sig över generationerna, finner man också i Umeå en generationskör som har över 280 medlemmar. Kören är till för pensionärer och innebär en valmöjlighet som ges till de som vill aktivera sig med rungande sång och rock n’roll. Kören samarbetar tätt med Musikskolan i Umeå och har stor och betydande del i projektet Generationer i samverkan (Eklund m.fl. 2005). Övriga projekt Projekt som gjorts mellan generationer har i vissa fall vunnit pris för det framgångsrika samarbete som skett mellan äldreboenden, förskolor och skolor. Ett av dessa fall hittar vi i Södemöre kommundel i Kalmar kommun där ett samarbete har gjorts mellan en skola och ett omsorgsboende. Syftet med detta, likt de andra projekt som hittats, var att hitta nya möjligheter för samarbete mellan den yngre och den äldre generationen. Personal har tilldelats pris för deras arbete med att integrera elever med äldre i gemensamma aktiviteter som trädgårdsarbete, sångstunder, slöjdarbete och konstverk. Motiveringen för priset lyfter upp den glädje som både de äldre och yngre har upplevt genom projektet. Att barnen får se hur det är att bli gammal samt att de äldre sett mer lust och glädje i att prova nya saker har en stor del i att detta projekt har uppmärksammats (Kalmar kommun 2010). I en artikel från lokaltidningen i Bjuv kan vi läsa om barn som bjudit äldre på tacos. Bakgrunden var att barnen och pensionärerna åt lunch i samma matsal men vid olika tider. För att få reda på mer och lära sig om de äldre skulle barnen intervjua dem för att se hur de åt när de var unga och om de fick lunch i skolan som barnen får idag. Resultatet blev en dag som i fortsättningen skulle kallas Mårdendagen, där barnen bjöd de äldre på sin favoritmat, tacos. Barnen lagade och serverade de äldre vid borden. Man såg tydligt att gränser överskreds och att kontakter mellan de yngre och äldre skapades. Uttalanden från både barn och äldre tyder på att dagen uppskattades av båda generationer och innebar ett avbräck i vardagen samt ett tillfälle då kunskap och erfarenheter kunde delas (Larsson 2010). I samtliga projekt som beskrivits kan vi se positiva effekter av det arbete som skett över genrationerna på olika platser i Sverige. Med varierande aktiviteter och olika tillvägagångssätt har projekten runt om i landet lyckats bygga broar mellan äldre och yngre generationer. 9 3.2 Aktivering av äldre Nordenmark skriver om de äldres sociala relationer och upplevelser om ensamhet. Han tar upp flera studier som visar på att goda sociala relationer och stöd från anhöriga och familj ger en större tillfredställelse hos äldre över 54 år. Det faktum att man, ju äldre man blir, förlorar livspartner, vänner och medlemmar i det sociala nätverket påverkar självklart den känsla av välbefinnande som finns hos individer (Nordenmark 2006). Det ska dock inte vara osagt att alla individer är olika och tacklar dessa livssituationer på olika sätt (Nordenmark & Stattin 2006). Det finns flera teorier som berör aktivering av äldre där olika utgångspunkter ger olika resultat. Teorier som aktivitetsteorin och disengagemangsteorin har stor betydelse inom forskning som berör aktivering av äldre och aktiveringens påverkan olika individers välbefinnande (Tornstam 2005). Inom aktivitetsteorin säger man att människan har samma behov som tidigare i livet vilket innebär goda aktiveringsmöjligheter, upplevelser och social samvaro som förgyller livet. Det är viktigt att behålla graden av aktivitet i äldre ålder då åldrandet i sig har en negativ effekt på möjligheten att hålla sig aktiv (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson, Sjöbeck 2000). Aktivitetsteorin används flitigt inom äldrevård- och omsorg (Tornstam 2005). Teorin disengagemangsteorin innebär däremot att människan har en genetisk förmåga att anpassa sig till livets cykler. Teorin innebär att ett tillbakadragande från det sociala livet är en naturlig del i vårt liv, och detta anses vara tillfredställande för individens välbefinnande (Dehlin m.fl. 2000; Tornstam 2005). Positiva effekter har setts vid användning av former av aktivitetsteorin då den använts inom vård och omsorg för äldre (Dehlin m.fl. 2000). De positiva effekterna stöds av Statens Folkhälsoinstitut och Berleen som skriver om bättre hälsa hos äldre. Han skriver att fysisk aktivitet och stimulering av äldre med allt från en promenad om dagen till sociala sysselsättningar påverkar välbefinnandet till det positiva (Berleen 2003). Vissa ser pensioneringen som något väldigt positivt, där de längtar till att få spendera mer tid med vänner och familj medan andra kanske har ett tvång att pensionera sig på grund av ålder, sjukdom eller andra fysiska och psykiska hinder som hindrar fortsatt arbete. Oavsett så innebär pensioneringen en förändring i den roll man spelat i samhället och i sin sociala tillvaro, och att man nu får skapa sig en ny plats i samhället (Nordenmark & Stattin 2006). Hälsosamma levnadsvanor, som regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, är ett konstaterat sätt att minska förekomsten av och risken för att drabbas av någon eller flera av våra stora folksjukdomar. Goda levnadsvanor ligger till grund för ett välbefinnande och främjar vitalitet och friskhet i hög ålder. En försämrad social tillvaro är helt klart bundit till hur man äter och ett bättre socialt nätverk ger högre aptit och mer intresse för att äta väl och tillgodose sig själv den näring man behöver (Socialstyrelsen 2009). 3.3 Matkultur och traditioner Matkultur berör alla våra sinnen och är en viktig del av livet som vi dagligen kommer i kontakt med. Maten är en lika stor del av människans kultur som språk, boende och konst. Matkultur är inte bara det vi äter utan också vad, när, hur och med vem vi äter. Även beredning och hantering har med matkultur att göra (Bringéus 1988). Genom maten har vi i alla tider skapat gemenskap över dukade bord. Än idag bidrar maten till att skapa relationer, tillit och samhörighet mellan de som delar en måltid. Matkultur handlar om den gemensamma uppfattning vi har kring vad mat är, hur den tillagas och hur den ska smaka (Burstedt, Fredriksson & Jönsson 2006). Högtider som julbord och kräftskivor är tydliga exempel på traditioner som beskriver hur och vad som ska ätas. Det finns ofta en tydlig bild av hur dessa traditioner och festligheter går till väga när det gäller var, när, hur och med vilka man äter (Bengtsson 2005). Olika uppfattningar om vad mat är, är kärnan i matkulturen. Vad som är ätligt och vad som är oätligt, vad man bör äta vid olika tillfällen under dagen, vem som ska äta vad och vilka livsmedel som inte bör blandas är grunden för det som idag kallas matkultur (Jönsson & Jönsson 2007). 10 Under årens lopp har människan samlat och delat kunskap om växters och djurs användbarhet som föda för oss människor. Kunskapen spreds muntligt och genom imitation när det kom till matlagning. Kunskapen om olika råvaror, hur de ska beredas och serveras har på senare år börjat spridas mer och mer genom tidningar och TV (Bringéus 1988). Med tiden förändras matkulturen, nya influenser kommer till via resor och under lång tid tillbaka har nya vanor och värderingar förts in i Sverige genom invandring (Stjerna 2007). Det finns fortfarande ett starkt band till det som vi kallar husmanskost, den mat som vi känner oss trygga med och som vi vet hur den ska tillagas (Bringéus 1988). Kött och fisk utgjorde stommen i den svenska traditionella husmanskosten. Tillbehören var ofta potatis, sås, mjölk och nästan alltid bröd. Maten var oftast stekt och soppa serverades någon dag i veckan. Kräm och mjölk, fruktsoppa, pannkakor och puddingar var efterrätter som serverades (Nordström 1988). Till skillnad från förr, då man lagade maten från grunden i hemmet med riktiga råvaror, ska den mat man äter idag oftast vara snabblagad och lättillgänglig. Valet blir då ofta färdiglagad mat i form av halvfabrikat. Idag utvecklas livsmedelsproduktionen ständigt och maten tillverkas på ett sådant sätt att få har insyn i produktionen, vi vet inte vem som hanterar maten och vi vet inte hur den tillagas i fabrikerna. Den allt mer fabrikstillverkade maten har en annan form, smak och konsistens än vad tidigare inlärda kunskaper säger (Burstedt, Fredriksson & Jönsson 2006). 3.4 Familjen och måltiden förr och nu I studier som gjorts berättas det om matvanor och om hur måltiden kunde se ut förr. Nordström beskriver hur måltidsvanorna kunde se ut både till vardags och till fest i ett hem på landet runt sekelskiftet. Kvinnorna hade sin givna plats vid spisen och passade upp männen som satt till bords och pratade. Till vardags satt barnen inte tillsammans med de vuxna männen utan intog sin mat vid spisen tillsammans med kvinnorna. I mån av plats kunde de få stå vid kvinnornas sida av bordet och barnen fick tidigt lära sig om uppförande och ordning vid måltiden och att de skulle vara tacksamma för den mat de fick och vara nöjda med det. Skillnader fanns dock mellan pojkar och flickor. Pojkar som kunde utföra lättare sysslor fick flytta över till herrarnas sida av bordet medan flickorna fick lära sig att det inte behövde äta lika mycket som pojkarna. Rangordningen vid måltiden var tydlig. På männens sida fanns det bästa av maten, mycket av kött, fläsk och sill, kvinnorna och barnen fick nöja sig med det som blev över. För männen var måltiderna som kvinnorna förberett ett avbrott från det tunga arbetet ute på gården, en stunds vila innan nästa arbetspass skulle påbörjas. Samtidigt som husmodern skulle ha maten färdig till männen skulle allt passa med mjölkning, barnpassning, bakning och andra inomhus sysslor för att få ordning och reda i vardagen (Nordström 1988). Både Anving och Ekström skriver om hur dagens husmödrar har huvudansvaret för måltiden i hemmen. Redan under dagen på arbetet börjar planeringen av kvällens mål, vad som behöver kompletteras och hur vardagsaktiviteter för barnen ska klaffa med middagen (Anving 2012; Ekström 1990). Ekström beskriver att ett skäl till att kvinnorna oftast har huvudansvaret för måltiden kan vara att det är husmodern som oftast vet vad som finns hemma i förråden. Hon beskriver det som att kvinnorna har ”skafferiet i huvudet”. På så vis kan måltiden planeras utifrån kunskapen om vad som finns hemma, en kunskap som mannen och barnen i hushållet inte alltid har. Om planeringen störs kan ordningen rubbas. I en familj som hade delat ansvar för måltidsplaneringen och där även barnen deltog sågs det som anmärkningsvärt av forskaren, att övriga familjemedlemmar fick utgå från egen smak och tycke när det gällde att bestämma vad som skulle ätas medan modern själv tog till vara på rester. För denna kvinna var det viktigt att få familjen att delta, fastän det blev det merarbete för henne eftersom hon skulle hålla reda på råvarorna, ekonomin och vara arbetsledare (Ekström 1990). 11 I Folkhälsorapporten (Socialstyrelsen 2009) står det skrivet om stressen i dagens samhälle. Här ser vi att arbetstiden för kvinnor med små barn har ökat markant sedan 1980-talet. Arbetstiden för kvinnor har ökat med fler timmar per vecka än minskningen av arbetstiden hos männen. Detta innebär fler sammanlagda timmar som kvinnor och män med små barn arbetar vilket leder till mindre tid med barnen och familjen i hemmet. Att dagens småbarnsmammor arbetar mer och mer bekräftas i rapporten Hemmet, barnet och makten. I och med detta har också den tid som spenderas i hemmet och den tid som finns till barnen och hushållssysslor, som städning och matlagning, minskat betydligt (Ahrne & Roman 1997). Ekström skriver om den arbetsinsats som görs av barnen inom hushållsarbetet. Hon har i sin undersökning kommit fram till att det vanligaste i de hushåll hon tittat på, var att mamman i familjen skötte hushållet, då främst maten och måltiderna. Barnen gjorde i viss mån sysslor som att städa och bädda i sina rum. Frukostmåltiden var den måltid där barn hjälpte till men det var ändå endast tio procent av de barn som deltog i undersökningen som föll under denna kategori. Det bör tilläggas att de flesta föräldrar i studien tyckte att barnen var för unga för att hjälpa till eller laga middag och måltider själva. I vissa familjer fann hon dock att man använde matlagning och hushållsarbete som pedagogiska övningar, där de yngre barnen ofta hjälpte till med matlagning och annat i hemmet (Ekström 1990). I flera studier beskrivs det hur viktigt det är med familjemåltiden då den har stor betydelse för gemenskapen i familjen. Att äta middag hela familjen tillsammans är en viktig punkt på dagen (Anving 2012; DeVault 1991). Den gemensamma måltiden är något som följer med från barndomen och att inte äta gemensamt uppfattas som annorlunda av informanterna i studien. Det är under måltidsstunden man träffas och samtidigt lär barnen att det är så här man gör (Anving 2012). 3.5 Den sociala måltiden Under barndomsåren förbereds barnen för det kommande vuxenlivet. Regler blir till vanor och rutiner skapar mönster och uppfattningar om hur ”allt ska vara” (Nordström 1988). Likadant beskriver Johansson att barnen inte är färdiga människor under uppväxtsåren utan att de med tiden utvecklas, fostras och utbildas till de individer de kommer att bli (Johansson, 2008). I en studie gjord 1998 beskrivs hur måltiderna kan se ut på en förskola. Personalen beskriver i studien att den idealiska måltiden är en tid då de kan föra ett samtal med barnen runt bordet. Detta ansågs vara en betydelsefull aktivitet men verkligheten såg annorlunda ut. Måltidssituationen ansågs stressig och barnen överröstade varandra vilket ledde till en alldeles för hög ljudnivå. Studien visade också på att pedagogerna runt måltiden skulle vara en bra förebild för barnen genom att visa vad som gällde under måltiden vilket senare skulle leda till att barnen ska klara sig själva. Att barn och vuxna äter gemensamma måltider tillsammans, njuter av en lugn miljö och samtalar med varandra är ett bra sätt att utveckla en positiv bild av hur en måltidsituation ska se ut (Sepp, Abrahamsson & Fjellström 2006). Johansson har studerat familjemåltiden utifrån mediematerial som artiklar, notiser, insändare/frågespalter och bilder ur tidsskrifterna Vi Föräldrar och Kamratposten. Eftersom tidsskrifterna vänder sig både till föräldragenerationen och barngenerationen, får man genom rapporten ett perspektiv från båda håll gällande mat och måltid. Johansson utgår ifrån att det finns en generationsordning, där man delar upp människor i en slags ordning utefter ålder och generation. Hon tar upp ett exempel, ur Kamratposten, om en flicka som inte tycker om att äta vissa maträtter. Hennes föräldrar upplevs bli arga när hon ber om att få slippa äta. Johansson menar utifrån experterna i Vi föräldrar, att problemet ligger hos föräldrarna, medan den lilla flickan inte är så säker på vems fel det är. Detta eftersom flickan känner att hon inte gör sina föräldrar nöjda då hon inte tycker om maten. Föräldrarna i sin tur anser att flickan med mening inte tycker om maten och anser att hon kan äta maten som serveras. Angående generationsordning är detta ett exempel då vuxna tolkar på deras sätt (Johansson 2008). 12 3.6 Matvanor hos dagens familjer och barn Redan i förskolan triggas barns naturliga nyfikenhet för nya saker och upplevelser (Thulin 2012). Nyfikenheten som Thulin skriver om tas också upp i studien om familjen på stormarknaden. Där anses barnen kunna påverka föräldrarnas val av vad som serveras och äts i hemmet. Man ser i studien möjligheterna för ett utbyte mellan barn och föräldrar som sedan kan tillämpas vid skapandet av familjens måltider. Studien visar på hur stort inflytande som barnen har på den mat som handlas hem till hemmet (Petterson, Olsson & Fjellström 2004). I Stjernas avhandling visar på att det finns kunskap om vad som är hälsosamt och ohälsosamt. Onyttig mat associeras med ohälsa och den fetma och övervikt som många har idag. Informanterna i studien skräms av att övervikt och fetma drabbar fler och fler barn i dagens samhälle och tror att detta beror på all den snabbmat samt socker- och fetthaltiga livsmedel som konsumeras idag. Det ifrågasätts dock hur detta kan komma sig eftersom hälsoinformation i samhället idag är lättillgängligt (Stjerna 2007). Det finns ett ökat intag av socker- och fetthaltiga produkter som intas av barn idag och en ökning av fetma och övervikt sprider sig bland svenska barn och ungdomar (Socialstyrelsen 2009). Konsumenter i dagens samhälle ställs varje dag för val som gäller mat i det stora utbud av varor som finns lättillgängligt i dagligvaruhandeln. Det är idag enklare än någonsin att få tag i mat, både nyttig och onyttig. Det finns en uppsjö av stormarknader, tobaksaffärer och småbutiker i dagens samhälle. Dessa säljer mer och mer färdigpackade produkter till skillnad från förr då man paketerade råvaror som skulle tillagas i hemmet. Föräldrar idag lägger mindre och mindre tid på att förbereda råvaror till måltider och använder mer och mer färdiglagad och färdigpackad mat för att spara tid (Pettersson, Olsson & Fjellström 2004). Konsumtionen av färdiglagad mat och halvfabrikat är idag stor. Genom intervjuer med den i familjen som ansvarar för måltiden, har Anving funnit att familjer idag äter mindre och mindre mat lagat från grunden. Det finns dock undantag där riktiga råvaror används till matlagning från grunden (Anving 2012). 13 4. Material och metod Studien som gjorts är en induktiv, kvalitativ studie. Ett induktivt arbetssätt antogs då det inte fanns en redan utvecklad teori inom ämnet (Patel & Davidsson 2011). För att genomföra studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetodik då detta är det mest effektiva sättet att få fram så mycket tankar, erfarenheter och kunskaper från deltagarna (Wibeck 2010). Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fokusgrupper med deltagare som valdes utifrån det urval vi gjort. 4.1 Fokusgruppsintervjuer Syftet med denna forskningsteknik var att samla in material till det forskningsområde som studien berör genom att använda små grupper av människor. Grupperna samtalar om ett givet ämne under en viss tid med ledning av en moderator. Moderatorns roll i sammanhanget ska inte vara framträdande utan endast vara till för att få deltagarna att tala så fritt som de kan om det givna ämnet och därmed själva belysa det som de finner intressant (Wibeck 2010). 4.2 Urval Då studiens syfte är överföring av mat och måltidskunskap från äldre generation till yngre generation fick vi, när vi skulle göra vårt urval, titta på vem som skötte matlagningen i den äldre generationen. Vårt urval blev äldre kvinnor. Flera studier visar på kvinnans framträdande roll i kosthållet hos dagens äldre generation. Historiskt sett var det kvinnan som i huvudsak stod för handling, hushåll och matlagning i familjen. Kvinnan var också den person i familjen som har huvudansvaret för det så kallade omsorgsarbetet (Anving 2012; DeVault 1991; Ekström 1990). Anving belyser även dagens frågor om jämställdhet i hemmet. Det är dock fortfarande främst kvinnan som lagar mat i hemmen (Anving 2012). 4.3 Etiska överväganden Studien har utförts enligt de fyra övergripande etikregler som vetenskapsrådet har utformat (Vetenskapsrådet 2011). Detta innebär att vi i god tid innan undersökningen kontaktade de ansvariga på mötesplatserna där vi önskade utföra fokusgrupperna, per telefon, för att få deras godkännande och samtycke. Datum och tid bestämdes för ett personligt möte med de intresserade deltagarna och ansvarig på mötesplatsen då information om undersökningen gavs och vad vi förväntade oss av de som beslutade att medverka i undersökningen. Ett informationsbrev lämnades till mötesplatsen där vi presenterade syftet med studien. Efter det fick de intresserade deltagarna besluta om de ville delta i en fokusgruppsintervju (Patel & Davidsson 2011). Innan varje fokusgrupp förklarade vi tydligt för deltagarna vårt syfte med studien och intervjuns upplägg. Deltagarna informerades om att de deltog helt frivilligt och att de fick när som helst fick lämna intervjun. Eftersom vi spelade in alla fokusgrupper frågade vi klart och tydligt om vi fick spela in deras röster och förklarade att det inspelade materialet endast skulle användas till vårt examensarbete. Bandspelaren sattes igång efter deltagarnas samtycke. Allt insamlat material, ljud och utskrivna dokument, har skyddats och bevarats oåtkomligt för obehöriga i enlighet med Patel och Davidsson (2011). 4.4 Genomförande Fyra fokusgrupper genomfördes med 5-6 deltagare i varje. Sammanlagt deltog 22 äldre kvinnor. Åldrarna varierade mellan 65-94 år. Fokusgrupperna genomfördes på fyra olika mötesplatser i Kristianstad med omnejd och varje tillfälle varade cirka en timme. Samtliga deltagare kom från och var uppväxta i områden i Skåne med undantag från två deltagare som var uppväxta i Stockholm. Deltagarna med bakgrund i Skåne var samtliga uppväxta i villa 14 eller på egen gård där möjligheter till odling fanns. De två deltagare som var uppväxta i Stockholm växte upp i bostadsområden med få eller inga möjligheter till egen odling. Vi valde att genomföra våra fokusgrupper i en känd miljö för deltagarna. Miljön i vilken fokusgrupperna tar plats var av stor vikt för att deltagarna skulle känna trygghet och för att vi som forskare skulle få fram bra och innehållsrikt material (Trost 2005). Detta är en av de viktiga aspekter man bör ta hänsyn till vid datainsamlingen. Samtliga deltagare ska känna sig så bekväma som möjligt så att samtalet inte präglas av rädsla eller en känsla av olust utan istället av livfullhet och spontanitet (Wibeck 2010). Intervjuguiden utformades utefter Wibecks fem olika typer av frågor och användes under samtliga fokusgruppstillfällen Se bilaga 1. Intervjuguiden användes för att underlätta vid fokusgruppsintervjun. Då det finns olika utförliga och strukturerade sätt att utföra en intervjuguide är det viktigt att man utformar den så att den främjar studiens syfte. Enligt Wibeck bör man utforma guiden utifrån fem olika typer av frågor. Öppningsfrågor, introduktionsfrågor, övergångsfrågor, nyckelfrågor och avslutande frågor. De olika typerna av frågor är till för att man ska få igång samtalet och med lätt hand ska kunna styra samtalet i rätt riktning utifall deltagarna kommer ifrån ämnet (Wibeck2010). Vi valde även att använda oss av stimulusmaterial. Stimulusmaterial kan användas vid fokusgrupper för att hjälpa informanterna att minnas och på så sätt få ut mer information som kan användas vid analys av datamaterialet från fokusgrupperna. Materialet kan bestå av exempelvis, förpackningar, livsmedel, produkter, texter och så vidare. Burstedt skriver i sin artikel Mat för resande i tid och rum om sinnenas minnen. Här kan vi läsa om att dofter och smaker hjälper oss att plocka fram minnen och erfarenheter från nu och förr. Genom smak, doft och känsla triggas de matminnen och matupplevelser vi bär på. De minnen som kommer fram är oftast speciella minnen som är av högre betydelse för personen (Burstedt 2006). Vi valde därför att använda oss av ett stimulusmaterial bestående av vetebröd, sockerkaka och bondkakor som bakades på äldre recept samt kaffe. Stimulusmaterialet bakades av oss författare. Vi ville att de smaker och dofter detta material genererar, skulle göra att deltagarna i fokusgrupperna plockade fram sina kunskaper och erfarenheter inom mat och måltid. Stimulusmaterial i form av en dikt med en målande beskrivning om måltiden förr, användes också för att i början av varje tillfälle föra deltagarna tillbaka till sin barndoms matminnen. Dikten återfinns i intervjuguiden i bilaga 1. För att samla deltagare till fokusgrupperna kontaktades flera av de 15 mötesplatser för äldre som finns i Kristianstads kommun. De fyra mötesplatser som kom att användas var de första fyra som svarade på förfrågan. Mötesplatserna är till för åldrande personer som är i behov av fysik aktivitet, gemenskap, aktiviteter och stöd under vardagen. Mötesplatserna är också till för att ge äldre känslan av att fortfarande känna sig behövda (Kristianstads kommun 2013). Första kontakten skedde via telefon med platsansvarig på de olika mötesplatserna, för att sedan ske personligen då vi var på plats och presenterade oss och vår studie. Samtliga mötesplatser blev tilldelade ett informationsbrev med en presentation av oss och studiens syfte. Med hjälp av platsansvarig på respektive mötesplats fick vi kontakt med intresserade deltagare som vi sedan bestämde tid och plats med. Varje fokusgrupp började med att vi dukade upp vårt stimulusmaterial, i form av fika och kaffe, samt att vi presenterade oss var och en och berättade vilket syfte vår studie hade. Vi gav också en kort information om hur fokusgruppen skulle gå till samt att deras röster skulle spelas in men att vi var de enda som skulle lyssna på dem. Samtliga gav sitt medgivande till att vi spelade in deras röster. Vi agerade båda som moderatorer under fokusgruppstillfällena, dock hade en av oss det huvudsakliga ansvaret medan den andra antecknade. Bandspelaren 15 sattes på och texten från intervjuguiden lästes upp. Efter cirka halva tiden bjöds deltagarna på fika. Även denna stund spelades in eftersom samtalet fortlöpte. På grund av att deltagarna, i vissa grupper inte var så talförda och att det var svårt att få ett löpande samtal om mat och måltid, användes den utformade intervjuguiden mer än vad som var planerat. Därför blev fokusgrupperna mer strukturerade än det var tänkt från början. Varje fokusgruppstillfälle avslutades med frågan om någon hade något mer att tillägga samt ett innerligt tack för deras medverkan. 4.5 Analys För att få fram ett resultat som besvarade vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ innehållsanalys. Som tidigare nämnts användes ett induktivt arbetssätt då det inte finns tidigare teorier inom just ämnet mat och måltid över generationerna (Patel& Davidsson 2011). Det inspelade ljudmaterialet transkriberades ordagrant, fokusgrupp för fokusgrupp, bortsett från pauser, tonläge, betoningar på ord samt tillfällen då deltagarna avbrutit varandra. Med hjälp av intervjuguiden skapades olika teman som blev mat och måltid förr, mat och måltid idag, intresse att överföra kunskap, vilken kunskap som önskas överföras. Materialet som tidigare var uppdelat i fokusgrupper blev nu ett sammanställt material där varje tema fick en egen färg. Varje tema skrevs samman i ett dokument. För att få fram vad informanterna menade och vad de ville ha sagt tolkades och diskuterades varje tema för sig. Tolkning och analys av varje tema blev genom ny färgläggning kategorier. Kategorierna blev mat, råvaror och livsmedelskunskap, tid till planering och matlagning, att äta gemensam måltid, kulturarv och traditioner. Kategorierna tolkades och diskuterades emot litteratur och studier som motsatte eller styrkte det informanterna tagit upp. 16 5. Resultat och diskussion Resultatet som presenteras är en analys av samtliga fokusgruppsintervjuer. 5.1 Mat, råvaror och livsmedelskunskap Att använda färska och riktiga råvaror till matlagning var något som informanterna framhöll som väldigt viktigt. De var eniga om att maten förr lagades från grunden med råvaror som kom från den egna gården. De som var uppväxta i Skåne på gårdar, berättade också om allt som odlades på den egna gården som frukt, bär och grönsaker. På många gårdar fanns även höns som gav ägg och kor som gav mjölk till hushållen och självklart grisen som slaktades. -Vi odlade allt. Potatis, grönsaker och bär. Allt hade vi hemma på gården. Bönor och morötter. Kom ihåg att mamma saltade in bönorna, skivade som fint som vi sen hade till stuvning. -Min mamma plockade lingon och sånt och kokte sylt i massor som man hade hela vintern. Och blåbär och svamp plockade hon. Informanternas minnen av barndomens hushåll stöds av Bringéus som beskriver ett samhälle där konsumenten ofta var samma person som producenten och där man levde av det man odlade och slaktade på den egna gården. Det förekom även byteshandel mellan gårdar och mellan gård och handelsbod (Bringéus 1988). Slakten var något som informanterna ansåg var en stor del av livet förr och som de tänkte tillbaka på med goda minnen. Det faktum att man tog tillvara på all mat, kött som grönsaker, genom olika konserveringsmetoder var något som var starka minnen för informanterna. De trodde dock att man idag inte använder färska råvaror eller tar tillvara på varken maten eller råvarorna i samma utsträckning som under deras barndom. I likhet med Berlins artikel om mat och miljö ifrågasätter informanterna det värde vi sätter på maten idag. Berlin menar att om människor idag, ha mer respekt för mat och råvaror som produceras, så skulle vi automatiskt ge både maten och råvarorna ett högre värde och därigenom även förbättra hanteringen (Berlin 2005). De informanter som var uppväxta i Stockholm, där egna gårdar inte var lika vanligt som i södra Sverige, var ändå uppväxta med lärdomen att ta tillvara på allt. De fick lära sig tidigt i livet att ha respekt för maten och att inget skulle kastas av de råvaror och livsmedel som fanns i hemmet. De geografiska skillnader och likheter som fanns vad det gäller odling och slakt av råvaror i Sverige förr stärks även av Bringéus (1988). Några av informanterna uttryckte sig såhär i en diskussion om hur det var förr när man hade slaktat en gris: -Man tog tillvara på allt. - Javisst! Pressylta gjorde vi. Till och med öronen på grisen tog man tillvara på! -Ja, till och med diskevannet! Informanterna menar dock inte att hushåll idag nödvändigtvis behöver odla och slakta själv, de tycker tvärtom att det finns många fina råvaror och stort utbud i butikerna. De ser tillgängligheten som något positivt men tycker ändå precis som Berlin (2005) att utbudet ibland är för stort. Detta kan leda till att dagens föräldrar och barn prioriterar fel och har lite eller ingen respekt för var maten kommer ifrån och att de slänger allt för mycket. Informanterna diskuterade mellan sig om det som fattas är kunskapen om var maten kommer ifrån som framkallar denna respektlöshet. De själva upplever erfarenheterna av att se grisen från födsel till slakt och grönsaker från jord till bord som något som grundat den respekt de haft för mat under hela livet. Vidare beskriver också Berlin att all den mat och de råvaror som idag produceras inte konsumeras. Det finns ett stort matsvinn i dagens samhälle som bör minskas, dels för att gynna en bättre framtid inom livsmedelshanteringen och dels för att gynna miljön. Under informanternas uppväxt fick de lära sig att det inte gick att vara kräsen då tillgången på mat och råvaror var begränsad och den mat som erbjöds var den maten som 17 odlats på den egna gården eller granngården och att man fick äta det som fanns på bordet. Informanterna diskuterade således de stora möjligheter som ges i livsmedelsbutiker idag. De såg den stora variationen och tillgängligheten på råvaror och livsmedel som positiv men undrade också om detta lett till att konsumenten idag har för stora valmöjligheter till att slippa laga mat. Jönsson och Jönssons (2007) tankar går åt samma håll vad gäller odling av grönsaker för eget bruk idag. Långa öppettider och stort utbud som inte fanns förr, är en anledning till att odling för hemmabruk inte sker i lika stor utsträckning idag. Informanterna spånade också om det är tillgängligheten och utbudet som är orsaken som medför att kunskapen till att laga mat på riktiga råvaror försvinner allt mer. De menade att detta kan vara något som försummas i den viktiga kunskap som informanterna poängterade, bör föras vidare till barnen. Informanternas egna erfarenheter bekräftar det som Stjerna (2007) skriver om att barndomens lärdomar följer oss genom hela livet. Informanterna talade om hur förskräckligt det var att barn inte visste vad skillnaden var mellan en fisk och en fiskpinne. När vi frågade informanterna om barnens relation till fisk, trodde alla att om barnen skulle få rita en fisk, skulle de rita en fiskpinne. Med detta bekräftade informanterna deras tankar om att barn inte vet var råvarorna kommer ifrån. De anser och beskyller i viss mån dagens mödrar för detta. Istället för riktiga råvaror, uppfattar informanterna det som att det handlas hem färdiga maträtter och halvfabrikat vilket leder till att barnen inte förstår var maten kommer ifrån. En informant var tydlig med att påpeka: - De är inte så noga med maten. Informanterna trodde barnens förhållande till mat skulle förbättras om barnen visste vad maten kom ifrån och vilka råvaror den består av. Det diskuterades också i fokusgrupperna om attde förr alltid åt närproducerat från egen gård eller närliggande gårdar. De tyckte det var viktigt att barnen idag får lära sig att använda svenska råvaror och frågade sig hur mycket närproducerat som egentligen äts idag. Skillnaden mellan då och nu var dock att det förr inte fanns något val och att detta blev ett omedvetet hälsosamt val, man hade inget annat att välja på. Informanterna var medvetna om att det kan vara priset som även spelar in i de val föräldrar och andra konsumenter gör i livsmedelsbutiken idag. Vilket i enlighet med Bringéusstämmer som skriver om hur prissättningen redan på 80-talet påverkade konsumentens möjligheter till att göra bra val i livsmedelsbutiken (Bringéus 1988). Detta kan tolkas som att det idag krävs att konsumenten gör ett medvetet val då det finns alltför många möjligheter och god tillgänglighet på olika sorters råvaror och livsmedel i butiken. Det fodras därför att konsumenten gör ett medvetet val i butikerna. Ett medvetet val som gynnar både familjen, barnen och framtidens miljö. Användandet av riktiga och närproducerade råvaror i matlagning var något som informanterna var uppväxta med, oavsett om det var vardag eller helg. Den mat som de fick då uppfattades av dem idag som god, svensk husmanskost, trots att de även poängterar att det ibland kunde vara något enformigt. De framhöll att maten alltid var god och välsmakande. Många i vuxen ålder refererar ofta till sin barndoms mat som något som är gott och vällagat. Stjernas resultat visar på att man som barn tar efter den kokkonst man ser och lär sig i under sin barndom. Man får, genom att se och lära i unga år, en föreställning om vad som är bra eller inte bra att äta. (Stjerna 2007). Eftersom det var viktigt för informanterna att barnen skulle lära sig hur man lagar ”redig” mat tyckte de att det var en självklarhet att hjälpa till med detta. De ville gärna förmedla vad och hur man lagade för mat när de växte upp. Maträtter som informanterna var uppväxta på bestod på vardagen främst utav enklare rätter som fläsk med löksås, stekt sill, 18 soppa eller rotmos. Det tindrade i ögonen när de mindes tillbaka på deras mors kokkonst och berättade: -Köttbullar, soppor, bruna bönor, makaroner. Det var ju förr mycket. -Det var mycket enkelt men mycket gott! Till samtliga rätter serverades potatis och bröd som var en stor del i basfödan under deras uppväxt. Till söndagen serverades den traditionella söndagssteken med kokt potatis, gräddsås och ofta kokta grönsaker. Trots att vardagen innehöll mer jobb än på helgen, lagades samtliga rätter från grunden med riktiga råvaror som oftast odlades på gården. Det serverades var dag en efterrätt som på veckodagarna kunde vara i enkel form med lingon och mjölk men som till helgen bestod av mer tidskrävande rätter som brylépudding, äppelpaj med vaniljsås eller citronfromage. -Ja, måltiden förr får man väl säga, det var mycket fläskstek, söndagsstek också var det en bakad kaka, som jag vet särskilt min svärmor, hon slog ihop den medans kaffet kokte. Och så samlades vi och åt och hade trevligt. Informanterna frågade sig om föräldrar och barn idag lagar och äter liknande mat som det gjordes förr och konstaterade ganska snabbt att det som lagas och äts idag mest består av pizza, ris och pasta. De var positiva till att det idag äts mer variationsrikmat än vad det gjordes förr. Förr då man åt mest kokta grönsaker till maten och idag varierar vi med grönsallad, gurka och tomat. Som informanterna berättade använde man gårdens råvaror varje dag men att de rätter och sättet att tillaga dem på skiljde sig åt mellan vardag och helg. Stjernas studie (2007) visar på att det idag också är skillnad på vad som lagas på helgen och vad som lagas på veckodagarna. Idag består skillnaden inte i hur maten tillagas utan vilka livsmedel och råvaror som används. Informanterna upplever att den tydliga gränsen som fanns förr mellan vardag och helg, idag mer eller mindre har suddats ut eller åtminstone förändrats. Berlin (2005) skriver om dagens familjer där det är stor skillnad på sättet att laga maten på vardagen och på helgen. På helgen finns mer tid till matlagning från grunder på riktiga råvaror än vad som finns tillvardags. För informanterna är det inte tillräckligt att barnen får lagad mat från grunden bara på lördagar eller på söndagar. Ska barnen lära sig något så måste det ske mer än på helgerna för att de ska få en rutin på vardagssysslorna. 5.2 Tiden till planering och matlagning -Var finns tiden till matlagning idag? Vi hade ju den, men det är klart, det fanns ju ingen dator då. –Nä, för där sitter ju både barn och föräldrar idag. –Synd att aktiviteter tar så mycket tid idag. Det blir ju stress med maten. –Maten blir ju nedprioriterad, det är synd för det är då man umgås med sina barn och familjen. Det är en stress vi lever i. Citatet ovan är ett exempel på de diskussioner som vid olika tillfällen kom upp under samtliga fokusgrupper angående hur mycket tid som föräldrar idag lägger på planering och matlagning. De resonerade kring hur barnen ska kunna lära sig om planering och matlagning om tiden för det minskar. Informanterna ifrågasatte var föräldrar och familjer har sina prioriteringar i dagens samhälle. De menade att föräldrar idag låter maten komma i andra hand. Detta påverkar barnen och deras möjligheter att lära sig vikten av det som enligt informanterna var bra mat och men också den plats som tid för planering, lagning och själva måltiden bör ta i allas våra liv. De var alla överens om att tid för planering och matlagning är väldigt viktigt och dagens familjer idag prioriterar långt ifrån hur man prioriterade då informanterna var barn, då man prioriterade maten och måltiderna. Man levde, enligt informanterna, efter 19 vällingklockan och dagarna lades upp utefter måltiderna. Detta är tankar som berörs i en betraktelse kring mat och måltid. Författarna ser en värderingsförskjutning som uppkommit de senaste decennierna. Förr levdes livet efter när maten skulle serveras och ätas medan livet nu levs med tanken att mat alltid löser sig (Jönsson & Jönsson 2007) vilket bekräftar de erfarenheter som informanterna delade med sig av. Dessa tankar motsäger sig Ekström som menar att måltider i olika former är viktigt och prioriteras hos småbarnsföräldrar. Hon menar dock att tiden, platsen och innehållet i själva måltiden kan skilja sig från hur det var förr (Ekström 1990). I samtliga fokusgrupper var informanterna överens om att föräldrar idag inte har samma tid till matlagning som föräldrar eller mödrar hade förr vilket också tas upp av Ekström som redan under första delen av 80 och 90-talet såg en förändring i tiden som läggspå planering och matlagning. Hon menar att familjens försörjare i ett samhälle präglat av heltidsjobb och aktiviteter planerar familjens matlagning i språnget. Då informanterna sade att de inte trodde det fanns någon planering hos föräldrar idag alls såg dock Ekström det som en förändring anpassat efter ett annorlunda samhälle där heltidsjobb och aktiviteter med barnen tillhör vardagen för de flesta. Detta gör att man istället får använda tiden i bilen till jobbet, eller rasten till att planera familjens måltider, snarare än att hinna åsidosätta särskild tid till detta (Ekström 1990). Informanterna upplevde att det finns en stress i dagens samhälle och att detta ofta associeras med mat och matlagning. Stjerna menar att det finns en outtalad press utifrån, på att man ska vara lyckad på alla plan, från att hinna skjutsa till barnens aktiviteter, till att jobba heltid och göra ett bra jobb, samt att ha en fint hem och laga bra mat. Just pressen att laga bra mat är stor idag, vilket kan leda till att det skapar en stress hos människor som i sin tur leder till att man prioriterar annat (Stjerna 2007). Det Anving tar upp är den press som följer med det pedagogiska ansvaret att uppfostra sina barn rätt, framförallt då det handlar om vad barnen äter. Hon ser det som ett problem att föräldrar idag har en hög press på sig från olika håll att ge sina barn rätt mat och att tidigt lära dem vad som är nyttigt och onyttigt (Anving 2012). Informanterna ansåg att associationen stress och mat är tråkig och att det bidrar till en förlust för familjerna idag, dels i form av förlorad tid med familjen, men också i form av kunskap som missunnas barnen. Enligt informanterna var en välkomponerad middag innehållande bra och mättande råvaror något som var mycket viktigt förr och de ifrågasätter om dagens familjer värdesätter det på samma sätt vilket också återkommer i Stjernas avhandling (Stjerna 2007). De var dock överens om att dagens mödrar jobbar mer nu till skillnad från mödrar som förr jobbade hemma och menade att detta hade med saken att göra. Informanternas tankar och åsikter kring den heltidarbetande modern styrks av DeVault, som belyst problemet redan under 90-talet. Studien som gjorts i USA visar att kvinnor dessutom ofta får jobba dubbla skift där de är heltidsarbetande på dagen och hushållsmödrar på kvällen (DeVault 1991). Trots att informanterna var införstådda med detta visade de lite förståelse för att man trots arbete och aktiviteter ändå inte skulle hinna laga mat från grunden med riktiga råvaror. En av informanterna uttryckte sig såhär om att inte hinna planera eller laga mat av riktiga råvaror med dagens tekniker och utbud; -Ja, det kan nog ha med tidsbristen att göra. Men å andra sidan så tar det ju inte så mycket längre tid så det borde ju inte vara så svårt. De menade att en del av den tiden man förlorar genom att arbeta heltid idag, skulle man kunna ta igen, som informanterna uttryckte sig, med teknikens under. I diskussionerna nämndes bland annat matberedaren med alla dess funktioner och mikrovågsugnen. Statistik från Jordburksverket (2009) visar på att informanterna är på rätt spår då det handlar om att mindre och mindre riktiga råvaror används i hemmen idag. Det handlas hem mer redan förädlade varor och livsmedel som bröd, sylter, frysta potatisprodukter och helt färdiglagade 20 rätter. Jordbruksverket ser, precis som informanterna, samhällsutvecklingen som en bidragande orsak till detta. De lyfter också fram den heltidsarbetande föräldern, det breda utbudet som en orsak. Teknikens under, som informanterna benämnde det, berörs också men i det stora perspektivet, där man ser att livsmedelsföretagen och produktutvecklarna har blivit försörjaren i familjen i form av färdiga produkter i hyllorna i butiken. Informanter som börjat få krämpor och svårigheter med motoriken tyckte att det breda utbudet i butikerna är bra men uppskattar också tekniken med bland annat degblandare och tillbehören till matberedare. De ser dessa som fantastiska eftersom de bidragit till att informanterna kunde fortsätta med sin brödbakning och matlagning även på äldre dagar. Således ifrågasattes varför inte friska småbarnsföräldrar utnyttjar tekniken hjälpredor på samma vis. Redan under slutet av 80-talet konstaterade Bringéus att tid började bli en bristvara och att man med hjälp av mikrovågsugnar och andra köksmaskiner kan minska tiden för matlagning i köket men ändå fortsätta laga samma mat (Bringéus 1988). Informanterna ser dagens felprioriteringar som en förlust för barnen, då de anser att det är viktigt att ge tid åt planering och matlagning från grunden med bra mat av bra råvaror. De såg tiden i köket med både planering och lagning av själva middagen som viktiga tillfällen då barnen kan vara med och lära sig. Intresset av att bidra med kunskap till barnen om detta var stort i samtliga fokusgrupper. En av informanterna uttryckte sig såhär: -Ja, det hade ju inte varit så dumt att få lära dem laga mat, det hade varit roligt! Att barn får kunskap genom lek och aktiviteter ses som mycket betydelsefullt för deras utveckling (Thulin 2012). Ett exempel som gavs på vilken aktivitet som hade varit bra för barnen att börja med var bakning. Dels för att det går att undvika vassa föremål och varma grytor samt att det finns utrymme för barnen att ha roligt. Informanterna tyckte dessutom att bakning passar barn för att det är lekfullt, man får kladda lite, använda fantasin och få belöning i slutet i form av något gott. Deras egna minnen av att själva ha fått vara med vid bakning hemma, var goda och bakningen gav mycket utrymme för fantasi samt att de fick arbeta mycket med händerna. Kunskaperna om bakning de fick då de var unga har informanterna sedan tagit med sig in i sitt vuxna liv och haft mycket användning av. 5.3 Att äta gemensam måltid Att äta en gemensam måltid med familjen var för informanterna en självklarhet. De menar att det är så de blev lärda att göra under sin barndom. Att kvinnorna eller mammorna låter barnen vara med vid matlagning och allt där till är av stor vikt. Detta för att de ska lära sig om det viktiga arbete som det innebär att skapa en måltid och genom måltiden skapa en familj. Familjemåltiden var viktig på många sätt och informanterna tyckte i enlighet med DeVault att måltiden är den stund på dagen då familjen kan träffas och umgås och dela med sig av sin dag (DeVault 1991). Det var moderns roll att ordna så att maten lagades och stod på bordet så en samlad familj kunde avnjuta den varje dag. Måltiden, att man samlades kring bordet, var en viktig del då denna uppfattades av informanterna som ett kitt som samlade familjen vid minst en gång om dagen. Lika mycket som man prioriterade råvarorna och maten förr prioriterades själva måltiden. Informanterna tror att familjer idag inte agerar likadant som man gjorde förr när det gäller den gemensamma måltiden. Deras tankar kan liknas vid föreställningen om att allt fler människor äter allt färre måltider tillsammans vid middagsbordet. Den målande bilden som informanterna hade om att man förr åt gemensamma måltider med familjen diskuteras av Ekström som ifrågasätter om det verkligen var så (Ekström 1990). Nordström lyfter upp en bild av familjemåltiden förr som skiljer sig från informanternas uppfattning om en gemensam måltid. Orsaker till skilda måltider förr kunde bero på olika saker, att det inte fanns plats vid bordet för alla i hushållet och status bland, barn, kvinnor och män (Nordström 1988). Den 21 gemensamma måltiden prioriteras inte idag, enligt informanterna. De nämnde återigen tidsbristen och de olika aktiviteter som påverkar både var och när vi äter idag. Jämför man nu och då är alltså olika anledningar till att familjer inte äter gemensamma måltiden. För att dessa så viktiga stunder inte ska falla bort anser informanterna att barn måste lära sig precis som informanterna fick lära sig, att måltiderna samlar familjen och man delar en stund på dagen. Informanterna kom in på hur barnen beter sig vid måltidsstunden idag. Det är viktigt hur barn beter sig vid måltiden, vett och etikett något som låg många informanter varmt om hjärtat. Vett och etikett var också grunden för en trevlig måltid. Att DeVaults studie talar om att kvinnorna planerade och lagade de rätter som föll familjemedlemmarna i smaken för att göra alla tillfreds för att gynna en trevlig måltid (DeVault 1991) är inget som informanterna nämnde. De fick under sin barndom lära sig att det var viktigt att uppföra sig vid måltiden, hålla god hygien och vara allmänt väluppfostrad. Att vara petig med maten var inte tillåtet och åt barnen inte det som serverades så fick barnen gå hungriga. De tycker inte att dagens barn får lära sig hur man beter sig vid och kring matbordet. En informant berättade om hur hon brukade knacka i bordet när barnbarnet inte tagit ner sin servett. Informanterna påpekade att det kunde vara känsligt att lägga sig i hur barnen ska uppfostras kring matbordet men ville mer än gärna föra över sina erfarenheter och kunskaper till barnen om tillfälle ges. 5.4 Kulturarv och traditioner Traditioner och matkultur var enligt informanterna väldigt viktigt förr och de flesta familjer var väldigt traditionsbundna. Vid större högtider som jul, midsommar och vid potatisgille fanns det plats för barnen förr att vara med och hjälpa till i köket med olika uppgifter. Detta var av stor vikt för barnen för att lära och bära med sig kunskapen till nästkommande generation. Enligt informanterna var en söndag förr ingen söndag utan den traditionella söndagssteken eller söndagsmiddagen. Som informanterna beskriver det var söndagsmiddagen en speciell tradition där maten och familjestunden låg extra mycket i fokus. Söndagsmiddagen beskrivs också av Ekström som en speciell dag. Enligt tradition dukades det extra fint med duk och linneservetter, finporslin och festlig mat och dryck (Ekström 1990). Liksom i Stjernas studieupplever informanterna att dessa stunder i viss mån finns kvar men var inte säkra på om de skulle finnas kvar så länge till om dagens barn inte tog efter traditionen. Både Ekström och Stjerna påpekar att traditioner håller på att försvinna. Redan på 90-talet tog Ekström upp det minskade utövandet av traditioner i hemmen (Ekström 1990). Mer än 20 år senare håller trenden i sig vad gäller att inte ta till vara på vår matkultur och traditioner (Stjerna 2007). Informanterna upplever att deras barn och barnbarn uppskattar när de blir hembjudna till farmor eller mormor på en traditionell söndagsmiddag. Stek, potatis, brunsås och grönsaker serverades. Informanterna ser det inte som att föräldrar och barn idag inte tycker om maten utan snarare att de inte lägger ner tiden på att laga den. Informanterna såg det som att nya traditioner håller på att ta över. Exempel på detta var fredagsmyset med den tillhörande tacomiddagen. En kombination av influenser från andra länder, resor och brist på intresse var för informanterna olika hot mot våra svenska traditioner som kan påverka våra traditioner negativt. Stjerna menar dock att influenser från andra länders matkulturer är en del av vår svenska moderna matkultur men också att den finns en risk att den egna matkulturen glöms bort (Stjerna 2007). Att informanterna fått växa upp i traditionsbundna familjer ser det idag som väldigt positivt. Positiva minnen de kan minnas tillbaka till och återuppleva igen med sina nära och kära. För det var just det man gjorde förr vid traditioner, man samlade familj och släkt vilket informanterna upplever inte sker i samma 22 utsträckning idag. Försvinner traditioner så försvinner samtidigt tillfällen till att samla familjen och detta tror informanterna kan leda till att barn går miste om viktiga stunder i livet. -Det är synd att så många gamla traditioner har försvunnit, de kunde ha funnits kvar, det vore rätt roligt. Med matkulturen kommer den svenska husmanskosten. Ärtsoppan och pannkakorna på torsdagar, lutfisken till jul, köttbullarna med lingon, brunsås och potatis var rätter som togs upp. Husmanskosten förknippas ofta med olika tillhörande tillbehör, t.ex. pannkakor till dessert efter ärtsoppa eller lingonen till köttbullarna (Stjerna 2007). Informanterna ansåg att husmanskosten är förändrad men att den i viss mån finns kvar i form av halvfabrikat och andra rätter. I Stjernas studie (2007) framgår det att husmanskost som den var förr förknippas med den äldre generationen och så som man lagade mat förr. Hon menar att denna sorts husmanskost idag finns tillgänglig för alla i frysdisken i livsmedelsbutikerna i form av halvfabrikat. Bringéus benämner husmanskosten som något som känns tryggt och bekvämt att tillaga till familjen (Bringéus 1988). Om vi jämför detta med det informanterna säger om vad de tror att föräldrar och barn äter idag, kan vi se pizzan, riset och pastan som dagens husmanskost. Detta eftersom dagens familjer känner sig bekväma och trygga i att laga sådan mat till sina familjer. Att det finns en kunskapslucka var för informanterna tydlig. Även om de tyckte att deras egna barn och barnbarn är uppväxta på ”redig” mat så är långt ifrån alla barn det. Det är av stor vikt att barnen får kunskap om husmanskost, hur ska den annars leva vidare? 23 6. Metodvalsdiskussion Valet av fokusgrupper som datainsamlingsmetod har både styrkor och svagheter (Wibeck2010). Det är därför viktigt att man väljer just rätt metod till rätt studie. Trost skriver om både negativa och positiva effekter av användande av gruppintervjuer som metod. Negativa och svåra aspekter som moderators roll, svårigheten med gruppdynamiken och fel val av miljö är något han har som argument emot fokusgrupper medan han ser metoden som ett bra sätt att få de intervjuade att hjälpa varandra att minnas och bygga vidare som varandras idéer och åsikter (Trost 2005). Samtidigt som vissa aspekter kan vara negativa på ett sätt, kan de även ha en positiv inverkan på denna metod, om förarbete och planering av fokusgruppstillfällena haft en stor del av arbetet i studien. Fokusgrupper kan mycket väl ge ett lyckat resultat vid ett noga planerat och utfört förarbete samt väl utförda fokusgruppstillfällen (Wibeck 2005). En grundlig genomgång av de svagheter och styrkor för var och en av de olika metoderna har utförts. Då studiens syfte och frågeställningar kräver att en grupp deltagare av speciellt urval engagerar sig i att delge oss sina åsikter, kunskaper och erfarenheter kring det ämne vi valt att studera, var inte valet av metod något svårt. Metodvalet blev således fokusgrupper med deltagare av kvinnligt kön från den äldre generationen. Då man i kvalitativa studier använder enkäter, fokusgrupper eller individuella intervjuer för att samla in data till analys, var det dessa val vi hade med tanke på att vår studie hamnar under kvalitativ forskning (Patel & Davidsson 2011). Eftersom vår studie har ett syfte och frågeställningar som grundar sig i erfarenheterna och kunskaperna samt en eventuell interaktion mellan två specifika grupper i samhället, äldre och barn, kändes det som en självklarhet att också utföra datainsamlingen gruppvis. Det finns olika aspekter som kan inverka både positivt och negativt på sättet som fokusgruppsintervjun och deltagarnas deltagande faller ut på (Trost 2005). Dessa aspekter är något man bör ta hänsyn till så att metoden främjar det syfte som studier avser finna svar på (Trost 2005; Wibeck 2000). En del av svårigheterna vid fokusgruppsintervjuer ligger hos intervjuaren. Det är av stor vikt att man, som moderator skapar en känsla av samhörighet och gemenskap i gruppen. Detta gynnar en god stämning och är en förutsättning för ett bra resultat (Trost 2005). Något som också är viktigt är att ta hänsyn till den miljö där fokusgrupperna hålls. Detta för att deltagarnaska känna sig bekväma vilket i sin tur främjar en livlig och innehållsrik diskussion. Vi har därför valt att följa Wibecks råd att använda kända miljöer för våra fokusgruppsdeltagare. Det är ett bra val om syftet med fokusgruppen är att deltagarna, och inte moderatorn ska ha den framträdande rollen i diskussionen eller samtalet som uppstår. Man vill i slutändan få fram så mycket som möjligt om deltagarnas tankar, erfarenheter och kunskaper om och kring ett givet ämne (Wibeck 2000). För att i största mån undvika att vår roll som moderatorer blev för deltagande, använde vi oss av en intervjuguide med frågor som utformats i enlighet med de fem olika frågetyper som nämnts under rubriken Intervjuguide. Detta för att underlätta vid tystnad eller för att föra deltagarna in på ämnet igen. Vårt sätt att få deltagarna avslappnade och bekväma i situationen blev därför att göra fokusgruppstillfället till ett kafferep med hembakat fika och kaffe. 6.1 Val av analysmetod För att analysera det material som vi fått in från våra fokusgrupper har vi använt oss av innehållsanalys. Valet av analys grundades på den information som Wibeck ger i sin bok om fokusgrupper som undersökningsmetod. Hon skriver om flera olika metoder av analys som kan användas vid analys av fokusgrupper där innehållsanalysen är den som passar oss bäst i bearbetningen av vårt material. Innehållsanalys innebär att man genom kodning av sitt insamlade material får fram teman, mönster och kategorier som underlättar för forskaren att dra slutsatser. För att få fram de teman, mönster och kategorier som rådatan innehåller använder man sig av transkribering av det inspelade materialet. Enligt Wibeck (2010) finns 24 tre olika nivåer av transkription. Nivå 1 är den mest avancerade och noggranna och är oftast inte nödvändig vid analys av fokusgrupper. Det faktum att vi är mest intresserade av vad våra fokusgrupper tycker som grupp och inte på individnivå styrker vårt val av att kombinera de två mindre avancerade transkriptionsnivåerna. Detta innebär att vi har transkriberat ordagrant men bortsett från pauser, tonläge, betoningar på ord samt tillfällen då deltagarna avbrutit varandra (Wibeck 2010). 25 7. Slutsats Resultatet som kommit ur denna studie visar på att det finns ett stort intresse hos äldre kvinnor att föra över de erfarenheter och kunskaper de genom åren samlat på sig om mat och måltid. Då de anser att det finns många viktiga aspekter att ta hänsyn till inom ämnet mat och måltid såg de det som viktigt att detta inte missunnas barnen. De övergripande intresseområden som kommit fram i resultaten och som informanterna tycker är extra viktiga för barn att lära sig är matlagningens grunder, att lära sig att ha respekt för både råvaror och mat, vett och etikett runt och kring matbordet samt matkultur och traditioner. 7.1 Framtida projekt Med det positiva gensvar studien fått ser vi, som författare stora möjligheter till gå vidare och undersöka praktiska projekt i enlighet med ett liknande syfte. Vi ser möjligheterna i att mat och måltid liksom musiken i de projekt som beskrivits i studien (Kalmar kommun 2010; Klein & Hammarlund 2012; Eklund, Bodel & Grande 2005; Larsson 2010), kan skapa gemenskap, samhörighet och kommunikation mellan människor. Att använda mat och måltid på samma sätt som musiken, som en brygga mellan generationer kommer att gynna både barn och äldre samt främja vår svenska matkultur och traditioner. För att komma vidare anser vi att ett steg i rätt riktning skulle vara att först och främst göra en liknande studie med barn. Syftet med detta skulle vara att ta reda på om den finns barn som är villiga och intresserade att ta emot denna kunskap och de erfarenheter som de äldre kvinnorna vill överföra. Vi ser flera arenor i samhället, där möjligheterna är stora att utföra vår teoretiska vision om kunskapsöverföring mellan generationer inom mat och måltid till praktisk handling. Kommunen är en stor tillgång och en av de största arenorna där verksamheter som aktiverar barn och äldre redan finns. Att ta tillvara på detta och sammanföra generationerna genom aktiviteter inom mat och måltid med stöd från denna studie, kan även nästkommande generationer njuta av det matkulturarv som annars kan vara på väg att försvinna. 26 8. Referenslista Ahrne, Göran & Roman, Christine (red.) (1997). Hemmet, barnen och makten: förhandlingar om arbete och pengar i familjen : rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Stockholm: Fritze Anving, Terese (2012). Måltidens paradoxer: om klass och kön i vardagens familjepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet, 2012 Bengtsson, Anders (2005). Människorna och maten. I Nilsson, Bruno (red.) (2005). Mat för livet - om framtidens livsmedel. Stockholm: KSLA[2013-04-17] Tillgänglig på Internet: http://www.formas.se/upload/dokument/PDF%20filer/mat_for_livet_om_framtidens.pdf Barnens bästa bord (2010). Om leaderprojektet Barnens Bästa Bord. Susanne Thorén. Tillgänglig på Internet: http://www.barnensbastabord.se/category/leaderprojektet/ [2013-03-30] Berleen, Göran (2003). Bättre hälsa hos äldre!. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Tillgänglig på Internet: http://www.fhi.se/PageFiles/3125/battrehalsahosaldre.pdf Berlin, Johanna (2005) Mat för livet - om framtidens livsmedel. I Nilsson, Bruno (red.) (2005). Mat för livet - om framtidens livsmedel. Stockholm: KSLA[2013-05-04] Tillgänglig på Internet: http://www.formas.se/upload/dokument/PDF%20filer/mat_for_livet_om_framtidens.pdf Bringéus, Nils-Arvid (1988). Mat och måltid: studier i svensk matkultur. Stockholm: Carlsson Burstedt, Anna, Fredriksson, Cecilia & Jönsson, Håkan (red.) (2006). Mat: genealogi och gestaltning. Lund: Studentlitteratur Burstedt, Anna (2006) Mat för resande i tid och rum. I Burstedt, Anna, Fredriksson, Cecilia & Jönsson, Håkan (red.) (2006). Mat: genealogi och gestaltning. Lund: Studentlitteratur Dehlin, Ove (red.) (2000). Gerontologi: åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur DeVault, Marjorie L. (1991). Feeding the family: the social organization of caring as gendered work. Chicago: University of Chicago Press Eklund, Jenny, Bodel, Eleanor & Grande, Ingunn (2005). Kultur för seniorer: Kultur & hälsa: Umeåmodellen. Umeå: Umeå kommun Ekström, Marianne (1990). Kost, klass och kön. Diss. Umeå: Umeå universitet, 1990 Folkhälsorapport 2009. (2009). Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär. Stockholm: Socialstyrelsen. [2013-04-15] Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12671/Documents/6_Psykosociala.pdf Folkhälsorapport 2009. (2009). Äldres hälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. [2013-04-15] Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12671/Documents/5_Aldres.pdf 27 Johansson, Barbro (2008). Den goda måltiden: berättelser om mat och ätande i Vi föräldrar och Kamratposten 1969-2007. Göteborg: Centrum för konsumentvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Tillgänglig på Internet: http://gup.ub.gu.se/gup/record/index.xsql?pubid=82708 Jönsson, Bodil & Jönsson, Håkan (2007). Tio tankar om mat. Stockholm: Bromberg Kalmar kommun (2010). Gränsöverskridande samarbete för barn och äldre belönas i Södermöre kommundel. Kalmar kommun. [2013-04-25] Tillgänglig på Internet: http://www.kalmar.se/t/newspage.aspx?id=57012 Klein, Pia; Hammarlund, Pia (2012). Musikaktiviteter inom äldrevård och omsorg. Rapport 2012:1. FoU Seniorium.[2013-03-22] Tillgänglig på internet: http://fouvalfard.se/file/2012-musikaktiviteter.pdf Klein, Pia (2008). FoU Seniorium- Syfte och målsättningar.http://www.seniorium.se/omseniorium/syfte-och-malsaettningar. [2013-04-25] Kristianstads kommun (2013). Mötesplatser. Sidansvarig: Kristina Persson Senast ändrad: 2013-02-22. [2013-03-22] Tillgänglig på Internet: http://www.kristianstad.se/motesplatser Larsson, Diana (2010). Barnen bjöd pensionärer på middag. Bjuv lokaltidning. 31 oktober. [2013-04-25] Tillgänglig på internet: http://bjuv.lokaltidningen.se/barnen-bj%C3%B6d-pension%C3%A4rer-paa-middag/20101031/artikler/710319991/ Mattsson Sydner, Ylva (2002). Den maktlösa måltiden: om mat inom äldreomsorgen. Diss. Uppsala: Univ., 2002 Nordenmark, Mikael (2006). Sociala relationer och upplevelse av ensamhet. I Äldres levnadsförhållanden: arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003 = [Livingconditions of the elderly:work, economy, health and social networks 1980-2003]. (2006). Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB) Nordenmark, Mikael & Stattin, Mikael (2006). Pensionering och välbefinnande- betydelsen av pensionsorsak och inflytande. I Äldres levnadsförhållanden: arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003 = [Livingconditions of the elderly:work, economy, health and social networks 1980-2003]. (2006). Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB) Nordström, Ingrid (1988). Till bords: vardagsmoral och festprestige i det sydsvenska bondesamhället. Diss. Lund: Univ. Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning.4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Pettersson, Anette, Olsson, Ulf & Fjellström, Christina (2004). Family life in grocery stores – a study of interaction between adults and children. International Journal of Consumer studies. Vol.28 nr 4. Prochazka, Michaela (2013). FoU Seniorium- Välkommen till Seniorium. http://www.seniorium.se/ [2013-03-23] 28 Prochazka, Michaela (2013). FoU Seniorium- organisation. http://www.seniorium.se/home/organisation2 [2013-03-23] Sepp, H. & Abrahamsson, L. &Fjellström, C (2006) »Pre-school staffs’ attitudes toward foods in relation to the pedagogic meal« International Journal of Consumer Studies, Vol. 30 (2), s. 224-232 Socialdepartementet (2000). SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor: nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet Statens Jordbruksverk (2009). Livsmedelskonsumtionen 1960-2006. Statistik från Jordbruksverket. Statistikrapport 2009:2. Stjerna, Marie-Louise (2007). Föreställningar om mat och ätande: risk, kropp, identitet och den "ifrågasatta" maten i vår tid. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2007 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7028 Thulin, Susanne. (2012). Lärares tal och barns nyfikenhet kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Johanneshov: TPB Tornstam, Lars (2005). Åldrandets socialpsykologi. 7., [omarb. och uppdaterade] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper - Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 29 Bilaga 1 Intervjuguide Intervjun inleds med att vi presenterar oss och berättar vad det bjuds på för fika. För att få en god stämning i gruppen läser vi upp en text om hur måltidssituationen kunde vara förr i tiden. Söndagsmiddag i romantiskt skimmer ”Är det bara minnet som förgyller min barndoms måltider eller var maten så underbart god som jag påminner mig den och som man sällan nu för tiden får maken till? De saftiga njurkalvstekarna, de fluffiga efterrätterna, lammfrikassén med den lena ljusgula dillsåsen, viltsoppan, stekta orren med gräddsåsen, den just nyfångade strömmingen sotad på järnspishällen.” • • Vad tänker ni på när ni tänker tillbaka på måltiden och maten förr? Är detta något som ni tycker finns kvar än idag? Idag visar undersökningar att barns matvanor blir allt sämre och sämre • • Hur ser ni på barns matvanor? Om vi tänker oss att ni hade haft möjlighet att påverka dessa, hur tänker ni kring det? Säg att det hade funnits en dag där ni tillsammans hade fått laga mat med barnen • Vad vill ni dela med er av då? Vad är det ni är intresserade av, vad vill ni överföra? o Långkok? o Inläggningar? o Matlagningens grunder? o Bakning? • Om ni fick laga mat tillsammans med barn, var skulle barnens placering vara o Tillsammans med er i köket? o Bredvid och titta på? • Är det något vi har missat, någon som vill tillägga något? Bilaga 2 Hej! Vi är två tjejer som går vårt sista år på gastronomiprogrammet på högskolan i Kristianstad. Vi brinner för att sprida kunskapen om bra mat och trivsamma måltider över generationerna och det är där vi behöver ER hjälp! Vi ska nu skriva vårt examensarbete och behöver deltagare till fokusgrupper. Fokusgrupper är en form av gruppintervju och syftet med vårt arbete är att undersöka intresset att dela kunskaper och erfarenheter om mat över generationerna. För att vi ska lyckas med vårt examensarbete behöver vi er hjälp! Vi söker kvinnor som är villiga att sitta ner en stund med oss och tala om sina tankar kring mat och måltid. Samtalet kommer att ta cirka 1 timme och vi bjuder på hemmabakat fika! Vid intresse, skriv ert namn och telefonnummer nedan så kontaktar vi er! Obs! Anmälan är inte bindande! Namn: Vid frågor kontakta: Telefonnummer: Therése Svensson XXXX-XXXXXX Malin Andersson XXXX-XXXXXX