Examensarbete HKR: “Mat och måltid över generationerna”

EXAMENSARBETE
Våren 2013
Sektionen för Lärande och Miljö
Mat- och måltidskunskap
Mat och måltid över generationerna
Om äldre kvinnors intresse av kunskapsöverföring
Food and meal over generations
About elderly women´s interest of passing on knowledge
Författare
Malin Andersson
Therese Svensson
Handledare
Hanna Sepp
Examinator
Karin Wendin
Titel: Mat och måltid över generationerna
Författare: Malin Andersson och Therése Svensson
Typ av arbete: Examensarbete mat- och måltidskunskap. Kandidatuppsats, 15 hp
Handledare: Hanna Sepp
Examinator: Karin Wendin
Program: Gastronomiprogrammet, 180 hp
Antal sidor: 29
Datum: 2013-06-06
Sammanfattning
Man kan fråga sig hur dagens barn ska få kunskapen om råvaror och matlagning om dagens
föräldrar lägger ner mindre och mindre tid på att planera och laga bra mat med riktiga råvaror.
Kan vi med hjälp av den äldre generationens kvinnor, som ofta har kunskap och erfarenheter
inom mat och måltid, förändra barnens uppfattning om vad mat är och var den kommer ifrån?
Syftet med denna studie att undersöka intresset hos äldre kvinnor att föra vidare sina
erfarenheter och kunskaper inom mat och måltid från sin generation till barnens generation. I
frågeställningarna ingår också att ta reda på vilken kunskap som informanterna i så fall skulle
vilja lyfta fram och föra vidare. Studien som gjorts är en induktiv, kvalitativ studie där vi
använt oss av fokusgrupper för vår datainsamling. Innehållsanalys har använts för att
analysera rådatan med hjälp av tematisering och kategorisering. Resultatet visar positiva
gensvar i frågan om informanternas vilja att bidra och dela med sig av sig kunskap. De
områden som lyftes fram och som informanterna tyckte var extra viktiga var matlagningens
grunder, vett och etikett, att ta tillvara på och ha respekt för råvaror och mat, samt att föra
vidare det kulturarv och de traditioner som hör samman med mat och måltid.
Nyckelord: Samverkan, generationer, barn, äldre kvinnor, aktiviteter, matkultur, traditioner,
livskvalitet.
2
Abstract
One may ask how today's children will get the knowledge of ingredients and cooking when
today's parents spend less and less time planning and cooking food with pure ingredients. Can
we use the women of the older generation, who often have knowledge and experience in food
and eating, as help in changing children's perception of what food is and where it comes
from? The purpose of this study was to explore the interest in older women to pass on their
experience and knowledge in food and meals from their generation to the children's
generation. The issues also include finding out what knowledge informants in this case would
like to highlight and bring forth. The study carried out is an inductive, qualitative study in
which we have used focus groups for our data collection. Content analysis was used to
analyze the raw data by using themes and categories. The results shows a positive response
when it comes of the informants' willingness to contribute and share their knowledge. The
areas highlighted and that the informants thought was particularly important was cooking the
fundamentals, etiquette, to take advantage of and have respect for the raw materials and food,
as well as to pass on the cultural heritage and the traditions associated with food and meal.
Keywords: Interaction, generations, children, elderly women, activities, food culture,
traditions, quality of life.
3
Innehållsförteckning
Förord ......................................................................................................................................... 5 1. Inledning................................................................................................................................. 6 2. Syfte........................................................................................................................................ 7 2.1 Frågeställningar ................................................................................................................ 7 3. Bakgrund ................................................................................................................................ 8 3.1 Projekt med samverkan över generationer ....................................................................... 8 3.2 Aktivering av äldre ......................................................................................................... 10 3.3 Matkultur och traditioner................................................................................................ 10 3.4 Familjen och måltiden förr och nu ................................................................................. 11 3.5 Den sociala måltiden ...................................................................................................... 12 3.6 Matvanor hos dagens familjer och barn ......................................................................... 13 4. Material och metod............................................................................................................... 14 4.1 Fokusgruppsintervjuer.................................................................................................... 14 4.2 Urval ............................................................................................................................... 14 4.3 Etiska överväganden....................................................................................................... 14 4.4 Genomförande ................................................................................................................ 14 4.5 Analys............................................................................................................................. 16 5. Resultatoch diskussion ......................................................................................................... 17 5.1 Mat, råvaror och livsmedelskunskap.............................................................................. 17 5.2 Tiden till planering och matlagning ............................................................................... 19 5.3 Att äta gemensam måltid ................................................................................................ 21 5.4 Kulturarv och traditioner ................................................................................................ 22 6. Metodvalsdiskussion ............................................................................................................ 24 6.1 Val av analysmetod ........................................................................................................ 24 7. Slutsats.................................................................................................................................. 26 7.1 Framtida projekt ............................................................................................................. 26 8. Referenslista ......................................................................................................................... 27
Bilaga 1- Intervjuguide
Bilaga 2- Informationsbrev till fokusgrupper
Med äldre generation menar vi i denna studie, kvinnliga pensionärer över 65 år.
Med yngre generation menar vi i denna studie, barn i åldern 6-9 år.
4
Med riktiga råvaror menar vi i denna studie råvaror som potatis, morötter, ägg, frukt och bär.
I denna kategori ingår även råvaror som mjölk, grädde, smör och sädesslag. Detta var
basvaror som informanterna ansåg var riktiga råvaror.
Förord
Vi som författare till detta examensarbete tycker det har varit otroligt givande och roligt att
fördjupa oss i något som länge har legat oss varmt om hjärtat. Från första dagen på vår
utbildning har vi strävat efter och önskat förbättra matvanorna och livskvaliteten hos dem som
vi ser som mycket viktiga i dagens samhälle, nämligen barnen och våra äldre. Vi ser stora
möjligheter till ett givande samarbete inom mat och måltid mellan dessa generationer. Äldre
kvinnor med deras erfarenhet och kunskap i ett möte med barnens nyfikenhet och vilja att
lära.
Vi vill därför rikta ett innerligt tack till de ansvariga på de mötesplatser i Kristianstad
kommun, som hjälpt oss att komma i kontakt med de fantastiska pensionärer vi mött. Personer
som gladeligen har delat med sig av sina minnen och erfarenheter genom livet. Mötet har
förgyllt både vår, och förhoppningsvis, även deras tillvaro på ett fint sätt.
Vi vill också rikta ett stort tack till följande som hjälpt oss att fullfölja detta arbete;
Hanna Sepp- Handledare
Susanne Thorén- Projektledare, Barnen bästa bord
Vi har genom arbetet delat lika på samtliga delar i rapporten. Samarbetet har fungerat utmärkt
och vi vill därför rikta ett tack till varandra för ett givande och gott samarbete i vår utbildnings
sista skede.
5
1. Inledning
Att sprida matkunskap och matglädje över generationerna är något som berör oss som gjort
denna studie. Därför vill vi undersöka vad äldre kvinnor kan och vill göra för att sprida mat
och måltidskunskap till barn. För oss står mat för glädje och gemenskap! Redan innan vår
utbildning kände vi som gjort denna studie, att vi brann för måltidssituationen och
matvanorna hos både barn och äldre. När det nu var dags för oss att göra vårt avslutande
examensarbete, var det en självklarhet för oss att beröra detta ämne. Vi fick kontakt med
Barnens Bästa Bord där en idé om ett arbete över generationerna redan fanns. Barnens bästa
bord är ett leaderprojekt1 som inriktar sig till barns bästa inom mat och måltid. De jobbar
utifrån barnens önskemål och har flera aktörer inom Skåne som arbetar tillsammans med barn
i förhållande till mat och måltid. Målet är att ge inspiration och kunskap till barn om mat och
hälsa. Olika projekt pågår inom organisationen såsom utökade aktiviteter för barn och familjer
samt mer familjeanpassade restauranger. De arbetar också med innovationer och nyskapande
inom området barn i förhållande till mat och måltid (Barnens bästa bord 2010). Denna studie
blir startpunkten för detta nya projekt hos Barnens Bästa Bord.
Projekt som innebär samarbete mellan yngre och äldre generationer pågår över hela Sverige.
Man har sett positiva effekter, både hos barn och äldre, genom de aktiviteter och mötesplatser
som skapats ur projekt med syfte att integrera generationer med varandra (Kalmar kommun
2010; Klein & Hammarlund 2012; Eklund, Bodel & Grande 2005; Larsson 2010). Musik är
en gemensam nämnare i de flesta av dessa projekt som pågår. Man använder musiken som en
brygga mellan generationerna då musik i olika former är något som de flesta människor kan
relatera till (Socialdepartementet 2000). Den utgör en stor del i kulturen och skapar
gemenskap och samhörighet samt att den underlättar kommunikation mellan människor och
får dem att kännas och minnas (Klein 2011). Liksom musik, är mat och måltid, på olika sätt,
också en stor del av vår kultur. Med mat skapas gemenskap och relationer, tillit och
samhörighet (DeVault 1991). Smaker och dofter från mat triggar igång matminnena och får
oss att känna och minnas (Burstedt 2006). Kan maten också, likt musik (Socialdepartementet
2000), agera som en brygga mellan generationer? Mycket forskning har gjorts inom
måltidsområdet och om hur maten och måltiden påverkar oss. Det finns dock ingen tidigare
forskning som berör arbete mellan generationerna inom ämnena mat- och måltid. Generellt
sätt finns gott om kunskaper om mat och måltid hos äldre (Mattsson Sydner 2002). Barn har
en naturlig nyfikenhet och en vilja att lära. I förskolan jobbar man med att ta tillvara på dessa
genom både teori och praktik (Thulin 2012). Genom aktiviteter med barn och äldre inom
ämnena mat och måltid, hoppas vi som gjort denna studie, att det går att föra vidare kunskaper
och erfarenheter från äldre kvinnor till barn och på så sätt sprida matglädje och traditioner
vidare från generation till generation.
Tanken är att resultatet som kommer ur denna studie ska omsättas till praktik i framtiden. Vår
vision är att matkultur och traditioner som finns ska föras vidare med hjälp av interaktion
mellan äldre kvinnor och barn. Därför blir vårt uppdrag att undersöka om intresset finns bland
den äldre generationens kvinnor att vilja föra över den kunskapen och erfarenheter de har, till
barnen.
1
Innebär samverkan mellan företag och invånare på landsbygden för att stärka landsbygdens ekonomi samt
skapa möjligheter för landsbygden att samarbeta med den offentliga sektorn. Metoden har använts i valda delar
av Sverige sedan 1995 (Barnens bästa bord 2010).
6
2. Syfte
Syftet är att undersöka intresset hos äldre kvinnor att föra vidare kunskaper och erfarenheter
inom mat- och måltidskunskap till den yngre generationen.
2.1 Frågeställningar
• Finns det intresse hos äldre kvinnor att föra över kunskaper och erfarenheter inom
ämnena mat och måltid till den yngre generationen?
• Vilka kunskaper vill man då föra vidare?
7
3. Bakgrund
Mycket forskning och studier har gjorts inom mat- och måltidsområdet, bland annat av
Ekström (1990) och Anving (2012). Som nedan beskrivs, finns det också projekt och studier
som berör samverkan över och mellan generationer (Kalmar kommun 2010; Klein &
Hammarlund 2012; Eklund, Bodel & Grande 2005; Larsson 2010). Det finns dock ingen
tidigare forskning eller studier som berör en kombination av generationssamverkan och
ämnen inom mat och måltid. Bakgrunden kommer beröra olika projekt som handlar om
samverkan över generationer där man har använt sig av olika aktiviteter så som musik. Vi
kommer också gå in på hur barns och äldres levnadsvanor ser ut i dagens samhälle samt
vikten av kultur och traditioner för både barn och äldre.
3.1 Projekt med samverkan över generationer
Arbete med barn och äldre är inget ovanligt. Det finns flera avslutade och pågående projekt i
Sverige idag vars syfte är att aktivera och engagera barn och äldre i olika gemensamma
aktiviteter, oftast med hjälp av kulturen.
FoU Seniorium
Seniorium arbetar regionalt, i Stockholm med omnejd, med forsknings- och utvecklingsarbete
där syftet är att erbjuda vård och omsorg i olika former till äldre personer. Genom samarbete
mellan olika kommuner och landsting, forskare och praktiker som arbetar med de äldre skapar
man projekt vars resultat ska öka kvaliteten på vården och omsorgen hos äldre (Prochazka
2013). I april 2010 ägde ett seminarium om musik och hälsa rum vilket bland annat
resulterade i en kvalitativ pilotstudie som fick namnet Sång mellan generationer.
Pilotstudiens syfte var att undersöka hur en grupp äldre på ett serviceboende och en barnkör
med musikanter agerade vid musikstunder tillsammans samt hur de upplevde erfarenheterna
av dessa sångstunder. En av frågeställningarna var vad som kännetecknade den sångstund
som blev en mötesplats mellan dessa generationer (Klein & Hammarlund 2012). Anledning
till att man valde att använda sig av musik var att detta är en form inom kulturen som de flesta
människor har en relation till (Socialdepartementet 2000). Musiken blev alltså en brygga
mellan generationerna då den skapar många möjligheter för bättre kommunikation,
samhörighet, gemenskap samt att musiken, får människor att känna och minnas (Klein 2011).
Utifrån perspektivet med arbete över generationerna ser man ett tydligt positivt resultat från
Sång mellan generationerna. Man har genom studien upptäckt att det finns flera positiva
effekter som kommer ur arbete över generationer. Utbyte av erfarenheter och kunskaper är
något tas upp och som kan leda till en mer meningsfull vardag för både barn och äldre och
detta är något som vi bör främja. Studien visade också på hur generationsarbete gynnar
barnen. Barnen kände stor tillfredställelse av att uppträda och sjunga tillsammans med de
äldre. Känslan av att de gjorde de äldre glada genom en gemensam aktivitet gjorde även
barnen glada. De fick känslan av att de skänkte de gamla lite livsglädje och livslust samtidigt
som de själva också fick lära sig något av de äldre. Detta är ett exempel på hur överföring av
kunskap kan göras i praktiken (Klein & Hammarlund 2012).
Umeå kommun; Kultur för seniorer - Kultur för hälsan
Känslan och behovet av att bli sedd, hörd, berörd och bekräftad är grundläggande behov som
ger oss en känsla av gemenskap, tillhörighet och uppskattning i livet och i samhället. Umeå
kommun har i många år arbetat med att, med hjälp av kulturen, aktivera och socialisera den
äldre generationen (Eklund, Bodel & Grande 2005).
I Umeå arbetar kommunen efter något som fått namnet Umeå-modellen där projektet
Generationer i samverkan är en del av modellen. Den handlar om att engagera generationer
8
genom olika aktiviteter. Genom detta har kommunen upptäckt positiva effekter som
aktivering har på hälsan. Både den mentala och fysiologiska hälsan förbättras och behovet av
service för äldre under de tidigare äldre åren minskar. Detta leder till mindre belastning på
vården och omsorgen för äldre samt en bättre livskvalitet hos desamma. Genom att integrera
unga och gamla och jobba bort den rädsla som i vissa fall finns mellan dessa generationer, har
syftet bland annat varit att ha kulturaktiviteter som en bro mellan både människor och olika
generationer. Genom bland annat konstvandringar, inomhusboule och aktiviteter i form av
sång, musik, idrott med mera har den äldre befolkningen integrerats tillsammans med de
unga. Syftet är också att ta bort den rädsla som upptäckts mellan unga och gamla och att
projektet Generationer i samverkan ska skapa nya mötesplatser och nya möjligheter för unga
och gamla att mötas och få utbyte av varandra. I Umeå har cirka 20 serviceboenden som har
närliggande förskolor använts. Interaktionen har gjorts på flera sätt, bland annat genom att
barnen kommer till serviceboenden och sjunger och gör uppvisningar vid traditionsenliga
högtider som lucia, påsk och andra högtider. Man arrangerar även möten mellan seniorer och
barn under samiska veckan där de får mötas bland renar och renskötare. Lektioner i biologi
finns för barnen där de får lära sig om kroppens åldrande. De yngre hjälper bland annat
seniorerna att anlägga trädgårdar. Detta är några av de aktiviteter som används för att skapa
möten mellan de unga och de gamla och ett enormt utbyte i erfarenheter och kunskaper finns.
Barnen bjuds även in till evenemang som går av stapeln på de olika boendena samt att Umeås
musikskola uppträder på platserna. Utöver de ovan nämnda aktiviteterna som letat sig över
generationerna, finner man också i Umeå en generationskör som har över 280 medlemmar.
Kören är till för pensionärer och innebär en valmöjlighet som ges till de som vill aktivera sig
med rungande sång och rock n’roll. Kören samarbetar tätt med Musikskolan i Umeå och har
stor och betydande del i projektet Generationer i samverkan (Eklund m.fl. 2005).
Övriga projekt
Projekt som gjorts mellan generationer har i vissa fall vunnit pris för det framgångsrika
samarbete som skett mellan äldreboenden, förskolor och skolor. Ett av dessa fall hittar vi i
Södemöre kommundel i Kalmar kommun där ett samarbete har gjorts mellan en skola och ett
omsorgsboende. Syftet med detta, likt de andra projekt som hittats, var att hitta nya
möjligheter för samarbete mellan den yngre och den äldre generationen. Personal har tilldelats
pris för deras arbete med att integrera elever med äldre i gemensamma aktiviteter som
trädgårdsarbete, sångstunder, slöjdarbete och konstverk. Motiveringen för priset lyfter upp
den glädje som både de äldre och yngre har upplevt genom projektet. Att barnen får se hur det
är att bli gammal samt att de äldre sett mer lust och glädje i att prova nya saker har en stor del
i att detta projekt har uppmärksammats (Kalmar kommun 2010).
I en artikel från lokaltidningen i Bjuv kan vi läsa om barn som bjudit äldre på tacos.
Bakgrunden var att barnen och pensionärerna åt lunch i samma matsal men vid olika tider.
För att få reda på mer och lära sig om de äldre skulle barnen intervjua dem för att se hur de åt
när de var unga och om de fick lunch i skolan som barnen får idag. Resultatet blev en dag som
i fortsättningen skulle kallas Mårdendagen, där barnen bjöd de äldre på sin favoritmat, tacos.
Barnen lagade och serverade de äldre vid borden. Man såg tydligt att gränser överskreds och
att kontakter mellan de yngre och äldre skapades. Uttalanden från både barn och äldre tyder
på att dagen uppskattades av båda generationer och innebar ett avbräck i vardagen samt ett
tillfälle då kunskap och erfarenheter kunde delas (Larsson 2010).
I samtliga projekt som beskrivits kan vi se positiva effekter av det arbete som skett över
genrationerna på olika platser i Sverige. Med varierande aktiviteter och olika tillvägagångssätt
har projekten runt om i landet lyckats bygga broar mellan äldre och yngre generationer.
9
3.2 Aktivering av äldre
Nordenmark skriver om de äldres sociala relationer och upplevelser om ensamhet. Han tar
upp flera studier som visar på att goda sociala relationer och stöd från anhöriga och familj ger
en större tillfredställelse hos äldre över 54 år. Det faktum att man, ju äldre man blir, förlorar
livspartner, vänner och medlemmar i det sociala nätverket påverkar självklart den känsla av
välbefinnande som finns hos individer (Nordenmark 2006). Det ska dock inte vara osagt att
alla individer är olika och tacklar dessa livssituationer på olika sätt (Nordenmark & Stattin
2006). Det finns flera teorier som berör aktivering av äldre där olika utgångspunkter ger olika
resultat. Teorier som aktivitetsteorin och disengagemangsteorin har stor betydelse inom
forskning som berör aktivering av äldre och aktiveringens påverkan olika individers
välbefinnande (Tornstam 2005). Inom aktivitetsteorin säger man att människan har samma
behov som tidigare i livet vilket innebär goda aktiveringsmöjligheter, upplevelser och social
samvaro som förgyller livet. Det är viktigt att behålla graden av aktivitet i äldre ålder då
åldrandet i sig har en negativ effekt på möjligheten att hålla sig aktiv (Dehlin, Hagberg,
Rundgren, Samuelsson, Sjöbeck 2000). Aktivitetsteorin används flitigt inom äldrevård- och
omsorg (Tornstam 2005). Teorin disengagemangsteorin innebär däremot att människan har en
genetisk förmåga att anpassa sig till livets cykler. Teorin innebär att ett tillbakadragande från
det sociala livet är en naturlig del i vårt liv, och detta anses vara tillfredställande för
individens välbefinnande (Dehlin m.fl. 2000; Tornstam 2005). Positiva effekter har setts vid
användning av former av aktivitetsteorin då den använts inom vård och omsorg för äldre
(Dehlin m.fl. 2000). De positiva effekterna stöds av Statens Folkhälsoinstitut och Berleen som
skriver om bättre hälsa hos äldre. Han skriver att fysisk aktivitet och stimulering av äldre med
allt från en promenad om dagen till sociala sysselsättningar påverkar välbefinnandet till det
positiva (Berleen 2003). Vissa ser pensioneringen som något väldigt positivt, där de längtar
till att få spendera mer tid med vänner och familj medan andra kanske har ett tvång att
pensionera sig på grund av ålder, sjukdom eller andra fysiska och psykiska hinder som hindrar
fortsatt arbete. Oavsett så innebär pensioneringen en förändring i den roll man spelat i
samhället och i sin sociala tillvaro, och att man nu får skapa sig en ny plats i samhället
(Nordenmark & Stattin 2006). Hälsosamma levnadsvanor, som regelbunden fysisk aktivitet
och hälsosamma matvanor, är ett konstaterat sätt att minska förekomsten av och risken för att
drabbas av någon eller flera av våra stora folksjukdomar. Goda levnadsvanor ligger till grund
för ett välbefinnande och främjar vitalitet och friskhet i hög ålder. En försämrad social tillvaro
är helt klart bundit till hur man äter och ett bättre socialt nätverk ger högre aptit och mer
intresse för att äta väl och tillgodose sig själv den näring man behöver (Socialstyrelsen 2009).
3.3 Matkultur och traditioner
Matkultur berör alla våra sinnen och är en viktig del av livet som vi dagligen kommer i
kontakt med. Maten är en lika stor del av människans kultur som språk, boende och konst.
Matkultur är inte bara det vi äter utan också vad, när, hur och med vem vi äter. Även
beredning och hantering har med matkultur att göra (Bringéus 1988). Genom maten har vi i
alla tider skapat gemenskap över dukade bord. Än idag bidrar maten till att skapa relationer,
tillit och samhörighet mellan de som delar en måltid. Matkultur handlar om den gemensamma
uppfattning vi har kring vad mat är, hur den tillagas och hur den ska smaka (Burstedt,
Fredriksson & Jönsson 2006). Högtider som julbord och kräftskivor är tydliga exempel på
traditioner som beskriver hur och vad som ska ätas. Det finns ofta en tydlig bild av hur dessa
traditioner och festligheter går till väga när det gäller var, när, hur och med vilka man äter
(Bengtsson 2005). Olika uppfattningar om vad mat är, är kärnan i matkulturen. Vad som är
ätligt och vad som är oätligt, vad man bör äta vid olika tillfällen under dagen, vem som ska
äta vad och vilka livsmedel som inte bör blandas är grunden för det som idag kallas matkultur
(Jönsson & Jönsson 2007).
10
Under årens lopp har människan samlat och delat kunskap om växters och djurs användbarhet
som föda för oss människor. Kunskapen spreds muntligt och genom imitation när det kom till
matlagning. Kunskapen om olika råvaror, hur de ska beredas och serveras har på senare år
börjat spridas mer och mer genom tidningar och TV (Bringéus 1988). Med tiden förändras
matkulturen, nya influenser kommer till via resor och under lång tid tillbaka har nya vanor
och värderingar förts in i Sverige genom invandring (Stjerna 2007).
Det finns fortfarande ett starkt band till det som vi kallar husmanskost, den mat som vi känner
oss trygga med och som vi vet hur den ska tillagas (Bringéus 1988). Kött och fisk utgjorde
stommen i den svenska traditionella husmanskosten. Tillbehören var ofta potatis, sås, mjölk
och nästan alltid bröd. Maten var oftast stekt och soppa serverades någon dag i veckan. Kräm
och mjölk, fruktsoppa, pannkakor och puddingar var efterrätter som serverades (Nordström
1988). Till skillnad från förr, då man lagade maten från grunden i hemmet med riktiga
råvaror, ska den mat man äter idag oftast vara snabblagad och lättillgänglig. Valet blir då ofta
färdiglagad mat i form av halvfabrikat. Idag utvecklas livsmedelsproduktionen ständigt och
maten tillverkas på ett sådant sätt att få har insyn i produktionen, vi vet inte vem som hanterar
maten och vi vet inte hur den tillagas i fabrikerna. Den allt mer fabrikstillverkade maten har
en annan form, smak och konsistens än vad tidigare inlärda kunskaper säger (Burstedt,
Fredriksson & Jönsson 2006).
3.4 Familjen och måltiden förr och nu
I studier som gjorts berättas det om matvanor och om hur måltiden kunde se ut förr.
Nordström beskriver hur måltidsvanorna kunde se ut både till vardags och till fest i ett hem på
landet runt sekelskiftet. Kvinnorna hade sin givna plats vid spisen och passade upp männen
som satt till bords och pratade. Till vardags satt barnen inte tillsammans med de vuxna
männen utan intog sin mat vid spisen tillsammans med kvinnorna. I mån av plats kunde de få
stå vid kvinnornas sida av bordet och barnen fick tidigt lära sig om uppförande och ordning
vid måltiden och att de skulle vara tacksamma för den mat de fick och vara nöjda med det.
Skillnader fanns dock mellan pojkar och flickor. Pojkar som kunde utföra lättare sysslor fick
flytta över till herrarnas sida av bordet medan flickorna fick lära sig att det inte behövde äta
lika mycket som pojkarna. Rangordningen vid måltiden var tydlig. På männens sida fanns det
bästa av maten, mycket av kött, fläsk och sill, kvinnorna och barnen fick nöja sig med det som
blev över. För männen var måltiderna som kvinnorna förberett ett avbrott från det tunga
arbetet ute på gården, en stunds vila innan nästa arbetspass skulle påbörjas. Samtidigt som
husmodern skulle ha maten färdig till männen skulle allt passa med mjölkning, barnpassning,
bakning och andra inomhus sysslor för att få ordning och reda i vardagen (Nordström 1988).
Både Anving och Ekström skriver om hur dagens husmödrar har huvudansvaret för måltiden i
hemmen. Redan under dagen på arbetet börjar planeringen av kvällens mål, vad som behöver
kompletteras och hur vardagsaktiviteter för barnen ska klaffa med middagen (Anving 2012;
Ekström 1990). Ekström beskriver att ett skäl till att kvinnorna oftast har huvudansvaret för
måltiden kan vara att det är husmodern som oftast vet vad som finns hemma i förråden. Hon
beskriver det som att kvinnorna har ”skafferiet i huvudet”. På så vis kan måltiden planeras
utifrån kunskapen om vad som finns hemma, en kunskap som mannen och barnen i hushållet
inte alltid har. Om planeringen störs kan ordningen rubbas. I en familj som hade delat ansvar
för måltidsplaneringen och där även barnen deltog sågs det som anmärkningsvärt av
forskaren, att övriga familjemedlemmar fick utgå från egen smak och tycke när det gällde att
bestämma vad som skulle ätas medan modern själv tog till vara på rester. För denna kvinna
var det viktigt att få familjen att delta, fastän det blev det merarbete för henne eftersom hon
skulle hålla reda på råvarorna, ekonomin och vara arbetsledare (Ekström 1990).
11
I Folkhälsorapporten (Socialstyrelsen 2009) står det skrivet om stressen i dagens samhälle.
Här ser vi att arbetstiden för kvinnor med små barn har ökat markant sedan 1980-talet.
Arbetstiden för kvinnor har ökat med fler timmar per vecka än minskningen av arbetstiden
hos männen. Detta innebär fler sammanlagda timmar som kvinnor och män med små barn
arbetar vilket leder till mindre tid med barnen och familjen i hemmet. Att dagens
småbarnsmammor arbetar mer och mer bekräftas i rapporten Hemmet, barnet och makten. I
och med detta har också den tid som spenderas i hemmet och den tid som finns till barnen och
hushållssysslor, som städning och matlagning, minskat betydligt (Ahrne & Roman 1997).
Ekström skriver om den arbetsinsats som görs av barnen inom hushållsarbetet. Hon har i sin
undersökning kommit fram till att det vanligaste i de hushåll hon tittat på, var att mamman i
familjen skötte hushållet, då främst maten och måltiderna. Barnen gjorde i viss mån sysslor
som att städa och bädda i sina rum. Frukostmåltiden var den måltid där barn hjälpte till men
det var ändå endast tio procent av de barn som deltog i undersökningen som föll under denna
kategori. Det bör tilläggas att de flesta föräldrar i studien tyckte att barnen var för unga för att
hjälpa till eller laga middag och måltider själva. I vissa familjer fann hon dock att man
använde matlagning och hushållsarbete som pedagogiska övningar, där de yngre barnen ofta
hjälpte till med matlagning och annat i hemmet (Ekström 1990). I flera studier beskrivs det
hur viktigt det är med familjemåltiden då den har stor betydelse för gemenskapen i familjen.
Att äta middag hela familjen tillsammans är en viktig punkt på dagen (Anving 2012; DeVault
1991). Den gemensamma måltiden är något som följer med från barndomen och att inte äta
gemensamt uppfattas som annorlunda av informanterna i studien. Det är under måltidsstunden
man träffas och samtidigt lär barnen att det är så här man gör (Anving 2012).
3.5 Den sociala måltiden
Under barndomsåren förbereds barnen för det kommande vuxenlivet. Regler blir till vanor
och rutiner skapar mönster och uppfattningar om hur ”allt ska vara” (Nordström 1988).
Likadant beskriver Johansson att barnen inte är färdiga människor under uppväxtsåren utan att
de med tiden utvecklas, fostras och utbildas till de individer de kommer att bli (Johansson,
2008). I en studie gjord 1998 beskrivs hur måltiderna kan se ut på en förskola. Personalen
beskriver i studien att den idealiska måltiden är en tid då de kan föra ett samtal med barnen
runt bordet. Detta ansågs vara en betydelsefull aktivitet men verkligheten såg annorlunda ut.
Måltidssituationen ansågs stressig och barnen överröstade varandra vilket ledde till en alldeles
för hög ljudnivå. Studien visade också på att pedagogerna runt måltiden skulle vara en bra
förebild för barnen genom att visa vad som gällde under måltiden vilket senare skulle leda till
att barnen ska klara sig själva. Att barn och vuxna äter gemensamma måltider tillsammans,
njuter av en lugn miljö och samtalar med varandra är ett bra sätt att utveckla en positiv bild av
hur en måltidsituation ska se ut (Sepp, Abrahamsson & Fjellström 2006). Johansson har
studerat familjemåltiden utifrån mediematerial som artiklar, notiser, insändare/frågespalter
och bilder ur tidsskrifterna Vi Föräldrar och Kamratposten. Eftersom tidsskrifterna vänder sig
både till föräldragenerationen och barngenerationen, får man genom rapporten ett perspektiv
från båda håll gällande mat och måltid. Johansson utgår ifrån att det finns en
generationsordning, där man delar upp människor i en slags ordning utefter ålder och
generation. Hon tar upp ett exempel, ur Kamratposten, om en flicka som inte tycker om att äta
vissa maträtter. Hennes föräldrar upplevs bli arga när hon ber om att få slippa äta. Johansson
menar utifrån experterna i Vi föräldrar, att problemet ligger hos föräldrarna, medan den lilla
flickan inte är så säker på vems fel det är. Detta eftersom flickan känner att hon inte gör sina
föräldrar nöjda då hon inte tycker om maten. Föräldrarna i sin tur anser att flickan med
mening inte tycker om maten och anser att hon kan äta maten som serveras. Angående
generationsordning är detta ett exempel då vuxna tolkar på deras sätt (Johansson 2008).
12
3.6 Matvanor hos dagens familjer och barn
Redan i förskolan triggas barns naturliga nyfikenhet för nya saker och upplevelser (Thulin
2012). Nyfikenheten som Thulin skriver om tas också upp i studien om familjen på
stormarknaden. Där anses barnen kunna påverka föräldrarnas val av vad som serveras och äts
i hemmet. Man ser i studien möjligheterna för ett utbyte mellan barn och föräldrar som sedan
kan tillämpas vid skapandet av familjens måltider. Studien visar på hur stort inflytande som
barnen har på den mat som handlas hem till hemmet (Petterson, Olsson & Fjellström 2004). I
Stjernas avhandling visar på att det finns kunskap om vad som är hälsosamt och ohälsosamt.
Onyttig mat associeras med ohälsa och den fetma och övervikt som många har idag.
Informanterna i studien skräms av att övervikt och fetma drabbar fler och fler barn i dagens
samhälle och tror att detta beror på all den snabbmat samt socker- och fetthaltiga livsmedel
som konsumeras idag. Det ifrågasätts dock hur detta kan komma sig eftersom
hälsoinformation i samhället idag är lättillgängligt (Stjerna 2007).
Det finns ett ökat intag av socker- och fetthaltiga produkter som intas av barn idag och en
ökning av fetma och övervikt sprider sig bland svenska barn och ungdomar (Socialstyrelsen
2009). Konsumenter i dagens samhälle ställs varje dag för val som gäller mat i det stora utbud
av varor som finns lättillgängligt i dagligvaruhandeln. Det är idag enklare än någonsin att få
tag i mat, både nyttig och onyttig. Det finns en uppsjö av stormarknader, tobaksaffärer och
småbutiker i dagens samhälle. Dessa säljer mer och mer färdigpackade produkter till skillnad
från förr då man paketerade råvaror som skulle tillagas i hemmet. Föräldrar idag lägger
mindre och mindre tid på att förbereda råvaror till måltider och använder mer och mer
färdiglagad och färdigpackad mat för att spara tid (Pettersson, Olsson & Fjellström 2004).
Konsumtionen av färdiglagad mat och halvfabrikat är idag stor. Genom intervjuer med den i
familjen som ansvarar för måltiden, har Anving funnit att familjer idag äter mindre och
mindre mat lagat från grunden. Det finns dock undantag där riktiga råvaror används till
matlagning från grunden (Anving 2012).
13
4. Material och metod
Studien som gjorts är en induktiv, kvalitativ studie. Ett induktivt arbetssätt antogs då det inte
fanns en redan utvecklad teori inom ämnet (Patel & Davidsson 2011). För att genomföra
studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetodik då detta är det mest effektiva sättet
att få fram så mycket tankar, erfarenheter och kunskaper från deltagarna (Wibeck 2010).
Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fokusgrupper med deltagare som valdes utifrån
det urval vi gjort.
4.1 Fokusgruppsintervjuer
Syftet med denna forskningsteknik var att samla in material till det forskningsområde som
studien berör genom att använda små grupper av människor. Grupperna samtalar om ett givet
ämne under en viss tid med ledning av en moderator. Moderatorns roll i sammanhanget ska
inte vara framträdande utan endast vara till för att få deltagarna att tala så fritt som de kan om
det givna ämnet och därmed själva belysa det som de finner intressant (Wibeck 2010).
4.2 Urval
Då studiens syfte är överföring av mat och måltidskunskap från äldre generation till yngre
generation fick vi, när vi skulle göra vårt urval, titta på vem som skötte matlagningen i den
äldre generationen. Vårt urval blev äldre kvinnor. Flera studier visar på kvinnans
framträdande roll i kosthållet hos dagens äldre generation. Historiskt sett var det kvinnan som
i huvudsak stod för handling, hushåll och matlagning i familjen. Kvinnan var också den
person i familjen som har huvudansvaret för det så kallade omsorgsarbetet (Anving 2012;
DeVault 1991; Ekström 1990). Anving belyser även dagens frågor om jämställdhet i hemmet.
Det är dock fortfarande främst kvinnan som lagar mat i hemmen (Anving 2012).
4.3 Etiska överväganden
Studien har utförts enligt de fyra övergripande etikregler som vetenskapsrådet har utformat
(Vetenskapsrådet 2011). Detta innebär att vi i god tid innan undersökningen kontaktade de
ansvariga på mötesplatserna där vi önskade utföra fokusgrupperna, per telefon, för att få deras
godkännande och samtycke. Datum och tid bestämdes för ett personligt möte med de
intresserade deltagarna och ansvarig på mötesplatsen då information om undersökningen gavs
och vad vi förväntade oss av de som beslutade att medverka i undersökningen. Ett
informationsbrev lämnades till mötesplatsen där vi presenterade syftet med studien. Efter det
fick de intresserade deltagarna besluta om de ville delta i en fokusgruppsintervju (Patel &
Davidsson 2011).
Innan varje fokusgrupp förklarade vi tydligt för deltagarna vårt syfte med studien och
intervjuns upplägg. Deltagarna informerades om att de deltog helt frivilligt och att de fick när
som helst fick lämna intervjun. Eftersom vi spelade in alla fokusgrupper frågade vi klart och
tydligt om vi fick spela in deras röster och förklarade att det inspelade materialet endast skulle
användas till vårt examensarbete. Bandspelaren sattes igång efter deltagarnas samtycke. Allt
insamlat material, ljud och utskrivna dokument, har skyddats och bevarats oåtkomligt för
obehöriga i enlighet med Patel och Davidsson (2011).
4.4 Genomförande
Fyra fokusgrupper genomfördes med 5-6 deltagare i varje. Sammanlagt deltog 22 äldre
kvinnor. Åldrarna varierade mellan 65-94 år. Fokusgrupperna genomfördes på fyra olika
mötesplatser i Kristianstad med omnejd och varje tillfälle varade cirka en timme. Samtliga
deltagare kom från och var uppväxta i områden i Skåne med undantag från två deltagare som
var uppväxta i Stockholm. Deltagarna med bakgrund i Skåne var samtliga uppväxta i villa
14
eller på egen gård där möjligheter till odling fanns. De två deltagare som var uppväxta i
Stockholm växte upp i bostadsområden med få eller inga möjligheter till egen odling.
Vi valde att genomföra våra fokusgrupper i en känd miljö för deltagarna. Miljön i vilken
fokusgrupperna tar plats var av stor vikt för att deltagarna skulle känna trygghet och för att vi
som forskare skulle få fram bra och innehållsrikt material (Trost 2005). Detta är en av de
viktiga aspekter man bör ta hänsyn till vid datainsamlingen. Samtliga deltagare ska känna sig
så bekväma som möjligt så att samtalet inte präglas av rädsla eller en känsla av olust utan
istället av livfullhet och spontanitet (Wibeck 2010).
Intervjuguiden utformades utefter Wibecks fem olika typer av frågor och användes under
samtliga fokusgruppstillfällen Se bilaga 1. Intervjuguiden användes för att underlätta vid
fokusgruppsintervjun. Då det finns olika utförliga och strukturerade sätt att utföra en
intervjuguide är det viktigt att man utformar den så att den främjar studiens syfte. Enligt
Wibeck bör man utforma guiden utifrån fem olika typer av frågor. Öppningsfrågor,
introduktionsfrågor, övergångsfrågor, nyckelfrågor och avslutande frågor. De olika typerna av
frågor är till för att man ska få igång samtalet och med lätt hand ska kunna styra samtalet i rätt
riktning utifall deltagarna kommer ifrån ämnet (Wibeck2010).
Vi valde även att använda oss av stimulusmaterial. Stimulusmaterial kan användas vid
fokusgrupper för att hjälpa informanterna att minnas och på så sätt få ut mer information som
kan användas vid analys av datamaterialet från fokusgrupperna. Materialet kan bestå av
exempelvis, förpackningar, livsmedel, produkter, texter och så vidare. Burstedt skriver i sin
artikel Mat för resande i tid och rum om sinnenas minnen. Här kan vi läsa om att dofter och
smaker hjälper oss att plocka fram minnen och erfarenheter från nu och förr. Genom smak,
doft och känsla triggas de matminnen och matupplevelser vi bär på. De minnen som kommer
fram är oftast speciella minnen som är av högre betydelse för personen (Burstedt 2006). Vi
valde därför att använda oss av ett stimulusmaterial bestående av vetebröd, sockerkaka och
bondkakor som bakades på äldre recept samt kaffe. Stimulusmaterialet bakades av oss
författare. Vi ville att de smaker och dofter detta material genererar, skulle göra att deltagarna
i fokusgrupperna plockade fram sina kunskaper och erfarenheter inom mat och måltid.
Stimulusmaterial i form av en dikt med en målande beskrivning om måltiden förr, användes
också för att i början av varje tillfälle föra deltagarna tillbaka till sin barndoms matminnen.
Dikten återfinns i intervjuguiden i bilaga 1.
För att samla deltagare till fokusgrupperna kontaktades flera av de 15 mötesplatser för äldre
som finns i Kristianstads kommun. De fyra mötesplatser som kom att användas var de första
fyra som svarade på förfrågan. Mötesplatserna är till för åldrande personer som är i behov av
fysik aktivitet, gemenskap, aktiviteter och stöd under vardagen. Mötesplatserna är också till
för att ge äldre känslan av att fortfarande känna sig behövda (Kristianstads kommun 2013).
Första kontakten skedde via telefon med platsansvarig på de olika mötesplatserna, för att
sedan ske personligen då vi var på plats och presenterade oss och vår studie. Samtliga
mötesplatser blev tilldelade ett informationsbrev med en presentation av oss och studiens
syfte. Med hjälp av platsansvarig på respektive mötesplats fick vi kontakt med intresserade
deltagare som vi sedan bestämde tid och plats med.
Varje fokusgrupp började med att vi dukade upp vårt stimulusmaterial, i form av fika och
kaffe, samt att vi presenterade oss var och en och berättade vilket syfte vår studie hade. Vi gav
också en kort information om hur fokusgruppen skulle gå till samt att deras röster skulle
spelas in men att vi var de enda som skulle lyssna på dem. Samtliga gav sitt medgivande till
att vi spelade in deras röster. Vi agerade båda som moderatorer under fokusgruppstillfällena,
dock hade en av oss det huvudsakliga ansvaret medan den andra antecknade. Bandspelaren
15
sattes på och texten från intervjuguiden lästes upp. Efter cirka halva tiden bjöds deltagarna på
fika. Även denna stund spelades in eftersom samtalet fortlöpte. På grund av att deltagarna, i
vissa grupper inte var så talförda och att det var svårt att få ett löpande samtal om mat och
måltid, användes den utformade intervjuguiden mer än vad som var planerat. Därför blev
fokusgrupperna mer strukturerade än det var tänkt från början. Varje fokusgruppstillfälle
avslutades med frågan om någon hade något mer att tillägga samt ett innerligt tack för deras
medverkan.
4.5 Analys
För att få fram ett resultat som besvarade vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss
av kvalitativ innehållsanalys. Som tidigare nämnts användes ett induktivt arbetssätt då det inte
finns tidigare teorier inom just ämnet mat och måltid över generationerna (Patel& Davidsson
2011).
Det inspelade ljudmaterialet transkriberades ordagrant, fokusgrupp för fokusgrupp, bortsett
från pauser, tonläge, betoningar på ord samt tillfällen då deltagarna avbrutit varandra. Med
hjälp av intervjuguiden skapades olika teman som blev mat och måltid förr, mat och måltid
idag, intresse att överföra kunskap, vilken kunskap som önskas överföras. Materialet som
tidigare var uppdelat i fokusgrupper blev nu ett sammanställt material där varje tema fick en
egen färg. Varje tema skrevs samman i ett dokument. För att få fram vad informanterna
menade och vad de ville ha sagt tolkades och diskuterades varje tema för sig. Tolkning och
analys av varje tema blev genom ny färgläggning kategorier. Kategorierna blev mat, råvaror
och livsmedelskunskap, tid till planering och matlagning, att äta gemensam måltid, kulturarv
och traditioner. Kategorierna tolkades och diskuterades emot litteratur och studier som
motsatte eller styrkte det informanterna tagit upp.
16
5. Resultat och diskussion
Resultatet som presenteras är en analys av samtliga fokusgruppsintervjuer.
5.1 Mat, råvaror och livsmedelskunskap
Att använda färska och riktiga råvaror till matlagning var något som informanterna framhöll
som väldigt viktigt. De var eniga om att maten förr lagades från grunden med råvaror som
kom från den egna gården. De som var uppväxta i Skåne på gårdar, berättade också om allt
som odlades på den egna gården som frukt, bär och grönsaker. På många gårdar fanns även
höns som gav ägg och kor som gav mjölk till hushållen och självklart grisen som slaktades.
-Vi odlade allt. Potatis, grönsaker och bär. Allt hade vi hemma på gården. Bönor och
morötter. Kom ihåg att mamma saltade in bönorna, skivade som fint som vi sen hade till
stuvning.
-Min mamma plockade lingon och sånt och kokte sylt i massor som man hade hela
vintern. Och blåbär och svamp plockade hon.
Informanternas minnen av barndomens hushåll stöds av Bringéus som beskriver ett samhälle
där konsumenten ofta var samma person som producenten och där man levde av det man
odlade och slaktade på den egna gården. Det förekom även byteshandel mellan gårdar och
mellan gård och handelsbod (Bringéus 1988). Slakten var något som informanterna ansåg var
en stor del av livet förr och som de tänkte tillbaka på med goda minnen. Det faktum att man
tog tillvara på all mat, kött som grönsaker, genom olika konserveringsmetoder var något som
var starka minnen för informanterna. De trodde dock att man idag inte använder färska
råvaror eller tar tillvara på varken maten eller råvarorna i samma utsträckning som under
deras barndom. I likhet med Berlins artikel om mat och miljö ifrågasätter informanterna det
värde vi sätter på maten idag. Berlin menar att om människor idag, ha mer respekt för mat och
råvaror som produceras, så skulle vi automatiskt ge både maten och råvarorna ett högre värde
och därigenom även förbättra hanteringen (Berlin 2005). De informanter som var uppväxta i
Stockholm, där egna gårdar inte var lika vanligt som i södra Sverige, var ändå uppväxta med
lärdomen att ta tillvara på allt. De fick lära sig tidigt i livet att ha respekt för maten och att
inget skulle kastas av de råvaror och livsmedel som fanns i hemmet. De geografiska skillnader
och likheter som fanns vad det gäller odling och slakt av råvaror i Sverige förr stärks även av
Bringéus (1988). Några av informanterna uttryckte sig såhär i en diskussion om hur det var
förr när man hade slaktat en gris:
-Man tog tillvara på allt.
- Javisst! Pressylta gjorde vi. Till och med öronen på grisen tog man tillvara på!
-Ja, till och med diskevannet!
Informanterna menar dock inte att hushåll idag nödvändigtvis behöver odla och slakta själv,
de tycker tvärtom att det finns många fina råvaror och stort utbud i butikerna. De ser
tillgängligheten som något positivt men tycker ändå precis som Berlin (2005) att utbudet
ibland är för stort. Detta kan leda till att dagens föräldrar och barn prioriterar fel och har lite
eller ingen respekt för var maten kommer ifrån och att de slänger allt för mycket.
Informanterna diskuterade mellan sig om det som fattas är kunskapen om var maten kommer
ifrån som framkallar denna respektlöshet. De själva upplever erfarenheterna av att se grisen
från födsel till slakt och grönsaker från jord till bord som något som grundat den respekt de
haft för mat under hela livet. Vidare beskriver också Berlin att all den mat och de råvaror som
idag produceras inte konsumeras. Det finns ett stort matsvinn i dagens samhälle som bör
minskas, dels för att gynna en bättre framtid inom livsmedelshanteringen och dels för att
gynna miljön. Under informanternas uppväxt fick de lära sig att det inte gick att vara kräsen
då tillgången på mat och råvaror var begränsad och den mat som erbjöds var den maten som
17
odlats på den egna gården eller granngården och att man fick äta det som fanns på bordet.
Informanterna diskuterade således de stora möjligheter som ges i livsmedelsbutiker idag. De
såg den stora variationen och tillgängligheten på råvaror och livsmedel som positiv men
undrade också om detta lett till att konsumenten idag har för stora valmöjligheter till att slippa
laga mat. Jönsson och Jönssons (2007) tankar går åt samma håll vad gäller odling av
grönsaker för eget bruk idag. Långa öppettider och stort utbud som inte fanns förr, är en
anledning till att odling för hemmabruk inte sker i lika stor utsträckning idag. Informanterna
spånade också om det är tillgängligheten och utbudet som är orsaken som medför att
kunskapen till att laga mat på riktiga råvaror försvinner allt mer. De menade att detta kan vara
något som försummas i den viktiga kunskap som informanterna poängterade, bör föras vidare
till barnen. Informanternas egna erfarenheter bekräftar det som Stjerna (2007) skriver om att
barndomens lärdomar följer oss genom hela livet.
Informanterna talade om hur förskräckligt det var att barn inte visste vad skillnaden var
mellan en fisk och en fiskpinne. När vi frågade informanterna om barnens relation till fisk,
trodde alla att om barnen skulle få rita en fisk, skulle de rita en fiskpinne. Med detta
bekräftade informanterna deras tankar om att barn inte vet var råvarorna kommer ifrån. De
anser och beskyller i viss mån dagens mödrar för detta. Istället för riktiga råvaror, uppfattar
informanterna det som att det handlas hem färdiga maträtter och halvfabrikat vilket leder till
att barnen inte förstår var maten kommer ifrån. En informant var tydlig med att påpeka:
- De är inte så noga med maten.
Informanterna trodde barnens förhållande till mat skulle förbättras om barnen visste vad
maten kom ifrån och vilka råvaror den består av. Det diskuterades också i fokusgrupperna om
attde förr alltid åt närproducerat från egen gård eller närliggande gårdar. De tyckte det var
viktigt att barnen idag får lära sig att använda svenska råvaror och frågade sig hur mycket
närproducerat som egentligen äts idag. Skillnaden mellan då och nu var dock att det förr inte
fanns något val och att detta blev ett omedvetet hälsosamt val, man hade inget annat att välja
på. Informanterna var medvetna om att det kan vara priset som även spelar in i de val
föräldrar och andra konsumenter gör i livsmedelsbutiken idag. Vilket i enlighet med
Bringéusstämmer som skriver om hur prissättningen redan på 80-talet påverkade
konsumentens möjligheter till att göra bra val i livsmedelsbutiken (Bringéus 1988).
Detta kan tolkas som att det idag krävs att konsumenten gör ett medvetet val då det finns
alltför många möjligheter och god tillgänglighet på olika sorters råvaror och livsmedel i
butiken. Det fodras därför att konsumenten gör ett medvetet val i butikerna. Ett medvetet val
som gynnar både familjen, barnen och framtidens miljö.
Användandet av riktiga och närproducerade råvaror i matlagning var något som informanterna
var uppväxta med, oavsett om det var vardag eller helg. Den mat som de fick då uppfattades
av dem idag som god, svensk husmanskost, trots att de även poängterar att det ibland kunde
vara något enformigt. De framhöll att maten alltid var god och välsmakande. Många i vuxen
ålder refererar ofta till sin barndoms mat som något som är gott och vällagat. Stjernas resultat
visar på att man som barn tar efter den kokkonst man ser och lär sig i under sin barndom. Man
får, genom att se och lära i unga år, en föreställning om vad som är bra eller inte bra att äta.
(Stjerna 2007). Eftersom det var viktigt för informanterna att barnen skulle lära sig hur man
lagar ”redig” mat tyckte de att det var en självklarhet att hjälpa till med detta. De ville gärna
förmedla vad och hur man lagade för mat när de växte upp. Maträtter som informanterna var
uppväxta på bestod på vardagen främst utav enklare rätter som fläsk med löksås, stekt sill,
18
soppa eller rotmos. Det tindrade i ögonen när de mindes tillbaka på deras mors kokkonst och
berättade:
-Köttbullar, soppor, bruna bönor, makaroner. Det var ju förr mycket.
-Det var mycket enkelt men mycket gott!
Till samtliga rätter serverades potatis och bröd som var en stor del i basfödan under deras
uppväxt. Till söndagen serverades den traditionella söndagssteken med kokt potatis, gräddsås
och ofta kokta grönsaker. Trots att vardagen innehöll mer jobb än på helgen, lagades samtliga
rätter från grunden med riktiga råvaror som oftast odlades på gården. Det serverades var dag
en efterrätt som på veckodagarna kunde vara i enkel form med lingon och mjölk men som till
helgen bestod av mer tidskrävande rätter som brylépudding, äppelpaj med vaniljsås eller
citronfromage.
-Ja, måltiden förr får man väl säga, det var mycket fläskstek, söndagsstek också var det
en bakad kaka, som jag vet särskilt min svärmor, hon slog ihop den medans kaffet kokte.
Och så samlades vi och åt och hade trevligt.
Informanterna frågade sig om föräldrar och barn idag lagar och äter liknande mat som det
gjordes förr och konstaterade ganska snabbt att det som lagas och äts idag mest består av
pizza, ris och pasta. De var positiva till att det idag äts mer variationsrikmat än vad det gjordes
förr. Förr då man åt mest kokta grönsaker till maten och idag varierar vi med grönsallad,
gurka och tomat. Som informanterna berättade använde man gårdens råvaror varje dag men
att de rätter och sättet att tillaga dem på skiljde sig åt mellan vardag och helg. Stjernas studie
(2007) visar på att det idag också är skillnad på vad som lagas på helgen och vad som lagas på
veckodagarna. Idag består skillnaden inte i hur maten tillagas utan vilka livsmedel och råvaror
som används. Informanterna upplever att den tydliga gränsen som fanns förr mellan vardag
och helg, idag mer eller mindre har suddats ut eller åtminstone förändrats. Berlin (2005)
skriver om dagens familjer där det är stor skillnad på sättet att laga maten på vardagen och på
helgen. På helgen finns mer tid till matlagning från grunder på riktiga råvaror än vad som
finns tillvardags. För informanterna är det inte tillräckligt att barnen får lagad mat från
grunden bara på lördagar eller på söndagar. Ska barnen lära sig något så måste det ske mer än
på helgerna för att de ska få en rutin på vardagssysslorna.
5.2 Tiden till planering och matlagning
-Var finns tiden till matlagning idag? Vi hade ju den, men det är klart, det fanns ju ingen
dator då.
–Nä, för där sitter ju både barn och föräldrar idag.
–Synd att aktiviteter tar så mycket tid idag. Det blir ju stress med maten.
–Maten blir ju nedprioriterad, det är synd för det är då man umgås med sina barn och
familjen. Det är en stress vi lever i.
Citatet ovan är ett exempel på de diskussioner som vid olika tillfällen kom upp under samtliga
fokusgrupper angående hur mycket tid som föräldrar idag lägger på planering och matlagning.
De resonerade kring hur barnen ska kunna lära sig om planering och matlagning om tiden för
det minskar. Informanterna ifrågasatte var föräldrar och familjer har sina prioriteringar i
dagens samhälle. De menade att föräldrar idag låter maten komma i andra hand. Detta
påverkar barnen och deras möjligheter att lära sig vikten av det som enligt informanterna var
bra mat och men också den plats som tid för planering, lagning och själva måltiden bör ta i
allas våra liv. De var alla överens om att tid för planering och matlagning är väldigt viktigt
och dagens familjer idag prioriterar långt ifrån hur man prioriterade då informanterna var
barn, då man prioriterade maten och måltiderna. Man levde, enligt informanterna, efter
19
vällingklockan och dagarna lades upp utefter måltiderna. Detta är tankar som berörs i en
betraktelse kring mat och måltid. Författarna ser en värderingsförskjutning som uppkommit
de senaste decennierna. Förr levdes livet efter när maten skulle serveras och ätas medan livet
nu levs med tanken att mat alltid löser sig (Jönsson & Jönsson 2007) vilket bekräftar de
erfarenheter som informanterna delade med sig av. Dessa tankar motsäger sig Ekström som
menar att måltider i olika former är viktigt och prioriteras hos småbarnsföräldrar. Hon menar
dock att tiden, platsen och innehållet i själva måltiden kan skilja sig från hur det var förr
(Ekström 1990).
I samtliga fokusgrupper var informanterna överens om att föräldrar idag inte har samma tid
till matlagning som föräldrar eller mödrar hade förr vilket också tas upp av Ekström som
redan under första delen av 80 och 90-talet såg en förändring i tiden som läggspå planering
och matlagning. Hon menar att familjens försörjare i ett samhälle präglat av heltidsjobb och
aktiviteter planerar familjens matlagning i språnget. Då informanterna sade att de inte trodde
det fanns någon planering hos föräldrar idag alls såg dock Ekström det som en förändring
anpassat efter ett annorlunda samhälle där heltidsjobb och aktiviteter med barnen tillhör
vardagen för de flesta. Detta gör att man istället får använda tiden i bilen till jobbet, eller
rasten till att planera familjens måltider, snarare än att hinna åsidosätta särskild tid till detta
(Ekström 1990). Informanterna upplevde att det finns en stress i dagens samhälle och att detta
ofta associeras med mat och matlagning. Stjerna menar att det finns en outtalad press utifrån,
på att man ska vara lyckad på alla plan, från att hinna skjutsa till barnens aktiviteter, till att
jobba heltid och göra ett bra jobb, samt att ha en fint hem och laga bra mat. Just pressen att
laga bra mat är stor idag, vilket kan leda till att det skapar en stress hos människor som i sin
tur leder till att man prioriterar annat (Stjerna 2007). Det Anving tar upp är den press som
följer med det pedagogiska ansvaret att uppfostra sina barn rätt, framförallt då det handlar om
vad barnen äter. Hon ser det som ett problem att föräldrar idag har en hög press på sig från
olika håll att ge sina barn rätt mat och att tidigt lära dem vad som är nyttigt och onyttigt
(Anving 2012). Informanterna ansåg att associationen stress och mat är tråkig och att det
bidrar till en förlust för familjerna idag, dels i form av förlorad tid med familjen, men också i
form av kunskap som missunnas barnen. Enligt informanterna var en välkomponerad middag
innehållande bra och mättande råvaror något som var mycket viktigt förr och de ifrågasätter
om dagens familjer värdesätter det på samma sätt vilket också återkommer i Stjernas
avhandling (Stjerna 2007). De var dock överens om att dagens mödrar jobbar mer nu till
skillnad från mödrar som förr jobbade hemma och menade att detta hade med saken att göra.
Informanternas tankar och åsikter kring den heltidarbetande modern styrks av DeVault, som
belyst problemet redan under 90-talet. Studien som gjorts i USA visar att kvinnor dessutom
ofta får jobba dubbla skift där de är heltidsarbetande på dagen och hushållsmödrar på kvällen
(DeVault 1991). Trots att informanterna var införstådda med detta visade de lite förståelse för
att man trots arbete och aktiviteter ändå inte skulle hinna laga mat från grunden med riktiga
råvaror. En av informanterna uttryckte sig såhär om att inte hinna planera eller laga mat av
riktiga råvaror med dagens tekniker och utbud;
-Ja, det kan nog ha med tidsbristen att göra. Men å andra sidan så tar det ju inte så mycket
längre tid så det borde ju inte vara så svårt.
De menade att en del av den tiden man förlorar genom att arbeta heltid idag, skulle man
kunna ta igen, som informanterna uttryckte sig, med teknikens under. I diskussionerna
nämndes bland annat matberedaren med alla dess funktioner och mikrovågsugnen. Statistik
från Jordburksverket (2009) visar på att informanterna är på rätt spår då det handlar om att
mindre och mindre riktiga råvaror används i hemmen idag. Det handlas hem mer redan
förädlade varor och livsmedel som bröd, sylter, frysta potatisprodukter och helt färdiglagade
20
rätter. Jordbruksverket ser, precis som informanterna, samhällsutvecklingen som en
bidragande orsak till detta. De lyfter också fram den heltidsarbetande föräldern, det breda
utbudet som en orsak. Teknikens under, som informanterna benämnde det, berörs också men i
det stora perspektivet, där man ser att livsmedelsföretagen och produktutvecklarna har blivit
försörjaren i familjen i form av färdiga produkter i hyllorna i butiken. Informanter som börjat
få krämpor och svårigheter med motoriken tyckte att det breda utbudet i butikerna är bra men
uppskattar också tekniken med bland annat degblandare och tillbehören till matberedare. De
ser dessa som fantastiska eftersom de bidragit till att informanterna kunde fortsätta med sin
brödbakning och matlagning även på äldre dagar. Således ifrågasattes varför inte friska
småbarnsföräldrar utnyttjar tekniken hjälpredor på samma vis. Redan under slutet av 80-talet
konstaterade Bringéus att tid började bli en bristvara och att man med hjälp av
mikrovågsugnar och andra köksmaskiner kan minska tiden för matlagning i köket men ändå
fortsätta laga samma mat (Bringéus 1988).
Informanterna ser dagens felprioriteringar som en förlust för barnen, då de anser att det är
viktigt att ge tid åt planering och matlagning från grunden med bra mat av bra råvaror. De såg
tiden i köket med både planering och lagning av själva middagen som viktiga tillfällen då
barnen kan vara med och lära sig. Intresset av att bidra med kunskap till barnen om detta var
stort i samtliga fokusgrupper. En av informanterna uttryckte sig såhär:
-Ja, det hade ju inte varit så dumt att få lära dem laga mat, det hade varit roligt!
Att barn får kunskap genom lek och aktiviteter ses som mycket betydelsefullt för deras
utveckling (Thulin 2012). Ett exempel som gavs på vilken aktivitet som hade varit bra för
barnen att börja med var bakning. Dels för att det går att undvika vassa föremål och varma
grytor samt att det finns utrymme för barnen att ha roligt. Informanterna tyckte dessutom att
bakning passar barn för att det är lekfullt, man får kladda lite, använda fantasin och få
belöning i slutet i form av något gott. Deras egna minnen av att själva ha fått vara med vid
bakning hemma, var goda och bakningen gav mycket utrymme för fantasi samt att de fick
arbeta mycket med händerna. Kunskaperna om bakning de fick då de var unga har
informanterna sedan tagit med sig in i sitt vuxna liv och haft mycket användning av.
5.3 Att äta gemensam måltid
Att äta en gemensam måltid med familjen var för informanterna en självklarhet. De menar att
det är så de blev lärda att göra under sin barndom. Att kvinnorna eller mammorna låter barnen
vara med vid matlagning och allt där till är av stor vikt. Detta för att de ska lära sig om det
viktiga arbete som det innebär att skapa en måltid och genom måltiden skapa en familj.
Familjemåltiden var viktig på många sätt och informanterna tyckte i enlighet med DeVault att
måltiden är den stund på dagen då familjen kan träffas och umgås och dela med sig av sin dag
(DeVault 1991). Det var moderns roll att ordna så att maten lagades och stod på bordet så en
samlad familj kunde avnjuta den varje dag. Måltiden, att man samlades kring bordet, var en
viktig del då denna uppfattades av informanterna som ett kitt som samlade familjen vid minst
en gång om dagen. Lika mycket som man prioriterade råvarorna och maten förr prioriterades
själva måltiden. Informanterna tror att familjer idag inte agerar likadant som man gjorde förr
när det gäller den gemensamma måltiden. Deras tankar kan liknas vid föreställningen om att
allt fler människor äter allt färre måltider tillsammans vid middagsbordet. Den målande bilden
som informanterna hade om att man förr åt gemensamma måltider med familjen diskuteras av
Ekström som ifrågasätter om det verkligen var så (Ekström 1990). Nordström lyfter upp en
bild av familjemåltiden förr som skiljer sig från informanternas uppfattning om en gemensam
måltid. Orsaker till skilda måltider förr kunde bero på olika saker, att det inte fanns plats vid
bordet för alla i hushållet och status bland, barn, kvinnor och män (Nordström 1988). Den
21
gemensamma måltiden prioriteras inte idag, enligt informanterna. De nämnde återigen
tidsbristen och de olika aktiviteter som påverkar både var och när vi äter idag. Jämför man nu
och då är alltså olika anledningar till att familjer inte äter gemensamma måltiden. För att
dessa så viktiga stunder inte ska falla bort anser informanterna att barn måste lära sig precis
som informanterna fick lära sig, att måltiderna samlar familjen och man delar en stund på
dagen.
Informanterna kom in på hur barnen beter sig vid måltidsstunden idag. Det är viktigt hur barn
beter sig vid måltiden, vett och etikett något som låg många informanter varmt om hjärtat.
Vett och etikett var också grunden för en trevlig måltid. Att DeVaults studie talar om att
kvinnorna planerade och lagade de rätter som föll familjemedlemmarna i smaken för att göra
alla tillfreds för att gynna en trevlig måltid (DeVault 1991) är inget som informanterna
nämnde. De fick under sin barndom lära sig att det var viktigt att uppföra sig vid måltiden,
hålla god hygien och vara allmänt väluppfostrad. Att vara petig med maten var inte tillåtet och
åt barnen inte det som serverades så fick barnen gå hungriga. De tycker inte att dagens barn
får lära sig hur man beter sig vid och kring matbordet. En informant berättade om hur hon
brukade knacka i bordet när barnbarnet inte tagit ner sin servett. Informanterna påpekade att
det kunde vara känsligt att lägga sig i hur barnen ska uppfostras kring matbordet men ville
mer än gärna föra över sina erfarenheter och kunskaper till barnen om tillfälle ges.
5.4 Kulturarv och traditioner
Traditioner och matkultur var enligt informanterna väldigt viktigt förr och de flesta familjer
var väldigt traditionsbundna. Vid större högtider som jul, midsommar och vid potatisgille
fanns det plats för barnen förr att vara med och hjälpa till i köket med olika uppgifter. Detta
var av stor vikt för barnen för att lära och bära med sig kunskapen till nästkommande
generation.
Enligt informanterna var en söndag förr ingen söndag utan den traditionella söndagssteken
eller söndagsmiddagen. Som informanterna beskriver det var söndagsmiddagen en speciell
tradition där maten och familjestunden låg extra mycket i fokus. Söndagsmiddagen beskrivs
också av Ekström som en speciell dag. Enligt tradition dukades det extra fint med duk och
linneservetter, finporslin och festlig mat och dryck (Ekström 1990). Liksom i Stjernas
studieupplever informanterna att dessa stunder i viss mån finns kvar men var inte säkra på om
de skulle finnas kvar så länge till om dagens barn inte tog efter traditionen. Både Ekström och
Stjerna påpekar att traditioner håller på att försvinna. Redan på 90-talet tog Ekström upp det
minskade utövandet av traditioner i hemmen (Ekström 1990). Mer än 20 år senare håller
trenden i sig vad gäller att inte ta till vara på vår matkultur och traditioner (Stjerna 2007).
Informanterna upplever att deras barn och barnbarn uppskattar när de blir hembjudna till
farmor eller mormor på en traditionell söndagsmiddag. Stek, potatis, brunsås och grönsaker
serverades. Informanterna ser det inte som att föräldrar och barn idag inte tycker om maten
utan snarare att de inte lägger ner tiden på att laga den.
Informanterna såg det som att nya traditioner håller på att ta över. Exempel på detta var
fredagsmyset med den tillhörande tacomiddagen. En kombination av influenser från andra
länder, resor och brist på intresse var för informanterna olika hot mot våra svenska traditioner
som kan påverka våra traditioner negativt. Stjerna menar dock att influenser från andra
länders matkulturer är en del av vår svenska moderna matkultur men också att den finns en
risk att den egna matkulturen glöms bort (Stjerna 2007). Att informanterna fått växa upp i
traditionsbundna familjer ser det idag som väldigt positivt. Positiva minnen de kan minnas
tillbaka till och återuppleva igen med sina nära och kära. För det var just det man gjorde förr
vid traditioner, man samlade familj och släkt vilket informanterna upplever inte sker i samma
22
utsträckning idag. Försvinner traditioner så försvinner samtidigt tillfällen till att samla
familjen och detta tror informanterna kan leda till att barn går miste om viktiga stunder i livet.
-Det är synd att så många gamla traditioner har försvunnit, de kunde ha funnits kvar, det
vore rätt roligt.
Med matkulturen kommer den svenska husmanskosten. Ärtsoppan och pannkakorna på
torsdagar, lutfisken till jul, köttbullarna med lingon, brunsås och potatis var rätter som togs
upp. Husmanskosten förknippas ofta med olika tillhörande tillbehör, t.ex. pannkakor till
dessert efter ärtsoppa eller lingonen till köttbullarna (Stjerna 2007). Informanterna ansåg att
husmanskosten är förändrad men att den i viss mån finns kvar i form av halvfabrikat och
andra rätter. I Stjernas studie (2007) framgår det att husmanskost som den var förr förknippas
med den äldre generationen och så som man lagade mat förr. Hon menar att denna sorts
husmanskost idag finns tillgänglig för alla i frysdisken i livsmedelsbutikerna i form av
halvfabrikat. Bringéus benämner husmanskosten som något som känns tryggt och bekvämt att
tillaga till familjen (Bringéus 1988). Om vi jämför detta med det informanterna säger om vad
de tror att föräldrar och barn äter idag, kan vi se pizzan, riset och pastan som dagens
husmanskost. Detta eftersom dagens familjer känner sig bekväma och trygga i att laga sådan
mat till sina familjer. Att det finns en kunskapslucka var för informanterna tydlig. Även om de
tyckte att deras egna barn och barnbarn är uppväxta på ”redig” mat så är långt ifrån alla barn
det. Det är av stor vikt att barnen får kunskap om husmanskost, hur ska den annars leva
vidare?
23
6. Metodvalsdiskussion
Valet av fokusgrupper som datainsamlingsmetod har både styrkor och svagheter
(Wibeck2010). Det är därför viktigt att man väljer just rätt metod till rätt studie. Trost skriver
om både negativa och positiva effekter av användande av gruppintervjuer som metod.
Negativa och svåra aspekter som moderators roll, svårigheten med gruppdynamiken och fel
val av miljö är något han har som argument emot fokusgrupper medan han ser metoden som
ett bra sätt att få de intervjuade att hjälpa varandra att minnas och bygga vidare som varandras
idéer och åsikter (Trost 2005). Samtidigt som vissa aspekter kan vara negativa på ett sätt, kan
de även ha en positiv inverkan på denna metod, om förarbete och planering av
fokusgruppstillfällena haft en stor del av arbetet i studien. Fokusgrupper kan mycket väl ge ett
lyckat resultat vid ett noga planerat och utfört förarbete samt väl utförda fokusgruppstillfällen
(Wibeck 2005). En grundlig genomgång av de svagheter och styrkor för var och en av de
olika metoderna har utförts. Då studiens syfte och frågeställningar kräver att en grupp
deltagare av speciellt urval engagerar sig i att delge oss sina åsikter, kunskaper och
erfarenheter kring det ämne vi valt att studera, var inte valet av metod något svårt. Metodvalet
blev således fokusgrupper med deltagare av kvinnligt kön från den äldre generationen.
Då man i kvalitativa studier använder enkäter, fokusgrupper eller individuella intervjuer för
att samla in data till analys, var det dessa val vi hade med tanke på att vår studie hamnar under
kvalitativ forskning (Patel & Davidsson 2011). Eftersom vår studie har ett syfte och
frågeställningar som grundar sig i erfarenheterna och kunskaperna samt en eventuell
interaktion mellan två specifika grupper i samhället, äldre och barn, kändes det som en
självklarhet att också utföra datainsamlingen gruppvis. Det finns olika aspekter som kan
inverka både positivt och negativt på sättet som fokusgruppsintervjun och deltagarnas
deltagande faller ut på (Trost 2005). Dessa aspekter är något man bör ta hänsyn till så att
metoden främjar det syfte som studier avser finna svar på (Trost 2005; Wibeck 2000). En del
av svårigheterna vid fokusgruppsintervjuer ligger hos intervjuaren. Det är av stor vikt att man,
som moderator skapar en känsla av samhörighet och gemenskap i gruppen. Detta gynnar en
god stämning och är en förutsättning för ett bra resultat (Trost 2005). Något som också är
viktigt är att ta hänsyn till den miljö där fokusgrupperna hålls. Detta för att deltagarnaska
känna sig bekväma vilket i sin tur främjar en livlig och innehållsrik diskussion. Vi har därför
valt att följa Wibecks råd att använda kända miljöer för våra fokusgruppsdeltagare. Det är ett
bra val om syftet med fokusgruppen är att deltagarna, och inte moderatorn ska ha den
framträdande rollen i diskussionen eller samtalet som uppstår. Man vill i slutändan få fram så
mycket som möjligt om deltagarnas tankar, erfarenheter och kunskaper om och kring ett givet
ämne (Wibeck 2000). För att i största mån undvika att vår roll som moderatorer blev för
deltagande, använde vi oss av en intervjuguide med frågor som utformats i enlighet med de
fem olika frågetyper som nämnts under rubriken Intervjuguide. Detta för att underlätta vid
tystnad eller för att föra deltagarna in på ämnet igen. Vårt sätt att få deltagarna avslappnade
och bekväma i situationen blev därför att göra fokusgruppstillfället till ett kafferep med
hembakat fika och kaffe.
6.1 Val av analysmetod
För att analysera det material som vi fått in från våra fokusgrupper har vi använt oss av
innehållsanalys. Valet av analys grundades på den information som Wibeck ger i sin bok om
fokusgrupper som undersökningsmetod. Hon skriver om flera olika metoder av analys som
kan användas vid analys av fokusgrupper där innehållsanalysen är den som passar oss bäst i
bearbetningen av vårt material. Innehållsanalys innebär att man genom kodning av sitt
insamlade material får fram teman, mönster och kategorier som underlättar för forskaren att
dra slutsatser. För att få fram de teman, mönster och kategorier som rådatan innehåller
använder man sig av transkribering av det inspelade materialet. Enligt Wibeck (2010) finns
24
tre olika nivåer av transkription. Nivå 1 är den mest avancerade och noggranna och är oftast
inte nödvändig vid analys av fokusgrupper. Det faktum att vi är mest intresserade av vad våra
fokusgrupper tycker som grupp och inte på individnivå styrker vårt val av att kombinera de
två mindre avancerade transkriptionsnivåerna. Detta innebär att vi har transkriberat ordagrant
men bortsett från pauser, tonläge, betoningar på ord samt tillfällen då deltagarna avbrutit
varandra (Wibeck 2010).
25
7. Slutsats
Resultatet som kommit ur denna studie visar på att det finns ett stort intresse hos äldre
kvinnor att föra över de erfarenheter och kunskaper de genom åren samlat på sig om mat och
måltid. Då de anser att det finns många viktiga aspekter att ta hänsyn till inom ämnet mat och
måltid såg de det som viktigt att detta inte missunnas barnen. De övergripande
intresseområden som kommit fram i resultaten och som informanterna tycker är extra viktiga
för barn att lära sig är matlagningens grunder, att lära sig att ha respekt för både råvaror och
mat, vett och etikett runt och kring matbordet samt matkultur och traditioner.
7.1 Framtida projekt
Med det positiva gensvar studien fått ser vi, som författare stora möjligheter till gå vidare och
undersöka praktiska projekt i enlighet med ett liknande syfte. Vi ser möjligheterna i att mat
och måltid liksom musiken i de projekt som beskrivits i studien (Kalmar kommun 2010; Klein
& Hammarlund 2012; Eklund, Bodel & Grande 2005; Larsson 2010), kan skapa gemenskap,
samhörighet och kommunikation mellan människor. Att använda mat och måltid på samma
sätt som musiken, som en brygga mellan generationer kommer att gynna både barn och äldre
samt främja vår svenska matkultur och traditioner.
För att komma vidare anser vi att ett steg i rätt riktning skulle vara att först och främst göra en
liknande studie med barn. Syftet med detta skulle vara att ta reda på om den finns barn som är
villiga och intresserade att ta emot denna kunskap och de erfarenheter som de äldre kvinnorna
vill överföra.
Vi ser flera arenor i samhället, där möjligheterna är stora att utföra vår teoretiska vision om
kunskapsöverföring mellan generationer inom mat och måltid till praktisk handling.
Kommunen är en stor tillgång och en av de största arenorna där verksamheter som aktiverar
barn och äldre redan finns. Att ta tillvara på detta och sammanföra generationerna genom
aktiviteter inom mat och måltid med stöd från denna studie, kan även nästkommande
generationer njuta av det matkulturarv som annars kan vara på väg att försvinna.
26
8. Referenslista
Ahrne, Göran & Roman, Christine (red.) (1997). Hemmet, barnen och makten: förhandlingar
om arbete och pengar i familjen : rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk
makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Stockholm: Fritze
Anving, Terese (2012). Måltidens paradoxer: om klass och kön i vardagens familjepraktiker.
Diss. Lund: Lunds universitet, 2012
Bengtsson, Anders (2005). Människorna och maten. I Nilsson, Bruno (red.) (2005). Mat för
livet - om framtidens livsmedel. Stockholm: KSLA[2013-04-17]
Tillgänglig på Internet:
http://www.formas.se/upload/dokument/PDF%20filer/mat_for_livet_om_framtidens.pdf
Barnens bästa bord (2010). Om leaderprojektet Barnens Bästa Bord. Susanne Thorén.
Tillgänglig på Internet: http://www.barnensbastabord.se/category/leaderprojektet/
[2013-03-30]
Berleen, Göran (2003). Bättre hälsa hos äldre!. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Tillgänglig på Internet: http://www.fhi.se/PageFiles/3125/battrehalsahosaldre.pdf
Berlin, Johanna (2005) Mat för livet - om framtidens livsmedel. I Nilsson, Bruno (red.)
(2005). Mat för livet - om framtidens livsmedel. Stockholm: KSLA[2013-05-04]
Tillgänglig på Internet:
http://www.formas.se/upload/dokument/PDF%20filer/mat_for_livet_om_framtidens.pdf
Bringéus, Nils-Arvid (1988). Mat och måltid: studier i svensk matkultur. Stockholm: Carlsson
Burstedt, Anna, Fredriksson, Cecilia & Jönsson, Håkan (red.) (2006). Mat: genealogi och
gestaltning. Lund: Studentlitteratur
Burstedt, Anna (2006) Mat för resande i tid och rum. I Burstedt, Anna, Fredriksson, Cecilia &
Jönsson, Håkan (red.) (2006). Mat: genealogi och gestaltning. Lund: Studentlitteratur
Dehlin, Ove (red.) (2000). Gerontologi: åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt
perspektiv. Stockholm: Natur och kultur
DeVault, Marjorie L. (1991). Feeding the family: the social organization of caring as
gendered work. Chicago: University of Chicago Press
Eklund, Jenny, Bodel, Eleanor & Grande, Ingunn (2005). Kultur för seniorer: Kultur & hälsa:
Umeåmodellen. Umeå: Umeå kommun
Ekström, Marianne (1990). Kost, klass och kön. Diss. Umeå: Umeå universitet, 1990
Folkhälsorapport 2009. (2009). Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär.
Stockholm: Socialstyrelsen. [2013-04-15]
Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12671/Documents/6_Psykosociala.pdf
Folkhälsorapport 2009. (2009). Äldres hälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. [2013-04-15]
Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12671/Documents/5_Aldres.pdf
27
Johansson, Barbro (2008). Den goda måltiden: berättelser om mat och ätande i Vi föräldrar
och Kamratposten 1969-2007. Göteborg: Centrum för konsumentvetenskap,
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Tillgänglig på Internet: http://gup.ub.gu.se/gup/record/index.xsql?pubid=82708
Jönsson, Bodil & Jönsson, Håkan (2007). Tio tankar om mat. Stockholm: Bromberg
Kalmar kommun (2010). Gränsöverskridande samarbete för barn och äldre belönas i
Södermöre kommundel. Kalmar kommun. [2013-04-25]
Tillgänglig på Internet: http://www.kalmar.se/t/newspage.aspx?id=57012
Klein, Pia; Hammarlund, Pia (2012). Musikaktiviteter inom äldrevård och omsorg. Rapport
2012:1. FoU Seniorium.[2013-03-22]
Tillgänglig på internet: http://fouvalfard.se/file/2012-musikaktiviteter.pdf
Klein, Pia (2008). FoU Seniorium- Syfte och målsättningar.http://www.seniorium.se/omseniorium/syfte-och-malsaettningar. [2013-04-25]
Kristianstads kommun (2013). Mötesplatser. Sidansvarig: Kristina Persson
Senast ändrad: 2013-02-22. [2013-03-22] Tillgänglig på Internet:
http://www.kristianstad.se/motesplatser
Larsson, Diana (2010). Barnen bjöd pensionärer på middag. Bjuv lokaltidning. 31 oktober.
[2013-04-25] Tillgänglig på internet:
http://bjuv.lokaltidningen.se/barnen-bj%C3%B6d-pension%C3%A4rer-paa-middag/20101031/artikler/710319991/
Mattsson Sydner, Ylva (2002). Den maktlösa måltiden: om mat inom äldreomsorgen. Diss.
Uppsala: Univ., 2002
Nordenmark, Mikael (2006). Sociala relationer och upplevelse av ensamhet. I Äldres
levnadsförhållanden: arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003 =
[Livingconditions of the elderly:work, economy, health and social networks 1980-2003].
(2006). Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB)
Nordenmark, Mikael & Stattin, Mikael (2006). Pensionering och välbefinnande- betydelsen
av pensionsorsak och inflytande. I Äldres levnadsförhållanden: arbete, ekonomi, hälsa och
sociala nätverk 1980-2003 = [Livingconditions of the elderly:work, economy, health and
social networks 1980-2003]. (2006). Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB)
Nordström, Ingrid (1988). Till bords: vardagsmoral och festprestige i det sydsvenska
bondesamhället. Diss. Lund: Univ.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning.4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pettersson, Anette, Olsson, Ulf & Fjellström, Christina (2004). Family life in grocery stores –
a study of interaction between adults and children. International Journal of Consumer studies.
Vol.28 nr 4.
Prochazka, Michaela (2013). FoU Seniorium- Välkommen till Seniorium.
http://www.seniorium.se/ [2013-03-23]
28
Prochazka, Michaela (2013). FoU Seniorium- organisation.
http://www.seniorium.se/home/organisation2 [2013-03-23]
Sepp, H. & Abrahamsson, L. &Fjellström, C (2006) »Pre-school staffs’ attitudes
toward foods in relation to the pedagogic meal« International Journal of Consumer
Studies, Vol. 30 (2), s. 224-232
Socialdepartementet (2000). SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor: nationella mål för
folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet
Statens Jordbruksverk (2009). Livsmedelskonsumtionen 1960-2006. Statistik från
Jordbruksverket. Statistikrapport 2009:2.
Stjerna, Marie-Louise (2007). Föreställningar om mat och ätande: risk, kropp, identitet och
den "ifrågasatta" maten i vår tid. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2007
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7028
Thulin, Susanne. (2012). Lärares tal och barns nyfikenhet kommunikation om
naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Johanneshov: TPB
Tornstam, Lars (2005). Åldrandets socialpsykologi. 7., [omarb. och uppdaterade] uppl.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper - Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Lund: Studentlitteratur.
29
Bilaga 1
Intervjuguide
Intervjun inleds med att vi presenterar oss och berättar vad det bjuds på för fika. För att få en
god stämning i gruppen läser vi upp en text om hur måltidssituationen kunde vara förr i tiden.
Söndagsmiddag i romantiskt skimmer
”Är det bara minnet som förgyller min barndoms måltider eller var maten så underbart god
som jag påminner mig den och som man sällan nu för tiden får maken till? De saftiga
njurkalvstekarna, de fluffiga efterrätterna, lammfrikassén med den lena ljusgula dillsåsen,
viltsoppan, stekta orren med gräddsåsen, den just nyfångade strömmingen sotad på
järnspishällen.”
•
•
Vad tänker ni på när ni tänker tillbaka på måltiden och maten förr?
Är detta något som ni tycker finns kvar än idag?
Idag visar undersökningar att barns matvanor blir allt sämre och sämre
•
•
Hur ser ni på barns matvanor?
Om vi tänker oss att ni hade haft möjlighet att påverka dessa, hur tänker ni kring det?
Säg att det hade funnits en dag där ni tillsammans hade fått laga mat med barnen
•
Vad vill ni dela med er av då? Vad är det ni är intresserade av, vad vill ni överföra?
o Långkok?
o Inläggningar?
o Matlagningens grunder?
o Bakning?
•
Om ni fick laga mat tillsammans med barn, var skulle barnens placering vara
o Tillsammans med er i köket?
o Bredvid och titta på?
•
Är det något vi har missat, någon som vill tillägga något?
Bilaga 2
Hej!
Vi är två tjejer som går vårt sista år på gastronomiprogrammet på högskolan i
Kristianstad. Vi brinner för att sprida kunskapen om bra mat och trivsamma
måltider över generationerna och det är där vi behöver ER hjälp!
Vi ska nu skriva vårt examensarbete och behöver deltagare till fokusgrupper.
Fokusgrupper är en form av gruppintervju och syftet med vårt arbete är att
undersöka intresset att dela kunskaper och erfarenheter om mat över
generationerna.
För att vi ska lyckas med vårt examensarbete behöver vi er hjälp!
Vi söker kvinnor som är villiga att sitta ner en stund med oss och tala om sina
tankar kring mat och måltid.
Samtalet kommer att ta cirka 1 timme och vi bjuder på hemmabakat fika!
Vid intresse, skriv ert namn och telefonnummer nedan så kontaktar vi er!
Obs! Anmälan är inte bindande!
Namn:
Vid frågor kontakta:
Telefonnummer:
Therése Svensson XXXX-XXXXXX
Malin Andersson XXXX-XXXXXX