Utredning av alkohol- och drogproblem
Screeninginstrument
(CAGE, AUDIT, DUDIT)
Diagnostiska instrument
(ADDIS, SCID, MINI)
Bedömningsinstrument
(ASI, DOK)
Screening / grovsortering
-
Snabb
Billig
Krävs inte mycket utbildning
Validerad
Skapar möjlighet att ge information/kunskap
till personer som deltar
- Syftet: att skilja dem som inte har
problem från dem som har någon sorts
problem
Screening – alkohol och andra droger
Frågor eller
CAGE
AUDIT
DUDIT
Lab test eller
GGT
ASAT
ALAT
MCV
CDT
urinanalyser
salivtester
Intuition
(Något stämmer inte)
CAGE
Akronym för nyckelorden i fyra frågor.
C = Cut down: Har du någon gång funderat på att du
behöver dra ner på ditt drickande?
A = Annoyance: Har du varit irriterad över att någon
klagat på ditt drickande?
G = Guilt: Har du upplevt skuldkänslor efter eller pga att
du har druckit?
E = Eye opener (återställare): Händer det att du dricker
dagen efter för att komma i balans?
4
Hur räknas CAGE samman?
Varje ja-svar = 1 poäng; d v s kan ge 0-4 p
2 eller fler ja-svar tolkas som troliga alkoholproblem
som bör utredas.
(1 ja-svar kan tolkas som möjliga problem.)
Fördelar:
Väl validerat internationellt.
Enkelt att memorera. Kräver inga formulär.
Kan vävas in i samtal.
Nackdelar: Ganska grovt mått.
Lämpar sig inte lika bra för feedback-samtal
som AUDIT
AUDIT
The Alcohol Use Disorders Identification Test
- Syftet: att identifiera personer med riskfyllt- och
skadligt mönster av alkoholkonsumtion.
- Utvecklat av WHO som en enkel screening för hög
alkoholkonsumtion.
- Studier från: Norge, Australien, Kenya, Bulgarien,
Mexico och USA.
- Svensk validering finns. Kvalitetsgranskat och
rekommenderat av Socialtstyrelsen.
Formuläret:
Ett blad med enkla instruktioner.
10 frågor
dels om konsumtionsmängd
dels om olika symptom på problem
”Standardglas” motsvarar samma
alkoholmängd oavsett
alkoholdryck.
Kan enkelt summeras direkt på
bladet.
Frågorna 1-8 kan ge 0-4 p
Frågorna 9-10 kan ge 0, 2 eller 4 p
Dvs totalt 40 p
7
AUDIT används i många
vårdsammanhang i Sverige
och internationellt.
Konsumtionsfrågor
Kontrollförlust
Oförmåga att fullgöra plikter
"Återställare"
Skuldkänslor
Minnesluckor
Skadligt bruk
Oro från andra
Gränsvärden för AUDIT
Följande värden har visat god känslighet (sensitivitet)
och träffsäkerhet (specificitet) för riskbruk i
normalpopulationer:
För vuxna män: 8 p eller mer
För vuxna kvinnor: 6 p eller mer
För ungdomar: 4 p eller mer
OBS! Inga säkra gränsvärden finns för beroende eller skadligt bruk utifrån
dessa delskalor, men de kan ”ge ett hum” om var tonvikten på problemen
ligger.
9
DUDIT
The Drug Use Disorders Identification Test
- Syftet: att identifiera personer som har drogrelaterade
problem och ta reda på konsumtionsmönstret.
- Utvecklat av: Anne Berman, Hans Bergman, Frans
Schlyter och Tom Palmstierna som en enkel screening
för drogrelaterade problem.
- Svensk validering finns. Ej kvalitetsgranskat av
Socialstyrelsen, men rekommenderas i dess nationella
riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
Poängberäkning och gränsvärde
- Yngre kvinnor (16-25): 3 poäng pekar på
drogrelaterade problem.
- Yngre män (16-25): 7 poäng pekar på
drogrelaterade problem.
- Kvinnor: 2 poäng eller fler har sannolikt
drogrelaterade problem.
- Män: 6 poäng eller fler = antingen missbruk/skadligt
bruk eller beroende.
25 poäng eller mer än sannolikt = tungt beroende.
Hur ska jag börja?
- Ladda ner formulären på
www.riskbruk.se under Verktygslåda
- Se till att du har manualer och det
referensmaterial som du behöver
I korthet:
Biologisk screening (olika lab test) relevanta
för missbruksområdet
Olika prover för leverstatus:
Gamma-GT, ASAT och ALAT
Obs: Leverproblem kan finnas av andra orsaker och beror
även av sårbarhet.
Prover för att mäta högkonsumtion av alkohol över längre
tid
MCV – Medelvolym på röda blodkroppar
CDT – Kolhydratfattigt transferrin
Biologisk screening kan komplettera frågeformulär, men
är generellt sett inte bättre alternativ.
Steget efter screening
Om en person önskar utreda sina problem med
alkohol eller droger…
Eller om Audit, Dudit eller CAGE visar att det finns
problem…
Eller om biologisk screening visar detta…
… då är nästa steg att utreda problemet t.ex. om
beroende föreligger eller möjligen missbruk
alternativt skadligt bruk
… och därefter bör även angränsande hjälpbehov
utredas.
15
ALKOHOL – upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp
Etablera kontakt
med patient/klient
Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT
AUDIT poäng?
Män: < 7 poäng
Kvinnor: < 5 poäng
Inga problem,
intervention inte
nödvändigt
8-15 poäng
6-13 poäng
16-19 poäng
14-17 poäng
Kort motiverande
rådgivning (t.ex.
FRAMES eller MI)
Kort motiverande
rådgivning (t.ex.
FRAMES eller MI)
Minst en uppföljning
med AUDIT och/eller
GT och CDT
Några uppföljningar
med AUDIT och/eller
GT och CDT
>20 poäng
>18 poäng
Diagnostisk bedömning av
problemet och dess svårighetsgrad (DSM-IV eller ICD-10)
Utredning med ASI och MAPS
samt personbedömning med
psykologiska tester
Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik,
psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi,
och/eller par/anhörig terapi
Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus
Observera att
• MAST kan användas i stället för AUDIT
• DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI
• GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT
Låg kostnad avseende tidsåtgång
och kompetenskrav hos behandlaren
Regelbunden uppföljning med ASI
och MAPS och/eller GT och CDT
Hög kostnad avseende tidsåtgång
och kompetenskrav hos behandlaren
Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007)
av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)
Två internationella diagnossystem
ICD-10 och DSM-IV
ICD-10 = International Classification of Diseases
and Related Health Problems, 1993
(WHO)
DSM-IV = Diagnostic and Statistical Manual of
Mental Disorders, 1994
(APA)
Diagnoskriterier för drogrelaterade
störningar gäller:
ICD-10 (skadligt bruk, beroende)
Alkohol
Stimulantia
Cannabis
Kokain
Stimulantia
Hallucinogener
Lösningsmedel
Nikotin
Opiater
Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
DSM-IV (missbruk, beroende)
Alkohol
Amfetamin
Cannabis
Kokain
Koffein
Hallucinogener
Lösningsmedel
Nikotin
Opiater
PCP
Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Skadligt bruk enl. ICD-10:
A.
Tydliga bevis att droganvändning är orsaken till (eller väsentligt
bidragit till) fysisk eller psykisk skada, inklusive:
försämrat omdöme eller dysfunktionellt beteende,
som kan leda till: en försämrad förmåga att prestera eller
negativa konsekvenser i relation till andra personer.
B.
Skadan bör vara tydligt identifierbar (och specificerad).
C.
Individens bruksmönster har varat minst 1 månad eller har
uppträtt återkommande under en tolvmånadersperiod.
D. Störningen uppfyller inte kriterierna för någon annan mentaleller beteendestörning relaterad till samma drog under samma
period bortsett från akut berusning.
Missbruk (Abuse) enl. DSM-IV
Enligt DSM-IV är missbruk ett felaktigt bruksmönster av droger som leder till
återkommande negativa konsekvenser. För missbruk ska ett eller flera av
följande kriterier uppfyllas under samma tolvmånadersperiod:
1.
2.
3.
4.
Upprepad droganvändning som leder till oförmåga att
uppfylla sina förpliktelser på arbetet, i skolan eller hemma;
Upprepad användning i situationer som är fysiskt riskabla;
Upprepade drogrelaterade problem med rättvisan;
Fortsatt användning trots upprepade eller ihållande sociala
eller interpersonella problem som orsakas av eller förvärras av droganvändningen.
B.
Kriterierna för beroende har aldrig uppfyllts.
Skadligt bruk enl. ICD-10:
Tydliga bevis att droganvändning är orsaken till (eller väsentligt
bidragit till) fysisk eller psykisk skada, inklusive:
försämrat omdöme eller dysfunktionellt beteende, som kan leda till:
- en försämrad förmåga att prestera
- eller negativa konsekvenser i relation till andra
personer.
DSM-IV Missbruk (abuse)
Upprepad droganvändning som leder till:
1. Oförmåga att uppfylla sina förpliktelser på arbetet, i skolan eller
hemma;
2. Användning i situationer som är fysiskt riskabla;
3. Drogrelaterade problem med rättvisan;
4. Fortsatt användning trots upprepade eller ihållande sociala eller
interpersonella problem som orsakas av eller förvärras av droganvändningen.
Beroende enl. ICD-10
Minst tre uppfyllda inom en och samma tolvmånaders period:
1. En stark önskan eller en känsla av tvång att ta drogen,
2. Svårigheter att kontrollera användning, tidpunkten, mängden eller
att sluta,
3. Abstinensbesvär,
4. Toleransökning eller minskad tolerans,
5. Givit upp/begränsat viktiga sociala/yrkesmässiga aktiviteter/
fritidsintressen pga drogen eller, avsevärd tid går åt till att skaffa,
inta eller återhämta sig från drogen,
6. Fortsatt droganvändning trots klara bevis på skadliga konsekvenser (se F1x.1) om vilka personen är eller bör kunna förväntas
vara medveten.
Beroende enl. DSM-IV:
Minst tre uppfyllda inom en och samma tolvmånaders period:
1.
2.
3.
4.
Tolerans,
Abstinensbesvär,
Större mängd/längre tidsperiod än planerat,
Önskan om eller misslyckade försök att begränsa/
kontrollera drogen,
5. Avsevärd tid går åt till att skaffa, inta eller återhämta
sig från drogen,
6. Givit upp/begränsat viktiga sociala/yrkemässiga
aktiviteter/fritidsintressen pga drogen,
7. Fortsatt drogbruk trots fys/psyk problem pga drogen.
Vad är syftet med diagnostik?
- Att fastställa tillståndet, så att man kan
bestämma vidare insatser.
- Att informera klienten/patienten så att han/hon
förstår allvarlighetsgrad och ev. behov av vård.
- Genom att använda sig av diagnoskriterier
banar man vägen för klar kommunikation
mellan alla som arbetar inom alkohol/drogområdet inkl. forskare.
Mesokortikolimbiska dopaminsystemet
Ta inte för givet att allvarliga alkohol- eller
drogproblem alltid är beroende!
Exempel
George (29 år) som tidigare dömts för rattfylla kör – återigen berusad – ihjäl en
kvinna i en bilolycka. Hans alkoholhalt var hög bägge gångerna (1,3 resp. 2,4 ‰).
Han visar inga känslomässiga reaktioner till det inträffade. Det finns inte några
tecken på depression. Även om han uppger att han kände ånger så tycks hans
emotionella respons vara ytlig.
Hans historia präglas av slagsmål; ibland – men inte alltid – under berusning. Vid
rus blir han ofta aggressiv för småsaker.
Strukturerad diagnostik visar att han inte är beroende, men han kvalificerar för
antisocial personlighetsstörning och har ett alkoholmissbruk enligt DSM-IV.
Han uppfyller kriteriet hög alkoholtolerans, men inga andra beroendekriterier.
Exemplet (starkt förkortat) är hämtat från Carlton K Erickson ”The science of addiction” s 20-21.
26
Diagnos betyder ej stämpling
- Det finns sedan gammalt en misstro mot diagnoser, från en
tid då dessa mest använts för att motivera kontroll över
patienter.
- Men ordet diagnos kommer från grekiskans ”delad kunskap”
– dvs ett gemensamt utforskande av ett problem av
behandlare och patient tillsammans.
- God diagnostik sker därför i dialog (”delat ord” = samtal)
och bör ge individen ökat kunskap och därmed ökat makt
över sin situation.
- Använt på detta sätt – diagnos i dialog – har vi en av de
mest verksamma motivationsmetoderna.
Se exempelvis två studier från LVM-vård Gerdner (2004), Gerdner & Fridell (2007)
Diagnostik ger
sina problem
individen kunskap om
Kunskap ger makt – empowerment
Kliniska erfarenheter visar att individer efter väl
genomförd diagnostik …
… lättare tar till sig problemen
… lättare hanterar dessa känslomässigt – t.ex. komma
över skuld och skam
… kan formulera mer realistiska mål
… blir mer motiverade att genomgå behandling och
fullfölja eftervård
... samt gör egna livsval som förbättrar prognosen
Se ex. Erickson, Carlton K. W.W. Norton & Company, New York 2007
Oetiskt att behandla utan att veta vad
man behandlar
Att underlåta diagnostisering innebär:
…risk för felbehandling
…risk att försena adekvat hjälp
…fel användning av begränsade resurser.
Viktigt för forskning om insatsernas utfall och effekt.
All sådan forskning blir meningslös om man inte vet vad
man behandlar.
Missbruks- och beroendevård som underlåter diagnostik
kan därför knappast vara evidensbaserad*.
-
*Gerdner 2009
29
God diagnostik kräver både rätt
kompetens och rätt instrument
Även erfarna kliniker missar diagnos utan strukturerade
instrument.
Detta gäller både
… missbruk och beroende, och
… psykiatrisk samsjuklighet.
Största problemet i vanliga kliniska intervjuer vid alkoholoch drogproblem – utan instrument – är låg
sensitivitet, dvs att man missar att konstatera det
beroende som föreligger.
-
Se Kranzler m.fl. 1995, Muthén 1996
Tre instrument för beroendediagnos enl.
DSM-IV / ICD-10
Gemensamt för alla tre
Strukturerade intervjuer utförda av professionella samt krav på förkunskaper.
ADDIS – har fokus på alkohol och droger
Det mest använda (används både inom socialtjänst och hälsovård).
Ger diagnoser enligt både DSM-IV och ICD-10.
Inriktad på pedagogisk feedback av beroendediagnoser och förlopp.
Flera specifika frågor för varje kriterium för god sensitivitet och specificitet.
Ger specifika diagnoser för varje drogtyp samt mått på svårighetsgrad (antal symptom).
SCID och MINI – vid bred psykiatrisk genomgång
Båda har moduler för många psykiatriska problemområden.
Båda ger diagnoser enligt DSM-IV (ej ICD-10).
Modulerna inleds med nyckelfrågor som – vid ”napp” – följs av flera.
SCID – Vanlig i forskning. ”Gyllene standard” i psykiatrisk diagnostik.
MINI – liknar SCID men är kortare. Används inom psykiatrisk öppenvård.
31
För intresserade: Validitet m m
ADDIS: Internationell validering (SUDDS) visar god överensstämmelse med erfarna
klinikers diagnoser & god test-retest-reliabilitet (Davis m fl 1992). Mkt god sensitivitet &
specificitet (Hoffmann & Harrison 1996). Mkt god intern konsistens oberoende av
etnicitet (Hoffmann & Hoffmann 2003).
Svensk validering (alkoholfrågorna) visar god konstruktvaliditet, diskriminant validitet och
intern konsistens, även specifikt på kriterienivå och separat för kön (Gerdner 2009).
Studie om sensitivitet/specificitet pågår (Gerdner kommande)
SCID: Internationell validering: Betraktas internationellt som ”gyllene standard” för
psykiatriska diagnoser (Sheenan m fl 1997). Studier med fokus på specifika diagnoser
visar god interbedömarreliabilitet (Segal m fl 1993,1994,1995; Strakowski m fl
1993,1995; Stukenberg m fl 1990). För substansberoende: högre validitet än klinisk
intervju (Krantzler m fl 1995). För personlighetsstörningar (DSM-III-R) se First m fl
(1995).
Svensk validering saknas
MINI Internationell validering: God överensstämmelse med SCID resp. CIDI. God
interbedömar reliabilitet och test-retest för både livstids- och aktuell prevalens, men
sämre för de allvarligaste störningarna (psykoser & mani) (Sheenan m fl 1997; Lecrubier
m fl 1997).
Svensk validering saknas
