Det humanistiska perspektivet

advertisement
Att vara psyksikt sjuk
För ohälsa finns idag nästan bara ett ord i svenska språket och det är sjukdom. Detta kan kännas
ganska skrämmande när man tänker på hur många olika sjukdomar det finns och när man tänker på
vilken negativ klang ordet har. Ett ord som om möjligt har ännu mer negativ klang än sjukdom är
psykisk sjukdom. Att vara psykisk sjuk har länge ansetts som något fult och något man inte pratar om
och det är först i dagens läge man verkligen börjat prata öppet om psykiska problem. I dag pratar vi
heller inte längre om psykisk sjukdom utan ordet har ersatts av psykisk störning. Detta för att markera
att ett biologiskt underlag inte kan påvisas vid en del av de tillstånd som faller inom psykiatrins
verksamhetsområde.
Kriterier för och indelning av psykiska störningar kan göras enligt två system. Det ena är WHO:s
International Classification of Diseases som 1992 utkom med den tionde upplagan av sitt system "The
ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders" som i Sverige används från 1997.
Det andra är en av American Psychiatric
Association utgiven "Diagnostic and Statistical
Manual of Mental Disorders" som utkom med sin
fjärde upplaga 1994 (DSM-IV). Till skillnad från i
ICD-10 är klassificeringen i DSM-IV multiaxial,
och de psykiska störningarna klassificeras längs
fem axlar.
Alla symptom stämmer
ju in på mig
För att hitta klassificeringssystemen på nätet
kan ni gå in på www.who.int/classification/icd/en
för ICD-10 och på
www.psych.org/research/dor/dsm/index.cfm för DSM IV (Kräver dock inloggning)
Det finns något som brukar kallas läkarsjukan. Detta syndrom brukar inträffa bland läkarstuderande
och där av namnet. De som läser till läkare i början tror ofta att de har de sjukdomar de läser om. Alltid
finns det något symptom som stämmer överens med en själv när man läser om sjukdomar. Detta
gäller även inom psykologin. Trots att det finns symptom i manualerna som stämmer överens med dig
behöver det här naturligtvis inte betyda att du lider av en psykisk störning. Psykologer menar att man
måste ha flera av symptomen för de respektive sjukdomarna och symptomen måste ha visat sig under
en längre tid. Det är även mycket individuellt så även om du tycker att allt stämmer överens på dig
måste du tänka att det är mycket svårt att skriva en manual som gäller för alla. Tänk även på att
människan är en komplex varelse som kan få nästintill allt att stämma in på henne själv bara hon vill.
DSM - IV
Axel 1
Primär diagnos
Axel 1: Ångest
och paranoia
Axel 2: Beroende
personlighetsstörning
Axel 3: Högt blodtryck
(hyperspänningar)
Axel 3
Relevant fysisk
sjukdom
Axel 4: Svåra stressorer
Skiljsmässa
Arbetslöshet
Axel 5: Allvarliga symptom
som gör att du inte fungerar
i allmänhet
Axel 2
Personlighet/
utvecklings
störning
Axel 4
Lidande
av svåra
stressfaktorer
Axel 5
Svårt att
anpassa sig
De båda klassificeringssystemen är rätt lika varandra med några få skillnader som du kan studera på
whiteboardtavlan här intill. Jag ska hjälpa er att reda ut några av de lite besvärligare begreppen som
ofta förekommer då man diskuterar och klassificerar psykiska störningar.
Kognitiva i DSM – IV syftar till kognition, kunskap eller förstånd.
I ICD – 10 klassificeras denna kategori som organsiska. De tre huvudsakliga organiska
psykosyndromen är förvirring, demens och asteniskt syndrom; alla är följden av generell påverkan på
hjärnan. Asteniskt syndrom (jfr asteni) är uttryck för generell men mindre stark påverkan och kan
föregå utveckling av förvirring och demens eller vara ett resttillstånd efter förvirring
Affektiva störningar, eng. mood disorders, psykiska störningar som domineras av ändrad
grundstämning, dvs. av en ändring i det dominerande stämningsläget vilken består under en längre
tid.
Dissociationssyndrom, störning av medvetenheten som uppkommit genom dissociation. Vid
dissociativ eller psykogen amnesi (minnesförlust) är man omedveten om sitt förflutna trots att någon
svårighet att minnas opersonliga fakta inte föreligger. Debuten sammanhänger med t.ex. en bruten
relation eller annan konflikt
somatoforma syndrom uppstå, dvs. psykiska störningar som liknar kroppsliga sjukdomar
patomimi´, sjukdomsartefakt, avsiktligt framkallade kroppsliga eller psykiska symtom. Till skillnad från
förhållandet vid simulation finns inget annat syfte än att spela rollen som patient.
Klassifikation av psykiska störningar
DSM-IV
ICD-10
• Kognitiva
• Organiska
• Drogrelaterade
• Drogrelaterade
• Schizofreni, Katatoni
• Schizofreni, vanföreställningar
• Affektiva
• Affektiva
• Ångest, Somatoforma, Dissociativa
Anpassningsstörningar
• Neurotiska, stressrelaterade, somatoforma
• Sexuella störningar, Ätstörningar
Sömnstörningar
• Beteenderubbningar med fysiologiska
störningar och somatiska faktorer
• Personlighets- och beteendestörningar
• Personlighetsstörningar, Impulsstörningar
Sexuella avvikelser, Patomimi
• Störningar som vanligen diagnostiseras hos
barn och ungdomar
• Mental retardation. Störningar i psykologisk
utveckling
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards