Den teologiska reflektionen

Den teologiska
reflektionen
Den teologiska reflektionen handlar dels om en kort beskrivning av den teologiska
basen för Svenska kyrkan som helhet dels om en lokal teologisk reflektion med
omvärldsanalysen som utgångspunkt.
den teologiska basen för svenska kyrkan
Här följer en kort presentation av den teologiska basen för Svenska kyrkan som
helhet, som Hammarby församling är en del av. Redovisningen sker med anknytning till kyrkoordningens inledning.
Ett av de mest centrala bibelcitaten som de kristna kyrkorna åberopar för att
motivera sin existens och inte minst sin utåtriktade missionerande verksamhet, är
den så kallade missionsbefallningen som den uppståndne Kristus uttalar i slutet
av Matteusevangeliet:
Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk
till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär
dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens
slut.
(Matt 28:18)
Den kristna kyrkans uppdrag är tydligt: att nå ut med evangeliet om Jesus Kristus.
Det är ett universellt uppdrag. Det omfattar hela världen och därmed alla människor
och har resulterat i en stor internationell kristen kyrkogemenskap.
I inledningen till kyrkoordningen ges följande beskrivning av Svenska kyrkans
identitet som trossamfund:
Svenska kyrkan är ett trossamfund som leder sin historia tillbaka till de äldsta
kristna församlingarna och deras bekännelse till Kristus. Svenska kyrkans trosarv
är den apostoliska tron.
Därutöver säger kyrkoordningen att
Svenska kyrkans identitet som ett trossamfund med evangelisk-luthersk bekännelse kan härledes till den svenska kyrkoprovinsen och att denna bekännelse är
25
grundad i Guds ord samt innehåller de ekumeniska trosbekännelserna från fornkyrkan och den augsburgska bekännelsen…
(Kyrkoordning, Inledning till kyrkoordningen)
Kyrkoordningen slår fast att Svenska kyrkan som ett evangelisk-luthersk trossamfund är en del av den världsomfattande kristna kyrkogemenskapen. Den världsvida kyrkogemenskapens gemensamma tro defineras i kyrkoordningen på följande
sätt:
Den kristna kyrkan bekänner en enda Gud - Fadern, Sonen och den heliga Anden – som skapar, frälsar och ger liv. Svenska kyrkan är en del av den världsvida
kyrkan och delar den kristna bekännelsen och lovsången till en treenig Gud.
Kyrkans centrum och källa till andligt liv är Jesus Kristus och evangeliet om honom. Evangeliet leder människan till gemenskap med Gud, som är hennes ursprung och mål. Hos Gud finns ett outtömligt djup av vishet, nåd och kärlek.
Kyrkans tro innebär en grundläggande tillit till Gud och bygger på Guds väldiga
handling, som är omvittnad i Bibeln och möter människorna i deras liv. Tron har
ett från det apostoliska arvet överlämnat innehåll som kyrkan för vidare och som
blir till en personlig erfarenhet i människornas liv.
(Kyrkoordning, kap. 1)
Efter dessa mycket generella konstateranden beträffande Svenska kyrkans teologiska bas beskriver kyrkoordningen den lokala församlingens uppgift på följande
sätt:
Församlingens primära uppgift är att leva och uttolka den kristna tron och förmedla vad den tron kan innebära för människor som bor och vistas inom dess
territorium.
Kyrkoordningen preciserar församlingens teologiskt motiverade uppdrag ytterligare genom att tala om fyra grundläggande verksamhetsområden som sannolikt
fanns redan under urkyrkans dagar. Uppdraget är:
att fira gudstjänst, bedriva undervisning, samt utöva diakoni och mission
(Kyrkoordning, 1 kap. 2§)
Syftet med församlingens verksamhet är enligt samma kyrkoordning ytterst:
att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap
skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen upprättas.
(Kyrkoordning, 1 kap. 2§)
Slutligen kan här också nämnas att Svenska kyrkan till sin yttre karaktär är en
episkopal, rikstäckande, öppen och demokratisk uppbyggd folkkyrka. Därmed
har de fundamentala ramarna för Svenska kyrkans identitet definierats.
26
Svenska kyrkans identitet som beskrivits ovan utgör givetvis viktiga utgångspunkter för den fortsatta reflektionen kring en lokalt förankrad teologisk positionsbestämning som ska ligga till grund för allt arbete i Hammarby församling.
en teologi för hammarby församling
Utgångspunkt för den lokala teologiska reflektionen över församlingens uppgift
sker utifrån omvärldsanalysen och ovannämnda beskrivning av Svenska kyrkans
identitet. Tre vägledande nyckelord har arbetats fram som behöver kommenteras
kort, nämligen:
Helhet - Andlighet - Delaktighet
Nedan följer en kortfattad beskrivning av vad dessa begrepp kan stå för.
Helhet
En av utgångspunkterna för beskrivningen av församlingens teologiska profil är
tanken att Gud ytterst redan är närvarande i vår verklighet och i vår vardag. Därför behöver församlingen inte dra människorna in i en särskild religiös sfär. Den
grundläggande bibliska tron på Guds skapelse indikerar att Han alltså redan är
här, att Han är närvarande mitt i vår verklighet - långt före oss (Bonhoeffer med
flera).
Församlingens uppgift blir i detta perspektiv att hjälpa människorna att på olika
sätt upptäcka Gud i livets mångfacetterade sammanhang. Församlingens uppgift
blir att tolka Gud på ett sådant sätt att människor berörs och kan ana Guds närvaro i vardagen.
Utifrån denna trosmässiga grunduppfattning som är förankrad i den kristna
skapelsetron ser Hammarby församling som sin uppgift att vara en församling,
som medvetet satsar på att förmedla det kristna evangeliet om Guds omsorg om
alla människor. Detta sker utifrån en helhetssyn på tillvaron och därmed också en
helhetssyn på människan.
Helhetssynen förutsätter att församlingen tar reda på hur människornas yttre och
inre verklighet ser ut. Omvärldsanalysen är ett sätt att närma sig människornas
yttre verklighet. Den inre verkligheten kan utforskas bland annat genom ett aktivt
lyssnande, enkäter av olika slag med mera.
För att bidra till upplevelsen av helhet och sammanhang i tillvaron ska församlingen erbjuda olika mötesplatser som stimulerar till personliga samtal och till
reflektion och som ger möjlighet till att möta Gud och det heliga, detta för att
bland annat motverka den fragmentering av tillvaron som av många uppfattas
som vår tids signum. Många människor söker idag återigen efter helighet och en
större helhet i livet. Församlingen kan skapa vägar för att möta dessa behov. Brist
på mening och helhet är en källa till ohälsa både på det kroppsliga och själsliga
planet. Helhetssyn på människan innebär att de andliga, själsliga och kroppsliga
dimensionerna i det mänskliga livet förenas till en större helhet. När dessa dimensioner förenas har människan också en möjlighet att bli hel.
Församlingen vill också inkludera de människor i församlingen som inte på ett
medvetet sätt söker sig till våra olika traditionella verksamhetsformer, men ändå
väljer att ge sitt stöd genom att troget betala sin kyrkoavgift. Församlingen vill
arbeta för att människor ska känna sig inkluderade oavsett ålder, kön, etnicitet,
27
andlig mognad eller sexuell läggning. Församlingen strävar också efter integration
av olika minoriteter utifrån en teologisk helhetssyn på människa, Gud och världen.
En av uppgifterna för de fyra programmen gudstjänst, diakoni, undervisning och
mission är att ge församlingsborna möjlighet att möta Gud, sig själva, sin skuld
och inte minst sin mänskliga storhet som Guds avbild. En annan uppgift för dessa
fyra program är att ge människor som vistas i församlingen möjlighet att känna
sig sedda och lyssnade till.
En del av församlingens verksamhet - detta gäller i synnerhet det diakonala arbetsområdet - bör definieras som en mötesplats för självhjälp där man kan möta
andra i en liknande livssituation. Sådana mötesplatser kan öppna dörren till nya
och djupare upptäckter av tillvarons många olika dimensioner.
Helhet har att göra med den rika, komplexa och djupt sammanvävda enheten
mellan människa, Gud och kosmos. Helhet har också att göra med det heliga,
med det som är oförklarligt och mysteriöst i tillvaron, det som är helt annorlunda
än det profana. Helhet och ytterst helighet har hos människor i alla tider framkallat djup respekt och vördnad och fått uttryck i rituella handlingar. Denna heliga
helhet ska på olika sätt komma till uttryck i församlingens gudstjänster, undervisning, diakoni och mission.
Hammarby församling har till uppgift att uttrycka den apostoliska kristna tron
såsom den har beskrivits ovan. Församlingen delar den uppgiften med miljontals
andra kristna i världen. Samverkan med och öppenhet mot andra kristna samfund
som delar denna grundläggande tro blir därmed en självklarhet, och ytterligare ett
uttryck för församlingens helhetstänkande.
Helhetstänkandet gör också att församlingen självklart strävar efter jämställdhet
och en jämn könsfördelning bland sina anställda.
Andlighet
Den som älskar Gud bör se till att bevara eller skapa en atmosfär, där det går att
finna honom.
Thomas Merton (1915-1968)
Nästa nyckelord efter helhet är andlighet. Andlighet som en källa till själslig kraft
och välbefinnande går som en röd tråd genom världsreligionerna och naturligtvis
också den kristna kyrkans historia. Andlighet kan därför ses som ett uttryck för
en urgammal mänsklig längtan. Guds ande nämns redan på Bibelns första blad.
Här beskrivs denna ande som en skapande gudsvind som fanns redan i begynnelsen.
Det är inte alldeles lätt att enkelt och lättförståeligt precisera vad som ingår i begreppet andlighet. Ofta hävdas att fenomenet andlighet står för flera olika dimensioner av mänskliga behov och mänskliga erfarenheter. Nedanstående får ses som
ett försök till en komprimerad beskrivning av vad andlighet handlar om (hämtad
från boken Andlighet av L-Å Lundberg ).
28
Andlighet kan beskrivas som:
att
vara förbunden med och relatera till sitt eget
inre liv, till sina tankar och känslor och sin
innersta tro och övertygelse samt att kunna
relatera till sin egen kropp
att
vara förbunden med och i relation med
andra människor. Att vi kan dela vår förmåga
att känna sorg och glädje, ensamhet och
gemenskap, eller annorlunda uttryckt:
att behöva andra
att relatera till och vara förbunden med helheten,
Guds värld och att förstå att vi människor inte
”äger” skapelsen. Vi tillhör skapelsen och bör
därför vörda och respektera den som Guds ”kropp”
eller synliga manifestation
att förstå och vara medveten om att det ytterst är i
Gud och hans verklighet som vi människor lever
och är till
Andlighet har med moral att göra. Men till sin natur är andlighet aldrig moralism
som dömer andra. I andligheten finns ett stort mått av inre frihet och acceptans
av andra människor och deras svagheter.
Någon har sagt att religion (i sin negativa och kontrollerande form) är till för dem
som är rädda för helvetet – andlighet för dem som har varit där…
Andlighet kan leda till såväl kroppsligt som själsligt välbefinnande. Den kan
hjälpa människan att integrera tillvarons olika dimensioner i enlighet med vad
som sagts ovan. Andlighet är en vitaliserande energikälla som kan generera kärlek
både till individen själv och till medmänniskan.
Till sist: Hammarby församling vill vara en lättillgänglig och vardagsnära mötesplats för andlig tillväxt på olika nivåer där människor som vistas i församlingen
ges möjlighet att utvecklas och där människans andliga behov tas på allvar. Församlingen som någon form av växthus som kan hjälpa till att skapa välbefinnande och en känsla av mening och helhet med sund andlighet som utgångspunkt.
Det är en värdig färdriktning och en utmaning i ett område med relativt sett
många utsatta och kyrkdistanserade människor.
Delaktighet
Delaktighet handlar om en människas mer eller mindre djupa involvering och
engagemang i sin egen eller andras livssituation. I den ingår sådana faktorer som
lärande, kommunikation och mellanmänskliga interaktioner. Delaktighet är att ha
inflytande, att räknas och synas och vara till nytta i sammanhang som man själv
väljer.
29
Dagens tänkande kring delaktighet har främjats av de senaste decenniernas genomgripande demokratisering inom skola, vård, omsorg och arbetsmarknad för
övrigt. Utgångspunkten har ofta varit insikten att människan inte bara vill vara
ett objekt för andra människors omsorg, utan att hon själv vill ta ett aktivt ansvar
och ta del i beslut som gäller till exempel den egna vården eller omsorgen. Överhuvudtaget har demokratiprocessen haft som mål att involvera människan som
myndig och ansvarstagande subjekt, som kan ta egnet beslut och som har vilja
och förmåga till egnet initiativ och kan förstå och ta hand om sitt egna och sina
medmänniskors behov.
Kyrkans teologiska tänkande kring delaktighet har rötter i både Gamla och Nya
Testamentet. Här kan nämnas att det är tydligt att Jesus själv tillämpade delaktighetsprincipen. Han involverade människorna på ett grundläggande sätt på sådana
områden som hade att göra med deras fysiska, psykiska eller själsliga hälsa. Det
är också tydligt att det i den första kristna församlingen har funnits något av en
grundläggande delaktighet mellan medlemmarna (vilket kan exemplifieras med
till exempel Apg2:42-46).
Långt senare – under reformationstiden – har utifrån vissa bibliska tankar en lära
vuxit fram som betonar delaktighet som en viktig princip för kyrkan. Läran betonar att alla döpta är kallade att vara Guds medarbetare utifrån sina gåvor och
sina individuella förutsättningar.
Denna tanke har spelat en viktig roll i de lutherska kyrkorna där man särskilt
betonat den bibliska tanken om det allmänna prästadömet (sacerdotium commune). Begreppet är en lära som Luther utvecklat och som innebär att alla människor som har tagit emot dopet också har del i det prästämbete, som ger direkt
möjlighet till frälsningen hos Gud genom Sonen. Dessa tankar finns redan hos
de så kallade kyrkofäderna och i Gamla Testamentet. Det allmänna prästadömet
handlar om att varje döpt är kallad att möta sin nästa med evangeliet.
Det särskilda prästämbetet (ministerium ecclesiasticum) handlar om hur Guds
nåd förmedlas genom kyrkans så kallade nådemedel det vill säga Ordet, dopet
och nattvarden. Alla är alltså ytterst kallade att vara präster. Men kyrkan har av
rent paktiska skäl (för att upprätthålla en god ordning i församlingarna) avskilt
vissa personer och gett dem uppdraget att vara kyrkans tjänare (gjort dem till
präster i egentlig mening).
Delaktighet som viktig och grundläggande princip har under senare tid lyfts fram
i Svenska kyrkan, dels med en bibelteologisk motivering och som en god luthersk
princip enligt ovan, dels som en strategi för att klara en situation med minskande
resurser och sviktande medlemstal.
Aktivering av lekmän i olika sammanhang – att skapa delaktighet – måste, utifrån
de resonemang som förts ovan, vara en prioriterad uppgift för en kyrka som utifrån sin egen definition vill vara en folkkyrka med bred förankring i samhället.
Hammarby församling vill utifrån de resonemang som förts ovan skapa sammanhang där lekmän kan bli aktiva och använda sin tro, sina erfarenheter, sina kunskaper och sina resurser på ett positivt sätt, så att de blir till nytta och välsignelse
för andra människor i församlingen. Personalens uppgift bör vara att leda och
30
utbilda de frivilliga så att dessa känner sig sedda och uppmuntrade sina uppgifter
och därigenom på bästa sätt kan fullgöra sina uppgifter.
församlingens grundläggande verksamhetsidé
Hammarby församling är en del av Svenska kyrkan och Stockholms stift.
Hammarby församling vill
•
vara en del av den världsvida kyrkan, där
Gud möter oss och Kristus blir synliggjord
•
fira gudstjänst som svarar mot människors
andliga längtan och som står i samklang
med kyrkans tradition.
förmedla insikter i kristen tro
•
•
skapa miljöer där människor med olika kulturell,
social och etnisk bakgrund kan mötas
•
vara ett stöd för människor i olika livssituationer
med utgångspunkten att människan är en
helhet - kropp, själ och ande.
31
32