AVRINNINGSOMRÅDE
(86/87) Gallån-Orlundsån
Biologisk
Fys-Kem
Nationell MÖ
Regional MÖ
Kommunal MÖ
Recipientkontroll
Samordnad
recipientkontroll
Badvatten dir.
Fiskevatten dir
Kalkeffekt uppf.
Övriga
Stad
I kustområdets norra del är terrängen kuperad och i den nordligaste delen är landskapet rikt på små sjöar. Berggrunden består
huvudsakligen av svårvittrad granit, gnejs och i viss mån även sura
vulkaniska bergarter. Dominerande jordart är morän och på vissa
ställen är det kalt berg eller mycket tunt jordtäcke.
I kustområdets södra del ligger det bördiga slättområdet Listerlandet. Enstaka urbergsklackar sticker upp ur slättlandskapet men
i övrigt utgörs berggrunden av kalk och krita med inslag av kvarts.
Jordarten är företrädelsevis grovmo, sand och grus. Slättområdet
saknar sjöar, men det finns en torrlagd sjö, Vesan, vars botten idag
ligger 1-2 m under Östersjöns yta.
Gallån
Ån är ganska liten och har i de nedre delarna ett stort inslag av
lerbottnar. Sjöarna har ett ”naturligt” tämligen surt vatten och en
mycket låg (ibland obefintlig) buffringsförmåga mot försurning.
Samtliga är näringsfattiga och opåverkade av utsläpp.
Miljöövervakningsstationer inom och i närheten av avrinningsområdet.
Ö & V Orlundsån
Sjön Orlunden har två utlopp som ger upphov till Ö respektive V
Orlundsån. Sjöarna inom området är näringsfattiga och har svagt
surt vatten. De flesta sjöarna kalkas. I norra delen finns humösa
sjöar. Ån rinner ofta oskuggad genom jordbrukslandskapet. Vattnet
är där lergrumligt och lugnflytande. Östra Orlundsån har en del fina
öringbiotoper upp till första vandringshindret vid Skärpinge och
där är också höga tätheter på flera lokaler. Ovan Skärpinge finns
mycket fina biotoper där ån rinner fram i fina bokskogsraviner. Vid
dessa lokaler har endast elritsa och gädda fångats vid elfiske.
Värden - Gallån
Gallåns dalgång är intressant för friluftslivet och naturvården. (lekoch uppväxtområden för havsöring).Vissa fiskeintressen finns i sjöarna i övre delen av vattensystemet. Som enda vattendrag i Blekinge
län av noterbar storlek finns här inga konstgjorda vandringshinder.
Det är ont om goda lek- och uppväxtområden för öring men
havsöring leker i ån och där betingelserna är goda är yngeltätheten
relativt hög. Skyddsvärda arter är öring, flodkräfta samt eventuellt
sandkrypare. I vattensystemet finns dessutom fiskberoende fåglar
såsom kungsfiskare och storlom samt den forsberoende strömstaren.
Värden - Ö & V Orlundsån
Vitavatten är en av Blekinges mest näringsfattiga sjöar och växtplats
för sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii). Området vid Gaslundaån
(Ö Orlundsån) har stora biologiska och kulturhistoriska värden
(ålderdomligt kulturlandskap). Skyesjön och Grundsjön har bland
annat stora värden vad gäller friluftsliv och fiske. Nedersta delen av
Ö Orlundsån är av riksintresse för naturvården (lek- och uppväxtområde för havsöring). Andra skyddsvärda arter är Flodkräfta och
i åsystemet finns även fiskberoende fåglar såsom fiskgjuse, storlom,
Fördelning av parametrar på avrinningsområdets stationer
25
Nationell övervakning
Regional övervakning
20
Recipientkontroll
och kommunal ÖV
15
10
37
Prio. ämnen
Näringsämnen
Försurning
Salthalt
Syre
Siktdjup
Temperatur
Hydromorfologi
Fisk
Bottnfauna
Makrofyter
Zooplankton
0
Fytoplankton
5
AVRINNINGSOMRÅDE
strömstare (häckande) samt forsärla (häckande).
I de nedre delarna av Gallån förekommer omfattande jordbruksbevattning och i V & Ö Orlundsån förekommer omfattande jordbruksbevattning regelmässigt inom framförallt Vesanområdet, som
även innefattar ett stort dikningsföretag.
Inom kustområdena finns ett vattenrelaterat Natura 2000 område
(exklusive marina), Skinsagylet med en total yta på 77 ha varav 1,5
ha utgör en vattenrelaterad naturtyp. En nationellt särskilt värdefull sjö, Vitavatten-Rösjö, ett regionalt värdefull vattendrag, Östra
Orlundsån, samt ett regionalt värdefullt småvatten, Sölve grustäktsdamm, finns inom kustområdet.
Inom vattensystemet finns Skyesjöns fiskevårdsområde och
Orlundens fiskevårdsområde.
Pågående övervakning
Inom områdena bedrivs Kalkeffektuppföljning i länsstyrelsens regi
(1 regional kalkreferenssjö i omr.), en nationell kalkreferenssjö (naturvårdsverkets regi), en nationell IKEU-sjö (extensiv, sedan 2005,
naturvårdsverkets regi), en sjö med artövervakning (länsstyrelsens
regi) och ett vattendrag inom JRK (jordbrukets recipientkontroll).
Nedfall av försurande och övergödande ämnen mäts av
luftvårdsförbunden i Kronoberg och Blekinge län. Det finns två
stationer inom avrinningsområdet och två stationer i närliggande
avrinningsområden som kan användas för beräkning av nedfall från
diffusa källor.
Miljöproblem – hot och möjligheter
Foto: Pontus Ekman, Länsstyrelsen i Blekinge län.
för att övervaka kontinuitet. Under torrperioder torkar Gallån ut,
särskilt vid stora bevattningsuttag. Transporten av närsalter till
havet mäts bara i ett av de mindre vattendragen (Hörviksbäcken) i
kustområdet. Kommunal regi.
Av de prioriterade ämnena övervakas enbart några metaller (Cd
och Pb) inom avrinningsområdet. Det finns inga betydande utsläpp
av förorenande ämnen. Makrofyter och påväxt övervakas inte.
Norra delen av kustområdet är försurningskänsligt genom att berg
och jordtäcke domineras av svårvittrade mineral med dålig buffringsförmåga. Omkring sekelskiftet 1900 ökade det sura nedfallet
från luft till följd av industrialiseringen. Södra Sverige exponerades
särskilt kraftigt för luftföroreningar från övriga Europa, vilket
ledde till att försurningen accelererade kraftigt i försurningskänsliga
områden som detta. Även ändrad markanvändning som exempelvis skogsmarkens utveckling och skötsel är en betydelsefull faktor
som påverkar försurningen. Försurningen i områdets sjöar och
vattendrag motverkas genom omfattande kalkningsverksamhet. V
Orlundsån innefattar Vesans dikningsföretag och är starkt kanaliserad. Ån underhållsmuddras med jämna mellanrum. Ö Orlundsån
har ofta låg vattenföring under sommaren.
Jordbruket är omfattande i den södra delen av kustområdet som
tillhör Sölvesborgs kommun. I kommunen är 64% av den totala
åkerarealen ansluten till ”Greppa Näringen”.
Statistik för avrinningsrområdet
Befolkning
21100
Area (km2)
392
Befolkningstäthet (ind/km )
54
Medelflöde (m /s)
2,6
2
3
Markanvändning
Vatten
Åker
Bete
Förändringsbehov med anledning av den nya
vattenförvaltningen
Skog
Tätort
Övervakning av biologiska såväl som kemiska/fysikaliska kvalitetsfaktorer saknas i rapporteringsförekomst Västra Orlundsån, 22 km
lång. Övervakning av biologiska kvalitetsfaktorer saknas i en16 km
lång rapporteringsförekomst: tillflöde till Orlunden. Inom övervakning av hydromorfologi finns behov av vattenföringsmätningar
Annat
38
