Hinduismen vs Buddismen VT17 Årskurs 8

Planering Religion:
Hinduism vs. Buddism årskurs 8
VT17 Ansvarig lärare:
Anders Lennmor
Vecka 3-6
Hinduismen vs Buddismen VT17 Årskurs 8
I detta moment kommer vi att ta en närmare titt på två världsreligioner. Vi kommer att fundera och
diskutera över hur hinduer och buddister tänker, lever, tror, förhåller sig till livet, döden, himmelen
och mycket mer.
Material och arbetssätt.
Vi kommer att arbeta med texter och arbetsuppgifter från dels

Digilär

So-rummet.se
Vi kommer också att se en del rörlig media på internet. Men det viktigaste materialet ni kommer att
arbeta med är era egna anteckningar och helklass/grupp diskussioner. Momentet är också kryddat
med en del spännande begrepp som du behöver lära dig för att dels skilja olika religioner och
livsåskådningar åt men också för att kunna diskutera, stöta och blöta dem ordentligt. Därför kommer
vi också att arbeta med Quizlet som en begreppsapparat.
Momentet kommer att bedömas utifrån ett skriftligt prov med både längre och kortare delar. Provet
kommer att hållas för 8D 14/2 kl 13:00 och för 8C 16/2 kl 12:30.
Planering Religion:
Hinduism vs. Buddism årskurs 8
VT17 Ansvarig lärare:
Anders Lennmor
Vecka 3-6
Centralt innehåll.

Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och
buddhism.

Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
Planering Religion:
Hinduism vs. Buddism årskurs 8
VT17 Ansvarig lärare:
Anders Lennmor
Vecka 3-6
Bedömning.
E
C
A
Fakta
kunskaper
Eleven
har grundläggande kun
skaper om kristendomen
och de andra
världsreligionerna och
visar det genom
att beskriva centrala
tankegångar, urkunder
och konkreta religiösa
uttryck och handlingar
inom religionerna.
Eleven
har goda kunskaper om
kristendomen och de
andra världsreligionerna
och visar det genom
att förklara och visa på
samband
mellan centrala
tankegångar, urkunder
och konkreta religiösa
uttryck och handlingar
inom religionerna.
Resonemang
och Samband
Dessutom för
eleven enkla resoneman
g om likheter och
skillnader inom och
mellan några religioner
och andra
livsåskådningar..
Dessutom för
eleven utvecklade reson
emang om likheter och
skillnader inom och
mellan några religioner
och andra
livsåskådningar.
Religionerna i
relation till
samhället/indivi
den
Eleven kan utifrån
undersökningar om hur
religioner kan påverkas
av och påverka
samhälleliga
förhållanden och
skeenden
beskriva enklasamband
med enkla och till viss
del underbyggda
resonemang
Eleven kan utifrån
undersökningar om hur
religioner kan påverkas
av och påverka
samhälleliga förhållanden
och skeenden
beskriva förhållandevis
komplexa samband
med utvecklade och
relativt välunderbyggda
resonemang.
Eleven har mycket
goda kunskaper om
kristendomen och de
andra
världsreligionerna och
visar det genom
att förklara och visa
på samband och
generella mönster
kringcentrala
tankegångar, urkunder
och konkreta religiösa
uttryck och handlingar
inom religionerna.
Dessutom för
eleven välutvecklade
och
nyanserade resonema
ng om likheter och
skillnader inom och
mellan några religioner
och andra
livsåskådningar.
Eleven kan utifrån
undersökningar om hur
religioner kan påverkas
av och påverka
samhälleliga
förhållanden och
skeenden
beskriva komplexa sa
mband
med välutvecklade
och väl underbyggda
resonemang.
Planering Religion:
Hinduism vs. Buddism årskurs 8
VT17 Ansvarig lärare:
Anders Lennmor
Vecka 3-6
Begrepp.
Monoteism: Tron på en gud (mono = en | teos
= gud).
Kaster: Samhällsklasser. Inom kastsystemet
råder strikt hierarki mellan kasterna.
Polyteism: Tron på flera gudar (poly = flera|
teos = gud).
Reinkarnation: Själavandring. Själen dör inte
utan återföds istället i nya gestalter.
Brahman: Världssjälen som genomsyrar allt.
Kan liknas vid Gud.
Nirvana: En slags tillstånd av mental
upplysning. Nirvana uppnås efter att man
släckt (lärt sig avstå) alla begär och lockelser i
livet. Begärens utslocknande innebär
återfödelsens slut (frälsning).
Panteism: en gudsuppfattning där hela
naturen, världen eller universum är
sammankopplade, allting är ett.
Shiva: En av de högsta gudarna inom
hinduismen, avbildas ofta med tre ögon, fyra
armar i yoga ställning.
Vishnu: En av de högsta gudarna inom
hinduismen, avbildas ofta med blå hy, fyra
armar hållandes en klubba och en diskus.
Dharma: Läran. Lagen om allt
Moksha: befrielsen från återfödelse.
Atman: Den lilla del av Brahman som finns i
allt levande. Kan liknas vid vår själ.
Avatar: En guds inkarnation
(förkroppsligande) i människo- eller
djurgestalt.
Samsara: Livets eviga hjul (kretslopp) av
födelse, död och återuppståndelse.
Karma: Gärningarnas lag (sådd och skörd handling och konsekvens). Goda gärningar ger
positiv karma och vise versa.
Den åttafaldiga vägen: Vägen till Dukkhas
upphävande
Dukkha: Lidandet som livet innebär.
Yoga: Betyder förena eller enhet på sanskrit
och används ofta som namn på de läror som
visar vägar till befrielse och frälsning, d.v.s. för
att få Atman att förenas med Brahman.
Buddha: En person som nått nirvana
(upplysning).
Puja: En religiös ceremoni hemma, med bön
och offergåvor framför ett familjealtare.
Dali: De kastlösa, de som står utanför de fyra
samhällsklasserna
Dalai lama: titeln på den högste religiöse
ledaren inom buddismen
Mahatma Ghandi: En
indisk advokat, politiker och andlig ledare. Han
var en förgrundsfigur i Indiens
självständighetssträvanden från Brittiska
imperiet.