Offentligt samrådsmöte om
eventuell storskalig musselodling i
den åländska skärgården
Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00
Europeiska Unionen
Europeiska fiskerifonden(EFF)
Varför är vi här?
Torbjörn Engman, Kumlinge
Petra Granholm, utredare av fysiska förutsättningar för musselodling
• På uppdrag av LR:s miljöbyrå + styrgruppen för pilotprojektet
• Syfte: informera allmänheten och samla in synpunkter ang. en
eventuell musselodlings lokalisering
deltagande och dialog på ett tidigt skede!
• Resultat: Petras utredning om fysiska förutsättningar i slutet av
2011
• Om de ekonomiska förutsättningarna finns eventuell
musselodlingsförordning.
2011-10-26
2
• Sedimentering av musslans restprodukt, samt
diffusutsläpp av ammonium
• Hur undvika? God genomströmning, och /eller
flytta odlingen med jämna mellanrum
• OBS! Försöken i Kumlinge har inte uppvisat
farliga halter av miljögifter, men på Sveriges
västkust har man haft problem med algtoxiner i
mussla, som ommöjliggör mänsklig
konsumtion(men ejder och höns tål toxinerna)
2011-10-26
Eventuell negativ miljöpåverkan
3
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Vattengenomströmning för med sig musslans mat (plankton)
Vattenbytestiden
Exponering p.g.a. Issituationen
Befintlig data på salinitet, syre, klorofyll, kväve och fosfor från olika
provtagningspunkter runt Åland
Djup nät 3 m djupa, minst 5 m djupt!
Ägoförhållanden
Befintlig lagstiftning
Kommunens planering inför framtiden
Lokalbefolkningens intresseområden? T.ex. yrkesfiske, småbåtsrutter
Skyddsområden?
Turism, främst sportfiske?
Farleder- främst färjerutter?
Andra arter, t.ex. fiskarnas lekplatser?
Fiskodlingar?
Bottenmiljön bra ankarbotten
2011-10-26
Att tänka på vid placering av musselodling
4
2011-10-26
Vattenomsättning
5
• Vattenbytestiden ska vara så snabb som möjligt, d.v.s. Det vi
kallar vattenomsättningsklass I (VOK I), 0-9 dagar, men
samtidigt…
2011-10-26
Vattenbytestid
6
• …får området inte vara för exponerat med tanke på
issituationen, vi måste göra en avvägning här.
• Musslan växer också mindre om den är utsatt för exponering.
(Smart Farm håller dock på att utveckla en
musselodlingskonstruktion som är enkelt nedsänkningsbar på
vintern, så isen kanske inte är ett problem i framtiden)
2011-10-26
Exponering
7
• Musselrepen är 3 m djupa, så allt djup över 5 m är ok för
musselodling.
2011-10-26
Djup
8
2011-10-26
”Klorofyll” d.v.s. mått på övergödning/musselmat
9
10
2011-10-26
2011-10-26
Salthalt
11
Ägoförhållanden
2011-10-26
• Kartor
12
•
•
•
•
•
Vattenlagen + fiskodlingsförordningen
Plan- och bygglagen: kommunens planering
Miljöskyddslagen
Vattendirektivet
Etc.
2011-10-26
Befintlig lagstiftning
13
• Generalplan och detaljplaner, kommunöversikt (enligt PBL)
• Brändö: planerade bostadsområden med sjöutsikt, t.ex.
Ramsholm i Baggholma
2011-10-26
Kommunernas planering inför
framtiden
14
2011-10-26
Lokalbefolkningens intresseområden
15
2011-10-26
Skyddsområden och lekplatser
16
2011-10-26
Turism
17
2011-10-26
Farleder
18
2011-10-26
Fiskodlingar
19
2011-10-26
Vad anser du? Hjälp oss!
20
Tack för uppmärksamheten!
Petra Granholm,
landskapsregeringens miljöbyrå,
[email protected],
eller tel: 25459
2011-10-26
• Kontakt
Torbjörn Engman, Kumlinge,
[email protected], eller
tel: 0400529515
Illustration: Ilmari Hakala för Miljöministeriet.
21
• Övergödningen i Östersjön beror på överskott av fosfor (P) och
kväve (N) i havet
• Musslan som filtrerare kan koncentrera diffusa närsaltsutsläpp
till odlingen, och detta möjliggör för oss att få upp närsalterna
som är bundna i plankton till land
• Det finns teorier om att överfiske och klimatförändringar
förvärrar effekterna av övergödning
2011-10-26
Miljönyttan
22
2011-10-26
Illustrationer: Christina Esplund, Havet 2010/Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet
23
24
2011-10-26
Musslans ekosystemtjänster
• Musslan filtrerar vattnet
på växtplankton dvs. tar
upp kväve (N) och fosfor
(P) ur vattnet
• Vi behöver närsalterna i
mat, foder och gödning
Planktonalger i Östersjön. Teckning: Ilmari Hakala för miljöministeriet.
2011-10-26
25
