INFORMATION TILL VÅRDGIVARE
Mat vid diabetes och
risk för undernäring
MAT SOM BEHANDLING VID UNDERNÄRING
Vid undernäring är det bra att berika maten för att öka energi- och proteininnehållet. Har
vårdtagaren samtidigt diabetes är det viktigt att använda extra fett och protein då detta inte
påverkar blodsockret nämnvärt. Om vårdtagaren har liten aptit kan det vara svårt att äta
stora portioner. Därför är det extra viktigt att äta ofta. Huvudmåltiderna kan gärna inledas
med en liten aptitretande förrätt och mängden grönsaker kan minskas så att portionerna
inte blir för stora. Efterrätt kan behövas för att göra hela måltiden tillräckligt energirik och
bör om möjligt ätas i direkt anslutning till måltiden. Finns det diabetesanpassad E-kost ska
denna beställas.
MÅLTIDSORDNING
Ett regelbundet matintag är viktigt för att hålla blodsockret på en jämn nivå. Förutom tre
huvudmål ska 3-4 mellanmål per dag serveras. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar för
att klara av att täcka energi- och näringsbehovet. Nattfasta brukar beskrivas som tiden mellan dagens sista mål och följande dags första mål. För att korta nattfastetiden kan ett extra
kvällsmål serveras på kvällen och/eller en förfrukost serveras på morgonen.
FÖRSLAG PÅ MELLANMÅL
Smörgås, kex eller knäckebröd med proteinrika pålägg (från kött, fisk, ägg, ost, bönröror),
kräm/soppa (utan tillsatt socker men som kan innehålla sötningsmedel1) med standardmjölk, fullkornsvälling, yoghurtdrink2, fil (3% fett) eller kvarg (minst 9% fett) med flingor
och/eller färska frukter, bär eller sylt.
FÖR ATT ÖKA ENERGI- OCH PROTEININTAGET REKOMMENDERAS ATT:
• Välja fetare alternativ av mjölk, fil och yoghurt med minst 3% fetthalt.
• Gärna välja mjölk som måltidsdryck.
• Välja feta och proteinrika pålägg på smörgåsen som till exempel gräddost, korv, leverpastej, lax, sillbitar, majonnäs med 80 % fett och olika majonässallader.
• Koka gröt och välling på standardmjölk för att göra dem extra energirika samt berika
dem med flytande margarin eller olja.
• Använda flytande margarin eller olja på till exempel potatis, ris, pasta och grönsaker för
att få ett extra tillskott av energi.
• Använda bordsfett med en fetthalt på minst 70 %.
• Vara frikostig med grädde och sås till maten. Såsen kan även berikas lite extra med smör
eller flytande margarin och ägg3.
• Tillaga pulver- och burksoppor med mjölk och grädde i stället för vatten. Vispa ner
smör eller flytande margarin och en äggula före serveringen. Soppan bör därefter inte
koka eftersom den då kan skära sig. Ett proteinberikningspulver är bra att använda för
att öka proteininnehållet.
• Ta en klick vispgrädde, crème fraiche, yoghurt, kvarg eller glass i maten eller till efterrätten.
• Välja tilltugg som ger mycket energi och/eller protein till exempel avokado med gräddfil, korvbitar, osttärningar med hög fetthalt, ägghalvor, köttbullar, rotfruktschips, frön
av olika slag eller oliver.
• Välja något proteinrikt livsmedel som till exempel ägg, mjölkprodukter, kött, fisk eller
bönor vid varje måltid, även mellanmål.
• Vid undernäring är det ibland lättare med dryck än mat. Nedan finns recept på en
yoghurtdrink som kan erbjudas som mellanmål.
DRINK MED SMAK AV BÄR – 1 portion
•
1 dl mild naturell yoghurt, 3 % fett
•
¼ dl vispgrädde
•
2 tsk rapsolja med mild smak
•
2 msk naturell kvarg, med minst 9 % fett
•
½ dl frysta eller färska bär4 utan socker
Mixa alla ingredienserna helt släta. Smaksätt vid behov
med icke energigivande sötningsmedel1
Innehåller 280 kcal, 8 g protein och 9 g kolhydrater per portion = ca 1 ¾ dl
VAL AV DRYCK
Vatten, mineralvatten, kaffe, te och buljong påverkar inte blodsockret. Ett glas mjölk eller
lättöl går också bra som måltidsdryck. ”Sockerfria” drycker som innehåller högst 0,5 g
kolhydrater per 100 ml påverkar inte heller blodsockret nämnvärt. Juice, saft, läsk och
cider innehåller stora mängder kolhydrater i form av naturligt och/eller tillsatt socker
och påverkar blodsockret och är därför mindre lämpligt.
KOSTTILLÄGG
Det finns näringsdrycker och berikningsprodukter som ger extra näring och energi, som
vid behov kan ordineras av dietist eller sjuksköterska. Vid diabetes ska de sorter som har
ett relativt lågt kolhydratinnehåll väljas, högst 13 g kolhydrater per 100 g näringsdryck.
Det finns även proteinberikningspulver som kan blandas i drycker och lagad mat.
MATENS PÅVERKAN PÅ BLODSOCKRET
Målsättningen är att täcka energi- och näringsbehov samt att uppfylla vårdtagarens mål
för blodsockervärden. Ur behandlingssynpunkt accepteras oftast ett högre blodsocker hos
äldre än hos yngre. Målvärdet anges av vårdtagarens läkare eller diabetessköterska. Då det
är individuellt hur mycket blodsockret påverkas är det viktigt att se till varje måltid, samt
helheten över dagen.
aspartam, acesulfam-K, sackarin, cyklamat. 2Se recept ovan. 3Av hänsyn till livsmedelssäkerhet ska
endast kvalitetsstämplade svenska ägg användas. 4Bär kan behöva kokas då vissa sorter visat sig innehålla
bland annat norovirus (orsakar vinterkräksjuka). Aktuell information – livsmedelsverket.se
1
För vissa kan det bli för mycket med både lingonsylt, måltidsdryck och dessert till maten
trots att man använder diabetesanpassade alternativ – då kan man behöva välja bort någon
del i måltiden eller anpassa den medicinska behandlingen. Det går ofta bra att äta en liten
kaka t.ex. en skiva sockerkaka eller ett småbröd som fika någon gång i veckan. Regelbunden blodsockermätning ligger till grund för att utvärdera blodsockret. Vid önskemål av
sötning i kaffe och te, använd i första hand sötningsmedel1.
Om blodsockret är för högt utsöndras sockret via njurarna och urinen. Kroppen kan då
inte tillgodogöra sig all energi från maten. Den medicinska behandlingen måste justeras
för att sockerutsöndringen ska minska. Tänk på att ett högt blodsocker kan ge viktnedgång och kräva ökad mängd insulin. OBS! Läkemedel och vissa sjukdomar kan påverka
blodsockret trots att vårdtagaren äter som tidigare.
Höga blodsockervärden behöver inte alltid bero på kosten – det kan finnas många faktorer
att se över om blodsockret är svårreglerat. Ta reda på om vårdtagaren har en pågående
infektion, är i efterförloppet av en operation, har sovit dåligt, är stressad eller orolig, har
smärta eller har börjat äta mindre än vanligt innan några ändringar i kosten görs.
VIKTIGT MED GOD MUNVÅRD
Hos vårdtagare med många läkemedel som t ex hos äldre är det vanligt med muntorrhet.
Diabetessjukdomen i sig kan också medföra muntorrhet vilket i sin tur ökar risken för
karies och infektioner. Kontakta gärna tandhygienist för råd.
ANDRA KOSTPROBLEM
Det kan finnas andra kostproblem vid diabetes som t.ex. gastropares och/eller njursjukdomar som kräver specialkost. Ta kontakt med dietist för kostråd.
LÄNKAR FÖR MER INFORMATION
• Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen,
socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-9-2
• Livsmedelsverket, livsmedelsverket.se
• Kunskapsbank för geriatrik, kcgeriatrik.se – välj Nutrition
Producerad av Dietisterna inom Geriatrik i Skåne (DiGiS),
Kunskapscentrum för geriatrik och dieitister inom Region Skåne,
november 2014. Reviderad november 2016. Granskad av
dietisterna, endokrinologi, Skånes universitetssjukhus.
Foto: Colourbox
