2001-05-16
Beslutsstöd vid läkemedelsförskrivning
Projektarbete i medicinska informationssystem
Li Hallgren
Leili Lind
Jon Svensson
2001-05-16
________________________________________________________________________
Li Hallgren, Leili Lind, Jon Svensson, IMT, LiU
1(7)
2001-05-16
Inledning
Läkemedelshanteringen är komplex och intar en central roll inom vården. Stora krav
ställs på patientsäkerhet och kvalitetssäkring. Grundrutinerna är noggrant reglerade i lagar
och förordningar.
De stora förändringarna inom ramen för läkemedelsförmånen och
läkemedelskommittéernas verksamhet har gjort att behovet av beslutsstöd och
uppföljning av läkemedelsval på ett annat sätt än tidigare uppmärksammas. De
rekommendationer som kommer att styra användandet av läkemedel måste på ett helt
annat sätt än tidigare vara kopplat till kliniska situationer och upplevas som relevant av
både förskrivare och ekonomiskt ansvariga.
Mot bakgrund av detta pågår sedan 1998 forskningsprojektet ”Beslutsstöd vid
läkemedelsförskrivning” vid institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet.
Detta projektarbete i kursen ”Medicinska Informationssystem” ingår som en del i
forskningsprojektet.
Syfte
Syftet med projektarbetet har varit att ta reda på om Spriterms läkemedelsinformation kan
användas som en komponent i ett beslutstödssystem för läkemedelsföreskrivning.
Metod
Denna rapport bygger på vårt projektarbete som har utförts mellan september år 2000 och
februari år 2001. I projektet har vi studerat intervjuer med sjukvårdspersonal, använt
Spriterm version 2.17, implementerat en prototyp för läkemedelsbeskrivning samt
utvärderat denna.
Vi har haft till gång till följande resurser: Spriterm version 2.17, Visual
Basic och ett så kallat Software Developer’s Kit. Dessutom har vi haft hjälp
av en systemutvecklare (Göran Andersson) på Spriterm.
Bakgrund
Första delen av detta avsnitt beskriver lite om ett projekt, ”Beslutsstöd vid
läkemedelsförskrivning”, som pågår vid institutionen för medicinsk teknik, Linköpings
universitet. Därefter beskrivs Spriterm, vad det är för något och varför det har utvecklats,
och till sist beskrivs lite utförligare hur vi har gått till väga i projektkursarbetet.
Behovet av läkemedelsstöd
Vid institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet, pågår sedan 1998 ett
forskningsprojekt ”Beslutsstöd vid läkemedelsförskrivning”, med syftet att genom
utveckling och test i en reell miljö med efterföljande utvärdering, undersöka möjligheten
till ett stöd för läkemedelsförskrivning baserat på bl.a. läkemedelskommittéernas
rekommendationer, medicinsk expertis och SBU koncensusrapporter. Inom detta projekt
kommer användbarheten hos olika informationskällor och stödsystem att analyseras ur
både innehållsmässig och teknisk synpunkt. En prototyp av stödsystemet ska konstrueras
och sättas i testdrift samt utvärderas. Systemet ska bygga på integration mellan olika
kunskapsbaser och regelbaserat beslutsstöd samt hypertext, och stödja utsökning av
relevant och aktuell information ur ingående databaser, baserat på aktuell
problemställning. Medicinskt avgränsas projektet till specifika problemställningar inom
reumatologi.
________________________________________________________________________
Li Hallgren, Leili Lind, Jon Svensson, IMT, LiU
2(7)
2001-05-16
Vårt projektkursarbete, som har resulterat i en applikation, ingår som en direkt del av
projektet ”Beslutsstöd vid läkemedelsförskrivning”, där vi har fokuserat på att undersöka
Spriterms möjligheter. Till att börja med tog vi del av intervjuer som gjorts med st-läkare
och sjuksköterska vid reumatologkliniken i Kalmar i januari 2000 inom ”Beslutsstöd vid
läkemedelsförskrivning”. Syftet med detta var att förstå vilka problem och behov av
läkemedelsstöd som finns idag.
Spriterm
Spriterm är en term- och faktadatabas som kan användas som en gemensam stödtjänst i
andra informationssystem. Den kan också användas som ett elektroniskt uppslagsverk för
vårdgivare. Målet med Spriterm är att göra det snabbare och lättare för sjukvårdspersonal
att söka information som de behöver i sitt arbete.
Spriterm, som har ett standardiserat gränssnitt för att kunna kommunicera med andra
informationssystem, har tagits fram för att kunna förse hälso- och sjukvårdens
informationssystem med gemensamma grundläggande termer, och för att sovra och göra
informationen mer entydig och lättbegriplig.
Term- och faktadatabasen Spriterm består av ett antal källor. Informationssökning i
Spriterm kan antingen ske i hela databasen eller i bara en speciell källa. Spriterm version
2.17 innehåller ungefär 25 stycken källor, bl.a. FASS som innehåller en förteckning över
humanläkemedel, samt apotekets varuregister. Övriga källor se appendix A.
Det finns stora möjligheter att utveckla och ”skräddarsy” egna applikationer i
Spritermdatabasen med hjälp av Spriterms utvecklingspaket ”Developer’s Kit”, en cdskiva med källkod, komponenter, kodexempel och annat. I vår applikation görs sökning
framförallt i källorna ATC och FASS i Spriterm. I en vidareutveckling av projektet kan
t.ex. källorna Läkemedelsmonografier och Behandlingsrekommendationer bli aktuella.
Arbetets gång
Vårt projekt har i stort sett följt de fem nedanstående punkterna:
Läst intervjuer med sjukvårdspersonal.
Studerat Spriterm version 2.17 samt Spriterms kodexempel ”ettan”, ”tvåan” och
”trean”.
Beslutat vad vi vill att en prototyp ska innehålla (utformat en kravspecifikation)
Implementerat en prototyp
Utvärderat prototypen
Namnförklaringar
ATC kod – Kod för läkemedel. Finns ATC-kod i FASS, Apotekets varuregister,
Läkemedelsmonografier, samt Monografiernas innehållsförteckning. Dessa fyra ska
vara lika för ett läkemedel.
SBU – Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering
Kravspecifikation
Kortfattat består vår kravspecifikation av att implementera ett beslutstödssystem för
läkemedelsförskrivning, där systemet letar rätt på de läkemedel som kan användas vid ett
visst symtom hos patienten. Det ska framkomma vilka av dessa läkemedel som
interagerar med läkemedel som patienten redan står på.
________________________________________________________________________
Li Hallgren, Leili Lind, Jon Svensson, IMT, LiU
3(7)
2001-05-16
Beslutstödssystemet består av tre delar (se Figur 1):
En patientdatabas som innehåller patientens personnummer, namn och läkemedel
som patienten för närvarande står på.
Spriterm
Visual Basic applikation
Pnr
Inmatning:
Pnr och symtom
Patientdatabas
Ut:
Föreslagna preparat.
Varning om preparatet
interagerar med
preparat som patienten
redan går på.
VisualBasicapplikation
Preparat som patienten
använder
Preparat, interaktioner,
biverkningar, pris
Symtom
Spriterm
(FASS, apotekets
varuregister mm.)
Figur 1: Beslutsstödssystemets tre delar
Användaren ska kunna mata in patientens personnummer och patientens huvudsymtom.
Utmatningen är alla läkemedel som kan användas mot detta symtom och länkar till
beskrivningar av dessa. Om ett föreslaget läkemedel interagerar med ett läkemedel som
patienten står på skall en varningssymbol visas i samband med länken till detta
läkemedel.
Utveckling av applikationen
Nedan beskrivs vilket språk vi har använt och varför vi valde detta. Dessutom beskrivs
samarbetet med Spriterms utecklingsavdelning
Programmeringsmiljö
Då avsikten var att utveckla en applikation där användargränssnittet var mycket viktigt
beslutade vi oss för att använda Microsoft Visual Basic®, vilket är ett mycket bekvämt
verktyg för att enkelt utveckla snygga program. Visual Basic är dessutom det vanligaste
programmeringsspråket for enklare applikationer i industrin. Ingen av oss hade någon
erfarenhet av utvecklingsmiljön, men då Jon var bekant med Visual Studio, och Visual
Basic är relativt intuitivt att använda, så var det inga större problem.
________________________________________________________________________
Li Hallgren, Leili Lind, Jon Svensson, IMT, LiU
4(7)
2001-05-16
Hjälp av Spriterm
För att inte utföra arbete i onödan tog vi kontakt med Spriterms utvecklingsavdelning och
bad dem förklara hur deras databas var uppbyggd och hur den fungerade. Det hela
resulterade i att Jon åkte upp till Spriterms kontor i Stockholm och fick en dags mycket
givande undervisning. Eftersom vi kunde använda en del av den kod de redan
implementerat och bara bygga på med några egna funktioner, sa kom vi ganska snart
igång och lyckades skapa något som fungerade.
Vad vi har gjort
Vårt beslutstödsystem består av tre delar, varav vi själva har implementerat två. Vårt
huvudprogram är en Visual Basic-applikation som består av ett gränssnitt mm. En
patientdatabas är implementerad, och tredje delen består av Spriterm.
Patientdatabasen, som är en Accesdatabas, består av patientens personnummer, namn,
telefonnummer, adress och vilket läkemedel patienten står på för närvarande.
Patientdatabasen är endast implementerad för att kunna användas som testverktyg till vår
huvudprogram. I dagsläget går det bara att skriva ett läkemedel för varje patient.
Vårt huvudprogram som är implementerat i Visual Basic fungerar som ett beslutsstöd vid
läkemedelsbeskrivning. Programmet består av ett gränssnitt och funktioner som i
Spriterm letar reda på lämpliga läkemedel för en viss patient.
Gränssnittet består i stort sett av tre delar: en patientdatadel, en del för att kunna söka i
FASS och en del som visar upp Spriterms databas, se Figur 2.
Patientdata
Spriterms
FASS
databas
sökning
Figur 2: Gränssnittet
I patientdatadelen kan användaren skriva in en patients personnummer. Patientens namn
och preparat (de läkemedel som patienten står på för närvarande) kommer upp i en ruta,
under förutsättning att patienten finns i patientdatabasen. Läkemedlen står som
läkemedelsnamn, ATC kod, och ATC text.
I sökningsdelen söker användaren för närvarande på en indikation. I en sökruta skriver
användaren in det symtom som är aktuellt. Programmet letar i FASS efter det aktuella
sökordet. De läkemedel som programmet rekommenderar kommer upp i en ruta under
sökrutan. För att ett läkemedel ska komma med bland träffarna krävs det att sökordet står
tillräckligt nära ordet ”Indikationer” i FASS.
Alla resultaten kommer upp i sökrutan och för att ta reda på mer om ett läkemedel kan
användaren klicka på preparatets namn. Då kommer det i höger ruta upp information från
FASS om läkemedlet i fråga. Det är inte säkert att alla sökträffar verkligen passar in på
patientens sjukdom. Därför är det viktigt att användaren läser på om läkemedlet i den
högra rutan. Här finns samma information som det finns i bokformatet av FASS.
________________________________________________________________________
Li Hallgren, Leili Lind, Jon Svensson, IMT, LiU
5(7)
2001-05-16
Problem och möjligheter
Eftersom vår applikation är en prototyp och inte färdigutvecklad har det för närvarande en
del brister (t.ex. att det i dagsläget bara går att skriva ett läkemedel för varje patient).Det
finns också möjligheter att bygga på en del bra funktioner.
Nedan är några förslag på vad ett framtida läkemedelsbeslutsstöd ska kunna klara av:
Applikationen ger inte i dagsläget ett varningstecken om ett framsökt läkemedel
interagerar med ett läkemedel som patienten redan står på. Denna funktion bör
finnas i den färdiga applikationen.
Användaren ska förutom att kunna söka på indikation också kunna söka på
generiskt läkemedelsnamn. Denna funktion kan implementeras på liknande sätt
som funktionen ”sökning på indikation”.
Applikationen ska kunna ange priser på de olika läkemedlen.
Dessutom bör inte internadressen vara synlig, eftersom den inte fyller någon funktion.
Förutom ändringar i själva huvudprogrammet bör patientdatabasen göras om. Detta är
inte något vi har studerat ingående eftersom vi bara har använt oss av denna databas för
att kunna testa vår applikation.
Appendix A – Spriterm 2.17, källor
Tillgängliga källor i version 2.17
Källor
Käll-ID
Anestesi
Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) – Rekommendationer för registrering av
anestesiarbete. 1997
Arbetsterapi
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter – FSAs klassifikation av patientrelaterade
behandlingsåtgärder inom arbetsterapi. 1993
ATC
Apoteket AB – Delmängd av ATC motsvarande Apoteket AB:s Varuregister NLTS för
Datorjournalsystem 2000-04
Behandlingsrekommendationer
Läkemedelsverket -
FASS
Linfo Läkemedelsinformation AB – FASS '00. Läkemedel i Sverige. Förteckning över
humanläkemedel.
ICIDH
Socialstyrelsen - Svensk version av WHO:s internationella handikappklassifikation (1993)
Indragning av
läkemedel
Pressmeddelanden från Läkemdelsverket
KKÅ97
Socialstyrelsen – Klassifikation av kirurgiska åtgärder, 1997. Version 2000-01-01
Klinisk kemi
Svensk Förening för Klinisk Kemi – Svensk nomenklatur och koder för laboratorieundersökningar
inom klinisk kemi. 991022
KS55 (ICD7)
Kungl Medicinalstyrelsen - Klassifikation av sjukdomar, 1955. Sjätte upplagan
KS68 (ICD8)
Socialstyrelsen - Klassifikation av sjukdomar m m 1968. Fjärde upplagan
KS87 (ICD9)
Socialstyrelsen – Klassifikation av sjukdomar 1987. Systematisk förteckning
________________________________________________________________________
Li Hallgren, Leili Lind, Jon Svensson, IMT, LiU
6(7)
2001-05-16
KSH97 (ICD10)
Socialstyrelsen – Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem. 1997. Version 2000-01-01.
Systematisk förteckning.
KSH97-F
Socialstyrelsen – Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem, 1997. Fördjupningskoder. Version
2000-01-01.
KSH97-P
Socialstyrelsen – Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem, 1997. Primärvård. Version
990101.
KÅP
Socialstyrelsen – Klassifikation av åtgärder inom primärvård. 1998.
LMÅ98
Socialstyrelsen – Lista medicinska åtgärder. 1998. Version 2000-01-01
Lokala termer
Regioner, landsting m fl –
Läkemedelsmonografier
Läkemedelsverket –
Medicinsk
mikrobiologi
Föreningen för Medicinsk Mikrobiologi. Svenska kommittén för laboratoriemedicinsk
standardisering (SE-KLS) – Svensk version av nomenklatur och koder för
laboratorieundersökningar. 991018
Radiologi
Socialstyrelsen – Klassifikation av radiologiska åtgärder, 1991
RAF
RAF & RAF-M (Referensgruppen för Antibiotikafrågor och dess Metodgrupp) – Antibiotika - RAF's
sammanfattningar
Sökord
(Administrativa sökord samt sökord för arbetsterapeuter, dietister, kuratorer, logopeder,
sjukgymnaster. 1998, sjuksköterskor - VIPS omvårdnadstermer, 1999)
Varuregister
Apoteket AB – Apotekets Varuregister NLTS för Datajournalsystem, 2000-04
VPA
Landstingsförbundet – Vård- och patientadministrativa termer. 1998
________________________________________________________________________
Li Hallgren, Leili Lind, Jon Svensson, IMT, LiU
7(7)
