Patientinformation Patientinformation

Patientinformation
Anvisningar och beskrivning
av implanterbara
elkonverterare-defibrillatorer (ICDn)
Med hälsningar, från din läkare och
St. Jude Medical ber att få tacka arytmikonsulterna
James G. Porterfield, M.D., och Linda M.
Porterfield, Ph.D., vid Methodist Central Hospital
and University, Tennessee, Memphis, för deras
bidrag till denna handbok, i vilken vissa delar
baseras på deras interaktiva dataprogram “Know
Your Defibrillator”.
För information om indikationer, varningar och försiktighetsåtgärder,
biverkningar samt kontraindikationer ber vi dig kontakta St. Jude Medical
eller studera den tekniska manualen för enheten.
Du är inte ensam.
Många människor lider av hjärtsjukdomar. Detta
visar sig ofta i form av hjärtklappning som kan
leda till att hjärtats normala pumprörelser upphör
(hjärtstillestånd). Sådan här hjärtklappning kallas
arytmi. Din läkare har talat om för dig att du har
arytmi.
Arytmi kan behandlas på flera olika sätt. I detta
häfte beskrivs en av de senaste behandlingsmetoderna: ICD (implanterbar elkonverterar-defibrillator).
En ICD påminner mycket om en pacemaker.
Du kanske redan känner till att en pacemaker kan
stimulera långsam hjärtfrekvens till att bli
snabbare. Funktionen hos en ICD är den direkt
motsatta. Den åstadkommer nämligen att alltför
snabb hjärtfrekvens blir långsammare. Vissa
ICD-enheter kan utföra båda dessa funktioner.
Dessa apparater skyddar nu väsentliga livsfunktioner hos tusentals människor över hela världen.
Du och din läkare kanske bestämmer er för att
använda en ICD som ett led i din behandling.
Vi på St. Jude Medical vill att du skall ha ett bra
beslutsunderlag innan du fattar ditt beslut.
Därför har vi sammanställt denna handledning
som ger information om hur en ICD fungerar och
hur den kommer att påverka ditt liv.
Du har säkert frågor som inte besvaras i detta
häfte. Då uppmanar vi dig att diskutera dem med
din läkare och din sköterska eftersom de samarbetar med dig beträffande din hälsa och därför
är din bästa informationskälla.
Innehållsförteckning
Du är inte ensam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Ett friskt hjärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Arytmi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Några grundläggande fakta om ICD . . . . . . . 7
Risker och fördelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Implantering av ICD-system . . . . . . . . . . . . . 16
Utskriven från sjukhuset . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Elektromagnetiska störningar (EMI) . . . . . . 23
Allmänna försiktighetsåtgärder . . . . . . . . . . 24
Att lära sig leva med hjärtsjukdom . . . . . . . 32
Läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Kost och näring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Motion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
i
Sexualliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Anteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
ii
Ett friskt hjärta
Varför sägs det ibland att hjärtat är en “pump”?
Hjärtats funktion är att föra runt blod i kroppen.
Blodet innehåller syre vilket krävs för att olika
organ och vävnader skall kunna utföra sina funktioner. Blodcellerna syresätts i lungorna och
hjärtat pumpar ut detta syrerika blod i resten av
kroppen.
Hur ser hjärtat ut?
Som framgår av Bild 1 har hjärtat fyra olika rum.
När hjärtat är i vila fylls dessa rum med blod. Med
varje hjärtslag trycker hjärtat ut blodet i kroppen.
Höger
förmak
Vänster
förmak
Höger
kammare
Vänster
kammare
Bild 1. Ett typiskt hjärta
1
Hur ofta slår hjärtat?
Ett normalt hjärta har en hjärtfrekvens på 60 till
100 slag per minut.
När du motionerar, blir upphetsad eller utsätts för
stress behöver kroppen mer syre. Då slår hjärtat
snabbare, i takt med syrebehovet. Hur snabbt
hjärtat slår regleras från ett litet område i hjärtats
förmak. Detta område är hjärtats “naturliga
pacemaker” och kallas sinusknutan. Den avger en
elektrisk signal som leder till att hjärtat dras
samman. Av Bild 2 framgår var sinusknutan är
belägen.
Sinusknutan
Bild 2. Sinusknutan
2
Arytmi
Vad är orsaken till arytmi?
En arytmi är en hjärtfrekvens, vilken som helst,
som är “onormal.” Den kan betraktas som
onormal om den är för snabb, för långsam eller
startar på något annat ställe i hjärtat utom i sinusknutan.
Vad orsakar olika slags arytmi?
Bradykardi
Skador på sinusknutan eller blockering av dess
elektriska signal kan leda till att hjärtfrekvensen
blir för långsam. Detta kallas bradykardi.
En person som lider av bradykardi kan känna sig
mycket trött eftersom kroppen inte får tillräckligt
med syre. Det kan också hända att personen har
yrsel eller känner sig förvirrad. En pacemaker
korrigerar bradykardi genom att öka hjärtslagen
till en mer normal frekvens.
3
Kammartakykardi
Ibland kan hjärtat slå för snabbt. Detta är en allvarlig hjärtsjukdom som kallas kammartakykardi
eller ventrikeltakykardi (VT). Som framgår av Bild
3 orsakas VT av signaler som sänds från hjärtats
kammare i stället för från sinusknutan. Under ett
VT-tillstånd slår hjärtat så snabbt att hjärtrummen
inte fylls helt med blod mellan varje slag. Därför
pumpas mindre blod och syre genom kroppen,
vilket leder till yrsel, svimningsanfall eller t.o.m.
hjärtstillestånd.
Läkare och specialistutbildad ambulanspersonal
kan stoppa VT med medicin eller elchocker.
Ibland återgår hjärtat till naturlig hjärtfrekvens
utan behandling.
Sinusknutan
Bild 3. Kammartakykardi
4
Kammarflimmer
Den allvarligaste typen av arytmi är kammarflimmer eller ventrikelflimmer (VF). Som framgår
av Bild 4 sänds ett mycket stort antal elektriska
signaler från hjärtats kammare vid VF. Dessa
signaler gör att hjärtat “vibrerar” i stället för att
dras samman på normalt sätt, varför mycket lite
blod förs ut i kroppen. En person som drabbas av
VF förlorar mycket snabbt medvetandet.
En elektrisk chock (defibrillering) måste ges omedelbart för att återställa normal hjärtrytm. Detta
kan åstadkommas med en ICD eller en extern
defibrillator.
Bild 4. Kammarflimmer
5
Andra hjärttillstånd
Förutom att slå för snabbt eller för långsamt kan
hjärtat även slå oregelbundet. Exempelvis kan ena
sidan av hjärtat dras samman tidigare än den
andra. När detta inträffar börjar pumpmekanismen att svikta. Blod och syre tillförs inte
kroppen tillräckligt snabbt. Vätska tränger tillbaka
upp i lungorna och till andra delar av kroppen och
orsakar en ansamling liknande en trafikstockning.
Denna återgång av vätska kan leda till ett allvarligt
tillstånd kallat kronisk hjärtinsufficiens. Detta
tillstånd behandlas normalt med läkemedel, men i
vissa fall kan en speciell ICD användas.
6
Några grundläggande fakta om ICD
Vad är en ICD?
ICD betyder implanterbar elkonverterardefibrillator. ICD kallas även “pulsgenerator”.
Med elektroniska kretsar övervakar en batteridriven ICD hjärtats rytm och och ger behandling
vid behov. Denna behandling består av elektriska
impulser som levereras till hjärtat. ICD-enheten
ansluts till hjärtat med kablar eller elektroder.
En ICD har normalt antingen en eller två elektroder i hjärtats högra del. Vissa ICD:er från
St. Jude Medical™ har tre elektroder: en i höger
förmak, en i höger kammare och en på vänster
kammare. Dessa elektroder hjälper höger och
vänster kammare att slå samtidigt (resynkronisering av hjärtslag).
7
Ett exempel på ICD med elektroder visas i Bild 5.
System med elektroder
för avkänning/pacing
Pulsgenerator
System med elektroder för defibrillering
Bild 5. Ett ICD-system med en elektrod
Vilken funktion har en ICD?
En ICD korrigerar snabba, onormala hjärtrytmer
genom att kontinuerligt övervaka hjärtat och ge
behandling för att stoppa en onormalt hög hjärtfrekvens, t.ex. VT eller VF som beskrivits tidigare i
detta häfte. Även om den främsta uppgiften är att
sakta ned alltför snabba hjärtfrekvenser kan
8
många ICD-enheter även behandla långsamma
frekvenser. Detta gör de genom att sända små
elektriska impulser till antingen kamrarna eller
förmaket eller till både kammare och förmak.
I detta fall gör ICD-enheten samma jobb som en
pacemaker.
Läkaren ställer in din ICD så att den uppmärksammar hjärtfrekvenser som kan vara skadliga för
dig. När ICD:n känner av att du har en arytmi
skickar den elektriska impulser till hjärtmuskeln
via elektroderna. De elektriska impulserna gör att
hjärtat arbetar långsammare så att hjärtslagen
återgår till en mer normal frekvens.
Varför behöver jag en ICD?
En ICD är avsedd för personer som har onormalt
hög hjärtfrekvens, vilket kan leda till svimningsanfall eller hjärtstillestånd. Ibland går det att
reglera dessa snabba hjärtfrekvenser med enbart
läkemedel, men om inte det fungerar kan läkaren
välja att använda en ICD. Längre fram i detta häfte
finns mer information om läkemedel.
9
Hur kommer jag att känna av behandlingen?
Vissa arytmier går lätt att korrigera med ett antal
mycket små elektriska impulser. Denna typ av
behandling kommer du troligen inte ens att
märka. För att stoppa andra, mycket snabba hjärtfrekvenser kan en större energipuls (elchock)
behöva ges. En elchock beskrivs av vissa
ICD-patienter som ett snabbt tryck eller slag mot
bröstet. Hur kraftigt detta tryck känns bestäms av
hur stark elchocken är och hur din kropp reagerar
på denna. Elchocker med lägre energi kan ge
upphov till mindre intensivt tryck. Eventuella
obehag i samband med behandling med elchocker
är snabbt övergående.
Hur ofta ger en ICD behandling?
Det varierar mycket från patient till patient,
beroende på tillståndet hos patientens hjärta.
Vad gör jag om jag får en elchock?
Läkaren ger dig anvisningar om åtgärder som du
skall vidta om du får en elchock. Normalt vill
läkaren bli underrättad om du känner av två eller
flera elchocker inom loppet av ett dygn.
10
Viktigt! Följ din läkares anvisningar om vad du
skall göra om du får en elchock.
Vad händer efter det att en ICD implanterats?
Läkaren ger dig ett tidsschema för kontroller.
Dessa kontroller är inte smärtsamma och tar bara
några minuter. Med ledning av dem kan läkaren
avgöra om din ICD fungerar ordentligt och hur
mycket energi som finns kvar i batteriet. Kontrollerna ger även information om hur ofta din
ICD har känt av ett hjärtrytmproblem och skickat
elektriska impulser till hjärtat.
När din ICD har implanterats får du ett ID-kort
med information om ICD:n. Förvara alltid kortet i
plånboken eller bär det med dig. Visa kortet i en
nödsituation, om du läggs in på sjukhus, om du får
en ny läkare eller tandläkare eller om du behöver
styrka att du har en ICD. Du kan få en ansökningsblankett för ett Medic Alert® identitetsemblem. Medic Alert Foundation utfärdar ett
ID-emblem till personer med medicinska
problem. Om du blir sjuk och behöver akut vård
talar emblemet om för sjukhuspersonalen att du
har en ICD. Ha alltid ditt Medic Alert-armband
11
eller halsband på dig. Kontakta Medic Alert
Foundation via telefon: +1 209 668 3333
(888-633-4298 inom USA) för mer information.
Varför vibrerar en ICD?
Vissa ICD har inbyggd vibrerande patientsignal,
som aktiveras under vissa omständigheter. Om du
känner att din ICD vibrerar ska du kontakta din
läkare.
Vad händer när batteriet tar slut?
En ICD räcker normalt i tre till sex år. Hur länge
en ICD kan användas beror på hur ofta den utför
behandling. När batteriet är nästan slut måste hela
ICD-enheten bytas ut. Ett snitt görs där din
nuvarande ICD är placerad varefter den byts ut
mot en ny. Detta går i allmänhet snabbt och du
behöver förmodligen bara stanna på sjukhuset en
kortare tid. En ICD kan bytas ut ett obegränsat
antal gånger. När en ICD byts ut behålls vanligen
elektroderna, men de testas för att säkerställa att
de fungerar som de ska.
12
Risker och fördelar
Vilka är fördelarna med att ha en ICD?
Den största fördelen med en ICD är att den kontinuerligt känner av hjärtats rytm och automatiskt
behandlar arytmier som uppstår. Om din arytmi
är mycket farlig kan denna behandling rädda ditt
liv. Många patienter upptäcker desutom att
symptom såsom yrsel och svimningstendenser
lindras efter att de skaffat en ICD. Vissa patienter
behöver inte längre någon medicin mot arytmi.
En ICD ger många patienter större “sinnesfrid.”
De känner sig trygga eftersom de vet att ICD:n
automatiskt behandlar deras arytmier.
Om hjärtkamrarna inte slår samtidigt kan vissa
ICD-enheter ge “ventrikulär resynkroniseringsbehandling” för att hjälpa ditt hjärta pumpa blod till
din kropp på ett mer effektivt sätt.
Du själv kanske upplever andra fördelar med en
ICD. Din läkare är den som bäst kan hjälpa dig att
förstå dem.
13
Vilka är riskerna med att ha en ICD?
Din läkare är också den som bäst kan informera
dig om riskerna med att skaffa en ICD. Ta upp alla
frågor du har och diskutera eventuell oro som du
kan känna. Några möjliga risker med
ICD-behandling tas upp nedan.
Att implantera en ICD innebär samma risker som
vilken annan operation som helst. En mycket liten
andel av ICD-patienterna utvecklar en komplikation på grund av implantationen. Det kan vara
en infektion, en reaktion på ett läkemedel som
använts under operationen, blodförlust eller
skador på blodkärl, hjärtvägg eller andra organ.
Efter operationen kommer du att vara trött och
känna ett visst obehag. Du mår allt bättre i takt
med att du tillfrisknar efter ingreppet. Vissa
patienter fortsätter dock att känna ett visst obehag
där ICD:n har implanterats.
När din ICD har implanterats är det viktigt att du
följer vissa säkerhetsföreskrifter. Din läkare
kommer att gå igenom dessa med dig. Du bör
också läsa igenom hela detta häfte och särskilt
uppmärksamma meningar som är märkta med
ordet “Varning!” eller “Viktigt!” De innehåller
viktig information om din säkerhet.
14
När en arytmi uppstår kanske en ICD-behandling
inte får den att upphöra, eller också kan arytmin
förvärras av behandlingen. I båda fallen ger ICD:n
en kraftigare behandling för att försöka få arytmin
att upphöra. ICD-enheten kanske inte alltid lyckas
eliminera arytmins samtliga symptom. Du kan
fortfarande känna dig yr eller förvirrad och du kan
svimma.
15
Implantering av ICD-system
Hur görs själva operationen?
Du kommer att vara under narkos när operationen pågår. När du är nedsövd kommer läkaren
att göra två snitt. Syftet med det första snittet är att
implantera en eller flera elektroder. En ände av
elektroden går till hjärtat. Den andra ansluts till
din ICD.
Med det andra snittet skapas ett utrymme eller
“ficka” under huden för ICD-enheten. Sedan
ansluter läkaren elektroderna till ICD-enheten.
Läkaren placerar ICD-enheten i fickan så att den
sitter stadigt.
När elektroderna anslutits utförs funktionsprov
på systemet för att fastställa att det fungerar.
När funktionsprovet är klart sys snitten samman
och du förs till uppvakningsavdelningen.
Bild 6 visar några snitt som är vanliga vid implantation av elektroder och ICD-enheter.
16
Transvenöst
(bildar även
ficka för ICD)
Sternotomi
Subxifoid
Bukficka för ICD
Bild 6. Snitt som ofta används vid implantering av
ICD-system
Vilka kirurgiska ingrepp används oftast för att
implantera elektroder?
Transvenöst: Transvenös betyder “genom ven”.
Denna typ av operation används för elektroder
som placeras inne i hjärtat. Läkaren gör ett litet
17
snitt nära nyckelbenet och för in elektroderna
genom en ven och in i hjärtat.
Torakotomi: Detta är en allmänt uttryck som
används för att beskriva många olika slags operationer i bröstkorgen. Torakotomi används för att
placera “patch”-elektroder utanpå hjärtat. Dessa
elektroder har tunna ovala anläggningsytor som
består av gummi och metallnät. Operationerna
som beskrivs nedan är liknande operationer.
Skillnaden ligger i var snittet görs någonstans.
Sternotomi: Vid denna operation görs snittet över
bröstbenet, även kallat sternum. Denna typ av
operation används ofta vid bypass-operationer i
kranskärl och vid hjärtklaffsoperationer.
Subxifoid: I denna operation görs snittet något till
vänster om bröstbenet.
Vilken operationsmetod som väljs beror på
hjärtats tillstånd, eventuella tidigare kirurgiska
ingrepp i bröstkorgen, din anatomi och andra
faktorer.
Hur är det att vara nyopererad?
När du vaknar upp efter narkosen kommer du nog
att vara dåsig och känna ett visst obehag.
18
Du kommer att vara ansluten till ett instrument
som visar EKG (elektrokardiogram) för att
övervaka hjärtat och dess funktion. Ditt hjärta
kommer för övrigt att övervakas noga hela den tid
som du befinner dig på sjukhuset.
Nästa dag kommer du nog att vara på benen igen.
Varje patient återhämtar sig från operationen på
sitt sätt och därför bör du fråga läkaren hur lång
tid du kan behöva stanna på sjukhuset.
Innan du lämnar sjukhuset kanske läkaren provar
din ICD igen. För att vara säker på att
ICD-enheten fungerar kanske läkaren kommer att
låta enheten utföra en behandling, vanligen en
elchock. Under detta test kommer du eventuellt att
vara under lätt bedövning, men du bör kunna
känna elchocken.
Efter implantationen skall du återgå till dina
normala aktiviteter så snart du känner dig redo.
Du kanske känner dig lite trött eller öm i början,
så därför skall du återgå till dina normala rutiner
långsamt. Snart känns det nästan normalt igen.
19
Du måste genomgå regelbundna kontroller efter
att du skrivits ut från sjukhuset. Läkaren kommer
att ge dig information om hur ofta dessa kontroller
skall äga rum. När du kommer hem igen är det
bara att fortsätta ditt liv som förut. Du kommer att
känna dig starkare för varje dag som går och du
kan återuppta dina normala aktiviteter.
20
Utskriven från sjukhuset
Nedanstående förteckning påminner dig om
viktiga punkter.
1. Följ din läkares anvisningar för att återvända
till normala aktiviteter och rehabilitera hjärtat.
2. Ta gärna kontakt med läkaren om du eller din
familj finner det svårt att leva med eller bli
van vid ICD-enheten när du kommer hem.
3. Om du behöver medicin skall du ta den enligt
anvisningarna.
4. Följ läkarens anvisningar när du känner av en
elchock. Om du instruerats att ringa läkaren
när du känner av en elchock skall läkarens telefonnummer finnas lätt tillgängligt.
5. Gå till läkaren för regelbundna kontroller.
Läkaren lägger upp ett schema som du skall
följa. Om du ämnar resa bort eller flytta skall
du be läkaren om namnet på en läkare på destinationsorten som kan behandla dig och din
ICD.
21
6. Undvik häftig kroppskontakt med ICD-enheten. Undvik kontaktsporter, t.ex. brottning och
amerikansk fotboll. Rapportera eventuella
tecken på ömhet, svullnad eller rodnad nära
snitten till din läkare.
7. Bär alltid ID-kortet på dig. Du får ett identitetskort efter ICD-implanteringen. På detta
kort finns information om din ICD. Förvara
alltid kortet i plånboken eller bär det med dig.
Visa kortet i en nödsituation, om du läggs in på
sjukhus, om du får en ny läkare eller tandläkare
eller om du behöver styrka att du har en ICD.
8. Uppmana dina familjemedlemmar att lära
sig HLR (hjärtlungräddning). Detta är en
utmärkt metod för att rädda liv i nödsituationer.
9. Kontakta genast din läkare om ICD-fickan
smärtar, svullnar eller blir röd (oavsett om du
samtidigt har feber eller inte) eller om du känner hjärtklappning, yrsel eller svimningstendenser.
22
Elektromagnetiska störningar (EMI)
Kan elektromagnetiska störningar vara ett
problem för en ICD?
De flesta elektriska och mekaniska apparater
påverkar inte din ICD. Den har inbyggda skydd
mot normala störningar som du förmodligen råkar
ut för under dina dagliga aktiviteter. Men det finns
sådant som kan generera starka magnetfält eller
elektriska störningar och som kan påverka funktionen hos din ICD. Använd nedanstående information som riktlinjer och diskutera detta med din
läkare. Om du har fler frågor, kan du kontakta
Teknisk support på nedanstående telefonnummer.
Utanför Nordamerika (Sverige):
Telefon:
+46 8 474 4147
eller fax under normal kontorstid:
+46 8 760 5126
Nordamerika (USA):
Telefon:
+1 818 362-6822
eller fax:
+1 408 738-8352
23
Allmänna försiktighetsåtgärder
All elektrisk utrustning samt övriga apparater och
maskiner som du använder skall vara jordade och
i funktionsdugligt skick.
Låt inte magneter eller produkter som innehåller
magneter komma i närheten av din ICD.
Håll inte motordrivna maskiner och verktyg
närmare implantationsstället än absolut nödvändigt.
Vid arbete med verktyg och maskiner skall du vara
försiktig i situationer där du kan skadas om du blir
yr eller får en behandlingschock från din ICD.
Fråga din läkare om du är osäker på en viss typ av
utrustning eller maskin.
Hushållsapparater
Under förutsättning att de är i gott skick och
korrekt jordade är följande produkter säkra att
använda:
„ Köksmaskiner, inklusive mikrovågsugnar,
konservöppnare, mixers, brödrostar, elektriska knivar
24
„ TV-apparater, videobandspelare, datorer,
AM/FM-radioapparater, fjärrkontroller,
garageportöppnare
„ Större maskiner, inklusive tvättmaskiner och
torktumlare, elektriska ugnar, kylskåp, etc.
„ Elektriska filtar, värmedynor
„ Undvik att hålla följande produkter närmare
implantationsstället än absolut nödvändigt:
„ Handhållna apparater med motor, t.ex. hårtorkar och rakapparater
„ Lättare verktygsmaskiner, t.ex. borrmaskiner, bordssågar, etc.
„ Sändare för radiostyrda utrustningar eller
leksaker
Det är i regel säkert att arbeta i närheten av
maskiner med förgasarmotorer, t.ex. gräsklippare,
lövfläktar, motorfordon, etc, men exponera dig
inte i onödan för delar i tändsystem när dessa är
funktion.
Kontorsutrustning
De flesta kontorsmaskiner är säkra att hantera så
länge de är i gott funktionsskick och korrekt
25
jordade. Till dessa hör datorer, elektriska skrivmaskiner, faxmaskiner, personsökare och kopiatorer.
Säkerhetssystem
Metalldetektorer och stöldskyddssystem som
används på flygplatser, i affärer och på andra
ställen skapar elektromagnetiska fält som kan
störa din ICD.
Stöldskyddssystem, eller EAS-system (Electronic
Article Surveillance), som används vid
in/utgångar och kassor i affärer, bibliotek, banker,
etc, sänder ut signaler som kan påverka
ICD-enheter. Det är dock mycket osannolikt att
dessa system kommer att påverka din ICD. För att
ändå minimera risken skall du passera genom
sådana in/utgångar i normal takt och uppehåll dig
inte i dessa områden i onödan.
Metalldetektorer: Din ICD skadas inte när du
passerar genom valvgången till en metalldetektor.
Passera genom valvgången i normal takt och
uppehåll dig inte i dess omedelbara närhet. Ditt
ICD-system innehåller metall som kan utlösa
säkerhetssystemet på flygplatser. Om detta
inträffar skall du uppvisa ditt ICD-identitetskort
för säkerhetspersonalen. Om avsökning sker med
26
handhållen stav skall du uppmärksamma säkerhetspersonalen på att avsökningen måste
genomföras snabbt och att de inte skall hålla
staven över din ICD längre tid än absolut nödvändigt.
Industriell utrustning
Stora industrimaskiner, t.ex. generatorer och
elmotorer, genererar ofta kraftiga elektromagnetiska fält som kan störa din ICD. Undvik att
ställa dig vid stora motorer och annan elektromagnetisk utrustning. Kontrollera att utrustningen är
korrekt jordad innan du arbetar i närheten av den.
Medicinsk utrustning
Även om de flesta medicinska utrustningar inte
har någon inverkan på din ICD kan vissa utrustningar påverka dess funktion. Tala alltid om för
läkaren eller sköterskan att du har en ICD.
Du kan utan risk genomgå röntgenundersökningar, inklusive fluoroskopi, dental- och bröströntgen, datortomografi (CT) och mammografier.
Utrustning för dental ultraljudsrengöring skall
inte påverka din ICD.
27
Genomgå ej någon diatermisk procedur även om
din ICD är avstängd. Proceduren kan medföra
skador på vävnaden runt de implanterade elektroderna eller permanenta skador på ICD:n.
Du bör undvika magnetisk resonanstomografi
(MRT) och elektriska nerv-och muskelimpulsgivare (“TNS”).
Rekreation
Åkturer på nöjesfält skall inte påverka din ICD,
men var försiktig med sådana som genererar
kraftiga gnistor, t.ex. radiobilar.
De flesta solarier påverkar inte din ICD.
Vidrör inte antennen till en privat- eller amatörradio.
Bågsvetsning
På grund av de kraftiga elektromagnetiska fält som
skapas kan bågsvetsning störa din ICD. Här följer
28
några tips som hjälper dig att minimera störningar:
1. Bär handskar av icke-ledande material, t.ex.
läder (måste vara torrt), eldfast tyg eller
gummi. Se till att dina skor är torra och svetsa
inte i våt eller fuktig miljö.
2. Använd acetylen eller annan icke-elektrisk
svetsteknik när så är lämpligt.
3. Använd inte högre ströminställningar än nödvändigt.
4. Håll kablarna nära tillsammans genom att
tvinna dem runt varandra. Placera svetsaggregatet och strömkabeln på avstånd från dig.
5. Svetsa inte med upprepade korta intervaller
utan vänta cirka 10 sekunder efter varje svetstillfälle. Om det är svårt att starta en svetsfog på
en smutsig yta skall du inte dra elektroden i för
snabb takt utan vänta cirka 10 sekunder före
varje startförsök.
6. Avbryt genast svetsningen om du känner dig yr
eller svimfärdig. Lägg ned elektroden och flytta
dig från svetsutrustningen. Arrangera arbetsplatsen så att handtaget och elektroden inte faller ned på svetsgodset om du skulle tappa dem
29
på grund av ett yrselanfall. Av liknande skäl
skall du inte arbeta på stegar eller i trånga,
slutna utrymmen.
7. Arbeta inte ensam. Se till att det finns någon
annan person i närheten när du svetsar.
Kan jag använda min mobiltelefon?
Nya undersökningar tyder på att en mobiltelefon
som hålls nära en implanterad ICD (närmare än
15 cm) kan påverka defibrillatorns funktion. Detta
kan antingen bero på de radiosignaler som avges
från telefonen eller att det finns en magnet i
telefonen. Det är möjligt att en mobiltelefon kan
hindra din ICD från att ge behandling eller
påverka den så att den ger behandling när det inte
behövs. Den inverkan som en mobiltelefon har är
endast tillfällig. Om du flyttar telefonen bort från
ICD:n fungerar denna normalt igen.
Eftersom det finns så många olika slags mobiltelefoner och eftersom olika personer och deras
ICD-enheter regerar på olika sätt kan inte St. Jude
Medical ge rekommendationer som gäller för alla
30
patienter. Det går dock att formulera några
allmänna riktlinjer:
„ En ficktelefon skall hållas på minst 15 cm
avstånd från din defibrillator. Bärbara telefoner och andra slags mobiltelefoner använder
vanligen högre effekt än ficktelefoner. Telefoner som utstrålar mer än 3 watt skall hållas
på minst 30 cm avstånd från ICD-enheten.
Håll telefonen mot det öra som är på motsatt
sida av kroppen från den implanterade
enheten.
„ Vissa telefoner avger signaler när de slagits
PÅ men inte används (t.ex. i avlyssningseller vänteläge). Därför skall telefonen inte
bäras i en bröstficka eller i ett bälte som är
närmare än 15 cm från ICD-enheten. Förvara telefonen på den sida av kroppen som
är motsatt den sida där ICD:n finns.
Varning! Håll inte mobiltelefoner för nära
ICD-enheten. I annat fall kan dess funktion störas.
31
Att lära sig leva med hjärtsjukdom
Sjukdomen har inneburit en ändring i mitt liv.
Vad kan jag göra åt det?
Allvarliga hjärtsjukdomar
innebär en svår omställning,
både för kropp och själ.
Ibland kanske du känner dig
orolig, rädd, deprimerad
eller t.o.m. arg. Det finns
många olika metoder för att
komma till rätta med detta:
„ Prata med andra människor. Det känns ofta bättre när du kan tala
om dina känslor. Tala med din läkare, en sjuksköterska, en terapeut, någon i bekantskapskretsen, en familjemedlem eller en präst.
„ Tala med din läkare om att gå med i en diskussiongrupp. Om du pratar om dina erfarenheter med andra ICD-patienter känner
du dig inte ensam om dina problem.
„ Motionera regelbundet. Det är ett bra sätt att
minska stress samt bygga upp styrka och
självkänsla. Det är viktigt att prata med läka32
ren innan du börjar ett motionsprogram.
Längre fram i detta häfte finns mer upplysningar om motion.
„ Lär dig att slappna av. För mycket stress kan
vara mycket påfrestande och kan öka risken
för andra sjukdomar. Dessutom blir det svårare att sova och humöret blir lidande.
Ett bra sätt att slappna av är att sitta tyst med
slutna ögon i 20 till 30 minuter två gånger
om dagen. En kort tupplur varje dag eller en
långsam promenad varje morgon kan också
verka lugnande.
„ Sköt om dig. Undvik alkohol och koffein
samt sluta röka eftersom dessa vanor kan
förvärra oroskänslor och depressioner.
Patienten är min maka/ make/familje-medlem.
Hur kan jag hjälpa till?
Om patienten är en familjemedlem eller någon i
bekantskapskretsen är det helt naturligt att du också
känner oro och rädsla. Det finns mycket du kan
göra för att hjälpa er båda att klara av detta. Du kan
t.ex. lyssna när de behöver prata. Dina närstående
behöver få veta att du bryr dig om dem, men du
skall inte förneka att sjukdomen är allvarlig.
33
Läkemedel
Varför krävs det medicin mot arytmi om jag
redan har en ICD?
Läkemedel mot arytmi
kan fungera tillsammans med en ICD
för att göra det lättare
att stoppa en onormalt
hög hjärtfrekvens eller
för att göra detta
tillstånd mindre vanligt
förekommande.
Ungefär hälften av alla ICD-patienter tar
läkemedel mot arytmi.
Om jag behöver ta medicin mot arytmi, hur
länge måste jag fortsätta med det?
Arytmi kan behandlas, men försvinner vanligen
inte. Du måste troligen alltid ta läkemedel för din
sjukdom.
34
Jag har fått veta att doseringen för de läkemedel
jag tar mot arytmi kan behöva ändras
regelbundet. Hur görs det?
Läkaren kan anse det nödvändigt att öka eller
minska läkemedelsdoseringen. Du kanske även
behöver använda ett nytt läkemedel. Hjärtat
behöver övervakas noga när läkaren gör dessa
ändringar. Du måste därför läggas in på sjukhus.
Hur lång vistelsen på sjukhuset blir varierar från
patient till patient.
Vilka biverkningar kan medicinen medföra?
Varning! Sluta inte att ta ett eller flera läkemedel
mot arytmi utan läkares inrådan!
Varje läkemedel har något olika biverkningar.
Några av de vanligaste biverkningarna är mag-och
tarmbesvär, yrsel och utslag. Om något av dessa
symptom uppträder skall du kontakta läkaren som
då kommer att fastställa om dessa symptom beror
på andra orsaker. Du skall inte omedelbart ta för
givet att dessa biverkningar beror på läkemedlet
mot arytmi.
35
Går det bra att ta läkemedel mot arytmi
tillsammans med andra läkemedel?
Var noga med att berätta för läkaren om alla
läkemedel som du tar för närvarande. Informera
även läkaren om en annan läkare ordinerar ett nytt
läkemedel.
36
Kost och näring
Jag har redan en hjärt-sjukdom. Hjälper det om
jag ändrar mina kostvanor?
Det är aldrig för
sent att förbättra
sina kostvanor.
American Heart
Association (amerikanska hjärtförbundet)
rekommenderar en
kost med mycket fiber och lite fett, kolesterol och
salt. Matvaror med mycket fett och hög kolesterolhalt (t.ex. mejeriprodukter baserade på
helmjölk, mörkt kött och “skräpmat”) leder till
åderförkalkning - en mycket vanlig orsak till hjärtinfarkt och slaganfall. I matvaror med mycket
fiber finns det gott om vitaminer och mineraler.
Då känner du dig mätt och belåten med färre
kalorier.
37
Vilka matvaror innehåller mycket fiber?
Havregryn, färska grönsaker och frukt är bra
fiberkällor. Med fiber minskar du kolesterolhalten
i blodet och förhindrar förstoppning.
Hur mycket fett kan jag äta?
I allmänhet skall andelen mättade fetter vara
mindre än en tredjedel av det dagliga fettintaget 10 % av det dagliga kaloriintaget. Kost som innehåller mycket fett höjer kolesterolhalten i blodet
och kan leda till viktökning - båda bidragande
faktorer till hjärtsjukdomar. På de flesta förpackade matvaror anges fett-och kolesterolhalt
samt fiberinnehåll. Tala med läkaren om speciella
krav i din diet och ändringar som du kan behöva
vidta i dina kostvanor. Du kan få information från
en legitimerad dietist om hur du skall “äta bra för
hjärtat”.
Hur kan jag bäst reglera mitt intag av fett?
En varierad och balanserad kost i måttliga
mängder är en bra start. Du behöver inte sluta äta
mejeriprodukter och kött. Ät magert kött och
mejeriprodukter med låg fetthalt. Ät endast
38
matvaror med hög fetthalt, t.ex. chips och konditorivaror, vid speciella tillfällen.
Ät ej mättade fetter. Dessa finns oftast i rött kött,
helmjölksprodukter och mat som lagats med
palm- och kokosolja. I allmänhet kommer
mättade fetter från djur.
Ibland är det kanske inte alldeles klart att vissa
matvaror innehåller mycket fett. 30 gram av en
blandning av jordnötter och russin kan t.ex.
innehålla lika mycket fett som en småkaka.
Vilka matvaror innehåller mycket salt?
Salta rätter och matvaror med konserveringsmedel
har i allmänhet hög salthalt. Buljong, sojasås,
kallskuret kött, varm korv, chips, nötter och salta
pinnar har t.ex. alla hög salthalt. Salt kan förvärra
högt blodtryck och vattenretention. Att reducera
mängden salt i din kost är enkelt om du använder
livsmedel som på etiketten anges ha “låg salthalt.”
Fråga din läkare hur mycket salt som är lämpligt
för dig.
39
Vad påverkar hur friskt hjärtat är, förutom
kostvanor?
Det är många faktorer som bidrar till uppkomsten
av hjärtsjukdomar. Vissa saker kan du inte ändra
på, t.ex. kön, hudfärg, ålder, högt blodtryck och
ärftliga anlag. Du kan påverka andra faktorer, t.ex.
rökning, dåliga kostvanor och för lite motion. Om
du har högt blodtryck skall det kontrolleras regelbundet och du skall följa läkarens anvisningar för
att hålla blodtrycket under kontroll.
Varför är det farligt för en med hjärtsjukdom att
vara överviktig?
Om du är överviktig måste hjärtat arbeta hårdare.
Dessutom kan för hög vikt leda till högt blodtryck
och diabetes, vilket är skadligt för hjärtat. Om du
går ned i vikt blir hjärtat mindre ansträngt.
Om du bantar måste du gå ned i vikt långsamt,
helst ett kvarts till ett halvt kilo i veckan. Då är det
mer sannolikt att du kan hålla vikten nere.
Läkaren kan hjälpa dig med att lägga upp ett bantningsprogram.
40
Motion
Vilken slags motion kan jag ägna mig åt efter
operationen?
Efter operationen skall du
återuppta dina normala
aktiviteter så snart du
känner dig redo. Du
kanske känner dig lite
trött eller öm i början, så
därför skall du återgå till
dina normala rutiner
långsamt. Snart känns det
nästan normalt igen.
Läkaren kanske ger dig
speciella anvisningar för motion eller föreslår ett
hjärtrehabiliteringsprogram.
Det finns bara några få begränsningar när det
gäller motion som du måste komma ihåg. Du skall
t.ex. undvika kontaktsporter, t.ex. brottning eller
amerikansk fotboll, eftersom dessa kan skada
ICD-enheten eller elektroderna. Rådfråga din
läkare innan du börjar med påfrestande eller repetetiva övningar med överkroppen, t.ex. tyngdlyftning eller baseball.
41
Varning! Undvik kontaktsporter när du har en
ICD. Det är viktigt att konsultera läkaren innan du
börjar ett motionsprogram, särskilt om det
omfattar övningar med överkroppen.
Vad innebär hjärtrehabilitering?
Det är ett motions-och informationsprogram som
hjälper dig att få tillbaka din kraft och stärker ditt
hjärta. Ett normalprogram består av regelbunden
motion under ledning av medicinsk personal.
Att gå och cykla är de vanligaste motionstyperna.
Du kommer även att få lektioner där du lär dig mer
om hjärtat, om anledningarna till din hjärtsjukdom
och hur ditt liv kan bli hälsosammare.
Fråga din läkare om detta slags program kan vara
lämpligt i ditt fall. Läkaren kommer att ta fram ett
program som passar dig.
Måste jag gå till en specialinrättning för
hjärtrehabilitering?
Inte alltid. Du kanske börjar med ditt hjärtrehabiliteringsprogram under övervakning, men kan
sedan fortsätta hemma. Ett exempel på lämplig
motion som du kan göra hemma är en promenad
på tjugo minuter tre gånger i veckan. Känn efter
42
hur du mår. Om du börjar känna dig kraftlös eller
andfådd skall du sänka takten eller stanna tills du
känner dig starkare och inte längre är andfådd.
Med tiden blir du starkare och får bättre uthållighet.
Oberoende av var du motionerar skall du ha löst
sittande klädsel och bekväma promenadskor.
Om det känns bekvämt får du mest nytta och nöje
av din motion.
Vad skall jag göra om min ICD ger behandling
under pågående motion?
Detta händer inte särskilt ofta, men kom ihåg att
ICD-enheten övervakar hjärtfrekvensen och när
du motionerar kommer hjärtfrekvensen att öka.
Normalt tar läkaren hänsyn till denna ökning vid
programmering av din ICD. I enstaka fall kan
ICD-enhetens inställningar behöva ändras eller
finjusteras för att undvika onödig behandling.
Om du får en elchock när du motionerar skall du
sluta. Om du är på ett sjukhus eller en läkarmottagning skall du säga till den person som
behandlar dig. Om du är hemma skall du kontakta
läkaren.
43
Sexualliv
Hur påverkas mitt sexualliv av en ICD?
Ditt sexualliv bör inte
påverkas av att du har
en ICD. När snitten
läkts och läkaren givit
sitt tillstånd kan du och
din partner återuppta
ert samliv när ni så
önskar. Snitten är
vanligen helt läkta efter
12 veckor, men det
varierar patienter emellan.
Finns det risk för att en ICD kommer att ge
behandling under samlag?
Fysisk aktivitet (av alla slag) leder vanligen inte till
att en ICD ger behandling, men om det inträffar
under samlag skall du avbryta och meddela
läkaren, precis som om det skulle ha inträffat när
du motionerar.
44
Kan det uppstå problem med min sexuella
förmåga?
En ICD har mycket sällan någon inverkan på
sexuella funktioner. Impotens kan förekomma
under en kort tid och kan bero på oro över att
ICD-enheten ger behandling eller på den medicin
som du tar. Om problemet kvarstår kontaktar du
läkaren.
Du kanske är rädd för att din partner kan skadas
om din ICD avger en elchock. Din partner kanske
känner ett lätt stick, men inget mer.
Kort sagt kan du fortsätta som tidigare. Det viktiga
är att det känns normalt med ICD-enheten.
Kan det inträffa att ICD-enheten kommer ur sitt
läge? Kan dess funktion påverkas om den utsätts
för tryck?
ICD-enheten sitter fast ordentligt i fickan under
huden och elektroderna är ordentligt anslutna till
ICD-enheten. Att trycka på ICD-enheten påverkar
inte dess funktion.
45
Ordlista
Arytmi
En onormal hjärtrytm.
Bradykardi
En onormalt långsam hjärtfrekvens, färre än
60 slag per minut. Om en person är i mycket god
fysisk kondition kan det dock vara helt naturligt
att hjärtfrekvensen är lägre än 60 slag per minut.
Defibrillering
Användning av elchocker för att stoppa snabba
hjärtrytmer, särskilt takykardi eller flimmer. Som
defibrillatorer används “Paddlar” på utsidan av
bröstkorgen eller invärtes elektroder som placerats
direkt på hjärtat.
Elektrofysiolog
En läkare vars specialitet är sjukdomar i hjärtats
elektriska system.
46
Elektrofysiologiskt prov (EP)
Ett prov som elektrofysiologen använder för att
utvärdera hjärtats elektriska system. Under denna
utvärdering kan elektrofysiologen även stimulera
hjärtat till arytmi. På detta sätt provas
ICD-enheter och läkemedel mot arytmi.
Elektrokardiogram
Kallas ofta EKG, ett “diagram” som visar hjärtats
elektriska aktivitet.
Förmak
Ett av de två övre rummen i hjärtat. Dessa rum tar
emot blod från kroppen och pumpar det till
kamrarna (hjärtats nedre rum).
Hjärtsvikt
Ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod och syre till resten av kroppen.
Kammare
De två nedre rummen i hjärtat. Kamrarna pumpar
ut blodet från hjärtat och ut i kroppen.
47
Kammarflimmer
En “vibration” i kamrarna då praktiskt taget inget
blod pumpas ut i kroppen. Detta kan leda till
dödsfall om en elchock inte tillförs hjärtat omedelbart för att återställa normala hjärtslag.
Kammartakykardi
Snabba slag i kamrarna som minskar hjärtats
effektivitet vid pumpning av blod och som därför
kan leda till svimningsanfall, yrsel, kraftlöshet,
blinda fläckar och medvetslöshet. Om denna
hjärtrytm inte behandlas med medicin eller
elchock kan det leda till allvarligare problem, d.v.s.
kammarflimmer.
Kronisk hjärtinsufficiens
Ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod och syre till resten av kroppen,
vilket resulterar i blodansamling i lungor och
vävnader.
48
Pulsgenerator
Den del av ICD-systemet som består av de elektroniska kretsarna och batterierna som ligger i en
försluten metallbehållare.
Resynkronisering
Stimulering av höger och vänster kammare för att
få dem att slå samtidigt.
Sammandragning
En hoptryckning av hjärtmuskeln som tvingar ut
blodet ur hjärtat. Denna sammandragning kallas
hjärtslag.
Sinusknutan
En liten mängd specialiserad muskelvävnad som
genererar ett hjärtslag. Sinusknutan finns i hjärtats
övre högra rum.
Snitt
En inskärning i huden med ett kirurgiskt
instrument för att utföra en operation.
49
Torakotomi
Ett snitt som görs i bröstkorgen vid hjärt- eller
lungoperationer.
Transvenös
Att placera ett föremål genom en ven eller ett vensystem.
50
Anteckningar
51
52
Cardiac Rhythm
Management Division
15900 Valley View Court
Sylmar, CA 91342 USA
+1 888 SJM-CRMD
+1 818 362 6822
+1 818 362 7182 Fax
www.sjm.com
St. Jude Medical AB
Veddestavägen 19
SE-175 84 Järfälla
SVERIGE
+46 8 474 4000
+46 8 760 9542 Fax
January 2006
Art 50011156/001
SV
Om inte annat anges innebär ™ att namnet är ett varumärke
som tillhör eller är licensierat till St. Jude Medical, Inc. eller
något av dess dotterbolag.
©2005 St. Jude Medical Cardiac Rhythm Management
Division. All right reserved.