Förklaring till konsultationsdokument mellan socialtjänsten och barn

Detta dokument har tagits fram av Luppen kunskapscentrum i samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin, Landstinget i
Jönköpings län samt länets tretton kommuner.
Förklaring till konsultationsdokument mellan socialtjänsten och
barn- och ungdomspsykiatrin i Jönköpings län
Det finns i BBIC-systemet inget konsultationsdokument till barn- och ungdomspsykiatrin.
Socialstyrelsen har inte framställt något sådant dokument och inget sådant är i dagsläget
planerat. Det länsövergripande BBIC-samarbetet i Jönköpings län har dock beslutat sig för att
försöka få fram ett eget konsultationsdokument för detta ändamål.
En grupp bestående av representanter från socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin har
träffats för att påbörja detta arbete, och presentera detta för det länsövergripande nätverket för
BBIC. Dessa två dokument har således utarbetats tillsammans och godkänts av båda parter.
Denna skrift visar i vilka situationer dessa två dokument kan komma att vara användbara, och
hur det ska användas. I texten används termen barn, men det innefattar även ungdomar.
Sammanhang
Det finns anledning för socialtjänsten att begära insatser från barn- och ungdomspsykiatrin
vid följande tillfällen:
1. Okänt ärende på barn- och ungdomspsykiatrin
Barnet är inte och har inte varit aktuellt på barn- och ungdomspsykiatrin.
Socialtjänsten beskriver då de symptom på psykisk sjukdom/störning hos barnet som kommit
fram och önskar en bedömning av dessa symptom.
2. Känt BUP-ärende blir aktuellt på socialtjänsten
Ett barn blir föremål för en utredning på socialtjänsten genom anmälan eller ansökan, och det
visar sig att barnet är eller har varit aktuellt på BUP. Socialtjänsten önskar då få ta del av de
kunskaper och den bedömning som barn- och ungdomspsykiatrin har om barnet.
3. Uppföljningsärende
I detta fall kan det vara fråga om ett placerat barn i HVB-hem, familjehem eller öppenvård,
som har en kontinuerlig kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, och socialtjänsten ska ta
med barnets utveckling i övervägandet eller omprövningen i nämnden eller på annat sätt följa
barnets utveckling.
Lagstöd
Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen rätt att ta de kontakter som behövs i samband med
utredningar om barns behov av skydd eller stöd (11 kap. 2 § SoL).
Myndigheter, vars verksamhet berör barn och ungdom, och dess anställda är enligt
socialtjänstlagen skyldiga att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning
om ett barns behov av skydd (14 kap. 1 § fjärde stycket SoL). Hänvisning till denna paragraf
finns i Hälso- och sjukvårdslagen inledande bestämmelser 2 § f.
Vid uppföljning av placeringar har socialtjänsten enligt socialtjänstförordningen rätt att hämta
in information om barnets eller den unges situation. Vid uppföljning av öppna insatser krävs
också samtycke av vårdnadshavaren och den unge om denne är över 15 år (5 kap. 1b § SoF).
© Luppen kunskapscentrum 2008
När och hur används konsultationsdokumenten?
Grundregeln vid kontakter med barn- och ungdomspsykiatrin utifrån dessa dokument är att
socialtjänsten ska observera psykiatriska symptom hos barnet, och att barn- och
ungdomspsykiatrin ska avgöra ifall de är att betrakta som psykiatriska störningar och
sjukdomar. Socialtjänsten kan i sina observationer och frågeställningar ta hjälp av BBIC:s
fördjupningsteman för varje åldersgrupp.
Det finns två olika konsultationsdokument att använda i kontakter med barn- och
ungdomspsykiatrin:
Dokument 1 - Begäran om sammanfattning av kontakten med barn- och
ungdomspsykiatrin
I detta dokument begär socialtjänsten uppgifter från en avslutad eller pågående kontakt med
barnet. Socialtjänsten kan här beställa en sammanfattning av barn- och ungdomspsykiatrins
kontakt med fokus på den problemställning som har gjort barnet aktuell för begäran.
Socialtjänsten kan även i förekommande fall begära journalutdrag. Barn- och
ungdomspsykiatrin ska samråda med eller informera socialtjänsten innan man selekterar bort
journalanteckningar som inte anses relevanta.
Dokument 2 - Begäran om barnpsykiatrisk bedömning
Detta innebär en önskan att barn- och ungdomspsykiatrin ska göra en bedömning av det
psykiatriska vårdbehovet utifrån de observationer av barnets beteende som tyder på en
psykisk störning eller sjukdom. Svaret på denna bedömning ska vara både i dialogform och
skriftlig. Bedömningen ger svar på om det är motiverat med en barnpsykiatrisk utredning eller
inte. Socialtjänsten kan således inte i dokumentet begära en utredning utan först måste en
bedömning av behovet göras av barn- och ungdomspsykiatrin.
Socialtjänsten bör utifrån detta resonemang se tre olika stadier av insatser från barn- och
ungdomspsykiatrin nämligen bedömningar/konsultation, utredningar och behandling:
Bedömningar/konsultation kan göras i syfte att skapa klarhet kring problemställningar och oro
kring aktuellt barn. Socialtjänsten kan i dessa lägen ha en dialog med barn- och
ungdomspsykiatrin, och även få en skriftlig bedömning. Barn- och ungdomspsykiatrins
bedömning ska ge svar på om observationerna är att betrakta som psykisk sjukdom.
Denna bedömning/konsultation är att jämföra med socialtjänstens förhandsbedömning inför
beslutet att öppna en utredning.
Barnpsykiatrisk utredning startar om bedömningen visar att detta är motiverat. Utredningen
kan utgå från frågeställningarna i ”Begäran av barn- och ungdomspsykiatrisk bedömning”
eller också kan frågeställningarna ändras efter dialog mellan socialtjänsten och barn- och
ungdomspsykiatrin.
Behandling på barn- och ungdomspsykiatrin startar om bedömningen/utredningen visar på
behov av denna insats. Mer om detta i nästa stycke om prioriterade målgrupper.
Barn- och ungdomspsykiatrins målgrupp och prioriterade grupper
Det är viktigt att socialtjänsten har relevanta och realistiska förväntningar på vilka
av barn– och ungdomspsykiatrins insatser barn och ungdomar kan få del av. Socialtjänsten
ska inte förvänta sig insatser från barn- och ungdomspsykiatrin i syfte att stärka sin egen
sociala utredning, utan återigen, endast då barnet eller ungdomen uppvisar tydliga psykiska
© Luppen kunskapscentrum 2008
symptom. Barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag är att, oavsett boendeform, bedriva adekvat
psykiatrisk bedömning, utredning och behandling för barn och ungdomar med psykisk
sjukdom folkbokförda inom landstingets upptagningsområde.
Här nedan följer exempel på tillstånd av psykisk störning och sjukdom som tillhör barn- och
ungdomspsykiatrins målgrupp. Detta innebär tillstånd av eller kombinationer av:
- psykos
- klinisk depression
- suicidrisk
- anorexi
- bulemi
- svårare ångesttillstånd inkl OCD (tvångssyndrom) och social fobi
- svår ADHD
- Asperger syndrom
- Tourettes syndrom
- samt patologiska kris- och stressreaktioner.
Vid övergrepp mot barn tillkallas Samrådsgruppen för övergrepp mot barn, där barn- och
ungdomspsykiatrin gör bedömning av vidare hantering av ärendet från deras sida.
Icke-prioriterade grupper
Här nedan följer en uppräkning av olika problemställningar kring barn och ungdomar vars
problem inte tillhör barn- och ungdomspsykiatrins prioriterade målgrupp, såvida dessa inte är
kombinerade med psykisk sjukdom eller störning. Vid svåra övergrepp mot barn ska
samrådsgruppen för övergrepp mot barn sammankallas, där barn- och ungdomspsykiatrin gör
en bedömning av vidare behov av insatser från dem.
Dessa tillstånd hanteras av andra än barn- och ungdomspsykiatrin:
- bedömningar av omsorgsförmåga hos förälder
- behandling av naturliga krisreaktioner
- riskbedömningar för barn och ungdomar
- bedömningar huruvida barnet är utsatt för brott t.ex. sexuella övergrepp eller
misshandel
- beteendeavvikelser som ej grundas på psykisk sjukdom
- initialutredning/kartläggning av inlärningssvårigheter/koncentrationssvårigheter
- utvecklingsstörning och autism.
© Luppen kunskapscentrum 2008