Motivering - Riksdagens öppna data

2012/13
mnr: C386
pnr: SD42
Motion till riksdagen
2012/13:C386
av Margareta Larsson (SD)
Vräkningar från hyresrätt
Förslag till riksdagsbeslut
1.
2.
1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om en reglerad samordning mellan myndigheter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om att socialtjänsten alltid ska ta beslut om bistånd utifrån
barnets bästa.1
Yrkande 2 hänvisat till SoU.
1
2012/13:C386
Motivering
Trots regeringens tidigare nollvision om att barn i Sverige inte ska vräkas,
fortsätter fenomenet utan minskning. Att en vräkning kommer till stånd beror
inte alltid på anpassningsproblem eller störande verksamhet. Många gånger
kan anledningen vara fall där den enskilde hamnar mellan stolarna utifrån ett
byte mellan försäkringssystem. Det kan handla om en byråkratisk process
som av olika anledningar tar tid. En vanlig anledning till långvariga väntetider
på ersättning kan handla om bristande personaltäthet på myndigheten, hög
personalomsättning
med
bristfälliga
rutiner,
semestertider
och
kommunikationsbrist. I vissa fall kan en enskild få vänta i flera månader på
till exempel en sjukersättning, vilket kan splittra sönder hela tillvaron för de
drabbade.
Enligt en arbetsgrupp som tillsattes den 20 maj 2010 av barn- och
äldreminister Maria Larsson har uppgifter i statistik presenterats. Där framgår
att vräkningar verkställs till 90 procent utifrån hyresskulder. Enbart till viss
del av dessa framgick även störningar som orsaker. I kategorin ensamstående
kvinnor var andelen som hade barn 80 %. Av de vräkningshotade hushållen
där barn bodde stadigvarande vräktes 30 %.
Socialtjänsten lyckas i en del fall rädda familjer från vräkning genom att
betala skulden eller stå som garant för denna. Men socialtjänsten saknar
skyldighet att informera kronofogden om myndigheten reglerat skulden.
Informationsbristen mellan myndigheterna kan därför medföra att
barnfamiljen vräks trots att betalning skett. Vidare saknas en gräns i
hyreslagen för hur höga skulder kan tillåtas bli innan socialtjänsten
informeras. Generellt förväntas att socialtjänsten ibland betalar väldigt höga
belopp för att förhindra en vräkning, vilket inte kan anses försvarbart med de
allmännas skattemedel. Till saken hör att det råder en väldigt stor skillnad
mellan samtliga kommuner när det gäller att ingripa vid vräkning, där bland
annat Landskrona stack ut när det gällde minst åtagande enligt den ovan
nämnda arbetsgruppen. Om regeringen på allvar strävar efter en hållbar
nollvision av barn som vräks är det av yttersta vikt att en samlad strategi finns
inom landets kommuner samt stärkt lagstiftning, eftersom Socialstyrelsen,
SKL och kommuner trots mångårigt arbete har misslyckats. Jag föreslår
därför en lagstiftad samverkan mellan hyresvärd, kronofogden och
socialtjänsten för att säkra barnfamiljernas besittningsrätt i de fall
hyresskulden är reglerad av socialtjänsten.
Bättre garantier från socialtjänsten i form av uppföljning är ett önskvärt
mål för att säkerställa de fall där barn är inblandade. Uppföljning är ofta något
som brister inom socialtjänsten, vilket kan medverka till att ett redan bräckligt
familjesystem faller sönder genom ytterligare påverkan. Socialtjänsten kan
därför inte anmodas agera som ”brandsläckare” utan att även få mandat att
utföra ett kvalitetssäkrat arbete där man finns med vid flera steg.
Jag anser vidare att hyresvärden ska ha skyldighet att meddela
socialtjänsten redan vid första hyresförseningen för att inte skulden ska
2
2012/13:C386
tillåtas växa och bli ohanterbar för den enskilde eller belasta allmänna medel i
för stor utsträckning.
Detta är en brist som jag anser ska rättas till då en överklagan till
kronofogden inte är möjlig trots fel information. En annan brist i
lagstiftningen som medför vräkningar av barn är att den enskildes ekonomi
granskas tre månader bakåt i tiden, vilket kan läggas till grund för avslag vid
ansökan om bistånd. Då det är tämligen vanligt med byråkratisk krångel vid
överlappningssystem i socialförsäkringar kan en ekonomisk katastrof vara
överhängande om inte inkomsterna löper in som vanligt varje månad. Jag
anser därför att lagstiftningen bör ändras för att lättare undvika vräkningar där
barn är inblandade.
Vidare menar jag att hyresvärden inte ska tillåtas säga upp hyreskontraktet
innan socialtjänsten har meddelat om man täcker upp eller garanterar
hyresbeloppet. I socialtjänstens uppdrag ska även ingå att utreda barnens
framtida eller eventuella boende.
Att socialtjänsten följer upp den vräkta familjen i efterhand är ett viktigt
förlopp, särskilt då barn är inblandade, som preventivt arbete i att förhindra
eventuell ohälsa med eventuellt destruktiva följder. En större vikt av
preventiva åtgärder spar i längden både ekonomiska resurser för samhället
och individuellt lidande för den enskilde. Att följa upp familjens
boendesituation efter vräkning är således av betydande vikt.
Stockholm den 4 oktober 2012
Margareta Larsson (SD)
3