Arbetsförmåga och återgång till arbete hos individer med hjärtinfarkt eller
annan kranskärlssjukdom
Diarienummer: 080074
Slutrapport; 2015-03-27
Bakgrund
Kranskärlssjukdom är en vanlig orsak till nedsatt arbetsförmåga och långvarig sjukfrånvaro. I
början av 1980-talet utvecklades nya behandlingsmöjligheter för personer med
kranskärlssjukdom, vilket bland annat har inneburit minskad dödlighet i ischemisk
hjärtsjukdom och i den arbetande befolkningen en ökad förekomst av personer med sviter
efter kranskärlssjukdom.
Det finns förhållandevis goda kunskaper om att sjukdomens svårighetsgrad och individens
egen uppfattning är prediktiva faktorer för bibehållen arbetsförmåga. Det saknas dock
kunskap om betydelsen av olika arbetsrelaterade faktorer såsom stress, beslutsutrymme och
fysiskt krävande arbete kan vara av betydelse för återgång till arbetet. Detta är faktorer som
ofta framhålls som betydelsefulla, men kunskapsunderlaget är i det närmaste obefintligt.
Psykosocial arbetsmiljö har genom litteraturen främst utvärderats med Karaseks Kravkontroll modell [1] och Siegrist Ansträngning-belönings modell [2]. Den bärande idén i Kravkontroll-stödmodellen är att effekterna av psykiska krav på de anställda har att göra med hur
mycket kontroll, eller med ett bättre ord beslutsutrymme, eller handlingsutrymme, de har.
Man brukar tala om fyra modellsituationer som utgör olika kombinationer av mycket,
respektive litet beslutsutrymme (kontroll) och höga respektive låga krav. Effekterna av
psykiska krav har att göra både med hur mycket beslutsutrymme och hur mycket stöd som
organisationen ger de anställda. Den värsta situationen för hälsan skulle då bli den ”isospända” situationen, dvs. ett spänt arbete med avsaknad av stöd.
Ansträngning-belöning modellen utgår från att den anställde blir belönad för sina
ansträngningar på arbetet. När den anställde inte känner att det finns en balans mellan de
ansträngningar den gör i arbetet med den belöning den får i form av lön och uppskattning
kan det leda till psykisk ohälsa. I modellen är det viktigt att det inte bara är lönen som är en
belöning, utan till stor del även de sociala uppskattningarna.
Studiesyfte
Övergripande syfte
Det övergripnade syftet med projektet var att förbättra arbetsförmågan hos individer med
kranskärlssjukdom genom att undersöka förklaringsfaktorer för nedsatt arbetsförmåga
respektive återgång till arbetet hos personer med hjärtinfarkt och andra former av
kranskärlssjukdom. Den underliggande hypotesen var att arbetsplatsfaktorer av skiftande
karaktär liksom psykosociala faktorer har en stor betydelse för arbetsförmågan.
Specifika frågeställningar
I. Vilka arbetsfaktorer bland individer med hjärtinfarkt eller annan kranskärlssjudom
predicerar arbetsåtergång, sjukskrivning eller förtida pensionering.
II. Vilka arbetsplatsfaktorer och individfaktorer är associerade med självskattad
arbetsförmåga hos patienter med hjärtinfarkt eller annan kranskärlssjukdom
Studiedeltagare
Inklusionskriterier:
Diagnos: Akut kranskärlssjukdom eller akuta koronara syndrom (läkardiagnos Hjärtinfarkt I, II
och III) och Instabil angina. Diagnoskriterierna för hjärtinfarkt följer RIKS-HIA’s definition.
Ålder: 18 år fyllda och till och med 64 års ålder.
Arbete: Patienten måste någon gång under de senaste tolv månaderna ha varit i arbete.
Arbete definieras som avlönad anställning eller egenföretagare. Aktiviteter så som
arbetsmarknadsåtgärder eller studier räknas ej.
Boende inom Västra Götalandsregionen: Patienten måste vara bosatt/folkbokförd i Västra
Götalandsregionen.
Rekrytering
Datainsamling påbörjades december 2010 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra
sjukhuset/Sahlgrenska och Kärnsjukhuset i Skövde. I mars 2011 tillkom Norra Älvsborgs
Länssjukhus (NÄL), men då sjukhusets hjärtavdelning kom att drabbas av personalbrist var
de tvungna att avsluta samarbetet mars 2013. Under perioden mars 2012- mars 2013 kunde
de inte heller avsätta personal i den utsträckning som varit planerad, vilket i sin tur
påverkade rekryteringen av studiedeltagare. Det var från början bestämt att Södra
Älvsborgslänssjukhus (SÄS) skulle anslutas till projektet våren 2012, men kunde av olika
anledningar inte delta. Således har inga data samlats in från SÄS.
Svarfrekvens
Sammanlagt uppfyllde 907 patienter inklusionskriterierna. Fem personer avled en kort tid
efter utskrivning och fyra saknade en giltig postadress. Därmed skickades studieinbjudan och
baseline-enkät ut till 898 individer. Utav dessa valde 576 personer att delta i studien
(svarsfrekvens 64.1 %.), vilket innebar att fylla i baseline-enkäten och ge godkännande till att
journal- och registerdata får inhämtas på individnivå. För närvarande har omfattande
journaldata och kliniska data tagits fram för samtliga deltagare. För den fortsatta
uppföljningen har också registerdata avseende sjukskrivning beställts från Försäkringskassan,
men leveranserna därifrån dröjer. Vi kommer att erhålla matchade data först under hösten
2015.
Målet för antal deltagare var initialt planerat till 1000 personer. Orsaker till att detta antal
inte kunnat uppnås beror både på att en större andel individer än beräknat inte varit i
arbete. Dessutom kunde Södra Älvsborgslänssjukhus och Norra Älvsborgslänssjukhus inte
delta i rekryteringen av deltagare i den utsträckning som var tänkt. Detta har med stor
sannolikhet påverkat mängden deltagare då dessa sjukhus har en relativt hög
genomströmning av hjärtpatienter. Det har också visat sig svårt att fånga upp patienter på
avdelningen, vilket var avsikten från början, då vissa sjukhus har mycket kort vårdtid innan
patienterna återförs till sitt ”hemsjukhus” eller skrivs ut. Detta gör att alla enkäterna skickats
via post, vilket eventuellt resulterar i lägre svarsfrekvens än om man hade rekryterat under
inläggningstiden.
Instrument
Datainsamlingen utgörs av ett frågeformulär som bland annat mäter psykosocial och fysisk
arbetsbelastning, självskattad arbetsförmåga, socialt stöd, rökvanor, attityder till
sjukskrivning, uppfattningen om arbetsplatsen som skadlig för hälsan, self-efficacy,
mindfulness och självskattad fysisk/psykisk hälsa. Utöver detta har kliniska data,
sjukdomshistoria och medicinering samlats in via patientens journal. Registerdata avseende
sjukskrivningslängd, diagnoser för sjukskrivning och rehabiliteringsåtgärder har beställts från
Försäkringskassans sjukskrivningsregister i november 2014.
1-års uppföljning
Efter ett, tre och fem år fyller deltagarna i en uppföljningsenkät. Frågeformuläret för 1-års
uppföljningen har testats i en pilotstudie och skickas från och med januari 2012 ut till de
deltagare som besvarat baseline-enkäten. Fokus för detta formulär har varit
rehabiliteringsåtgärder,
fysisk/psykisk
hälsa,
självskattad
arbetsförmåga
och
arbetsplatsfaktorer. Hittills har 466 av 556 deltagare besvarat uppföljningsenkäten
(svarsfrekvens 83.8 %). Eftersom denna datainsamling fortfarande pågår, har ingen data
matats in eller analyserats från 1-års uppföljningen. Tre och femårsuppföljning inklusive
kommande analyser av uppföljningsdata kommer att genomföras med annan finansiering,
dvs vi kommer inte att begära ytterligare medel för detta.
Statistisk analys
Analyser av materialet har bestått av olika regressions modeller där psykosociala faktorer,
krav-kontroll och ansträngning-belöning, har utvärderats som prediktorer för tid för
arbetsåtergång.
Vi har även använt en ny variabel, vars betydelse har undersökts mycket bland patienter
med muskeloskeletala besvär; ”fear-avoidance”[3] vilket mäter i vilken utsträckning
patienten uppfattar arbetsplatsen som skadlig, d.v.s. orsakat eller förvärrar ett
ohälsotillstånd och därmed försöker undvika att åter hamna i sådana miljöer. Våra analyser
utvärderade om dåliga psykosociala arbetsförhållanden ledde till större uppfattning av
arbetsplatsen som ohälsosam och huruvida denna uppfattning påverkade tiden för att
återgå till arbetet.
I samtliga analyser har vanliga confounders såsom ålder och socioekonomisk status använts,
men för att även personlighetsfaktorer såsom self-efficacy, locus of control eller förmåga till
mindfulness.
Preliminära resultat
Projekttiden har huvudsakligen använts för att samla in material, analysera baseline data,
påbörja ett-års uppföljningen och även att analysera ett annat populationsbaserat material
med frågeställningen att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och
arbetsåtergång.
Analysen av baseline data visade att dålig psykosocial arbetsmiljö, såsom höga krav-låg
kontroll eller obalans mellan ansträngning-belöning ökade den självskattade tiden för
arbetsåtergång. Sådana arbetsmiljöer var också relaterade till uppfattningen att
hjärtsjukdomen orsakades eller förvärrades av arbetet (Söderberg, in manscript, bifogas).
Uppfattningen att arbetet var skadligt för hälsan utvärderades som moderator i sambandet
mellan psykosociala förhållanden och tid för arbetsåtergång enligt en 4-stegs metod skapad
av Baron & Kenny [4]. Resultatet visade att denna perception modererade sambandet
mellan psykosocialt dålig arbetsmiljö och sjukskrivningstid. Resultaten är redovisade i
avhandlingen ”Psychosocial work conditions – cardiovascular disease, perceptions and
reactive bahviour” [5].
De associationer som nämnts ovan, enbart återfanns bland män. Detta kan bero på flera
orsaker. För det första bestod samplet till 80 % av män, varpå det eventuellt saknas statistisk
power för att utföra sådana analyser bland kvinnor (n=115). Andra orsaker kan vara att en
könssegregerad arbetsmarknad där män och kvinnor generellt har olika arbetsmiljöer, vilket
i sin tur påverkar i vilken utsträckning möjligheter till sjukskrivning. Det kan också bero på att
kvinnor i högre grad har en livssituation som utmärks av både förvärvs- och hemarbete,
varpå vikten av arbetsfaktorer har mindre betydelse, än kombinationen av båda dessa
belastningar ihop bland kvinnor.
I en uppföljning av ett befintligt populations-urval av arbetyande män och kvinnor (n=940)
kunde vi i en uppföljande undersökning visa att dålig psyko-social arbetsmiljö, definierat som
höga krav – låg kontroll var associerat med arbetsbyte hos män, men inte hos kvinnor (6).
Det vill säga att män med dålig arbetsmiljö bytte jobb, men kvinnorna gjorde det inte
(inlåsningseffekt).
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Karasek RA: Job demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job
redesign. Administrative science quarterly 1979, 24(2):285-308.
Siegrist J: Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal of
occupational health psychology 1996, 1(1):27.
Waddell G, Newton M, Henderson I, Somerville D, Main CJ: A Fear-Avoidance Beliefs
Questionnaire (FABQ) and the role of fear-avoidance beliefs in chronic low back pain and
disability. Pain 1993, 52(2):157-168.
Baron RM, Kenny DA: The moderator–mediator variable distinction in social psychological
research: Conceptual, strategic, and statistical considerations. Journal of personality and
social psychology 1986, 51(6):1173.
Söderberg M: Psychosocial work conditions-cardiovascular disease, perceptions and
reactive behavior. Akademisk doktorsavhandling. 2014.
Söderberg M, Härenstam A, Rosengren A, Schiöler L, Olin A-C, Lissner L, Torén K.
Psychosocial work environment, job mobility and gender persopective differebces in
turover behaviour: A propsepctive study among the Swedish general population. BMC
Public Health 2014;14:605
