Handläggare - Göteborgs Stad

Ålgräs och grundbottenfauna
- tre undersökningar i Göteborg 2009
R 2010:4
ISSN 1401-243X
VI SKALL STRÄVA EFTER
STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR!
För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva.
Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag,
organisationer och enskilda i deras miljöarbete.
Miljöpolicy
Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara
utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som
goda förebilder.
Vår egen påverkan
Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan.
Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel
utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp.
Ständiga förbättringar
Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete.
Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan.
Bli ledande
Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra.
Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete.
Samarbete med andra
Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer.
Vi själva som resurs
Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med
helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information
för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Förord och sammanfattning
Grunda kustområden hör till de mest värdefulla naturmiljöer som finns, ändå vet
vi förhållandevis lite om vad som lever på havsbottnarna. Övervakning av
havsmiljön bedrivs i huvudsak av nationella myndigheter och regionala
vattenvårdsförbund medan kommunerna gör kompletterande insatser i mån av
resurser. Under 2009 har miljöförvaltningen prioriterat undersökningar av den
biologiska mångfalden. Denna rapport omfattar tre undersökningar i marin
miljö. Miljöförvaltningen har under året även utfört undersökningar av mångfald
i land- och sötvattensmiljöer, dessa redovisas i rapporten Sandödlor och
småkryp, R 2009:13.
De marina undersökningarna har fokuserat på ålgräsängar och ryggradslösa djur
i grunda vikar. Särskild vikt har lagts vid området kring Stora Amundön och
Billdals skärgård där det planeras ett kommunalt naturreservat. Inför
reservatbildningen har även stadsbyggnadskontoret undersökt livet i de djupare
miljöerna i Billdals skärgård men deras resultat redovisas inte här.
Miljöförvaltningen kontrollerar också badvattenkvaliteten i kommunen.
Resultaten rapporteras in till Smittskyddsinstitutet och finns sammanställda på
deras webbplats http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se/.
Grunda mjukbottenområden, och i synnerhet områden med ålgräs, hör till de
viktigaste miljöerna för biologisk mångfald längs kusten. Ängarna utgör
underlag för påväxande alger och djur och är en skyddande miljö för
uppväxande fisk och många marina ryggradslösa djur. I friska ålgräsängar är
artrikedomen hög både när det gäller växter och djur. Utöver detta producerar
ålgräsängar syre och omvandlar näringsämnen, binder koldioxid och utgör föda
för vissa betande marina smådjur och fåglar. Ängarna dämpar strömmar och
vågenergi, vilket leder till minskad erosion av bottensubstrat, och de fångar upp
partiklar så att vattnet blir klarare. Rotsystemen stabiliserar sedimenten
ytterligare. På de riktigt grunda mjukbottnarna, där vattendjupet inte överstiger
en meter, avtar ålgräset och lämnar plats för andra växter som dvärgålgräs och
natingarter. Dessa grunda bottnar är som regel mycket produktiva och artrika.
Här värms vattnet upp först på våren och ljuset når ända ner till sedimentytan.
Områdena blir barnkammare för många marina djur och utgör därmed goda
födosöksmiljöer för till exempel vadarfåglar.
Ålgräsängar är hotade miljöer som minskar globalt och i Sverige. Ålgräsängar
finns med på OSPAR:s lista över habitat som behöver skyddas långsiktigt och i
en FN-rapport har det nyligen föreslagits att 80 % av världens områden med
sjögräs, mangrove och våtmarker ska skyddas. I Billdals skärgård finns
kommunens största sammanhängande område med ålgräs och här planeras ett
kommunalt naturreservat. För att få en bra beskrivning av områdets naturvärden
har en noggrann undersökning av ålgräsets utbredning, kvalitet och associerad
fauna specialstuderats och på tre lokaler har mjukbottenfaunan undersökts.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Undersökningen visar att den stora ålgräsäng som finns i Billdals skärgård är i
god kondition, täcker en stor sammanhängande area och hyser en rik fauna.
Ängen är i stora delat tät och högväxt men är bitvis påverkad av mänskliga
aktiviteter, som övergödning och småbåtstrafik. Ålgräsängarna i området
bedöms enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet variera
mellan klass 2 ”Något påverkat” och klass 3 ”Tydligt påverkat”. Faunan som
lever på sedimenten bedöms på de undersökta lokalerna som normal för
regionen men nere i sedimenten hittades ovanligt få arter. En möjlig förklaring
till detta kan vara att det var mycket fintrådiga alger i vikarna vid
undersökningstillfället vilket kan ha lett till syrebrist nere i sedimenten.
Miljöförvaltningen har utöver studien i Billdals skärgård låtit kartera ålgräset i
hela kommunen genom en flyginventering. Flygbildstolkningen har verifierats
genom fältbesök på sju lokaler. Vid fältbesöken har djuputbredning fastställts
och kvalitet bedömts. Undersökningen kompletterar befintliga utbredningskartor
som är ett viktigt underlag vid hantering av ärende som rör arbete i vattenmiljön
och djuputbredningen och kvalitetsbedömningen ger en bild av miljötillståndet,
främst övergödningssituationen.
Resultaten av ålgräsinventeringen har jämförts med en undersökning som
utfördes 2005. I vissa områden har ålgräsets utbredning ökat medan det minskat
i andra, men de förändringar som skett ligger inom den normala variationen av
ålgräsets utbredning. Lösdrivande fintrådiga alger är ett problem i flera områden,
men det finns också områden utan fintrådiga alger där ålgräset har relativt god
djuputbredning. Den största djuputbredningen, 5,5 meter, uppmättes i fält på två
lokaler: väster om Vrångö och söder om Saltkälen (Billdals skärgård).
Bohuskustens vattenvårdsförbund, där Göteborgs Stad är medlem, undersöker
grundområdesfauna och snabbväxande makroalger årligen. Undersökningarna
utförs i slumpvis utvalda vikar i tre geografiska områden vilket möjliggör att
man kan dra slutsatser för större områden. Miljöförvaltningen har för att få en
uppföljningsbar bild av biologisk mångfald och miljötillstånd i grunda vikar
inom kommunen låtit utföra en specialstudie av ett urval vikar. Metodiken är
densamma som i Bohuskustens vattenvårdsprogram vilket möjliggör jämförelse
mellan områden. Det är också möjligt att i mån av resurser upprepa
undersökningarna över tiden och så småningom se förändringar i miljötillståndet
på de utvalda platserna.
Resultaten visar på en utarmad flora och fauna, i såväl innerskärgårdens som
ytterskärgårdens vikar. Vid en jämförelse med de regionala undersökningarna
framgår att situationen är densamma utmed hela Bohuskusten. Eftersom
nedgången i antal arter förekommer även i vikar utan tydlig
övergödningspåverkan tros orsaken inte vara övergödning, utan annan storskalig
påverkan, till exempel överfiske. Den lokal som uppvisar högst kvalitet inom
undersökningen är Stora Rävholmen som har stor mångformighet av bottentyper
och vegetationssamhällen.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Rapporten är uppdelad i tre fristående delar, skrivna av de konsulter som utfört
undersökningarna. Inventering av grundområdesfauna och av fintrådiga alger har
utförts av Lars Harry Jenneborg, HydroGIS AB. Inventering av ålgräs och
specialstudien i Billdals skärgård har utförts av David Holm, Marin Miljöanalys
AB. De olika konsulterna har dragit olika slutsatser när det gäller övergödningen
i området. Detta kan bero på att man har motstående uppfattningar om vad som
orsakar en viss effekt i miljön. Det kan också handla om vilka jämförelser man
gjort.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Innehållsförteckning
Sid
Inventering av infauna, epifauna och fintrådiga alger i Göteborg
1
Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborgs kommun 2009
71
Inventering av ålgräs och grundområdesfauna i Billdals skärgård
89
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Ålgräs och grundbottenfauna – tre undersökningar
i Göteborg 2009 - R 2010:4
Inventering av infauna, epifauna och fintrådiga alger i Göteborg.
En undersökning av grunda mjukbottnar på 16 lokaler inom Göteborgs
kommun gjordes under juli och augusti 2009 av HydroGIS AB på uppdrag av
Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad
Samtliga foton i denna del av rapporten har tagits av Lars-Harry
Jenneborg/HydroGIS AB.
1
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
2
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
Sammanfattning
Under sommaren 2009 har en marinbiologisk undersökning utförts på 16 utvalda
stationer inom Göteborgs kommun. Undersökningen omfattade dels sedimentlevande
grundbottenfauna dels rörlig fauna på och ovan grunda sedimentbottnar (mobil epifauna)
samt förekomst av fintrådiga alger mm.
Resultatet pekar på att vikar som är belägna i ytterskärgårdens renare vatten i många fall
inte har en större mångformighet eller ekologiskt värde än vad många vikar har i innerskärgårdens mer påverkade miljöer. En tydlig utarmning av fauna och flora föreligger.
Vid jämförelse med liknande undersökningar utmed hela Bohuskusten, som gjorts
årligen sedan slutet av 1990-talet kan konstateras att situationen gäller för hela kuststräckan och inte bara Göteborgsområdet.
Då ingen tydlig ”övergödning” kan urskiljas i vikar med god vattenkvalitet, antas orsaken till den allmänna utarmningen av både fauna och flora bero på andra miljöfaktorer.
Intensivt och övereffektivt fiske i havet bedöms ha mest negativ inverkan på balansen i
havets och framför allt de kustnära ekosystemen.
Grundare bottnar vid sidan av den muddrade farleden inom Göta älv hyser värdefulla
bestånd med ålgräs (Tångudden) och blåmusselbankar (Eriksberg-Majnabbe).
Inom ålgräset förekommer rikligt med mygglarver. Biotoperna antas vara värdefulla för
vandrande lax och öring.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
3
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
Bakgrund
En undersökning av grunda mjukbottnar på 16 lokaler (bild 1) inom Göteborgs kommun
har gjorts under juli och augusti 2009 av HydroGIS AB på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad.
Undersökningens syfte är att belysa de grunda bottnarnas tillstånd med avseende på
fauna som lever nere i sedimentet (infauna) samt i vattenmiljön ovan eller på bottnen
(mobil epifauna; se exempel i bild 2). Dessutom undersöktes algflorans utbredning och
artsammansättning på varje lokal.
Inom Bohuskustens vattenvårdsförbunds (www.bvvf.se) regi har undersökningar av
både mobil epifauna och fintrådiga alger undersökts tre gånger årligen sedan slutet av
1990-talet (referenser 17, 18, 22-32). Därmed har jämförelser med dessa undersökningar kunnat göras och samtidigt få en mer detaljerad bild av de marina
grundbottnarnas ekologiska status inom Göteborgs skärgård.
Kartläggning av bentossamhällena inom Göteborgs- och Öckerö kommuner genomfördes under perioden 1983-1986 (referens 1). Därefter har uppföljningar av
grundområdenas ålgräsvegetation mm gjorts med relativt jämna mellanrum (referenser
2-21). Dessa undersökningar ligger även till grund för jämförelser med föreliggande
undersökning.
8
9
10
16
11
12
7
14
6
1 Yttre Tistlarna
2 Tornö-Kungsö
3 Västra Vrångö
4 St. Rävholmen
5 Styrsö, Amnevik
6 Västra Galterö
7 Norra Galterö
8 N. Hästevik, Skeddalen
9 Skeppstadsholmen
10 Arendal
11 Östra Rivö
12 Norra Brännö
13 Långö, N om Köpstadsö
14 Norr om St. Rösö
15 Askimsviken
16 Tångudden
13
15
5
4
3
2
Bild 1: 1Översikt av de 16
st undersökta lokalerna
inom Göteborgs kommun
1
4
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
Metoder
För insamling av rörlig epibentisk fauna användes en s k ”fallfälla” med en bottenyta av
0,5 m2 och en höjd av 0,7 m. Metoden innebär att fällan hastigt släpps ner på bottnen
varpå de innestängda djuren samlas in med finmaskiga håvar. Håvningen pågår ända tills
inga djur längre erhålls. Tio slumpvisa prov togs inom varje station vid varje undersökningsperiod. Insamlad fauna transporterades kyld till laboratoriet, där djuren artbestämdes i levande tillstånd, antal individer räknades och invägdes (våtvikt). Parametrarna multipliceras med en faktor 2 för att motsvara 1 m2 provyta.
Sedimentlevande fauna insamlades med en rörprovtagare som för hand trycks ner i
sedimentet. På varje station togs 3 prover. För att inte sandigt sediment skulle rinna ut ur
röret vid upptagningen användes en spade som förs ner vid sidan, varvid röret med
sediment grävs upp. Provtagarens diameter är 0,18 m och parametrarna som återfinns i
tabellen i Bilaga 2 motsvarar just denna provmängd. Parametrarna måste därför multipliceras med en faktor 4 om de skall motsvara en provyta på 0,1 m2, vilket gjorts före
beräkning av BQI och en faktor 40 för provytan 1 m2.
je
lin
s
n värde
BQI (bottenkvalitetsindex) är ett slags mått på bottensamhällets ekologiska
tio
k
e
baserat på att de olika ingående arterna har erhållit ett specifikt numeriskt
värde, som
nv
o
framtagits av Naturvårdsverket. Värden och beräkningsmodell (Excel)
återfinns
i refeK
rens 36. Infälld i varje flygbild redovisas diagram med medelvärden av BQI för respektive lokal (orange) och övriga lokaler (blå). Ju högre värde desto bättre marinekologiskt
värde har bottensamhället dvs det innehåller ett större antal individer och en artsammansättning där en hög andel ovanligare organismer ingår. Ett normalt fungerande bottensamhälle bör åtminstone ha ett BQI index som ligger i storleksordningen 5-10.
Insamlad fauna transporterades i kylväska till laboratoriet, där djuren artbestämdes i
levande tillstånd, antal individer räknades och invägdes (våtvikt). Vid de tillfällen båt
Bild 2: Exempel på mobil epifauna: tångräkor Palaemon elegans med dess vackra och typiska
färgteckningar samt bultfisk Pomatoschistus sp. Samtliga utgör värdefull föda för större fisk som
uppsöker grundbottnarna.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
5
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
användes gjordes analyserna under gång mellan stationerna eller på kvällen efter avslutat
fältarbete och uppankring.
I fält insamlades alger för artbestämning och bedömning av procentuell sammansättning.
Utbredning av fintrådiga alger har i första hand kartlagts genom flygfotografering från
150-250 m höjd. Den utrustning som använts är en digital systemkamera med 12 megapixel upplösning, försedd med ett cirkulärt polarisationsfilter samt zoomoptik 24-120
mm med bildstabilisator. Kameran var ansluten till en GPS för att erhålla positionsdata
för varje bild.
En uppskattning av i hur stor del av viken det förekommer ”fintrådiga alger” har gjorts.
Eftersom täckningsgraden av fintrådiga alger inte är 100 % inom dessa områden har en
bedömning av den relativa sammansättningen av de arter som finns där redovisats.
Algernas förekomst har uttryckts i procent av respektive algprov.
Genomförande
De flesta undersökningsstationerna besöktes med HydroGIS ABs grundgående
arbetsbåt utan större problem. Stationerna belägna på Hisingen samt
Askim besöktes landvägen med bil.
Vid Tånguddens västra grundområde föreligger tillträdesförbud, vilket för att undvika
konflikter medförde att området öster om hamnen valdes istället. Båda platser bedöms
som likvärdiga och hyser bestånd av ålgräs. Besök av grundområdena vid Tångudden är
emellertid förenade med risker för bottenslag då svallvågor sveper in från farledens täta
båttrafik. Större delen av grundområdena här är normalt för djupt för arbetet med
fallfälla, vilket medförde att dessa prov togs nära land. Därmed kommer man också
långt utanför ålgräset som växer något närmare sluttningen mot den muddrade farleden
(se flygbild över station 16).
Tistlarna längst i söder är den lokal som är mest avlägsen och därmed också svåråtkomlig såvida vindarna inte är svaga. Vid undersökningstillfället var väderleken turligt nog
mycket gynnsam.
Flygfotograferingen gjordes under goda väderleksförhållanden med nästan molnfri himmel och svaga vindar. De flesta bilderna togs den 2009-08-23 och några 2009-07-17.
6
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
Bild 3. Utbredningen av Gracilaria vermiculophylla mellan Brännö-Rivö sommaren 2009.
Utbredningen tycks ha minskat sedan 2005, då större delen av grundområdena var täckta med
algen.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
7
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 4. Flygfoto över Tistlarna
i juli 2009.
8
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
Resultat
1
YTTRE TISTLARNA
Datum 2009-08-08.
Position i Sweref 99 TM: N 6379032, E 303955
Undersökningslokalen vid yttre Tistlarna (bild 4) ligger i en djupt inskuren vik med
öppning mot väster. Det exponerade läget medför att bottnarna utgörs av algklädda
klippor och stenar omgivna av skalsand eller skalgrus. För att erhålla lämpligt arbetsdjup
och någorlunda finkornigare sediment gjordes provtagningen långt in i viken (se röd
punktmarkering i bilden till vänster). Sedimentet i provområdet bestod ändå av grov
skalsand med rikliga inslag av tomma skal till strandsnäckor Litorina litorea och sten.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka mindre än 5% av viken. Vegetationens
procentuella sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
Knöltång Ascophyllum nodosum 25%
grönslick Cladophora flexuosa 15%
tarmtång Enteromorpha sp. 15%
sågtång Fucus serratus 25%
brunslick Pilayella litoralis 15%
Laurentia pinnatifida 5%
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:1
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 8 taxon med i
medeltal 66,4 individer/m2 och medelbiomassan 19,7 g/m2.
Den sedimentlevande faunan representeras av 9 taxon: östersjömussla Macoma
baltica, Syndosmya nitida, Venerupis sp., Ornupis conchilega, Scoloplos armiger,
Nereis virens, Oligochaeta, Gammarus sp. samt flera tomma borör till polychaeter.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 24 och våtvikten 6,7 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
3,18.
Bedömning: Lokalen har högsta värden avseende den mobila epifaunan. För att vara
en lokal med rent och salt vatten och med hög vattenomsättning, hade man kunnat
förvänta sig en betydligt mer talrik och mångformigare fauna som lever nere i sedimentet,
som utgörs av skalsand. Vattenkvaliteten är här så hög att man knappast kan förvänta
sig några ”övergödningseffekter” och härutav utarmade bottensamhällen. Man bör
därför överväga att söka orsaken i andra miljöreglerande faktorer.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
9
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 5. Flygfoto över södra Kungsö
i juli 2009.
10
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
2
TORNÖ - KUNGSÖ
Datum 2009-08-08.
Position i Sweref 99 TM: N 6383665, E 306676
Mellan Tornö och Kungsö ligger ett grunt sund med exponering mot sydost och som i
dess grundaste parti torrläggs vid lågvatten (bild 5). I likhet med Tistlarna är vattenkvaliteten mycket hög och bottensedimentet domineras av sand/skalsand med gyttjig
skalsand i mer skyddade lägen. Platsen är mycket populär bland båtfolket som gärna
söker sig hit - men mest för dagsturer då sundet lämpar sig bäst för mindre och grundgående båtar. Provtagningen utfördes i lä av ett skär för att få tillgång till lösare sediment.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka mindre än 5% av viken. Vegetationens
procentuella sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
sågtång Fucus serratus 25%
knöltång Ascophyllum nodosum 10%
snärjtång Chorda filum 10%
grönslick Cladophora flexuosa 5%
tarmtång Enteromorpha spp. 20% brunslick Pilayella litoralis 20%
Ålgräs förekommer tämligen rikligt på större djup än ca 1 m. Vegetationen syns tydligt
som mörkare ytor på flygbilden här intill.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:2
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 11 taxon med i
medeltal 39,2 individer och medelbiomassan 9,2 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 6 taxon: rovborstmask Hediste
diversicolor, Polychaeta, Pectinaria-rör, sandmask Arenicola marina, Oligochaeta
och hjärtmussla Cerastoderma edule.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 102 och våtvikten 3,1 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
2,27.
Bedömning: Precis som Tistlarna karakteriseras lokalen av rent, salt vatten och hög
vattenomsättning. Också här hade man kunnat förvänta sig en betydligt mer talrik och
mångformigare fauna både i och ovan sedimentbottnen. Med undantag av artantalet är
övriga värden nästan hälften så stora som vid Tistlarna.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
11
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 6. Flygfoto över
nordvästra Vrångö i juli 2009.
12
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
3
VÄSTRA VRÅNGÖ
Datum 2009-08-08.
Position i Sweref 99 TM: N 6386524, E 307401.
Viken (bild 6) består av två delar en yttre lite djupare del med täta ålgräsbestånd och en
inre grundare del utan ålgräs, men med både fria sedimentytor och förekomst med
nating Ruppia spp. och trådformade alger. Exponeringsgraden från väster begränsas till
stor del av ett antal öar och skär, vilket medför att ackumulering av lösare sediment sker
i vikens inre del. Provtagningen utfördes strax innanför insnörningen mellan vikens inre
och yttre delar.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka ca 10% av vikens inre del. Vegetationens
procentuella sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
nating Ruppia spp. 40%
snärjtång Chorda filum 20%
flytande grönalger Enteromorpha/Cladophora 40%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:3
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 8 taxon med i
medeltal 28 individer och medelbiomassan 6,3 g.
I ett sedimentprov förekom ett stort antal tomma sandinlagrade rör från havsborstmaskar. I övrigt var antalet sedimentlevande djur mycket sparsamma med främst slammärla Corophium volutator och havsborstmaskar. Resultatet av biomassan förskjuts
betydligt av det förhållandevis tunga skalet av en strandsnäcka Litorina litorea.
Den sedimentlevande faunan representeras av 7 taxon: rovborstmask Hediste
diversicolor, Scoloplos armiger, Nereidae, Polychaet-rör (tomma), slammärla
Corophium volutator, Peringia ulvae och strandsnäcka Litorina litorea.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 44 och våtvikten 7,0 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
1,59.
Bedömning: Botten med alltför låg status i förhållande till läget med vatten av tämligen
god kvalitet. Orsaken till de tomma polychaetrören är okänd, men skulle kunna ha
orsakats av en period med låga syrehalter i sedimentet t ex genom en tidigare algtäckning av provtagningsområdet.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
13
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 7. Flygfoto över inre viken på
St. Rävholmen i juli 2009.
14
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
4
STORA RÄVHOLMEN
Datum 2009-08-08.
Position i Sweref 99 TM:N 6388549, E 306170
Stora Rävholmen (bild 7) har i dess centrala del en djupt inskuren smal vik med jämnt
sluttande botten och berg utmed båda sidor. Djupförhållandena och den långsträckta
topografin medför att i stort sett alla bottentyper utom finsediment förekommer inom
viken. Här finns bergsbottnar, blockbottnar, grus- småsten och skalsand, täta ålgräs-,
tång- och kelpbestånd. Mycket hög exponeringsgrad för västlig sjö skapar och upprätthåller erosionsbottnar i viken.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka mindre än 0% av viken. Vegetationens
procentuella sammansättning är följande:
Kort ålgräs Zostera marina 40% (på djup större än 1 m 100%)
sågtång Fucus serratus 40% med påväxt av brunslick Pilayella litoralis 20%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:4
och sedimentlevande i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 8 taxon med i
medeltal 17,2 individer och medelbiomassan 10,4 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 4 taxon: hjärtmussla Cerastoderma
edule, strandsnäcka Litorina litorea, Abra nitida och rörmaskar Polychaeta.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 80 och våtvikten 5,0 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
4,34.
Bedömning: Då viken har stor mångformighet beträffande olika bottentyper och
vegetationssamhällen har viken ett mycket högt ekologiskt värde. BQI har också det
högsta värdet inom hela undersökningen, medan den mobila epifaunan hade förhållandevis låga värden jämfört med övriga lokaler.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
15
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 8. Flygfoto över inre Amnevik på
västra Styrsö i juli 2009.
16
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
5
STYRSÖ, AMNEVIK
Datum 2009-08-08.
Position i Sweref 99 TM: N 6389850, E 307008.
Amnevik (bild 8) på Styrsö är en stor bred vik med öppning mot väster, men där flera
mindre öar och skär skyddar mot allt för hård exponering. Vikens inre och grundare
delar hyser omfattande bestånd med ålgräs som ofta har en tydlig påväxt av fintrådiga
brun- och grönalger. Här sker också en viss ackumulation av finsediment.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka ca 20% av viken (på ålgräs under vattenytan). Vegetationens procentuella sammansättning där fintrådiga alger förekommer är
följande:
ålgräs Zostera marina 40%
nating Ruppia spp. 15%
sågtång Fucus serratus 5%.
tarmtång Enteromorpha sp. 30%
brunslick Pilayella litoralis 10%
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:5
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 13 taxon med i
medeltal 29,4 individer och medelbiomassan 6,2 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 9 taxon: Scoloplos armiger, strandkrabba Carcinus maenas, östersjömussla Macoma baltica, nätsnäcka Nassa
reticulata, tusensnäcka Rissoa sp., tångloppa Gammarus sp., Polychaeta, Ornupis
conchilega-rör samt tomma borör till polychaeter.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 102 och våtvikten 5,3 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
1,67.
Bedömning: Trots vikens låga bottenkvalitetsindex så finns här förhållandevis många
arter och individer men med liten biomassa. Viken bedöms ha hög produktionspotential
när havets generella ekosystem uppnår en bättre balans än vad som råder i nuläget.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
17
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 9. Flygfoto över stenbarriären vid
västra Galterö i juli 2009.
18
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
6
VÄSTRA GALTERÖ
Datum 2009-08-09.
Position i Sweref 99 TM: N 6393617, E 305106.
Vid sydvästra Galterö (bild 9) finns ett mycket grunt sund som i mittendelen är avgränsad med två stenmurar med en öppen del i det djupaste området (se flygbilden härintill).
I samband med omslag till västliga vindar blir vattenflödet i sundet kraftigt, vilket medför
att erosionsbotten med sand och småsten dominerar i hela sundet. På stenarna växer
främst sågtång Fucus serratus.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka ca10% av viken. Vegetationens procentuella sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
sågtång Fucus serratus 35%
röd havsmossa Ceramium rubrum 35%
grönslick Cladophora flexuosa 15%
agarsnärja Gracilaria vermiculophylla 15%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:6
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 8 taxon med i
medeltal 22,2 individer och medelbiomassan 7,0 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 4 taxon: östersjömussla Macoma
baltica, hjärtmussla Cerastoderma edule, Abra alba och Abra nitida.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 24 och våtvikten 12 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
1,85.
Bedömning: Ett högt BQI indikerar på att viken har ett högt ekologiskt värde.
Erosionsförhållanden med sand och sten gör att viken har en mycket värdefull botten för
främst plattfiskars näringssök och uppväxt. Tångräka, hästräka och bultfiskar är värdefulla bytesorganismer.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
19
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 10. Flygfoto över
Brännholmsviken vid norra Galterö i
juli 2009.
20
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
7
NORRA GALTERÖ
Datum 2009-08-09.
Position i Sweref 99 TM: N 6394189, E 305558.
Den långgrunda sandiga bukten vid norra Galterö-Brännholmsviken - gör denna tillsammans med Sundholmsviken i nordost till Göteborgsområdets mest populära badvikar.
Då båda vikarna vetter mot farleden (Böttöleden) för fartygstrafiken in och ut från
Göteborgs hamn, medför detta problem med svallvågor som kan skada olämpligt
förtöjda fritidsbåtar. Samtidigt skapar svallvågorna rena erosionsbottnar med fin sand
ner till flera meters djup. Ålgräsvegetationen försvann närmast helt under den period när
fartygen fick hålla fri fart, varvid oproportionerliga svallvågor eroderade både bottnar
och stränder. På senare tid har dock ålgräsvegetationen återkommit, vilket syns på
flygbilden som mörka skuggor utanför den röda provtagningsmarkeringen.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka 0% av viken. Vegetationens procentuella
sammansättning är följande:
ålgräs Zostera marina 30%
rödalgen Cystoclonium purpureum 30%
agarsnärja Gracilaria vermiculophylla 40%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:7
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 6 taxon med i
medeltal 18,8 individer och medelbiomassan 10,9 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 4 taxon: hjärtmussla Cerastoderma
edule, Abra alba, Hydrobia ulva och blåmussla Mytilus edulis.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 69 och våtvikten 4,0 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
2,55.
Bedömning: Trots låga värden för mobil epifauna så har både Brännholmsviken och
Sundholmsviken mycket värdefulla bottnar för plattfisk. Värdet ökar med ökad tillväxt
av ålgräs i Brännholmsviken. Rödalgen Gracilaria vermiculophylla, som sedan år
2003 sprider sig utmed Bohuskusten, utgör däremot ett nytt hot mot ålgräset (referens
20, se även bild 3).
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
21
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 11. Flygfoto över viken vid
Skeddalen, norra Hästevik
i juli 2009.
22
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
8
SKEDDALEN, NORRA HÄSTEVIK
Datum 2009-08-30.
Position i Sweref 99 TM: N 6403005, E 304597.
Norra Hästevik (bild 11) är belägen på Hisingens västra sida, vilket medför att Göta
älvs färskvattensutflöde påtagligt inverkar på vikens delar med vattendjup grundare än
ca 1 meter. Förhållandet gör att sammansättningen av både flora och fauna skiljer sig
betydligt från övriga delar av skärgården med mer normala saltvattensförhållanden.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka 30% av viken. Vegetationens procentuella
sammansättning med fintrådiga alger är följande:
grönalgen Chaetomorpha linum 100%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:8
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 6 taxon med i
medeltal 48,8 individer och medelbiomassan 9,7 g. Pungräkor Praunus flexuosus är
dominerande.
Den sedimentlevande faunan representeras av 4 taxon: rovborstmask Hediste
diversicolor, Scoloplos armiger, havstulpaner Balanus balanoides och Hydrobia
ulvae.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 51 och våtvikten 9.6 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
1,73.
Bedömning: Massförekomsten av grönalgen Chaetomorpha linum är karakteristiskt
för flera lokaler utmed Hisingen och Björkös östra sida. Hediste diversicolor är en
havsborstmask som brukar uppträda i stora mängder i utsötade grunda vikar med lösa
sediment.
Intressant är de höga värdena med avseende på mobil epifauna vilket antyder att lokalen
har oväntat stor betydelse för fiskpopulationerna med t ex lax- öring, ål och plattfisk. I
det sammanhanget är det pungräkorna som utgör huvudföda.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
23
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 12. Flygfoto över Skeppstadsholmen
i juli 2009.
24
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
9
SKEPPSTADSHOLMEN
Datum 2009-08-30.
Position i Sweref 99 TM: N 6399739, E 307871.
Vikarna utmed södra Hisingen, med bl a viken vid Skeppstadsholmen (bild 12), är i stor
sett alltid kraftigt påverkade av Göta älvs sötvattensutflöde och näringsrika vatten.
Förutom de näringsämnen som förs ut i vattensystemet ända från Vänern tillförs också
stora mängder från Göteborgs dagvattensystem och Gryaab. De näringsrika förhållandena ger oftast yppig algvegetation med grönalgerna svartnande havssallad Ulvaria
obscura, platt tarmtång Enteromorpha linza och vanlig tarmtång Enteromorpha
intestinalis - tre algarter som indikerar överskott av närsalter.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka 20% av viken. Vegetationens procentuella
sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
grönalgen Chaetomorpha linum 60%
sargassosnärja Sargassum muticum 5%
blåstång Fucus vesiculosus 30%
tarmtång Enteromorpha sp. 5%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:9
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 6 taxon med i
medeltal 27,2 individer och medelbiomassan 13,4 g. Hästräka Crangon crangon är
dominerande.
Den sedimentlevande faunan representeras av 3 taxon: rovborstmask Hediste
diversicolor, hästräka Crangon crangon och slammärla Corophium volutator.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 20 och våtvikten 10,2 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
1,26.
Bedömning: Botten, som har det lägsta BQI-värdet, bedöms ändå ha stor betydelse
för lax- öring, plattfisk och ål då förekomsten med värdefulla bytesdjur som hästräka är
riklig. Anmärkningsvärt är att de ovan typiska näringskrävande algarterna saknas eller är
sparsamma och har ersatts av grönalgen Chaetomorpha linum (jfr lokal 8).
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
25
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 13. Flygfoto över yttre
Arendalslagunen i augusti 2009.
26
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
10
ARENDAL
Datum 2009-08-30.
Position i Sweref 99 TM: N 6399352, E 309321.
Lokalen (bild 13) utgör den yttre delen av flera laguner eller bassänger som vid högvatten har förbindelse med Torsviken. I Arendalsviken förekommer ett relativt stort
ålgräsbestånd, som dock inte går in i lagunen innanför Hästholmen där istället nating
Ruppia sp. är glest beståndsbildande. Plattfisk har vid flera tillfällen observerats i
nämnda lagun.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka 25% av viken. Vegetationens procentuella
sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
grönalgen Chaetomorpha linum 60%
blåstång Fucus vesiculosus 20% (hybrider)
snärjtång Chorda filum 10%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:10
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 6 taxon med i
medeltal 22,8 individer och medelbiomassan 8,7 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 4 taxon: rovborstmask Hediste
diversicolor, fåbortsmaskar Oligochaeta, slammärla Corophium volutator och
tångloppa Gammarus sp.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 35 och våtvikten 8,3 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
2,09.
Bedömning: Tidigare har denna lokal varit till större delen täckt med svartnande havssallad Ulvaria obscura, som är en god övergödningsindikator. Denna saknas vid
undersökningstillfället, vilket skulle kunna tyda på en viss förbättring av miljötillståndet
här (jfr föregående lokaler 8 och 9).
Bultfiskar, hästräka och pungräka är värdefulla födoorganismer för fisk särskilt för lax
och öring som vandrar ut och in i Göta älv. Viken har därför ett strategiskt läge både i
detta sammanhang samt att den utgör ”inkörsporten” till övriga laguner upp till Torsviken
- samtliga med stor betydelse för fågellivet. Av dessa båda skäl måste viken tillskivas
tämligen stor ekologisk betydelse. Vissa delar av viken som har större djup än 3-4
meter och inte hyser ålgräs, skulle kunna förbättras betydligt om bottnen höjs till 2,5-3,5
meters djup, så att nyetablering av ålgräs möjliggörs. Nedre gränsen för ålgräs är för
närvarande här ca 4 meters djup.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
27
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 14. Flygfoto över viken på
östra Rivö i augusti 2009.
28
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
11
ÖSTRA RIVÖ
Datum 2009-08-09.
Position i Sweref 99 TM: N 6395205, E 309220.
En attraktiv strandmiljö med fårbetade strandängar (bild 14) och närhet till Göteborgs
stora småbåtshamnar gör viken välbesökt av båtfolket. Vattenkvaliteten är dock ofta
grumlig då svallvågor sveper in från den livligt trafikerade nord-sydgående inomskärsleden utanför vikens mynning. I de grundaste delarna består bottnen av sand/skalsand
som relativt snart övergår i gyttjigt sediment på någon meters djup.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka 15% av viken. Vegetationens procentuella
sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
tång Fucus hybrider 30%
brunslick Pilayella litoralis 30%
tarmtång Enteromorpha intestinalis 40%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:11
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 9 taxon med i
medeltal 16,2 individer och medelbiomassan 5,2 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 3 taxon: rovborstmask Hediste
diversicolor, hjärtmussla Cerastoderma edule och slammärla Corophium volutator
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 53 och våtvikten 4,8 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
2,58.
Bedömning: Botten med måttligt ekologiskt värde med tydlig påverkan av utsötat
vatten från Göta älv och grumling från båttrafikens svallvågor.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
29
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 15.Flygfoto över viken mellan
Dynholmen och NW Brännö
i juli 2009.
30
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
12
NORRA BRÄNNÖ
Datum 2009-08-09.
Position i Sweref 99 TM: N 6394442, E 306829
Ett något speciellt grundområde (bild 15), som är öppet mot norr mellan Dynholmen
och Brännö. I denna öppning kommer svallvågor in från fartygstrafiken och påverkar
främst vikens östra delar. I dess västra del finns smala kanaler som mynnar i det smala
Galterösundet. Bottnen i kanalerna är starkt strömspolade med skalsand medan vikens
delar som ligger i lä för Dynholmen utgör tydliga ackumulationsbottnar där finsedimentet
ansamlas. Här finns normalt både ålgräsvegetation i de djupare delarna och omfattande
natingvegetation Ruppia spp. Vegetationens utbredning och täthet förefaller variera från
år till år liksom förekomsten av fintrådiga grönalger som Ulvaria obscura och Cladophora flexuosa m fl. Vissa år förekommer rödalgen Polysiphonia elongata i ovanligt
stora mängder i just denna vik, medan den kan vara sparsam i övriga delar av Göteborgs skärgård.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka 30% av viken. Vegetationens procentuella
sammansättning med fintrådiga alger är följande:
grönslick Cladophora flexuosa 100%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:12
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 6 taxon med i
medeltal 6,4 individer och medelbiomassan 2,3 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 6 taxon: rovborstmask Hediste
diversicolor, hjärtmussla Cerastoderma edule, nätsnäcka Nassa reticulata, hästräka
Crangon crangon, strandkrabba Carcinus maenas och blåmussla Mytilus edulis.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 19 och våtvikten 12,5 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
2,24.
Bedömning: Vikens ekologiska värde är varierande från år till år. Även om resultatet
från fallfälleproven är lågt så är BQI relativt högt. Noteras bör att någon svartnande
havssallad Ulvaria obscura, agarsnärja Gracilaria vermiculophylla (bild 3) eller
rödalgen Polysiphonia elongata inte observerades denna gång. Viken har sannolikt
viss betydelse för främst ål och öring.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
31
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 16. Flygfoto över
musselbanken vid Långö
i augusti 2009.
32
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
13
LÅNGÖ NORR OM KÖPSTADSÖ
Datum 2009-08-09.
Position i Sweref 99 TM: N 6392662, E 309156.
Lokalen (bild 16), som karakteriseras av en blåmusselbank, ligger i ett av de västöstliga sund som genomströmmar Göteborgs södra yttre skärgård. I norr gränsar
stationen till ett omfattande grundområde som på senare tid invaderats av rödalgen
Gracilaria vermiculophylla. Normalt domineras algvegetationen av svartnande havssallad Ulvaria obscura, vilken bildar en vegetationstyp som är mindre attraktiv för
fauna som lever ovan och i sedimentet. Ulvaria sitter ofta på blåmusselskal. Förekomsten av Ulvaria kan därför i viss mån utgöra en indikator på förekomst av blåmusslor
på sedimentbotten.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka 25% av viken. Vegetationens procentuella
sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
Ulvaria obscura 40%
Enteromorpha spp. 20%
Gracilaria vermiculophylla 40%.
Svartnande havssallad Ulvaria obscura förekommer här tillsammans med Gracilaria
vermiculophylla. Misstanke om påtagligt konkurrensförhållande mellan dessa båda
arter har påpekats i tidigare rapporter (referens 27 och 31).
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:13
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 8 taxon med i
medeltal 13,2 individer och medelbiomassan 2,7 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 4 taxon: blåmussla Mytilus edulis,
rovborstmask Hediste diversicolor, Scoloplos armiger och slammärla Corophium
volutator.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 37 och våtvikten 554 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
3.08.
Bedömning: Blåmusselbanken på sedimentbottnen har stort ekologiskt värde och
bedöms vara särskilt känslig med ledning av att många musselbankar på mjukbottnar
försvunnit under senare år på många platser utmed Bohuskusten.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
33
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 17. Flygfoto över viken mellan
St Lygnskär St Rösö och Fiskebäck
i juli 2009.
34
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
14
NORR OM STORA RÖSÖ
Datum 2009-08-09.
Position i Sweref 99 TM: N 6393093, E 311950.
Alldeles söder om inseglingsrännan till de båda stora hamnarna för fritidsbåtar och
yrkesfiskare samt skärgårdsbåtarnas nya färjeterminal i Fiskebäck ligger ett grundområde (bild 17) med dynamisk flora och fauna. Vattengenomströmning sker i sydost
via Eskils kanal, som mynnar i Önnereds hamnområde. Efter genomförd muddring i
samband med byggnationen av färjeterminalen konstaterades, vid jämförelser av flygbilder från flera år och säsongstider, att en ökning av fintrådiga alger plötsligt inträffade.
Orsaken är troligen ett närsaltfrigörande i samband med muddringen. Ålgräs förekommer i vikens centrala delar, men får numera betydande konkurrens av agarsnärjan
Gracilaria vermiculophylla.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka 20% av viken. Vegetationens procentuella
sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
sågtång Fucus serratus 35%
platt tarmtång Ulva linza 35%
brunslick Pilayella litoralis 15%
agarsnärja Gracilaria vermiculophylla 15%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:14
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 7 taxon med i
medeltal 48 individer och medelbiomassan 9,4 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 5 taxon: hjärtmussla Cerastoderma
edule, Abra alba, Abra nitida, rovborstmask Hediste diversicolor och borstmaskar
Polychaeta.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 33 och våtvikten 3,3 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
4,07.
Bedömning: Trots det utsatta läget med hamnar, båttrafik och muddringspåverkan har
stationen både ett högt BQI och ett stort antal individer med avseende på epifaunan.
Området har således ett förhållandevis högt ekologiskt värde.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
35
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
Välen
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 18. Flygfoto över Askimsviken
i juli 2009.
36
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
15
ASKIMSVIKEN
Datum 2009-08-30.
Position i Sweref 99 TM: N 6390725, E 316535.
Askimsviken (bild 18) är en av Göteborgs få större sandstränder. Här förekommer
både ett intensivt badliv och campingverksamhet. Erosionsbotten med sand och skal
upprätthålls då viken är helt öppen mot söder. I östra delen finns rikligt med skal av
Mya spp. och Cerastoderma edule. Ren och fin ålgräsvegetation Zostera marina
förekommer på sandbotten från någon dryg meters djup (mörka ytor i flygbilden vänstra
del). På något grundare delar förekommer också dvärgålgräs Zostera noltii (referens
35). Ansamlingar med blåmusslor förekommer bland båda ålgräsartena.
Vegetation: Fintrådiga alger bedöms täcka 5% av viken. Vegetationens procentuella
sammansättning där fintrådiga alger förekommer är följande:
ålgräs Zostera marina och Z. noltii 5%
blåstång Fucus vesiculosus 20 %
agarsnärja Gracilaria vermiculophylla 50 %
rödalgen Polyides rotundus 5 %
brunslick Pilayella litoralis 20 %.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:15
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 9 taxon med i
medeltal 15,8 individer och medelbiomassan 9,0 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 6 taxon: rovborstmask Nereis virens,
slammärla Corophium volutator, hjärtmussla Cerastoderma edule, blåmussla Mytilus
edulis samt tusensnäckorna Hydrobia ulvae och Rissoa sp.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 79 och våtvikten 33,2 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
2,55. De många ca 2 mm stora havstulpanerna Balanus balanoides har ej medräknats
då känslighetsvärde saknas i Naturvårdsverkets tabell.
Bedömning: Botten med högt ekologiskt värde för främst plattfisk men också sannolikt
ål, öring, lax, sill och yngel till torskfiskar. Välen i västra delen utgör en akvatisk miljö
som gynnar produktionen av pungräkor dvs värdefull fiskföda. Kombinationen ålgräs blåmusslor är mycket värdefull.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
37
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BQI bottenkvalitetsindex
Bild 19. Flygfoto över östra Tångudden
i augusti 2009. Provtagningen har skett
närmare stranden i pilens riktning.
38
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
16
TÅNGUDDEN E
Datum 2009-08-29.
Position i Sweref 99 TM: N 6397688, E 313718.
Bakvattenströmmen från Göta älv vid Tångudden (bild 19) har byggt upp en grundbank
med fin sand/silt. Mitt i området ligger Tånguddens småbåtshamn och yrkeshamn för
bland annat sjöpolisen och kustbevakningen. I grundbankens sluttning ut mot farleden
finns bankar med blåmusslor och längre in fläckvisa förekomster med ålgräs Zostera
marina. Dessa syns på flygbilden som små mörkare fläckar. Fläckarnas ringa storlek
och spridning gör vegetationen svår att kartera från båt.
Vegetation: Inga alger observerades. Grungdbottnen är täckt med ålgräs Zostera
marina till ca 10%.
Fauna: Resultatet av undersökning med fallfälla (mobil epifauna) redovisas i Bilaga 3:16
och sedimentlevande fauna i Bilaga 2.
Den mobila epifaunan inom en kvadratmeter bottenyta representeras av 2 taxon med i
medeltal 26,6 individer och medelbiomassan 2,2 g.
Den sedimentlevande faunan representeras av 5 taxon: Mygglarver, Scoloplos armiger, pungräka Praunus flexuosus, slammärla Corophium volutator och
fåborstmaskar Oligochaeta.
Medelvärdena per 1 m2 bottenyta för antalet individer är 138 och våtvikten 19,3 g/m2.
Medelvärdet av bentiskt kvalitetsindex BQI för sedimentlevande fauna har beräknats till
1,63 med undantag av mygglarverna och Praunus flexuosus då känslighetsvärden
saknas för dessa. Det verkliga BQI torde därför vara betydligt högre.
Bedömning: Bottens förhållandevis höga ekologiska värde består i kombinationen
blåmusslor-ålgräs var till kommer den rikliga förekomsten av mygglarver på bottensedimentet. Larverna utgör med största sannolikhet föda för lax och öring, särskilt när
utvandring av smolt sker. Även för plattfisk och ål har bottnen stor betydelse. De talrika
”ålgräsduttarna” bildar attraktiva uppehållsplatser med många små revirmöjligheter för
fisken.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
39
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
Slutsatser
Av undersökningen framgår att den fauna som lever nere i sedimentet (infauna) är
numera mycket torftig och sparsam. Det gäller även den rörliga faunan (mobil epifauna)
som lever på och ovanför sedimentbottnen. Resultatet av undersökningar av den rörliga
faunan utförda två gånger årligen på 18 lokaler utmed hela Bohuskusten under en period
på mer än 10 år redovisas i diagrammen på motstående sida (bild 22).
Vid jämförelse med resultatet från lokalerna i Göteborg (bild 21) så kan man konstatera
följande:
•
Individantalet är i medeltal omkring 20 st/m2 i Göteborgsområdet (bild 21), vilket
ligger i samma nivå som för mätningen år 2008 utmed Bohuskusten motsvarande gul
stapel i mittendiagrammet för vikar utan fintrådiga alger (bild 22). De flesta undersökta
vikar i Göteborg kan betraktas som vikar med få fintrådiga alger.
•
Medelbiomassan är för närvarande inte mindre i Göteborg än vad som visas för
Bohuskusten de senaste fem åren. Märk väl att både biomassa och individantal var
avsevärt mycket större åren innan (bild 22).
Bild 21. Antal
individer,
biomassa och
antal taxon per
m2 bottenyta och
lokal.
Lokal nr.
40
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
Jämförelser mellan
algtäckta vikar och
algfria vikar med
avseende på
medelvärden för
faunans artantal,
individantal
respektive biomassa.
Sammanställning avMOBIL
mobil epifauna
från 18 vikar
EPIFAUNA
utmed Bohuskusten för åren 1998-2008
Vikar med alger
Vikar utan alger
Antalet arter uppvisar
små variationer med
en eller ett par arter.
Variationen är något
mindre i algfria vikar.
Individantalet
varierar mer och är
högre i vikar med
alger - särskilt
omkring
millenniumskiftet.
Under de senaste tre
åren har antalet
minskat betydligt i
algfria vikar
Även biomassan har
varierat likt
individantalet. En
påtaglig nedgång av
biomassan har
inträffat under de fem
senaste åren. I vikar
med alger är
biomassan nu endast
en tiondel av vad den
var i början av 2000talet. Skillnaden
mellan algförande
och algfria vikar är
numera ej märkbar.
År
Bild 22. Från Bohuskustens vattenvårdsförbund - referens 32.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
41
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
•
Antalet taxon (arter) ligger i medeltal omkring 7 för hela mätperioden utmed
Bohuskusten, vilket också motsvarar medelvärdet 7,5 för de 16 stationerna i Göteborg.
Särskilt intressant är att inga av de undersökta stationerna uppvisar typiska övergödningssymptom. De flesta bottnar är alldeles för ”rena” för att kallas ”övergödda”, dvs
mer eller mindre fria från de verkligt övergödningsindikerande arterna som t ex Ulvaria
obscura och Enteromorpha linza. Om övergödning skulle råda i mer innestängda
kustområden, så borde knappast de bottnar som är belägna i yttre skärgården och
exponeras för vatten med god kvalitet, drabbas av påtagligt minskat art- och individantal
samt biomassa. Man kan t ex jämföra stationerna Tistlarna, Tornö-Kungsö,
St.Rävholmen och Galterö i ytterskärgården med St. Rösö, St. Hästevik och Skeppstadsholmen i den ”påverkade” inneskärgården. Här borde egentligen art- och individrikedom karakterisera ytterskärgården medan innerskärgården skulle uppvisa betydligt
mer sparsamma förekomster. I nuläget finns istället stora likheter.
Den utarmade faunan, som faktiskt bottnar i ytterskärgården nu uppvisar, måste vara
orsakad av helt andra faktorer än överskott av närsalter. Det man ser är snarare ett
kustekosystem i kraftig obalans genom att flera viktiga trofinivåer i näringsväven antingen
är utslagna eller tillfälligt överdimensionerade. Ett långtgående och övereffektivt fiske är
sannolikt den primära orsaken till att bottnarna ser ut som de gör för närvarande.
Några ovanliga, rödlistade eller främmande arter har inte observerats på någon station
inom undersökningen.
FARLED
GRUNDOMRÅDE
I samband med denna undersökning och några tidigare undersökningar (referenser 35
och 36) har det konstaterats att både ålgräs och blåmusslor når förhållandevis långt in i
Göta älv och att dessa biotoper kan antas ha stor betydelse för den fisk - främst lax och
öring - som vandrar ut och in i älven. Ålgräs förekommer vid Tångudden (bild 19) och
blåmusslor vid Eriksberg och Majnabbe (bild 20).
Bild 20. Sidescan sonar bild som visar förekomst av blåmusslor i sluttningen mot farleden vid
Majnabbe. Musslorna syns som vita gryniga fläckar och fält.
42
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
Källförteckning
1
Jenneborg L-H 1991: Marina bentossamhällen inom Göteborgs- och Öckerö kommuner. Fastighetskontoret, Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. BBK rapport nr 1112.
2
— 1993: Miljöstudie Södra Askim Göteborgs kommun. Stadsbyggnadskontoret i
Göteborg. BBK rapport nr 1128.
3
— 1993: Kartläggning av övergödningssituationen i Göteborgs kommun. Miljöoch Hälsoskyddsförvaltningen i Göteborg. BBK rapport nr 1129.
4
— 1993: Uppföljning av övergödningssituationen i Göteborgs kommun. Miljöoch Hälsoskyddsförvaltningen i Göteborg. BBK rapport nr 1133.
5
— 1993: Uppföljning av övergödningssituationen i Göteborgs kommun. Miljöoch Hälsoskyddsförvaltningen i Göteborg. BBK rapport nr 1156.
6
—1994: Kontrollprogram - Marina grunda bottnar inom Göteborgs kommun.
Miljöförvaltningen i Göteborg. BBK/Akvatisk Videodata rapport nr 1128.
7
— 1997: Inverkan på de marina bottensamhällena från Ryaverkets avloppsutsläpp i Göta älv. GRYAAB. HydroGIS AB rapport 143.
8
— 1997: Marinbiologisk undersökning - Långa vågors inverkan på bottnarna i
Rivö- Hakefjorden. Göteborgs kommun. HydroGIS AB rapport 164.
9
— 1998: Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård.
GRYAAB. HydroGIS AB rapport 166.
10
— 1998: Marinbiologisk kontroll - Ålgräsvegetationen inom Göteborgs kommun.
Miljöförvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport 176.
11
—1999: Inventering av bentisk flora och fauna i Torsviken samt angränsande
havsområde. SCC Sverige AB. HydroGIS AB rapport 206.
12
—1999: Marinbiologisk kontroll - Ålgräsvegetationen inom Göteborgs kommun.
Miljöförvaltningen i Göteborg. HydroGIS AB rapport 208.
13
—2000: Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård.
GRYAAB. HydroGIS AB rapport 207.
14
— 2000: Marinbiologisk undersökning: Marina bottenförhållanden i Göteborgs
kommun. Miljöförvaltningen i Göteborg. HydroGIS AB rapport 239.
15
— 2000: Marinbiologisk undersökning - Kvävereningens inverkan på bottnarna i
Göteborgs norra skärgård - en jämförelse av undersökningar utförda inom perioden 1996-1999. GRYAAB. HydroGIS AB rapport 226.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
43
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
44
16
—2000: Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård.
GRYAAB. HydroGIS AB rapport 242.
17
— 2004: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2003. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport
345.
18
— 2004: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2003. Bohuskustens
vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 349.
19
— 2004: Säkrare farleder - Slutlig bedömning av muddringens inverkan på
grunda bottnar inom Göteborgs skärgård.- Göteborgs Hamn AB/Sjöfartsverket.
HydroGIS AB rapport 369.
20
— 2004: Marinbiologisk inventering - Förekomst av rödalgen Gracilaria
vermiculophylla vid Stakeskär, Öckerö kommun. Sweco Anläggning AB.
HydroGIS AB rapport 377.
21
— 2004: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2004. Bohuskustens
vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 384.
22
— 2004: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2004. Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport
380.
23
— 2005: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2005. Bohuskustens
vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 428.
24
— 2005: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2005. Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport
427.
25
— 2005: Ålgräsvegetationens utbredning och tillstånd inom Göteborgs kommun.
Miljöförvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport 420.
26
— 2007: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2006 (Moment 7).
Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 484.
27
— 2007: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2006 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS
AB rapport 486.
28
— 2008: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2007 (Moment 7).
Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 529.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
29
— 2008: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2007 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS
AB rapport 530.
30
— 2009: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2008 (Moment 7).
Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 558.
31
— 2009: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2008 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS
AB rapport 590.
32
— 2009: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2009 (Moment 7).
Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 591.
33
— 2008: Marinbiologisk undersökning. Inventering av förekomst med blåmusslor
vid Eriksberg, Göta älv. Sweco AB. HydroGIS AB rapport 538.
34
— 2009: Marinbiologisk undersökning vid Majnabbeterminalen. Göteborgs
hamn. HydroGIS AB rapport 568.
35
Ahlgren H. 2005: Inventering av dvärgålgräs utmed Göteborgskusten. Miljöförvaltningen. Göteborgs stad R2005:11.
36
http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/
vattenforvaltning/Handbok_2007_4/.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
45
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
46
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 1
Undersökningslokaler
4
3
2
Undersökningslokaler
1
15
BILAGA 1:1
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
47
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
16
8
9
10
För mer exakta positionsangivelser: se röd punktmarkering i flygbild till respektive station.
11
12
7
6
14
13
5
BILAGA 1:2
48
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 2 Fältdata för provtagning av sedimentlevande grundbottenfauna (infauna)
*Antal individer och våtvikt anges per yta motsvarande en rörprovtagare med
diametern 18 cm, dvs verklig provmängd inom ytan 0,025 m2.
1 Yttre Tistlarna Taxon
Antal*
Våtvikt g* Bottensubstrat
Prov 1
Macoma baltica
Syndosmya nitida
Ornupis conchilega
Scoloplos armiger
1
1
1
2
0,1
0,1
0,3
0,3
Skalsand
Prov 2
Oligochaeta
Nereis virens
8
1
0,4
0,6
Skalsand
Prov 3
Oligochaeta
Gammarus sp.
Macoma baltica
Venerupis sp.
Polychaet-rör
2
1
1
1
2
0,1
<0,1
0,2
2,3
-
Skalsand
2 Tornö - Kungsö Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Hediste diversicolor
Polychaeta
Pectinaria rör
Arenicola marina
2
3
5
2
0,4
<0,1
-
Gyttjig skalsand
Prov 2
Hediste diversicolor
Oligochaeta
Cerastoderma edule
2
3
2
0,4
0,1
0,1
Gyttjig skalsand
Prov 3
Hediste diversicolor
Oligochaeta
1
8
0,2
0,2
Gyttjig skalsand
3 Vrångö W
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Peringia ulvae
Corophium volutator
Scoloplos armiger
Polychaet rör (tomma)
1
2
1
>50
<0,1
<0,1
0,1
-
Fin sand
Prov 2
Litorina litorea
Hediste diversicolor
1
1
1,3
0,5
Fin sand
Prov 3
Corophium volutator
Nereidae
2
2
<0,1
0,2
Fin sand med
svavelvätedoft
exkrementspår
BILAGA 2:1
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
49
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
4 St Rävholmen Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Cerastoderma edule
Litorina litorea
2
1
0,4
0,8
sand/skalgrus
Prov 2
Abra nitida
Cerastoderma edule
Polychaeta
7
2
2
0,5
0,1
0,1
sand
Prov 3
Abra nitida
Cerastoderma edule
11
1
0,6
0,1
sand med skal
och småsten
5 Styrsö W
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Gammarus sp.
Scoloplos armiger
Carcinus maenas
Macoma baltica
Polychaeta
Nassa reticulata
Rissoa sp.
Ornupis conchilega-rör
tomma polychaet-rör
6
1
2
1
1
1
4
1
6
0,2
0,2
0,1
0,2
<0,1
0,3
0,1
-
Finsediment
med sand och
skalfragment
Prov 2
Gammarus sp.
Scoloplos armiger
tomma polychaet-rör
2
3
>10
<0,1
0,8
-
Finsediment
med sand och
skalfragment
Prov 3
Scoloplos armiger
Nassa reticulata
1
1
0,3
0,5
Finsediment
med sand och
skalfragment
6 Galterö W
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Macoma baltica
1
0,2
Prov 2
Cerastoderma edule
Abra alba
Abra nitida
1
2
4
4,3
0,2
0,5
Cerastoderma edule
Abra alba
2
1
0,1
0,1
Prov 3
fin sand med skal
och spridda stenar
-”-
-”-
BILAGA 2:2
50
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
7 Norra Galterö Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
liggande
Cerastoderma edule
18
0,3
Sand med lös-
Abra alba
Hydrobia ulvae
1
1
<0,1
<0,1
alger
Prov 2
Cerastoderma edule
Abra alba
Mytilus edulis
8
3
1
0,2
0,2
<0,1
-”-
Prov 3
Cerastoderma edule
4
0,5
-”-
8 Hästevik
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
0
0
0
Fin sand
Prov 2
Nereis diversicolor
Scoloplos armiger
Balanus balanoides
3
5
1
1,3
<0,1
0,1
Fin sand
Prov 3
Nereis diversicolor
Scoloplos armiger
Hydrobia ulvae
6
11
1
2,1
0,1
<0,1
Fin sand
9 Skeppstadsh:n Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Crangon crangon
Nereis diversicolor
Corophium volutator
1
1
1
0,7
<0,1
<0,1
Fin sand med
svavelväte
Prov 2
Nereis diversicolor
Corophium volutator
3
1
0,4
<0,1
Fin sand med
svavelväte
Prov 3
Nereis diversicolor
2
1,2
Fin sand med
svavelväte
BILAGA 2:3
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
51
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
10 Arendal
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Nereis diversicolor
Oligochaeta
Corophium volutator
2
1
1
0,6
<0,1
<0,1
Fin sand med
svavelväte
Prov 2
Nereis diversicolor
Corophium volutator
Mytilus edulis (döda)
6
2
-
1,1
<0,1
-
Fin sand med
svavelväte
Prov 3
Nereis diversicolor
Corophium volutator
Gammarus sp.
5
3
1
0,7
0,1
<0,1
Fin sand med
svavelväte
11Östra Rivö
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Cerastoderma edule
Corophium volutator
3
5
<0,1
0,1
gyttjig skalsand
Prov 2
Cerastoderma edule
Nereis diversicolor
Corophium volutator
5
2
3
0,7
0,3
<0,1
gyttjig skalsand
Prov 3
Cerastoderma edule
Corophium volutator
4
6
0,6
0,1
gyttjig skalsand
12 N Brännö
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Crangon crangon
Nassa reticulata
Cerastoderma edule
1
1
1
0,4
0,8
<0,1
gyttja med skal
Prov 2
Nassa reticulata
Crangon crangon
Cerastoderma edule
Carcinus maenas
Mytilus edulis
1
1
2
3
1
0,7
0,6
0,1
0,3
5,2
gyttja med skal
Prov 3
Nassa reticulata
Cerastoderma edule
Nereis diversicolor
1
3
1
0,7
0,2
0,4
gyttja med skal
BILAGA 2:4
52
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
13 Långö
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Mytilus edulis
Scoloplos armiger
Nereis diversicolor
5
1
2
125
0,2
0,3
Musselbank på
siltig gyttja
Prov 2
Mytilus edulis
Corophium volutator
Nereis diversicolor
6
1
1
112
<0,1
0,1
Musselbank på
siltig gyttja
Prov 3
Mytilus edulis
Scoloplos armiger
3
3
53
0,2
Musselbank på
siltig gyttja
14 St Rösö
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Abra alba
Abra nitida
Cerastoderma edule
1
3
4
<0,1
0,5
0,3
sand och skal
rikligt med tomma
sandrör till
polychaeter
Prov 2
Abra alba
Abra nitida
Nereis diversicolor
1
5
1
0,1
0,4
0,2
-”-
Prov 3
Abra nitida
Cerastoderma edule
Polychaeta
3
3
1
0,2
0,2
0,1
-”-
15 Askim
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Balanus balanoides
Nereis virens
Corophium volutator
Hydrobia ulvae
Rissoa parva
Cerastoderma edule
Mytilus edulis
ca 200
16
8
14
1
1
1
3,4
0,2
0,2
<0,1
0,9
18
sand, grus och
skal
Prov 2
Nereis virens
Corophium volutator
Hydrobia ulvae
4
6
8
1,1
0,1
0,1
sand, grus och
skal
Prov 3
Nereis virens
Corophium volutator
Hydrobia ulvae
3
2
7
0,8
<0,1
0,1
sand, grus och
skal
BILAGA 2:5
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
53
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
16 Tångudden
Taxon
Antal
Våtvikt g Bottensubstrat
Prov 1
Mygglarver
Scoloplos armiger
32
3
2,7
<0,1
fin sand med lera
Prov 2
Mygglarver
Scoloplos armiger
19
2
1,4
<0,1
fin sand med lera
Prov 3
Mygglarver
Praunus flexuosus
Corophium volutator
Oligochaeta
22
1
1
3
1,6
0,1
<0,1
<0,1
fin sand med lera
BILAGA 2:6
54
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3 Fältdata för provtagning av grundbottenfauna som lever på sediment(epifauna)
BILAGA 3:1
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
55
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:2
56
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:3
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
57
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:4
58
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:5
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
59
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:6
60
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:7
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
61
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:8
62
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:9
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
63
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:10
64
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:11
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
65
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:12
66
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:13
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
67
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:14
68
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:15
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
69
Ålgräs och grundområdesfauna R 2010:4
BILAGA 3:16
70
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Ålgräs och grundbottenfauna – tre undersökningar
i Göteborg 2009 - R 2010:4
Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborgs kommun 2009.
Inventeringen utfördes sommaren 2009 av Marin Miljöanalys AB på uppdrag
av Göteborgs Stad Miljöförvaltningen. David Holm, marinbiolog på Marin
Miljöanalys AB har författat rapporten.
71
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
72
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Sammanfattning
Den 1 september 2009 genomfördes en flygfotografering av ålgräsängarna inom
Göteborgs kommun. Flygningen utfördes med helikopter och fotograferingen
med en digital systemkamera. Bilderna tolkades och de ytor som tolkats som
ålgräs ritades in i GIS-programmet MapInfo 8.5 för att få en karta över
ålgräsvegetationens utbredning i Göteborgs kommun. Vid sju lokaler gjordes
inspektioner av ålgräsets kvalitet med hjälp av undervattenskamera. En av dessa
inspektioner gick inte att genomföra på grund av att sikten i vattnet vid lokalen
var alldeles för dålig. Istället användes observationer från en annan
undersökning vid en annan lokal utförd under augusti.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
73
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bakgrund
Ålgräs (Zostera marina) är i stora sammanhängande bestånd, ålgräsängar, en av
de viktigaste biotoperna i det marina ekosystemet runt Sveriges kust. En
välmående äng är hem åt en stor mångfald av organismer och är bland annat
viktig som yngelkammare åt många ekonomiskt viktiga fiskarter. Ålgräset utgör
ett skydd för juvenil fisk, olika kräftdjur och andra organismer. Bladen fungerar
också som substrat för olika djur och växter att fästa på. Det mesta av ålgräsets
biomassa betas aldrig utan vissnar och blir till detritus, men för en del djur, till
exempel svanar och gäss utgör det tidvis en viktig näringskälla. Mycket av det
nedvissnade och nedbrutna ålgräset exporteras också till omgivande bottnar och
utgör en viktig näringskälla där (www.marbipp.se).
Eftersom ålgräsängarna har en så stor betydelse för det marina ekosystemet i
vattnen runt Sveriges kust, behöver dess utveckling övervakas kontinuerligt.
Med aktuell information om ålgräsets status kan olika förvaltningsåtgärder sättas
in beroende på det aktuella läget. Det är också viktigt att veta var ålgräset
förekommer så att man kan vara aktsam och anpassa olika verksamheter i vatten,
som till exempel kabeldragningar och muddringar, både i tid och rum. Ett sätt att
övervaka ålgräsets utveckling är att inventera dess utbredning med
flygfotografering. Det går snabbt och ger, i kombination med undersökningar i
fält av en del av ålgräsängarna, en översiktlig bild av ålgräsets tillstånd.
Den 1 september 2009 genomfördes, på uppdrag av Göteborgs stads miljöförvaltning, en flygfotoinventering av ålgräsets utbredning inom Göteborgs
kommun. Inventeringen utfördes som en del i övervakningen av ålgräsets status i
Göteborgs kommun. För att stärka undersökningen utfördes även en inspektion
av sju lokaler med undervattenskamera.
Metoder
Fotograferingen av ålgräset skedde från helikopter. Kameran som användes var
en 10,1 megapixel digital systemkamera med 18 – 55 f/3,5 -5,6 optik med
bildstabiliseringsteknik. På objektivet monterades ett cirkulärt polaroidfilter för
att släcka ut oönskade reflexer i vattenytan. Kameran var ansluten till en GPS för
att erhålla positionsdata för varje bild. Efter analys av bilderna i Adobe
Photoshop överfördes datan till GIS-programmet MapInfo 8.5 i vilket
utbredningskartor över ålgräset framställdes.
Fältundersökningen av sju ålgräsängar utfördes med en undervattenskamera som
sänktes ner i vattnet från båt. Kameran stod hela tiden i kontakt med båten via en
kabel, vilket möjliggjorde en momentan besiktning av botten. Med kameran togs
även bilder för senare analys. En bedömning av ålgräsets kvalitet grundad på
täckningsgrad, skotthöjd, största växtdjup samt påväxtgrad utfördes. Största och
minsta djup för ålgräset uppmättes med hjälp av handlodning.
74
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Resultat
Av de nedan genomgångna lokalerna är sju stycken undersökta i fält med
avseende på täckningsgrad, kvalitet samt minsta och största djup. Analysen av
resterande lokaler grundar sig enbart på de flygbilder som togs den 1 september
2009. Från Nordre älvs mynning och Hisingens nordvästra kust kunde inga
användbara bilder tas. Detta berodde på att vattnet var för grumligt för att få en
bild av botten. Dock har en bedömning gjorts av ålgräsets kvalitet vid Nordre
älvs största lokal, med hjälp av inspektion med en undervattenskamera. För en
karta över det inventerade området, se bilaga 1.
Asperö – Brännö
I sundet mellan Asperö och Brännö har i en tidigare publikation från
miljöförvaltningen (Jenneborg, 2006) rapporterats om riklig förekomst av den
invaderande arten Gracilaria vermiculophylla. Även 2009 kunde kraftiga
bestånd av arten ses i flygbilderna över området (se bild 1). Täckningsgraden för
G. vermiculophylla var ca 25 – 50 % i de centrala delarna av sundet.
Tillsammans med G. vermiculophylla växte fläckvis ålgräs (Zostera marina)
med en täckningsgrad på ca 25 – 50 %. Närmast land blir växtligheten i sin
helhet fläckvis.
Bedömningen av området grundades enbart på analys av flygbilder.
Bild 1. Vy över sundet mellan Asperö och brännö. De brunlila partierna består av den
invaderande arten Gracilaria vermiculophylla. Foto David Holm.
Brännö – Brattholmen
Ålgräset var i bra kondition, dock inte så högväxt. En viss påväxt av fintrådiga
alger registrerades också vid undersökningen. I delar av ålgräsängen är
täckningsgraden 100 % medan andra delar inte har lika hög täckningsgrad
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
75
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
(25 – 70 %). Plantorna i områdena med en lägre täckningsgrad är dessutom i
betydligt sämre kondition än i de andra områdena. Minsta djup för ålgräsets
utbredning vid undersökningen var 1,5 m och största djup var 3,5 m.
Bedömningen av området grundar sig på både flygfotoanalys och fältverifiering.
Stora Källö O
Ålgräsvegetationen var här heltäckande, 100 %, dock med en ganska kraftig
matta av lösdrivande fintrådiga alger som hade en täckningsgrad på ca
70 – 80 %. Över hela ytan kunde spår efter båtars propellrar ses tydligt. Största
djup var enligt sjökort ca 3 m.
Bedömningen av området grundar sig på analys av flygfoto.
Bild 2. Ålgräs mellan Stora Källö till vänster i bild och Stora Mosskullen utanför bilden till
höger. Det syns tydliga spår efter båtpropellrar genom vegetationen. Den tvära kanten av
ålgräset överst i bild är beror inte på en djupränna utan på att en kalkalgsblomning
skymmer sikten. Foto David Holm.
Stenskär S
Ålgräset är högväxt och i god kondition. Ingen påväxt och inga lösdrivande
fintrådiga alger noterades vid fältundersökningen av lokalen. Täckningsgraden för
ålgräset var 100 %. Minsta och största djup var 1,5 m respektive 3 m. Områdets
goda status överensstämmer med tidigare års undersökningar (Jenneborg, 2000
och 2006).
Bedömningen av lokalen grundar sig på både flygfotoanalys och fältverifiering.
76
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Styrsö V
Ålgräsängen täckte vid inventeringstillfället botten i hela viken vid Halsvik på
västra Styrsö. Ålgräset hade en täckningsgrad på 100 % med ett visst inslag av
sudare (Chorda filum) i de inre delarna av viken. I vikens grundare partier låg gott
om lösdrivande fintrådiga alger med en täckningsgrad på 80 – 100 %. Men även i
de områdena var ålgräsvegetationen tät (70 -80 %). Minsta och största djup var 1
m respektive 4 m.
Vid lokalen har tidigare hittats ett bestånd med dvärgålgräs, Zostera noltii
(Ahlgren, H., 2005). Inga plantor upptäcktes dock vid årets inventering. De
fintrådiga alger som hittades i årets inventering har tillkommit på senare år.
Tidigare undersökningar har rapporterat om rena och fina ålgräsängar (Jenneborg
2000 och 2006).
Bedömningen av området grundar sig på både flygfotoanalys och fältverifiering.
Bild 3. Vy över viken vid Halsvik på västra Styrsö. I mitten syns ålgräsvegetationen medan
bilden domineras av lösdrivande fintrådiga alger i vikens grundare delar. Foto David Holm.
Vrångö V
Ålgräsvegetationen var hög och tät, täckningsgrad 80 – 100 %, med mycket lite
påväxt av fintrådiga alger (1 %). Inga lösdrivande fintrådiga alger noterades vid
inventeringen. Ängen bredde ut sig över djupintervallet 1,5 – 5,5 m.
Bedömningen grundar sig på både flygfotoanalys och fältverifiering.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
77
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Stora Amundö, Kungsviken
Ålgräsvegetationen hade en täckningsgrad på ca 70 %. Fläckvis bestod
vegetationen av liggande, dött ålgräs. Det levande ålgräsets kondition vid
lokalen var inte särskilt god vid inventeringstillfället. Lösdrivande, fintrådiga
alger hade en täckningsgrad på 80 – 100 % vid lokalen.
Tillsammans med ålgräset växte även hårnating (Ruppia maritima) och sudare
(Chorda filum). Minsta och största djup var 1,5 m respektive 4,5 m.
Bedömningen av lokalen grundar sig på både flygfotoanalys och fältverifiering.
Bild 4. Vy över Kungsviken på Stora Amundöns sydsida. Ålgräset är överväxt av
lösdrivande fintrådiga alger och det finns tydliga spår efter fritidsbåtarnas intensiva trafik
i området. Foto David Holm.
Småholmarna
Lokalen hade en heltäckande (100 %) ålgräsvegetation med inslag av hårnating
(Ruppia maritima) och sudare (Chorda filum). Påväxten var försumbar men
fläckvis fanns lösdrivande fintrådiga alger. Täckningsgraden för dessa var 10 %.
Djuputbredningen var mellan 1,5 och 3 m. Området tycks ha genomgått en
positiv utveckling sedan slutet på 1990-talet då lösdrivande fintrådiga alger
täckte och pressade ner ålgräset (Jenneborg, 2000).
Bedömningen av lokalen grundar sig på både flygfotoanalys och fältverifiering.
Askimsviken
De djupare delarna av viken hyste en sammanhängande ålgräsäng med en
täckningsgrad på 60 – 70 %. Områdena närmare land där viken grundade upp
78
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
växte ålgräset mer fläckvis och uppblandat med sågtång. Påväxten var sparsam
(1 %) och förutom att det växte glest var ålgräset i god kondition. Inga lösdrivande fintrådiga alger noterades vid inventeringstillfället. Områdets status är
oförändrat jämfört med tidigare undersökningar (Jenneborg, 2000 och 2006).
Minsta och största djup vid lokalen var 1,5 m respektive 2,5 m.
Bedömningen grundar sig på både flygfotoanalys och fältverifiering.
Tångudden
Vid Tångudden bredde ett litet, glest, bestånd av ålgräs ut sig i två
grundområden väster och öster om hamnen. Täckningsgraden för ålgräset var 25
– 50 %. Inga lösdrivande fintrådiga alger kunde ses på flygfotografierna. Vid
fältverifieringen vid lokalen var vattnet så grumligt att det inte gick att se
någonting, varken med vattenkikare eller med kamera.
Bild 5. Tånguddens hamn med en liten, gles ålgräsäng i förgrunden. Foto David Holm.
Arendal
De djupare (3,5 m) delarna av viken domineras totalt av svartnande havssallat (Ulvaria
obscura) och inget ålgräs kunde lokaliseras här. Längre in mot land återfanns ett glest
(25 – 50 %) bestånd av ålgräs, kraftigt överväxt av lösdrivande fintrådiga alger
(80 -100 %). Djuputbredningen för ängen var ca 1,5 m till 2 m.
Bedömningen av lokalen grundar sig endast på fältinspektion då vattnet var för
grumligt vid tiden för flygfotograferingen för att få någon bild av botten. Därför
är inte Arendals ålgräs inritat på kartan (bilaga 2) över ålgräsets utbredning.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
79
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Nordre älv
Vid flygfotograferingstillfället var vattnet vid lokalen ovanligt grumligt och
därför blev bilderna härifrån oanvändbara. Dock gjordes senare en inspektion på
plats med en undervattenskamera. Ålgräset kunde konstateras vara tätt växande
med en täckningsgrad på 80 – 100 %. Plantorna var mycket nedtyngda av ett
tjockt lager finkornigt sediment som antagligen härstammade från det grumliga
ytvattnet.
Bedömningen grundar sig enbart på inspektion med undervattenskamera.
Diskussion
Inventeringen av ålgräs 2009 med hjälp av fjärranalys tampades med några
olyckliga omständigheter. Till exempel upptäcktes en ganska omfattande
kalkalgsblomning i sydvästra skärgården, och både Nordre älv och Göta älv var
mycket grumligare än normalt och omöjliggjorde fotografering av botten. Även
massförekomsten av kalkalger skymde botten på ett antal ställen och omöjliggjorde fotografering. Dessa två omständigheter tillsammans har givit som
resultat att ålgräsets arealmässiga utbredning 2009 säkerligen underskattats.
Ålgräset i Nordre älvs mynning har exempelvis tidigare år täckt en yta
motsvarande nästan en fjärdedel av ålgräsets sammanlagda area i Göteborgs
kommun.
Ålgräsängar ändrar ofta utbredning mellan år och kan till och med försvinna ett
år för att åter växa upp året efter (Nykvist, A., m fl, 2004). Dock brukar inte så
stora arealer som ängen i Nordre älvs mynning försvinna och har efter ett besök
konstaterats vara där, även om dess utbredning 2009 tyvärr är okänd.
En del områden har genomgått en försämring, andra en förbättring sedan den
senaste undersökningen (Jenneborg, 2006). De förändringar som har skett ligger
dock inom den normala variation som förekommer i ålgräsets utbredning lokalt
och regionalt. Inga nya större bestånd av rödalgen Gracilaria vermiculophylla
kunde upptäckas i fjärranalysen eller vid fältverifieringen, vilket måste anses
vara mycket positivt.
Dock är lösdrivande fintrådiga alger fortfarande ett problem i många områden.
Algerna täcker över och tynger ner ålgräset som skuggas ut och kvävs. I fall med
riktigt kraftiga algmattor kan även väldigt låga syrehalter uppstå under algerna
vilket tar död på det liv som inte kan fly från platsen. Problemet med lösdrivande
fintrådiga alger beror på den fortsatt höga tillförseln av näringsämnen till havet
från land. De höga halterna av näringsämnen utnyttjas av de fintrådiga algerna
som är mer effektiva på att ta upp näringen ur vattnet än andra, mer långsamt
växande primärproducenter (Engelsen, A., 2008). Detta gör att algerna kan
tillväxa i en högre takt än normalt och bildar då massförekomster, eller
”algmattor”. Algerna producerar även höga halter av ammonium vilket skadar
ålgräsets nya skott (Engelsen, A., 2003).
80
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Tidigare undersökningar (Jenneborg 2000, 2006) har betonat att, förutom
G. vermiculophylla så har sågtången (Fucus serratus) börjat ta utrymme från
ålgräset. Detta sågs dock inget av i årets undersökning och konkurrensen från
sågtången bör vara begränsad eftersom de har olika behov vad gäller substrat.
Ålgräset kräver mjuka substrat i vilket dess rötter kan fästa. Sågtången däremot
behöver ett hårt substrat att fästa på eftersom den inte har några rötter utan en
fästskiva med vilken den fäster på stenar, hällar och andra hårda substrat.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
81
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Referenser
Ahlgren, H. 2005. Inventering av dvärgålgräs utmed Göteborgskusten.
Göteborgs stads miljöförvaltning, R 2005:11.
Engelsen, A., 2008. Links between macroalgal mats, fauna and sediment
biogeochemistry. Doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.
Engelsen, A., 2003. Grönalgsmattor – ett växande problem. Havsutsikt 3/2003.
Jenneborg, L-H. 2006. Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborg.
Göteborgs stads miljöförvaltning, R 2006:4.
Jenneborg, L-H. 1999. Ålgräsvegetationen i Göteborgs kustvattenområden.
Göteborgs stads miljöförvaltning, R 200:3.
Nykvist, A., Åberg, P., Bodin, M., André, C. 2004. Inventering av ålgräsängarnas
utbredning. http://www.marbipp.se/2biotop/2sjogras/5variati/Inventering_2003
_2004.pdf
82
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 1 – Ålgräsets utbredning i Göteborgs kommun
2009
Översiktskarta
Lokaler
1. Nordre älv
2. Arendal
3. Tångudden
4. Brännö SO
5. Stenskär
6. Styrsö V
7. Vrångö V
8. Småholmarna
9. St Amundö
10. Askimsviken
Karta över ålgräsets utbredning i Göteborgs kommun 2009. De gröna fälten representerar ålgräs.
De röda siffrorna markerar fältverifieringslokaler vilka finns namngivna längst ner till höger i
bilden. Bakgrundskarta © Stadsbyggnadskontoret Göteborg.
83
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 1 – Ålgräsets utbredning i Göteborgs kommun
2009
Hisingen SV
Karta över ålgräsets utbredning på Hisingens sydvästra kust. De gröna fälten representerar
ålgräsets utbredning. 2:an i rött markerar fältverifieringslokalen vid Arendal. Bakgrundskarta ©
Stadsbyggnadskontoret Göteborg.
84
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 1 – Ålgräsets utbredning i Göteborgs kommun
2009
Sydvästra skärgården, norra delen
Karta över ålgräsets utbredning. De gröna fälten representerar ålgräsets utbredning. De röda
siffrorna markerar fältverifieringslokaler. Bakgrundskarta © Stadsbyggnadskontoret Göteborg.
85
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 1 – Ålgräsets utbredning i Göteborgs kommun
2009
Sydvästra skärgården, södra delen
Karta över ålgräsets utbredning. De gröna fälten representerar ålgräs. Den röda siffran markerar
en fältverifieringslokal. Den stora ön i mitten av bilden är Vrångö. Bakgrundskarta ©
Stadsbyggnadskontoret Göteborg.
86
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 1 – Ålgräsets utbredning i Göteborgs kommun
2009
Sydöstra skärgården
Karta över ålgräsets utbredning i Billdals skärgård. Ön i bildens överkant är Stora Amundö. De
röda siffrorna markerar fältverifieringslokaler. Bakgrundskarta © Stadsbyggnadskontoret
Göteborg.
87
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 1 – Ålgräsets utbredning i Göteborgs kommun
2009
Sydöstra skärgården, norra delen
Karta över ålgräsets utbredning i sydöstra skärgårdens norra del. Viken nere till höger i bild är
Askimsviken. De röda siffrorna markerar fältverifieringslokaler. Bakgrundskarta ©
Stadsbyggnadskontoret Göteborg.
88
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Ålgräs och grundbottenfauna – tre undersökningar
i Göteborg 2009 - R 2010:4
Inventering av ålgräs och grundområdesfauna i Billdals skärgård
Inventeringen utfördes sommaren 2009 av Marin Miljöanalys AB på uppdrag
av Göteborgs Stad Miljöförvaltningen. David Holm, marinbiolog på Marin
Miljöanalys AB har författat rapporten.
89
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
90
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Sammanfattning
De genomförda undersökningarna av ålgräs och grundområdesfauna i Billdals
skärgård visade ett område i hög grad påverkat av mänskliga aktiviteter såsom
övergödning och intensiv trafik med fritidsbåtar. Trots detta hyste det tilltänkta
naturreservatet stora naturvärden och en hög biologisk mångfald. Den viktigaste
bidragande orsaken till detta var den stora sammanhängande ålgräsängen som
täckte botten i större delen av det undersökta området. Ålgräs är en viktig biotop
med generellt hög biologisk mångfald och fungerar bland annat som yngelkammare åt många av våra vanligaste matfiskar. Reservatsområdet bedömdes
enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav
(Rapport 4914) till att variera mellan klass 2 – ”Något påverkat” och klass 3 –
”tydligt påverkat”. Dock är området som helhet närmare klass 2 än klass 3.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
91
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bakgrund
Områdesbeskrivning
Det undersökta området är beläget söder om Stora Amundön utanför Billdal, och
sträcker sig ner till gränsen mot Kungsbacka kommun (se bild 1). Även grundområdet
mellan Stora och Lilla Amundön undersöktes. Bottnarna i området är förhållandevis
grunda med djup mellan 1 – 3 m i större delen av området och ett största djup på ca 11
m vid västra gränsen. På bottnarna sträcker en sammanhängande ålgräsäng ut sig
mellan 0,5 – 5,5 m djup.
Ålgräsängen utgör det
dominerande habitatslaget vilket
ger en potential för området att
härbärgera en hög mångfald av
framför allt fauna. I de grundare
delarna finns områden med bar
mjukbotten, fläckvis täckt av
blåmusslor och sågtång. I dessa
delar är det vanligt med lösdrivande grön- och brunalger
som lägger sig som en matta
mellan och ibland över
ålgräsplantorna. Ute i det tänkta
reservatsområdet ligger ett antal
klippöar. På dessa växer tång, till
exempel blåstång och knöltång,
och annan flora och fauna som
behöver hårt substrat för sin
livscykel.
Inom det undersökta områdets
gränser finns många båtbryggor
och även en marina. Trafiken
med fritidsbåtar är intensiv under
Bild 1. Det undersökta området inom röd markering. Bilden ©
sommarhalvåret. Stora Amundön
Göteborgs stad, stadsbyggnadskontoret.
är ett populärt utflyktsmål under
större delen av året men främst på sommaren.
Syfte
Syftet med undersökningen var att få en uppföljningsbar bild av miljötillstånd och
biologisk mångfald i ålgräsängar och på grunda mjukbottnar (0-1 m) i området söder
om Stora Amundön. Detta område är under reservatsbildning. Förslag på syfte med
naturreservatets marina delar är ”att bevara och stärka de marinbiologiska värdena
knutna till grunda mjukbottnar samt de växt- och djursamhällen som är karaktäristiska
för dessa miljöer. De grunda mjukbottnarna och ålgräsängarnas betydelse för
fiskreproduktionen ska bevaras.”
92
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Metoder
Undersökningarna utfördes mellan den 17 och 25 augusti, 2009.
Ålgräsets utbredning
För att kartera ålgräsets utbredning användes båt, vattenkikare och en dGPS
vilken ger en positionering med mycket hög noggrannhet. Med båten kördes
transekter med ca 50 m mellanrum vinkelrätt ut från strandlinjen. Från båten
observerade samtidigt en marinbiolog botten genom en vattenkikare för att se
om det fanns ålgräs längs transekten. Vid varje skifte i bottenväxtlighet mellan
”ålgräs” och ”ej ålgräs” sattes en markör i dGPS:en. De loggade dGPSpunkterna importerades till GIS-programmet MapInfo 8.5 där de
sammankopplades till sammanhängande fält vilka bildade en karta över ålgräsets
utbredning i området.
Ålgräsets kvalitet
Tre lokaler provtogs i tre punkter vardera (se kartor i bilaga 2). Prover av ålgräs
och associerad flora och fauna togs av apparatdykande marinbiologer. Med
utgångspunkt från båten simmades åt tre olika håll. Efter ca 20 bentag träddes en
nätpåse, med maskstorlek 500 µm monterad på en 40 × 40 cm stor ram, över
ålgräsplantorna varpå påsens öppning klämdes åt. Alla ålgräsplantor i påsen
klipptes sedan av vid sedimentytan. Nätpåsen och dess innehåll transporterades
därefter upp till en assistent i båten. Innehållet i påsen tömdes i provkärl och
lades på is. Vid hemkomst frystes proverna in i väntan på analys. Vid analysen
tvättades ålgräsplantorna med sötvatten för att få loss fastsittande flora och
fauna. Ålgräset kramades ur och vägdes varpå dess våtvikt noterades.
Associerad flora och fauna identifierades till lägsta möjliga taxonomiska nivå
och dess våtvikt noterades.
Epifauna
Tre lokaler provtogs i tre slumpvis utvalda provpunkter vid varje lokal.
Epifaunan provtogs med hjälp av en så kallad fallfälla. Fallfällan bestod av en
fyrkantig aluminiumlåda utan botten och lock och var 70 × 70 × 70 cm stor och
täckte alltså 0,5 m2. Fallfällan bars på långa störar försiktigt över botten mellan
två personer. Vid provtagningspunkterna släpptes fallfällan simultant av båda
provtagarna och fick falla till botten. När det hade kontrollerats att fällan slöt tätt
vid botten håvades den ur till dess att den kunde anses vara tom. Den provtagna
faunan placerades i förmärkta provkärl för hemtransport. Proverna
konserverades så snabbt som möjligt med EcoSolv, vilket är en blandning av
etanol och isopropanol. Den infångade faunan räknades och identifierades till
lägsta möjliga taxonomiska nivå.
Infauna
Infaunan provtogs i samband med epifaunaprovtagningen. Även dessa prover
togs tre av vid varje lokal. För provtagningen användes en cylinderprovtagare.
Denna består av ett plaströr med diametern 55 mm (provtagningsarea
23,75 cm2), samt en gummipropp. Vid provtagning stacks röret ner ca 15 – 20
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
93
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
cm i sedimentet varpå gummiproppen sattes i rörets övre mynning. Därefter
drogs röret upp ur botten tillsammans med en sedimentpropp. Proppen
placerades i ett uppmärkt provkärl för hemtransport. Vid hemkomst sållades
proverna genom ett såll med maskstorlek 500 µm och konserverades med
EcoSolv. Faunan räknades och bestämdes till lägsta möjliga taxonomiska nivå.
Resultat
Ålgräsets utbredning
Den sammanlagda bottenarean som täcktes, helt eller delvis, av ålgräs uppgick
till ca 1,90 km2 i undersökningen. Detta är en uppgång med ca 25 % jämfört med
den flygfotoinventering av utbredningen av Göteborgs kommuns ålgräsängar
som utfördes 2005 (R 2006:4). Dock utfördes undersökningarna med olika
tekniker, flygfoto-kartering och kartering med vattenkikare, och därför kan det
vara vanskligt att jämföra dessa för noggrant.
Ålgräsets kvalitet
I stora delar av området låg mattor av friliggande fintrådiga grön- och brunalger.
Främst var dessa närvarande i de grundare delarna (djup < 2,0 m), men förekom
även djupare. De djupaste delarna av ålgräsbeståndet var vid tiden för
undersökningen helt fria från lösdrivande algmattor. Fläckvis i ålgräsängen
förekom rena bestånd med hårnating (Ruppia maritima). Denna art växte även
blandat med ålgräset i samtliga undersökta lokaler.
Antalet arter av associerad fauna i området var 24 stycken. Inga rödlistade arter
påträffades i området, men däremot många arter som är typiska för habitatet så
som tångsnälla (Syngnathus typhle), tångräka (Palaemon adspersus) och
rovborstmask (Hediste diversicolor). Vanligast förekommande art i
undersökningen var tarmsjöpungen, Ciona intestinalis. En fullständig artlista
återfinns i bilaga 1.
Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och hav
(Rapport 4914, 1999) var ålgräset i det undersökta området någonstans mellan
klass 2 ”något påverkat”, och klass 3 ”tydligt påverkat”. Generellt var området
dock närmare klass 2 än klass 3. I hela området var ålgräsbeståndet tätt och hade
en täckningsgrad mellan 50 och 100 %, med större delen av området mellan 75
och 100 %. Djupaste utbredningen i området uppmättes mellan Stora Lövö och
Saltkälen, och handlodades till 5,5 m.
Epifauna
18 olika arter av grundbottenlevande epifauna återfanns i undersökningen. Av
dessa var samtliga förväntade och ingen rödlistad. Många av de provtagna
arterna är associerade till sågtång och lösdrivande fintrådiga brun- och
grönalger, till exempel tångmärla (Gammarus locusta) och tånggråsugga
(Idothea baltica). Andra arter var typiska för sandbotten som till exempel
sandräka (Crangon crangon). De två arter som dominerade totalt sett till antalet
var tusensnäcka (Hydrobia sp.) och märlkräftan Microdeutopus gryllotalpa. Vid
94
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
en av provtagningslokalerna, Västra Lindås, påträffades dvärgålgräs (Zostera
noltii) som är en rödlistad släkting till ålgräset (Zostera marina). Fullständiga
protokoll från provtagningen finns i bilaga 1.
Infauna
I inventeringen återfanns fyra olika arter av infauna. Av dessa var samtliga
förväntade och ingen rödlistad. Fullständiga protokoll från provtagningen finns i
bilaga 1. Utöver de arter som återfanns i de tagna proverna observerades spår efter
ytterligare minst två arter sandmask (Arenicola marina) och sandmussla (Mya
arenaria). Spåren var i form av exkrementhögar, sifoner och skalrester.
Diskussion
Generellt verkar området ha genomgått en förbättring i sitt tillstånd sedan början
av 1990-talet (miljöförvaltningens rapporter R 2000:3, R 2006:4). Det är dock
svårt att göra en bra jämförelse eftersom de tidigare undersökningarna endast har
varit kvalitativa, medan den aktuella inventeringen även innehåller kvantitativa
analyser av området.
Ålgräs
Den djupaste förekomsten av ålgräs i undersökningen var på 5,5 m djup vilket,
tillsammans med välutvecklade bestånd av ålgräs, placerar området i klass 2
”något påverkat” enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet,
kust och hav (rapport 4914). Dock hamnar de delar av ålgräsängen som är
grundare än 1,5 m generellt i klass 3 ”tydligt påverkat”. Detta beror på att
lösdrivande fintrådiga alger är mycket vanliga i de delarna. Blir en matta av
fintrådiga alger tillräckligt tjock kan det utvecklas syrebrist under mattan vilket
leder till att ålgräs och dess associerade arter dör (www.marbipp.se). Dock
påverkar algmattorna ålgräset negativt redan innan syrebrist uppstår. Denna
negativa effekt beror på skuggning av ålgräsplantorna, som resulterar i en
reducerad tillväxt. Enligt en lokal fiskare hade algmattorna flutit upp till ytan 2
gånger 2009, vilket är en gång mer än ett ”normalår”. Välutvecklade algmattor
vid tidpunkten för inventeringen visade dessutom på risken för ännu en
uppflytning 2009. Stora fläckar av dött ålgräs i Kungsviken vid Stora Amundön
tyder på att syrebrist har rått i området tidigare under året. Förmodligen är det ett
intensivt nyttjande av området för rekreation under sommarhalvåret i
kombination med båttrafik och tät bebyggelse längs strandlinjen som leder till en
övergödningssituation. Området är dessutom tämligen skyddat och inramat av
öar vilket ger en begränsning i vattenutbytet, särskilt i de inre, grunda delarna.
Den rikliga förekomsten av fintrådiga grön- och brunalger i området verkar dock
inte ha påverkat kvaliteten på ålgräset generellt i någon högre grad utom i
begränsade delar. Större delen av ålgräsängen bestod av täta, välväxta plantor
med gott om associerad fauna (se artlista i bilaga 1). I provtagningen kom ingen
ålgräsros (Sagartiogeton viduatus) med, men flera observationer gjordes av arten
under provtagningsdyken. Detta är en typisk art för välmående ålgräsängar och
är således ett gott tecken. Den enda lokalen där ålgräsrosen inte påträffades var i
Kungsviken vid Stora Amundön.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
95
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Vid en flygfotoinventering av ålgräs utförd vid samma tid som undersökningen
som behandlas i den här rapporten, återfanns i området utanför Kungsviken
tydliga spår efter den intensiva båttrafiken i området (se omslagsbilden). Spår
efter båtar syns som långa rännor i ålgräset. Eftersom området i stora delar är
väldigt grunt, påverkar båtarnas propellrar ålgräsets tillväxt och skapar rännor
genom växtligheten. Området trafikeras inte bara av båtar hemmahörande vid
bryggorna i Skintebo hamn utan också av båtar från Amundöns marina som tar
vägen genom området när de ska söderut. Den sammanlagda mängden båttrafik
gör påverkan i just det här området betydande.
Grunda bottnar
De långgrunda mjukbottnarna i området var vid tiden för undersökningen
antingen beväxta med sågtång (Fucus serratus) eller fintrådiga alger. Vid
provtagningslokalen Västra Lindås, luktade det svavelväte när provtagarna klev ut
i algmattan. Lukt av svavelväte är ett säkert tecken på att syrebrist råder.
Paradoxalt nog så återfanns vid den här lokalen den enda rödlistade arten i
undersökningen; dvärgålgräs, Zostera noltii. Beståndet vid lokalen var tämligen
tätt och täckte en större yta.
Att dessa grundområden täcks av mattor av fintrådiga alger kan påverka områdets
roll som yngelkammare åt många av våra vanligaste matfiskar. Fiskarnas larver
följer med strömmar från djupare vatten och slår sig ner på grunda bottnar. Där
växer de upp, skyddade från större fisk som inte kan gå så grunt på grund av
predationsrisken från framför allt fåglar. Om dessa bottnar täcks av fintrådiga
algmattor under vilka en syrefri miljö bildas, kan områdets roll som
yngelkammare vara hotad. De senaste årtiondena har de fintrådiga algmattorna
brett ut sig allt mer över västkustens grunda mjukbottnar, och detta kan ha effekt
på återväxten av fisk i västerhavet (Fiskeriverket, 2007; Engelsen, 2003; Pihl
2001). Låga syrenivåer ovanför och i sedimenten kan vara en förklaring till det
låga antalet arter, 4 stycken, som återfanns i infaunaundersökningen.
Slutsatser
Det undersökta områdets ålgräsäng är i god kondition, täcker en stor
sammanhängande area och hyser en rik fauna. Detta i kombination med ett i stora
delar sparsamt inslag av fintrådiga alger gör detta området lämpligt för
reservatsbildning. Dessutom ryms även andra biotoper såsom hårdbotten och
grund mjukbotten vilket bidrar till områdets diversitet. Dock behöver områdets
belastning av näringsämnen minskas för att förhindra att de fintrådiga algerna får
en ännu större utbredning än i den aktuella undersökningen. Kanske behöver även
en begränsning av båttrafiken vid Kungsviken, Stora Amundön införas genom att
kanalen från Amundöns marina stängs för båttrafik. Detta för att områdets mest
påverkade del ska ha en chans att återhämta sig.
96
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Referenser
Engelson, A., 2003. Grönalgsmattor –ett växande problem. Havsutsikt 3/2003.
Fiskeriverket, 2007. Miljömålen och fisket. Fiskeriverkets rapport om sitt
sektors-ansvar för miljömålen 2007. www.fiskeriverket.se
Miljöförvaltningen, Göteborgs stad, 2006. Ålgräsets utbredning och tillstånd i
göteborg. Rapport R 2006:4.
Miljöförvaltningen, Göteborgs stad, 2000. Ålgräsvegetationen i Göteborgs
kustvattenområden. Rapport R 2000:3.
Pihl, L., 2001. Effekter av fintrådiga alger på rekrytering av rödspotta –en
numerisk modell. EU Life algae rapport 2001:44.
www.marbipp.se
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
97
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
98
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 1 Fältprotokoll ålgräsprovtagning
Kungsviken, Stora Amundön
Provpunkten ligger i en liten vik på Stora Amundöns sydsida. Utanför viken går ett av
fritidsbåtar intensivt trafikerat stråk. Stora Amundöns klippor är ett populärt badställe. Vikens
djup varierar mellan 0 och ca 2 m.
Områdets ålgräs är tämligen välväxt om än inte så tätt. Täckningsgraden varierar vid lokalen
mellan 0 – 70 %. Hårnating (Ruppia maritima) är vanlig i området liksom sudare (Chorda
filum). Mellan och ofta även över ålgräsplantorna ligger en matta av fintrådiga grön- och
brunalger. Utanför viken finns stora partier med dött ålgräs, troligen kvävda av algmattan.
Artlistor
Tabell över funnen associerad fauna vid provtagning av ålgräs (Zostera marina). Positionen är angiven i
Sweref 99 12 00. Biomassan är angiven i våtvikt.
FAUNA
2009-08-19
Stationsnamn & nummer
Kungsviken, Stora Amundön 1
Kungsviken, Stora Amundön 2
Kungsviken, Stora Amundön 3
Position:
x 144512,592 y 6385448,442
Artnamn
Bittium reticulatum
Balanus improvisus
Carcinus maenas
Cerastroderma edule
Ciona intestinalis
Dendrodoa grossularia
Gammarus locusta
Littorina littorea
Palaemon adspersus
Palaemon elegans
Rissoa sp
Spirorbis spirorbis
Bittium reticulatum
Carcinus maenas
Gammarus locusta
Hediste diversicolor
Idothea baltica
Littorina littorea
Microdeutopus gryllotalpa
Mysida (pungräkor)
Palaemon adspersus
Retusa truncatula
Rissoa sp
Asterias rubens
Bittium reticulatum
Ciona intestinalis
Hydrobia sp
Littorina littorea
Palaemon adspersus
Vit larv
Antal (m-2)
13
25
19
31
213
25
6
94
25
31
206
Otal på Fucus
56
6
6
13
6
6
44
13
50
6
338
6
38
181
19
6
13
19
Biomassa (g*m-2)
0,13
0,31
51,13
0,13
88,00
1,06
0,06
153,94
10,13
19,94
1,44
0,63
143,13
0,06
0,13
0,13
5,19
0,06
0,13
9,69
0,31
2,88
14,38
0,44
18,13
0,19
3,13
5,00
0,31
99
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Tabell över funnen flora vid provtagning av ålgräs (Zostera marina). Biomassan är angiven i våtvikt.
FLORA
2009-08-19
Stationsnamn & nummer
Kungsviken, Stora Amundön 1
Kungsviken, Stora Amundön 2
Kungsviken, Stora Amundön 3
Artnamn
Chorda filum
Desmarestia aculeata
Fucus vesiculosus
Fintrådigt
Cutleria multifida
Polyides rotundus
Ruppia maritima
Zostera marina
Chorda filum
Fintrådigt
Ruppia maritima
Zostera marina
Chorda filum
Fintrådigt
Ruppia maritima
Zostera marina
Cutleria multifida
Biomassa (g*m-2)
5,38
31,88
203,50
531,13
0,56
19,88
159,69
597,88
1,88
170,56
375,06
34,94
55,00
465,00
310,63
321,88
1,25
Karta över Stora Amundö med Kungsviken i söder. Provtagningspunkten är utmärkt med grön kvadrat.
Bakgrundskartan © Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad.
100
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 1 Fältprotokoll ålgräsprovtagning
Skinteboviken, Söder om Sockertoppen
Provpunkten ligger i Skinteborviken några hundra meter söder om holmen Sockertoppen.
Söder om provpunkten ligger en marina och liksom utanför Kungsviken är trafiken med
fritidsbåtar här intensiv. Djupet vid provlokalen varierar mellan 2 och 3 m.
Områdets ålgräs är välväxt och har en täckningsgrad på 70 – 80 %. Hårnating (Ruppia
maritima) är vanlig i området liksom sudare (Chorda filum). Mellan ålgräsplantorna ligger en
matta av fintrådiga grön- och brunalger. Mattan är dock inte så tjock att det föreligger någon
risk för syrebrist i området.
Artlistor
Tabell över funnen associerad fauna vid provtagning av ålgräs (Zostera marina). Positionen angiven i
Sweref 99 12 00
FAUNA
2009-08-19 Position: x 145324,262
Stationsnamn & nummer
Artnamn
Skinteboviken, S Sockertoppen 1 Asterias rubens
Balanus improvisus
Bittium reticulatum
Ciona intestinalis
Gammarus locusta
Gobius niger
Hediste diversicolor
Microdeutopus gryllotalpa
Mytilus edulis
Palaemon adspersus
Rissoa sp
Syngnathus typhle
Skinteboviken, S Sockertoppen 2 Asterias rubens
Balanus improvisus
Bittium reticulatum
Ciona intestinalis
Gammarus locusta
Mytilus edulis
Palaemon adspersus
Rissoa sp
Spirorbis spirorbis
Skinteboviken, S Sockertoppen 3 Asterias rubens
Bittium reticulatum
Ciona intestinalis
Carcinus maenas
Cerastroderma edule
Gammarus locusta
Hediste diversicolor
Littorina littorea
Microdeutopus gryllotalpa
Palaemon adspersus
Rissoa sp
y 6384594,214
Antal
6
13
19
100
44
6
6
119
13
31
975
6
6
13
6
94
31
31
31
588
Otal på Fucus
13
44
213
6
6
88
19
6
94
81
1163
Biomassa (g (vv))
0,38
0,25
0,19
17,63
0,38
6,19
0,06
0,19
0,06
4,44
8,44
9,50
1,06
0,06
0,06
16,94
0,25
0,25
7,13
6,13
2,06
0,50
18,56
1,38
0,06
0,81
0,06
9,19
0,06
3,81
8,00
101
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Tabell över funnen flora vid provtagning av ålgräs (Zostera marina).
FLORA
Stationsnamn & nummer
Artnamn
Skinteboviken, S Sockertoppen 1 Chorda filum
Cutleria multifida
Fintrådiga alger
Polyides rotundus
Ruppia maritima
Zostera marina
Skinteboviken, S Sockertoppen 2 Chorda filum
Fintrådiga alger
Fucus vesiculosus
Polyides rotundus
Ruppia maritima
Zostera marina
Skinteboviken, S Sockertoppen 3 Chorda filum
Cutleria multifida
Fintrådiga alger
Fucus serratus
Polyides rotundus
Ruppia maritima
Zostera marina
102
Biomassa (g*m-2)
3,5
19,06
190,5
47,63
144,75
307,5
4,88
83,56
39,06
88,69
18,88
295,69
1,38
7,75
181,75
120,88
8,75
12,94
453,25
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Karta över Skinteboviken med Sockertoppen i norr. Provtagningspunkten är utmärkt med röd
uppochner vänd triangel. Bakgrundskartan © Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad.
103
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 1 Fältprotokoll ålgräsprovtagning
Södra Småholmarna
Provpunkten ligger i sundet mellan Södra och Norra Småholmarna. I öster, vid Haga kile,
ligger en marina. Trots detta är båtlivet här inte så intensivt som vid de andra
inventeringslokalerna. Djupet vid provlokalen varierar mellan 2 och 3 m.
Områdets ålgräs (Zostera marina) är mycket välväxt och har en täckningsgrad på 80 – 100 %.
Hårnating (Ruppia maritima) är vanlig i området men sudare (Chorda filum) förekommer mer
sparsamt. Fläckvis ligger små mattor av fintrådiga grön- och brunalger, men dessa utgör inget
dominerande inslag vid lokalen.
Artlistor
Tabell över funnen associerad fauna vid provtagning av ålgräs (Zostera marina). Positionen angiven i
Sweref 99 12 00.
FAUNA
2009-08-19 Position: x 145148,236
Stationsnamn & nummer Artnamn
Asterias rubens
Södra småholmarna 1
Bittium reticulatum
Ciona intestinalis
Hediste diversicolor
Littorina littorea
Membranipora mambranacea
Microdeutopus gryllotalpa
Palaemon adspersus
Rissoa sp
Spirorbis spirorbis
Asterias rubens
Södra småholmarna 2
Ciona intestinalis
Gobius niger
Rissoa sp
Palaemon adspersus
Syngnathus typhle
Asterias rubens
Södra småholmarna 3
Ciona intestinalis
Gammarus locusta
Microdeutopus gryllotalpa
Palaemon adspersus
Gobius niger
Retusa trunatula
Rissoa sp
104
y 6383255,124
Antal (m-2)
69
6
1013
69
6
Koloni
1269
63
431
Otal på Fucus
38
475
6
519
44
6
19
288
31
56
131
13
25
1263
Biomassa (g*m-2)
26,69
0,25
222,75
0,0625
19,0625
8,75
14,875
4,625
37,1875
138,125
0,625
6,125
12,9375
0,375
5,3125
21,8125
0,0625
0,0313
32,5
49,5625
0,25
10,75
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
FLORA
Stationsnamn & nummer
Södra småholmarna 1
Södra småholmarna 2
Södra småholmarna 3
Artnamn
Chorda filum
Fintrådiga alger
Polyides rotundus
Zostera marina
Chorda filum
Ruppia maritima
Zostera marina
Cutleria multifida
Chorda filum
Fintrådiga alger
Ruppia maritima
Zostera marina
Biomassa (g*m-2)
30,31
22,5
215,25
426,56
22,63
124,31
1 199,38
26,5
2
61,25
43,75
280,19
Karta över norra och södra Småholmarna. Provtagningspunkten är utmärkt med röd uppochner vänd
triangel.
105
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
106
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 2 Fältprotokoll provtagning av epifauna och infauna
Skinteboviken
Provlokalen ligger längst in i Skinteboviken. Botten vid lokalen består av riktigt mjuk gyttja.
Ca 2 m ut från stranden börjar växtligheten med framför allt sågtång (Fucus serratus), men
även blåstång (Fucus vesiculosus) och fintrådiga grön- och brunalger. Området är mycket
påverkat av båt- och friluftsliv och med hänvisning till mängden fintrådiga alger är det
mycket troligt att området är övergött.
Artlista
Tabell 1. Lista över de arter som återfanns vid inventering av in- och epifauna i Skinteboviken. Återgivna
koordinater gäller för provtagningen av både in- och epifauna.
EPIFAUNA
Stationsnamn & nummer
Skinteboviken 1
Skinteboviken 2
Skinteboviken 3
Artnamn
Cerastroderma edule
Gammarus locusta
Hydrobia ulvae
Idotea baltica
Littorina littorea
Mytilus edulis
Neris pelagica
Rissoa sp
Carcinus maenas
Gammarus locusta
Gobiusculus flavescens
Gobius niger
Hydrobia ulvae
Littorina littorea
Microdeutopus gryllotalpa
Neris pelagica
Palaemon elegans
Bittium reticulatum
Carcinus maenas
Cerastroderma edule
Gammarus locusta
Gobiusculus flavescens
Hydrobia ulvae
Idotea baltica
Littorina littorea
Microdeutopus gryllotalpa
Mytilus edulis
Neris pelagica
Palaemon elegans
Bittium reticulatum
Antal (m-2)
2
4
10
2
18
10
164
4
8
12
2
6
2
6
822
64
76
2
4
2
42
8
8
4
34
772
18
14
84
6
107
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
INFAUNA
Stationsnamn & nummer
Skinteboviken 1
Skinteboviken 2
Skinteboviken 3
Koordinater
Stationsnamn och nummer
Skinteboviken 1
Skinteboviken 2
Skinteboviken 3
Artnamn
Hydrobia sp
Hydrobia sp
Nereis sp
Hydrobia sp
X
145 820,14
145 804,45
145 776,99
Antal (m-2)
1263
2105
842
2947
Y
6 384 938,04
6 384 973,35
6 385 004,74
Karta över Skintebovikens inre del. Provtagningspunkterna är markerade med gröna kvadrater.
Bakgrundskartan © Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad.
108
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 2 Fältprotokoll provtagning av epifauna och infauna
Mellan Stora och Lilla Amundö
Provlokalen ligger mellan Stora och Lilla Amundö och dess klippor. I öster gränsas viken av
med en strandäng. Lokalen består av en långgrund vik med sandbotten och mycket lite
växtlighet i den inre delen. I den yttre delen av viken gränsar en ålgräsäng av mot det djupare
vattnet utanför viken.
Artlista
Tabell 2.2. Lista över de arter som återfanns vid inventering av in- och epifauna i grundområdet mellan
Stora och Lilla Amundön. Återgivna koordinater gäller för provtagningen av både in- och epifauna.
EPIFAUNA
2009-08-17
Stationsnamn & nummer
Mellan Amundöarna 1
Mellan Amundöarna 2
Mellan Amundöarna 3
INFAUNA
Stationsnamn & nummer
Mellan Amundöarna 1
Mellan Amundöarna 2
Mellan Amundöarna 3
Koordinater
Stationsnamn och nummer
Mellan Amundöarna 1
Mellan Amundöarna 2
Mellan Amundöarna 3
Artnamn
Crangon crangon
Hinia reticulata
Hydrobia sp.
Balanus improvisus
Cerastroderma edule
Crangon crangon
Gammarus locusta
Hydrobia sp.
Carcinus maenas
Crangon crangon
Cerastroderma edule
Hinia reticulata
Hydrobia sp.
Antal (m-2)
44
13
338
25
675
63
13
3925
6
38
63
6
525
Artnamn
Cephalothrix rufifrons
Hydrobia sp
Hydrobia sp
Hydrobia sp
Mya arenaria
Antal (m-2)
25
400
175
213
13
X
146 033,36
146 050,97
146 021,81
Y
6 383 394,70
6 383 404,20
6 383 406,40
109
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Karta över Stora och Lilla Amundö. Provtagningspunkterna för epifauna och infauna syns som gröna
kvadrater. Bakgrundskartan © Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad.
110
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 2 Fältprotokoll provtagning av epifauna och infauna
Västra Lindås
Provlokalen ligger mellan två branta klippväggar. Längst in i den lilla viken växer vass.
Botten är mjuk och det luktar svavelväte när man kliver i den tjocka algmattan som täcker
stora delar av viken. Området är klart övergött. Utanför viken är trafiken med fritidsbåtar
intensiv under sommarhalvåret.
Artlista
Tabell 2.3. Lista över de arter som återfanns vid inventering av in- och epifauna i viken i Västra Lindås.
Återgivna koordinater gäller för provtagningen av både in- och epifauna.
EPIFAUNA
Stationsnamn & nummer
Västra Lindås 1
Västra Lindås 2
Västra Lindås 3
INFAUNA
Stationsnamn & nummer
V. Lindås 1
V. Lindås 2
V. Lindås 3
Artnamn
Carcinus maenas
Cerastroderma edule
Gammarus locusta
Gobiusculus flavescens
Hinia reticulata
Hydrobia ulvae
Microdeutopus gryllotalpa
Palaemon adspersus
Palaemon elegans
Bittium reticulatum
Cerastroderma edule
Microdeutopus gryllotalpa
Gammarus locusta
Hinia reticulata
Littorina littorea
Palaemon adspersus
Palaemon elegans
Carcinus maenas
Cerastroderma edule
Gammarus locusta
Gobiusculus flavescens
Hinia reticulata
Hydrobia ulvae
Littorina littorea
Microdeutopus gryllotalpa
Palaemon elegans
Antal
Artnamn
Cephalothrix rufifrons
Hydrobia sp
Mya arenaria
Cephalothrix rufifrons
Hydrobia sp
Hydrobia sp
Antal
2
1
13
4
1
7
411
13
27
1
1
354
9
4
15
1
25
1
8
3
3
4
33
14
326
34
8
2
1
4
5
5
111
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Koordinater
Stationsnamn och nummer
Västra Lindås 1
Västra Lindås 2
Västra Lindås 3
X
144 917,15
144 847,98
144 834,75
Y
6 386 280,68
6 386 319,49
6 386 197,95
Karta över den provtagna viken vid Västra Lindås. Provpunkterna markeras av de gröna kvadraterna.
Bakgrundkartan © Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad.
112
Ålgräs och grundbottenfauna R 2010:4
Bilaga 3 Karta över ålgräsets utbredning
Karta över ålgräsets utbredning i det undersökta området. Stora Amundön i norr och södra
Småholmarna i söder.
113
Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning
Rapporter (ISSN 1401-243X):
R 2010:1
R 2010:2
R 2010:3
R 2010:4
R 2010:5
Årsrapport 2009.
Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009
Metaller i vattendrag 2009
Ålgräs och grundbottenfauna -tre undersökningar i Göteborg 2009
Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005 - 2009
R 2009:1
R 2009:2
R 2009:3
R 2009:4
R 2009:5
R 2009:6
R 2009:7
R 2009:8
R 2209:9
R 2009:10
R 2009:11
R 2009:12
R 2009:13
Årsrapport 2008
Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008
Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008
Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008
Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar
Projekt Säveån 2008
Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution
Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg
Antibakteriella ämnen i varor – en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor
Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg
Miljömål i bild - erfarenheter och metod
Miljörapport 2008. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg
Förstudie lekplatsutrustning. En inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtalet för Göteborgs Stad.
Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg.
Sandödlor och småkryp. Fyra undersökningar i Göteborg 2009.
R 2008:1
R 2008:2
R 2008:3
R 2008:4
R 2008:5
R 2008:6
R 2008:7
R 2008:8
R 2008:9
R 2008:10
R 2008:11
R 2008:12
R 2008:13
R 2008:14
Årsrapport 2007. Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd
Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007
Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007
Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i Göteborg
Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007
Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg
Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det?
Projekt Säveån 2007
Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun
Miljörapport 2007. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg
Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin – förekomst och användning i Göteborg.
Ett delprojekt inom projekt Giftfritt Göteborg
Inventering av källsnabblöpare 2008
Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008
Flodpärlmussla i Lärjeån. Studie av larvstadium och värdfiskar