Första världskriget

Varför krig?
Orsaker till och konsekvenser av
första världskriget
Allt material hittar du på
Sosalen.wordpress.com
1
Historia klass 8:3 & 8:4 vt 16
Syfte
Vi kommer nu att undersöka hur det kom sig att det bröt ut ett första världskrig, vilka var
orsakerna och vilka blev konsekvenserna. Vi kommer också öva oss på att analysera
orsakerna och att skriva resonerande om hur dessa påverkade och bidrog till kriget.
Hur
Vi kommer att ha föreläsningar, gruppdiskussioner och arbeta med häftet och de frågor
som finns där i. Vi kommer fokusera på fyra centrala begrepp; kolonialism, imperialism,
nationalism och allianser.
Det viktiga är att vi lär oss vad orden betyder och hur de bidrog till att första världskriget
bröt ut för att sedan kunna skriva en resonerande text.
Bedömning
Vi kommer ha ett mindre quizzprov där frågorna i häftet är till stor hjälp för att klara provet.
Dessa kommer att visa om du har grundläggande, goda eller mycket goda kunskaper.
Vi kommer också att arbeta med en större inlämningsuppgift där vi ska analysera orsakerna
till kriget och skriva en resonerande text utifrån de centrala begreppen som vi övat på. För
att öva oss på att skriva resonerande kommer vi att hjälpa varandra genom kamratrespons.
E
Du har förklarat två av de
centrala begreppen och för
något enkelt resonemang om
hur dessa var en bidragande
orsak till kriget.
C
Du har förklarat tre av de
centrala begreppen och för
något utvecklat resonemang
om hur dessa var en bidragande
orsak till kriget.
A
Du har förklarat fyra av de
centrala begreppen och för
något väl utvecklat
resonemang om hur dessa var
en bidragande orsak till kriget.
Första världskriget
1914-1918
Orsaker
Första världskriget är ett av historiens blodigaste och mest fruktansvärda krig. Räknat till
antal döda hamnar första världskriget på en femte plats, efter krig som Andra världskriget
och An Lushan-upproret i Kina på 700-talet, där 33 miljoner människor fick sätta livet till
(wikipedia.org, 2016). Första världskriget varade mellan 1914-1918 och nära 10 miljoner
människor dog till följd av kriget.
2
Det var ett krig likt inget annat då hästar och svärd mötte stridsvagnar och gevär.
Industrialismen hade lett till nya uppfinningar och där med också nya militära vapen. Det
var ett krig där det gamla mötte det nya.
Livet i de fruktansvärda
skyttegravarna var något som
soldaterna aldrig skulle glömma och
områdena runtomkring kan man än
idag, hundra år senare, hitta rester
av granatsplitter.
Bild: ridande soldater, första världskriget.
Källa: Sverigesradio.se, 2016.
Bild: maskingevär, första världskriget
Källa: so-rummet.se, 2016.
För att förstå orsakerna till detta
fruktansvärda krig behöver man
undersöka vad som hände i Europa
och världen århundradena tidigare.
Vi kommer nu undersöka fyra
centrala begrepp som delvis kan
förklara orsakerna till ett av
världshistoriens värsta krig.
Begreppen är: Kolonialism,
imperialism, nationalism och
allianser.
Kolonialism
Ända sedan de stora upptäckternas tid på
1400- och 1500-talen har olika Europeiska
länder försökt skaffa sig kolonier – försökt
lägga under sig landområden i andra världsdelar. Det började i liten skala med att man
startade små handelsstationer längs kusten när man seglade runt Afrika mot Kina och
Indien. När Columbus upptäckte Amerika i slutet på 1400-talet tog det fart på riktigt –
Spanien och Portugal tävlade nästan om att kolonialisera störst område. Man frågade inte
urbefolkningen om de ville bli kolonialiserade – man bara tog för sig
av deras land i jakt på guld, silver och andra lyxvaror. Många
europeiska länder skapade sig enorma förmögenheter genom sina
kolonier. Triangelhandeln över Atlanten, där man tog människor från
den afrikanska kontinenten för att sälja som slavar på den
amerikanska kontinenten, bidrog särskilt till de europeiska ländernas
rikedomar.
Afrika koloniseras
3
Tack vare den amerikanska revolutionen blev Amerika ett självständigt land 1776, och de
europeiska länderna förlorade då sina amerikanska kolonier. Istället vändes Europas ögon
mot Afrika, Asien, Kina, Japan och Sydostasien. Efter en konferens i
Berlin 1884 beslutade de europeiska länderna hur koloniseringen av Afrika ska gå till. Ingen
afrikan var med på konferensen – de blev inte tillfrågade. Man vill undvika konkurrens och
stridigheter mellan de europeiska länderna, så principen om ”först till kvarn får först mala”
kom att gälla. Om ett europeiskt land lade under sig ett område i Afrika fick inget annat
komma dit och bråka om det. Det blev startskottet för en snabb rusning efter ”tomma”
områden, och på bara 15 år blev hela kontinenten uppdelad. England och Frankrike var
framgångsrikast, men även Portugal, Tyskland, Italien och Belgien var med i kampen.
(Källa; So-häfte Österled, 2014)
Tyskland och kolonialismen
Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland utvecklats till ett ledande industriland med omfattande
naturresurser och Europas största befolkning. Men landet hade få kolonier jämfört med
några av de andra europeiska stormakterna. Att äga kolonier var bra för det egna landets
industri som därigenom kunde förses med billiga råvaror och därtill fick en större marknad
för försäljning av slutprodukterna. De västerländska kolonialmakterna ökade också sin
inbördes status genom att lägga under sig fler kolonier. Tysklands ynkliga tillgång på
kolonier var därför en nagel i ögat på den stora industrijätten och något som tyskarna ville
ändra på. Storbritannien hade å andra sidan många kolonier men såg ett hot i Tysklands
ökande styrka. Det samma gällde Frankrike som dessutom inte hade glömt det förnedrande
nederlaget mot Tyskland under kriget 1870-1871 och därför gärna ville få en chans till
upprättelse.
4
(Källa; So-rummet, 2016)
Frågor
1.
2.
3.
4.
5.
Vad är en koloni?
Vad var det man var ute efter när man skaffade sig kolonier?
Vilken typ av handel bidrog till de europeiska ländernas rikedomar?
Vad beslutade man om i Berlin 1884?
Vilket land hade vid sekelskiftet Europas största befolkning?
6.
Varför ville Tyskland skaffa sig kolonier?
Nationalism
Nationalismens ideologiska bakgrund
Fram till franska revolutionen i slutet av 1700-talet legitimerade sig de styrande genom en
”gudomlig” ordning där kungen som var utsedd av Gud att regera över sitt folk. Vid tiden för
de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike hade upplysningens och
naturvetenskapens idéer bidragit till att ifrågasätta detta sätt att tänka. Makten skulle
istället utgå ifrån folket genom val. Ur dessa liberalistiska idéer växte senare
nationalismen fram.
Nationalismen föddes under den franska revolutionen
Nationalismen har sitt ursprung i franska revolutionen. I slutet av 1700-talet gjorde folket
revolt mot överheten i Frankrike varefter den gamla maktordningen, där kungen och adeln
bestämde, byttes ut mot en ny som istället utgick från folket.
De styrande i Europas övriga länder var vettskrämda för att revolutionens idéer skulle få
fäste i deras egna länder. Land efter land förklarade därför krig mot Frankrike för att
återställa den gamla ordningen och förhindra de upproriska idéerna att spridas.
Bild:
Visipix.com
Nationalgardet i Paris på väg till
fronten 1792. Den franska
flaggan (Trikoloren) började
användas under revolutionen.
Flaggans tre färgfält
symboliserar frihet, jämlikhet
och brödraskap. Målning av
Léon Cogniet (1794-1880).
5
För att kunna försvara revolutionens idéer infördes allmän värnplikt i Frankrike under
mottot ”ett folk, en stat”. De franska soldaterna slogs inte längre för en kung utan för en
nation. Den nya idén om nationen som ett enande folkligt tema utnyttjades av Napoleon
som förde idén vidare genom Europa med sina arméer.
Under 1800-talets gång spred sig därefter idén i Europa om att ett folk med samma språk,
religion och seder utgjorde en nation. Därför borde varje nation också utgöra en egen stat.
Detta är grundtanken i idén om nationalism.
Nationalismen både enade och splittrade
Strävandet efter att förverkliga de nya nationalstaterna gick i två riktningar. Den ena gick ut
på att förena folk av samma nationella karaktär som var fördelade bland olika stater till en
egen stat. Italien och Tyskland utgör exempel på det. Här blev nationalismen en enande
kraft.
Den andra riktningen gick åt motsatt håll och ville istället frigöra folk av samma nationalitet
från andra folkgrupper de inte hörde samman med, men tvingats ihop med. Detta hände
bland annat inom Habsburgska väldet (Österrike-Ungern), Ryssland och osmanska riket
(Turkiet). Detta ledde till att nationalismen blev en splittrande kraft.
Frågor:
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Vem utsåg vem det var som skulle bestämma före franska revolutionen?
Vem skulle, enligt de nya liberalistiska idéer, utse den som bestämde?
Varför förklarade länder krig mot Frankrike efter revolutionen?
Under vilket motto införde man allmän värnplikt i Frankrike?
Vilken idé spred sig i Europa under 1800-talet?
I vilka länder blev nationalismen en enande kraft?
I vilka länder blev nationalismen en splittrande kraft?
6
Imperialism
Imperialism och europeisk dominans
Vid sidan av nationalism präglades också större delen av 1800-talet och början av 1900-talet
av europeisk imperialism. Imperialism syftar till att en stat strävar efter att utöka sin
politiska och ekonomiska makt över andra länder. Med politisk makt menar man att länder
ville få regera och bestämma över de nya områdena så som de gjorde i sina hemländer.
Ekonomisk makt innebar att man ville ha kontroll på de nya områdenas pengar, ofta
genom att kontrollera vad som såldes och genom att ta ut skatt och tull.
I slutet av 1870-talet inleddes en kapplöpning mellan de ledande europeiska staterna om att
erövra landområden på andra kontinenter. Man kan
kalla det för en imperialistisk kapplöpning.
Storbritannien och Frankrike skaffade sig de största
kolonialväldena och många andra europeiska länder
följde efter. Afrika och Asien delades upp mellan de
europeiska stormakterna. Kina blev ingen koloni,
men förlorade det mesta av sin självständighet.
Europa har aldrig varit så dominerande som under
den här perioden. Industrialiseringen gav många av
de europeiska länderna resurser och drivkraft att föra
en imperialistisk politik i jakt på råvaror och ökad
Bild: Project Gutenberg
politisk makt. Men den europeiska dominansen fick
snart konkurrens. På andra sidan Atlanten växte USA fram som
stormakt och fick under periodens gång allt större ekonomiskt och politiskt
inflytande. Även USA skaffade sig kolonier. Det enorma ryska imperiet expanderade i det
egna närområdet istället för i främmande världsdelar.
Imperialismens drivkrafter
7
Orsakerna bakom imperialismen kan delvis förstås genom ekonomiska motiv. De
europeiska stormakterna utvann bland annat råvaror från sina kolonier som utnyttjades i
hemländernas industrier. Samtidigt skapade de erövrade områdena en ännu större
marknad för kolonialmakternas handel.
Men imperialismen hade också ofta politiska och kulturella motiv. De västerländska
kolonialmakterna ökade sin status genom att lägga under sig fler kolonier. Samtidigt fanns
vid den här tiden en övertygelse om den egna kulturens överlägsenhet gentemot
främmande kulturer, vilket ofta tog sig uttryck i godtyckligt våld och intensiv
missionsverksamhet. Genom att sprida det kristna budskapet genom mission fick man ett
religiöst övertag och därmed också ett moraliskt övertag. ”White mans burden” innebar
att man tyckte att det var den vite mannens moraliska plikt att sprida den ”överlägsna”
europeiska civilisationen och kristendomen till eftersatta områden.
Imperialismen skapade en brutaliserad människosyn
Imperialismen i dess värsta form ledde till ofattbara grymheter då länder exploaterades
hårt och folk utrotades. Det är därför tänkbart att imperialismen bröt ned hämningarna hos
många och ledde till en mer brutaliserad människosyn. Europa fick sona för det under den
efterföljande epoken som inom historieskrivningen ibland kallas för världskrigens tid.
(Källa; So-rummet.se, 2016)
Frågor:
14. Vad innebär det att en stat är imperialistisk?
15. Vilka länder skaffade sig de största kolonialväldena?
16. Vad gav de europeiska länderna kraft att föra en imperialistisk politik?
17. Vad innebar det att ”imperialismen hade politiska och kulturella motiv”?
18. Vad innebar ”The white mans burden”?
19. På vilket sätt ledde imperialismen till en brutaliserad människosyn?
Allianser
Mellan 1884 och 1914 skaffade sig
alltså Europas stormakter många
kolonier ute i världen, främst i Afrika
och Asien. Det var nästan en tävling
mellan länderna att skaffa sig så
många kolonier som möjligt.
8
Tyskland hade tidigare varit uppdelat i många små självständiga stater (som Preussen,
Bayern m.fl.) - men de gick samman till ett stort enat Tyskland 1871. Det nya Tyskland
sträckte sig nu ända från Frankrike till Ryssland.
Tyskland hade besegrat Frankrike i kriget 1870-71. Fransmännen kunde inte glömma det
nederlaget. Landet hade förlorat rika områden. En sak kändes ännu värre. Frankrike hade
tidigare varit Europas främsta nation. Det var man inte längre.
Ändrad balans i Europa
Tyskland växte sig allt starkare. Mellan 1870 och 1914 ökade befolkningen från 33 till 65
miljoner. Frankrikes befolkning kvar på 44 miljoner.
Under samma tid växte Tyskland också som industriland. Fyra gånger fler varor tillverkades.
Landet byggde även upp en armé. Den var dubbelt så stor som Frankrikes armé. Tolv
gånger större ån Englands.
Många tyskar tyckte att landet behövde mera plats. Tyskland hade kolonier. Men de var
små. Det var inte bara England och Frankrike som hade större kolonier. Även Holland och
Belgien hade det. Hos tyskarna kändes det därför viktigt att stormakten Tyskland fick fler
kolonier.
För Tyskland var stålindustrin mycket viktig. Den var själva hjärtat i landets utveckling. Nu
började malmen i de tyska gruvorna ta slut.
I östra Frankrike låg några av Europas rikaste gruvor med järnmalm. Men Frankrike tänkte
inte exportera malm till Tyskland. Det ville inte heller andra stater i Europa. Ingen önskade
att Tyskland skulle bli alltför starkt.
Allianser och krigsplanering
1914 hade Europas stormakter bildat två allianser eller försvarsförbund. Man lovade
varandra att hålla fred mellan sig och att hjälpas åt om något land i alliansen blev attackerat
utifrån. Frankrike, Storbritannien och Ryssland var medlemmar i ”Ententen”. Tyskland,
Österrike-Ungern och Italien var medlemmar i ”Trippelalliansen”. Tyskland var starkast i
den alliansen.
(Källa; So-häfte Österled, 2014)
Frågor
20.
21.
22.
23.
24.
25.
Vad gjorde Tyskland 1871?
Nämn två sätt där Tyskland förändrades till skillnad från Frankrike?
Varför ville inte Frankrike exportera malm till Tyskland?
Vad var syftet med allianserna?
Vilka länder var med i ”Ententen”?
Vilka länder var med i ”Trippelalliansen”?
9
Karta: Grundskoleboken.se, 2016
Krig!
Nobels fredspris – Bertha von Suttner
Ett stort antal pacifister (de som vägrar våld för att lösa konflikter) var organiserade i den
internationella fredsrörelsen. Pacifisterna menade att alla länders regeringar borde fatta
beslut om att avrusta sina dyra arméer och istället satsa på sådant som gynnade
utvecklingen av samhället. ”Ner med vapnen” var deras paroll. Fredsrörelsen fick stöd av
flera mäktiga och inflytelserika personer på olika håll i världen.
En av dem var exempelvis den svenske uppfinnaren Alfred Nobel som skapade ett särskilt
pris för att hedra personer som arbetat för freden.
En av de första att ta emot Nobels fredspris var den österrikiska författaren Bertha von
Suttner. Hon menade att det fanns bra exempel på att det gick att lösa konflikter utan våld.
1905 hade Norge exempelvis lämnat unionen med Sverige utan att ett enda skott hade
avlossats. Hon menade också att det fanns mycket som talade för att framtiden måste bli
mera fredlig:
”Det pågår en förändringsprocess av internationalisering och enande i
världen. De faktorer som bidrar till denna process är tekniska uppfinningar,
förbättrade kommunikationer, ömsesidigt ekonomiskt beroende, och närmare
internationella förbindelser.”
10
Bild; Bertha von Suttner, nobelprize.org, 2016
Bertha von Suttner fick medhåll av
många företagsledare och ekonomer. En del av dem ville inte ha krig eftersom de hade
affärskontakter och personliga vänner i många andra länder. De insåg också att ett krig
allvarligt skulle störa den internatilla handeln. Ända sedan den industriella revolutionen
hade exporten och importen ökat kraftigt i nästan alla länder. Många europeiska banker
lånade ut stora summor pengar till industriprojekt och järnvägsbyggen i andra länder. Ett
stort krig skulle kunna begränsa handeln och stänga viktiga marknader.
(Källa; Utkik, Historia 7-9, 2013, Gleerups)
Frågor
26. Vad är en pacifist?
27. På vilket sätt hedrade Alfred Nobel pacifister?
28. Bertha Von Suttner pekade på ett exempel på en fredlig lösning, vilken var det?
11
Skottet i Sarajevo – svarta veckan
Den 28 juni 1914 mördades Österrikes kronprins Franz Ferdinand. Han var då på besök i
Sarajevo, huvudstad i Bosnien. Österrike hade nyligen lagt beslag på det landet. Bland
Bosniens slaviska befolkning (en folkgrupp som har ett gemensamt språk) var Österrike
inte populärt. Många bosniska slaver stödde istället grannlandet Serbien som nyss blivit
självständigt.
Kronprinsen och hans hustru Sophie von Chotek åkte genom Sarajevo i en öppen bil.
Plötsligt sprang en man, Gavrilo Princip, fram mot bilen. Mannen sköt med sin pistol mot
de
två. Båda träffades och sjönk ihop.
Mordet hade planerats av slaver i Serbien. De hoppades att det skulle leda till krig mellan
Serbien och Österrike. I kriget skulle Serbien få hjälp av Ryssland att besegra Österrike.
Slaverna i Österrikes södra områden skulle då kunna bilda en egen stat.
Hårda krav från Österrike
Österrike beslöt att gå hårt fram. Man skulle en gång för alla sätta stopp för slavernas försök
att få en egen stat. Serbien fick en lista med hårda krav. Dessa skulle uppfyllas inom 48
timmar. Serbiens regering kände krigshotet. Den ville inte ha krig. Men ett krav vägrade
serberna att uppfylla. Kravet var att österrikarna skulle få komma in i landet där de skulle ha
rättegången mot dem som stod bakom mordet.
12
Österrike-Ungern förklarade nu krig mot Serbien. Ryssland började mobilisera (rusta för
krig) för att hjälpa Serbien. Hela landets armé kallades in. Europa var på väg mot ett
storkrig. Olika stater hade ju bildat allianser och de stater som var med i en allians måste nu
hjälpa varandra.
Tyskland hade redan gjort upp en egen krigsplan som kallades Schlieffenplanen. Om
landet kom i krig skulle man först anfalla och besegra Frankrike och sedan vända sig mot
Ryssland – som man trodde skulle mobilisera långsammare än Frankrike. Men den tyske
kejsaren ville inte ha ett storkrig. Han frågade sina generaler om det inte räckte med att
anfalla Ryssland. Svaret blev nej.
Svarta veckan
Den närmaste veckan kom att kallas ”svarta veckan”. Det är under denna vecka som kriget
drar igång – de båda allianserna hade ju lovat att ställa upp för varandra och nu var ett land
ur varje allians i krig…
 28 juli förklarar Österrike-Ungern krig mot Serbien. Ryssland börjar mobilisera sin
armé.
 29 juli försöker Tyskland få ryssarna att avbryta sin mobilisering, men det är omöjligt.
 1 augusti förklarar Tyskland krig mot Ryssland. Frankrike måste nu ställa upp
Rysslands sida. Länderna är med i samma allians. Fransmännen börjar mobilisera sina
arméer.
 3 augusti förklarar Tyskland krig mot Frankrike.
 4 augusti tyska trupper går in i Belgien som inte är med i någon allians.
Storbritannien har försökt hålla sig utanför kriget, men att tyskarna angriper ett
neutralt land är för mycket. Britterna kräver att tyskarna ska lämna Belgien. Tyskarna
vägrar. Storbritannien förklarar Tyskland krig.
Europas stormakter var i krig. Det var skotten i Sarajevo som startade kriget. Skotten har
kommit att kallas ”gnistan som tände en världsbrand”.
(Källa; So-häfte Österled, 2014)
Frågor
29. Vad hette Österrikes kronprins?
30. När skedde ”Skottet i Sarajevo”?
31. Varför gick Österrike hårt fram efter mordet?
32. Vilket land mobiliserade för att hjälpa Serbien och i vilken allians ingick det
landet?
33. Vad innebar Schliffenplanen?
34. Vad händer under ”Svarta veckan”?
Hemma innan jul!
13
De flesta trodde att kriget skulle vara över på några veckor. ”Senast till jul är vi hemma” –
det lovade de unga soldater som drog uti kriget. Men krigsplanerna slog fel. Tyska trupper
hade gått in i Belgien för att den vägen nå målet att snabbt ta Paris. Men det tyska anfallet
stoppades. Då var tyskarna så nära Frankrikes huvudstad att de kunde se Eiffeltornet där.
På västfronten var varken Tyskland eller dess fiender starka nog att vinna. Arméerna grävde
ner sig i skyttegravar. Dessa sträckte sig från Schweiz till Nordsjön. För fem miljoner
soldater blev det fyra långa år i skyttegravarna. Båda sidor försökte bryta igenom fiendens
linjer men ingen lyckades. Mellan skyttegravarna låg en sönderskjuten remsa av land. Detta
öde område var ”ingen mans land”. Ibland var det kilometerbrett. Ibland hade soldaterna
bara 50 m till fienden.
14
Östfronten
På östfronten kämpade tyskar mot
ryssar. I början av kriget trängde
Rysslands arméer in i Tyskland. Men
anfallet stoppades. Det som ut att bli
en rysk seger blev ett nederlag.
1917 bröt Ryska revolutionen ut i
Ryssland vilket ledde till kaos i landet.
Tyskland drog nytta av oredan. Tyska
trupper trängde långt in i Ukraina som
då var en del av Ryssland. Ryssland
hade genom revolutionen fått nya
ledare som ville fortsätta kriga mot
Tyskland. Folket däremot var
krigströtta och man vill ha ett snabbt
slut på kriget. 1918 slöts därför fred
med Tyskland. Freden i staden Brest­Litovsk blev långt ifrån bra för Ryssland. Den blev
desto bättre för Tyskland. Landet fick kontrollen över ett stort område i öster. Inom
området låg städerna Warszawa, Vilnius och Riga.
På sosalen.wordpress.com finns en länk där du kan läsa mer om Ryska revolutionen.
USA går in i kriget
Under krigets första år hade tyska ubåtar sänkt många amerikanska fartyg. Ubåtskriget var
en orsak till att USA gick med i kriget. Landet ställde sig på Storbritanniens och Frankrikes
sida. Det fanns en kanske ännu viktigare orsak. USA hade givit britter och fransmän stora
lån. Segrade Tyskland var risken stor att lånen aldrig skulle återbetalas.
Men USA gick motvilligt med i kriget. Många amerikaner ansåg kriget vara en affär för
Europa och att USA skulle hålla sig utanför.
(Källa; So-häfte Österled, 2014)
Frågor
35. När bröt Ryska revolutionen ut?
36. Hur kom det sig att USA gick med i kriget?
15
Miljoner döda
Året är 1918. På västfronten har striderna gått fram och tillbaka under fyra år. Antalet
stupade var enormt. 1916 dödades 700 000 man i slaget vid staden Verdun. I området finns
ännu många krigskyrkogårdar. Vid Somme stupade över 1 miljon unga män. Krigskyrkogård
utanför Verdun i Frankrike. I den stora byggnaden finns skelettdelar från över 100.000
okända soldater som stupade i slaget vid Verdun!
Sången och jublet från krigets första dagar hade tystnat för länge sedan. Krigströtta
soldater ville kasta sina vapen och lämna fronten. Men hotet om avrättning hindrade dem.
Anfallen mot fiendens befästningar gick ofta till på ett och samma sätt. Soldaterna ryckte
fram i täta led. Resultatet blev att de mejades ner av fiendens kulsprutor.
En tysk befälhavare vid östfronten klagade över de stora högarna av stupade ryssar. De
skymde sikten för kulsprutorna. Några gånger gjorde soldater uppror mot sina befäl.
Franska soldater bräkte när de gick till fronten. De ville visa att de fördes som till
slaktbänken. De dödade var så många att de styrande inte vågade avslöja det. Varje liten by
hade sina unga döda. När telegrambudet kom stelnade blicken hos byborna. Vid vilken dörr
skulle han stanna? Vem skulle få budet att ännu någon stupat i kriget?
16
Konsekvenser
Slut på kriget
1918 gjorde tyskarna ett sista försök att vinna kriget. De gjorde ett till storanfall på
västfronten. Men de hade inte styrka nog att slå fienden. Den tyske överbefälhavaren
förstod det. Han bad sin regering att be om vapenstillestånd. Tyskland hade gjort slut på
sina krafter. Den tyske kejsaren och flydde till Holland.
Den 11 november 1918 blåstes eldupphör. Soldater gick ut i ”ingen mans land” och skakade
hand med fienden. De bytte souvenirer och bjöd på cigaretter. Omkring 9 miljoner soldater
hade stupat. Över 20 miljoner hade sårats. Många av dem blev invalider för resten av livet.
Besvärligt att sluta fred
Det tog många månader innan Europas nya karta var klar. Segrarna i första världskriget
hade svårt att enas. Kejsarna i Tyskland och Österrike-Ungern hade störtats. Rysslands tsar
var död. Han hade mördats av de kommunister som gjort revolution. Tyskland hade förlorat
kriget. Den fred som landet slöt med Ryssland 1918 gällde inte längre.
Segrarna var oeniga om vad som skulle hända. För Frankrike var saken klar. Inget annat land
än Tyskland var orsak till kriget. Fransmännen ville bli säkra på en sak - att tyskarna inte
skulle kunna börja ett nytt krig.
USA:s president Wilson gick emot Frankrike. Han sade att USA inte gått in i kriget för att
rädda Frankrike. USA:s uppgift var att åter skapa en bra värld för människan att leva i.
Storbritannien ställde sig varken på USA:s eller Frankrikes sida.
Missnöje i Tyskland
Tyskarna såg det hela på ett helt annat sätt. De flesta menade att de tyska arméerna inte
var några förlorare. De hade med ära dragit sig tillbaka – det var politikerna som var fega
och inte vågade fortsätta kriget. Dessutom hade Tyskland lämnat de områden man fick
efter segern över Ryssland. Nu fick det vara nog!
Freden blev en kompromiss. Båda sidor fick ge efter.
Versaillesfördraget
Fredsfördraget med Tyskland skrevs under i
slottet Versailles utanför Paris 1919. Det
hade en stor svaghet: USA vägrade att skriva
under. Frankrike och Storbritannien fick se
till att Tyskland följde fördraget. Men
Storbritannien ville ha stöd av USA. Utan det
17
stödet hjälpte man inte till. Ett ensamt Frankrike var för svagt att stå emot Tyskland.
Tyskarna vägrade att göra som bestämts l freden. I fördraget fanns en paragraf som pekade
ut Tyskland som angripare. Det väckte vrede hos tyskarna. Hos dem växte känslan av att ha
svikits av sina egna politiker. ”Vi har fått en dolkstöt l ryggen”, sade överbefälhavaren
Ludendorff.
Ett förändrat Europa
Första världskriget förändrade Europas karta. Habsburgs stormakt försvann efter sexhundra
år. I dess ställe kom en rad nya stater.
Ryssland och Tyskland förlorade stora områden. I Ryssland styrde inte längre tsaren. Här
hade kommunisterna tagit makten. Lenin var deras ledare.
Frankrike och Italien hörde till krigets segrare. De fick nu vad många i dessa länder såg som
”naturliga gränser”. Frankrike fick av Tyskland tillbaka allt land fram till floden Rhen.
Den största förändringen skedde i östra Europa. Polen blev åter en självständig nation. Det
hade gått över hundra år sedan Preussen, Ryssland och Österrike delade upp landet.
Estland, Lettland, Litauen och Finland blev också självständiga.
Två nya stater kom till. Den ena var Tjeckoslovaklen. Den andra kom först att heta ”Serbers,
kroaters och sloveners kungarike”. 1929 bytte landet namn till Jugoslavien.
(Källa; So-häfte Österled, 2014)
18