Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid

UV RAPPORT 2012:84
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Härdar från yngre bronsåldern
och äldre järnåldern vid
Folkets park i Norrköping
Arkeologisk förundersökning av RAÄ 24 och 195 i Borgsmon
Östergötland
Norrköpings kommun
Borgs socken
Klockaretorpet 1:13
RAÄ 24 och 195
Dnr 422-01406-2011
Tom Carlsson
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 1
2 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping
UV RAPPORT 2012:84
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Härdar från yngre bronsåldern
och äldre järnåldern vid
Folkets park i Norrköping
Arkeologisk förundersökning av RAÄ 24 och 195 i Borgsmon
Östergötland
Norrköpings kommun
Borgs socken
Klockaretorpet 1:13
RAÄ 24 och 195
Dnr 422-01406-2011
Tom Carlsson
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 3
Riksantikvarieämbetet
Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst)
Roxengatan 7
582 73 Linköping
Tel 010-480 81 40
Fax 010-480 81 73
e-post [email protected]
e-post [email protected]
www.arkeologiuv.se
© 2012 Riksantikvarieämbetet
UV Rapport 2012:84
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233.
Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2012-05-10. Dnr 601-2012/2199.
Grafisk form Britt Lundberg
Kartografi Lars Östlin
Utskrift UV Öst, Linköping 2012
Omslagsbild Foto som visar förundersökningsplatsen. Foto Per Nilsson.
4 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping
Innehåll
Sammanfattning 7
Bakgrund och syfte 9
Topografi och fornlämningsmiljö 9
Herrebrokärrets pollenkalender 10
Metod och genomförande 11
Resultat – härdar från bronsålder och äldre järnåldern 12
Referenser 14
Administrativa uppgifter 15
Bilaga 1. Anläggningstabell 16
Norrköping
Mo
tal
Motala
as
trö
m
rtån
Sva
Söderköping
Vadstena
Skänninge
Linköping
St
ån
gå
n
Mjölby
Fig 1. Karta över Östergötland med
förundersökningsplatsen markerad.
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 5
Y 566200
X 6494200
Stora Källtorp
±
#
Borg 115:1
#
Borg 114:1 ##
Borg 69:1
Norrköping 21
Borg 73:1
Mon
Norrköping 20
#
Norrköping 342
Norrköping 20
#
Norrköping 22
Norrköping 23
Borg 70:1
Norrköping 24
#
#
Borg 195:1
Klockaretorpet
Borg 142:1
#
Folkets park
Tennisbanor
!
!
!
!
!
!
!
Förundersökningsområde
!
!
0
200 m
!
#
Borg 149:1
!
!
!
Skala 1: 5000 m
!
!
!
Koloniområde
X 6493200
Sporthall
Fig 2. Utdrag ur fastighetskartan med förundersökningsområdet och närbelägna fornlämningar markerade. Skala 1:5000.
6 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping
Y 566800
Skola
#
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del
av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt
Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i
form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdrags­
verksamheten har ingen myndighetsfunktion.
Arkeologisk förundersökning
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern
vid Folkets Park i Norrköping
Sammanfattning
Efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland (2011-05-11) utförde Riksantikvarieämbetet,
UV Öst under sommaren 2011 en förundersökning, enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m m (KML) av RAÄ 24 och RAÄ 195, inom del av inom fastigheten Klockaretorpet 1:13, i Norrköping. Undersökningen skedde på uppdrag av Norrköpings kommun
med anledning av ny detaljplan. Uppdragsgivare var Norrköpings kommun.
Vid den nu aktuella förundersökningen togs sökschakt och större sammanhängande
ytor upp inom ett ca 1250 m2 stort område. Två härdar och en grop påträffades. Dessa
undersöktes och togs bort. De två härdarna 14C-daterades till yngre bronsåldern.
Inom ramen för förundersökningen ingick det även att söka efter den hällristning (RAÄ
195) som ej kunde återfinnas vid fornminnesinventeringen, samt att utföra en inventering
av de hällar som fanns inom och i anslutning till det aktuella området för att söka efter
hällbilder/skålgropar. Inventeringen utfördes av BOTARK (Sven-Gunnar Broström och
Kenneth Ihrestam). Flera hällar banades av med maskin och övriga hällar borstades av för
hand inom ett ca 13 500 m2 stort område. Inga hällristningar upptäcktes och RAÄ 195
kunde ej återfinnas.
Alla fornlämningar inom RAÄ 24 är undersökta och borttagna inom undersökningsområdet. Utbredningen av RAÄ 24 är emellertid osäker. Fornlämningar kan finna utanför
den förundersökta ytan.
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 7
±
A1
X 6493710
Y 566500
A2
A3
Härd
Grop
Berghäll
0
10 m
Skala 1:500
X 6493640
Y 566540
Fig 3. Undersökningsområdet med anläggningar markerade. Skala 1:500.
8 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping
Bakgrund och syfte
En arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, genomfördes inom ett större område vid Borgsmon/
Klockaretorpet under hösten 2006 och våren 2007 varvid fyra områden, Objekt I–IV,
påträffades (Stenvall 2008a). Vid Objekt I gjordes en arkeologisk förundersökning år 2007
som bl a dokumenterade härdar från yngre stenåldern (Stenvall 2008b). Objekt II (RAÄ 22)
respektive Objekt III (RAÄ 23) förundersöktes år 2008 (Carlsson 2009). RAÄ 22 slutundersöktes år 2010. Fornlämningen bestod av härdgropar från yngre bronsåldern och
äldre järnåldern samt skålgropar (Carlsson 2012). Den nu aktuella förundersökningen gäller
det tidigare Objekt IV, som nu tilldelats nummer RAÄ 24 i fornlämningsregistret. Sammanfattningsvis har flera nya fornlämningar påträffats vid de arkeologiska arbetena i om­
rådet. Kronologiskt har dessa daterats till yngre stenåldern respektive yngre bronsåldern.
Syftet med den aktuella förundersökningen var att fastställa och beskriva fornlämning
RAÄ 24 till karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet.
För att uppfylla målsättningarna undersöktes de två härdarna och prover togs för vedartsanalys respektive radiometrisk datering.
RAÄ 195 utgörs av en hällbildslokal bestående av två fotsulor. Dessa beskrevs av Arthur
Nordén år 1925 på följande sätt: ”Å en slät bergyta finnes två smärre fotsulor. De äro helt
fördjupade och nu mycket söndervittrade; bägge äro vända mot Ö”. Hällristningen kunde
ej återfinns vid 1979 års inventering. Syftet med förundersökningen av RAÄ 195 var en
hällbildsinventering för att dels konstatera om fotsulorna går att upptäcka igen och dels
för att konstatera om det finns ytterligare figurer/skålgropar på hällen. Inom exploateringsområdet, i anslutning till RAÄ 195, finns dessutom flera ytterligare hällar som idag är
synliga ovan mark samt flera hällar som vid den tidigare utförda utredningen visade sig
vara täckta med schaktmassor. Även dessa hällar omfattades av förundersökningen och
hällbildsinventeringen.
Topografi och fornlämningsmiljö
Undersökningsområdet ligger i Norrköpings Folkpark. Topografin i området utgörs av uppstickande berg i dagen, grusiga åsar samt däremellan av lermarker. Upp mot åsryggarna
finns även partier av sand och morän vilka sannolikt har gett efterleden -mon i ortsnamnet
Borgsmon. Fornlämningen, RAÄ 24 och RAÄ 195, låg på en av dessa flacka grusåsar.
Området åt nordost, mot nuvarande SMHI, är en flack lermark med uppstickande hällar
och impediment.
Motala ströms tillblivelse är viktig för förståelsen av Norrköpingstaktens fornlämningar. Strömmen och forsarna vid Fiskeby bildades omkring 1500 f Kr när vattnet stod
omkring 21 meter högre än idag. Under bronsålderns slutskede beräknas vattnet vara
omkring 15 meter över dagens vattennivå (se Hauptman-Wahlgren 2002:234 och BornaAlkvist et al 1998:150). Under yngre bronsåldern hade Motala ström fått sitt nuvarande
utseende. Sträckan mellan sjön Glan och Östersjön är ca 5 km och Strömmen hade ställvis
ett kraftigt strömmande vatten. Med 15 meters högre vattenstånd än i dag var landskapet
i Norrköpingsområdet under bronsåldern varierat med stora sandiga områden vid Pryssgården, medan omfattande sankmarker och vattensjuka områden omgav Leonardsberg
och Herrebro.
Ett omfattande boplatsområde från bronsåldern undersöktes 1993–1994 vid Pryssgården.
Gårdarna började anläggas på Pryssgården under äldre bronsåldern. Omkring 1000–900
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 9
f Kr ökar bebyggelsen betydligt med flera gårdar; hus, brunnar och gropar (Borna-Alkvist
et al 1998:150). Vid Pryssgården finns en bebyggelsekontinuitet till och med 500 e Kr. En
gård från yngre bronsåldern påträffades år 2009 vid Rambodal (Nyberg i manus). Även
vid Rambodal har gårdens verksamheter avsatt rikliga och varierande spår.
Gravar från bronsåldern är kända från flera platser i Norrköpingstrakten. Vid Klinga
finns gravar från senneolitikum-äldre bronsåldern men det stora flertalet gravsättningar
på platsen skedde århundradena efter 1000 f Kr (Stålbom 1994). Ett större sammanhängande
gravfält från yngre bronsåldern-äldre järnåldern undersöktes på 1960-talet vid Fiskeby,
helt nära Motala ström (Lundström 1965). Ett omfattande gravfält har också undersökts
vid Ringeby (Kaliff 1995).
Himmelstalund är det största hällristningsområdet i Norrköping med Nordeuropas
figurrikaste ristningar. Platsen ligger strax intill Motala ström. De flesta hällristningarna i
Norrköpingstrakten återfinns annars i närheten till numera utdikade våtmarker och några
egentliga boplatser från bronsåldern har ännu inte dokumenterats i närheten till ristningarna.
Däremot har det påträffats härdar, härdgropar och skärvstensansamlingar på flera platser
inom hällristningsområdena (Hauptman-Wahlgren 2002) som tyder på att ristningarna
bör förknippas med andra aktiviteter än de som skett vid husen och gårdarna.
Hällristningarnas dateringar är ett mycket omdiskuterat ämne men den vanligaste tolk­
ningen är att de ackumulerats under lång tid, med början under äldre bronsåldern (se
Hauptman-Wahlgren 2002:173ff ). Omkring 900–500 f Kr verkar en likartad intensifiering
i hällristandet ske som syns i gårdsbebyggelsen och i gravanläggandet. Hauptman-Wahlgren visar (2002:238) hur många hällar i nya områden tas i bruk under denna tidsperiod.
Ristningarna karaktäriseras av ”nyristningar” och figurrikedom. Under äldre järnåldern
(500 f Kr–400 e Kr) tillkommer många nya skålgropsplatser, men ofta utanför de äldre
hällristningsområdena.
Herrebrokärrets pollenkalender
I undersökningarna av de förhistoriska härdgroparna inom RAÄ 22 hade miljöanalysen
stor betydelse (Carlsson 2012). Det är därför intressant att jämföra med den pollenanalys
som utfördes i samband med undersökningarna vid Herrebro, strax norr om Norrköping,
år 1988 (se Lindeblad & Nielsen 1993). Beroende på växtslag sprider sig pollen olika långt,
men spridningen är också avhängig landskapets utformning. I ett bergigt och skogbeklätt
landskap sprids pollen inte så långt som när landskapet är mer öppet, exempelvis kring
sjöar. Landskapet kring Herrebro under bronsåldern bör ha varit relativt öppet med stora
våtmarker. Pollenanalysen bör därför vara relevant i generella drag inom ett förhållandevis
stort område.
Herrebrokärret var sedan istiden en del av Östersjön och avskiljdes från havet omkring
1500 f Kr, under samma tid som Motala ström bildades. Området var därefter en grund
insjö men som genom landhöjningarna snart blev en våtmark. Det stillastående vattnet
och sedimentsavlagringarna i våtmarken är sålunda utmärkta för en pollenanalys. Resultaten av analysen påvisar att landskapet under bronsåldern, 1 500–500 f Kr, karaktäriserades
av ädellövsskog; ek, alm och ask. Denna skog var dock inte tät och ogenomtränglig utan
hade snarast ett parkliknande utseende, men de täta trädkronorna skuggade marken vilket
endast tillät en gles undervegetation (Moore 2003). Det finns flera indikationer på boplatser
i närheten av Herrebrokärret från senneolitikum/äldre bronsåldern, exempelvis vid Borg
(Borna-Ahlkvist & Larsson 1994) Klinga (Skjöldebrand 1996) och vid Eketorp (Stenvall
2010) och men i den mån människorna påverkade växtligheten märks detta inte i pollen­
10 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping
analysen. Vid bronsålderns slutskede, omkring 500 f Kr, märks en kraftig ökning av enbuskpollen och ljungpollen samtidigt som antalet trädpollen i proverna minskar. Under
denna tid märks dessutom tydliga inslag av pollen från cerealier; korn och vete. Pollensammansättningen tyder på att människorna nu hade omvandlat det tidigare skogslandskapet
till ett betes- och odlingslandskap. Detta kulturlandskap bestod fram till omkring 50 e Kr
då pollen av hassel, ek och ask återigen ökade medan cerealiepollen minskar i mängd.
Landskapet hade återigen börjat att växa igen.
Det har sammanfattningsvis utförts många arkeologiska undersökningar i Norrköpingstrakten.
Spår av människors verksamheter finns från hela stenåldern och äldre bronsåldern. En
tydlig intensifiering av bebyggelse, gravar och hällristningar märks under yngre bronsåldern,
efter 900-talet f Kr. Förståelsen av härdarna vid den nu aktuella platsen, RAÄ 24 och RAÄ
195 måste tolkas som en del i ett förändrat landskapsutnyttjandet under denna expansiva
tidsperiod.
Metod och genomförande
Den särskilda undersökningen genomfördes med hjälp av en grävmaskin som banade av
jorden skiktvis till den nivå där eventuella fornlämningar eller orörd mark påträffades.
Anläggningar karterades in med RTK-totalstation varefter de rensades fram för hand
och grävdes, enligt överenskommelse med Länsstyrelsen, ut i sin helhet.
En vedartsanalys gjordes för att kunna välja ut lämpligt material för 14C-analys. Kol
från två anläggningar 14C-analyserades för att få dateringsunderlag. Inom ramen för förundersökningen ingick även söka efter den hällristning (RAÄ 195) som ej kunde återfinnas
vid fornminnesinventeringen samt att utföra en inventering av de hällar som fanns inom
och i anslutning till det aktuella området för att söka efter hällbilder/skålgropar. Inventer­
ingen utfördes av BOTARK (Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam). Flera hällar
banades av med maskin och övriga hällar borstades av för hand inom ett ca 13 500 m2 stort
område.
All dokumentation har samlats i Riksantikvarieämbetets informationssystem Intrasis.
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 11
At mospheri c dat a from St ui ver et al . (1998); OxCal v3. 5 Bronk Ramsey (2000); cub r: 4 sd: 12 prob usp[chron]
Ua-30279 2418±30BP
Ua-30280 2434±30BP
1000CalBC
800CalBC
600CalBC
Calibrat ed dat e
400CalBC
200CalBC
Fig 4. Diagram över de två 14C-dateringarna från RAÄ 24. Notera den s k Hallstadttröskeln omkring 500–400 f Kr.
Resultat – härdar från bronsålder och äldre järnåldern
Flera sökschakt och större sammanhängande ytor togs upp inom ett ca 1250 m2 stort
område. Inga ytterligare anläggningar än den tidigare kända gropen (A3) och de två härdarna påträffades. Anläggningarna undersöktes och togs bort.
Kol från de två härdarna vedartbestämdes. I båda hade björk (betula) och al (alnus)
använts som bränsle. Båda träden växer gärna i fuktig mark och speglar på ett bra sätt den
ställvis våta miljön i närheten av förundersökningsområdet. En jämförande studie av veden
i härdgroparna på den närliggande fornlämningen RAÄ 22 ger en likartad bild av skogen
under yngre bronsåldern i området.
För datering användes björk. Härd 1 (A1) daterades till 2418±30 BP (560–390 f Kr
2 sigma 76,9% probability) respektive härd 2 (A2) 2434±30 BP (600–400 f Kr, 2 sigma
68,8 % probability) d v s yngre bronsålder/äldre järnålder. Den s k hallstadttröskeln mellan
500–400 f Kr, som gör det svårt att närmare precisera dateringarna genom kalibrering,
försvårar de kronologiska tolkningarna. Det finns också en relativt hög sannolikhet (ca 14%)
att anläggningarna är något äldre, 800–700 f Kr. De fem härdgroparna vid RAÄ 22 har
också daterats till samma tid (Carlsson 2012).
Inga nya hällristningar upptäcktes och ristningarna som utgjorde RAÄ 195 kunde inte
heller återfinnas. I området finns stora stenbrott och stora mängder schaktmassor varför
det inte är omöjligt att hällristningen försvunnit vid stenbrytning.
Härdområden från bronsåldern och äldre järnåldern är en vanligt förekommande fornlämning i Östergötland, liksom i hela södra Skandinavien. Härdarna påträffas ofta i grupper
och de bör betraktas som en egen fornlämningskategori. Eftersom inga andra typer av
anläggningar än härdar påträffades är det vanskligt att tolka fornlämningsområdet som en
boplats eller att anläggningar legat i utkanten av en boplats. Det närmaste grannskapet
kantas av våta och leriga marker vilka måste betraktas som olämpliga som boplatser. Man
måste därför hitta andra tolkningsramar för de verksamheter som skapat lämningarna.
De omfattande undersökningarna inför omdragningen av E4:an genom Uppland skar
genom en delvis likartad miljö som Norrköpingstrakten. I dessa områden syns en ökad
aktivitet i ”utmarkerna” under 900–400 f Kr, d v s under samma period som härdarna vid
RAÄ 22 och RAÄ 24, i form av ensamliggande härdar och skärvstensflak (Apel et al 2007:
312). Maria Petersson tolkar detta (2006) i former av intensifierad djurhållning under
yngre bronsåldern. Herdar samlade ved från träden i närheten och tände eldar för att
värma sig och för att hålla vilda djur borta. Härdar och skärvsten har också tolkats ha
religiösa förtecken då eld anses haft en framträdande och viktig betydelse inom bronsålderns
föreställningsvärld (Kaliff 1997, Victor 2007).
12 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping
Ökningen av antalet fornlämningar från yngre bronsåldern är påtaglig i Norrköpingstrakten. Möjligen tas också nya landområden i anspråk men framförallt avsatte verksamheterna fler fysiska spår i landskapet än tidigare. Det är återigen väl värt att poängtera att
denna expansion och intensifiering under yngre bronsåldern inte är synlig i pollenanalysen
i Herrebro. Det är först under äldre järnålder som landet öppnades och de första spåren
efter cerealier märks. Likväl finns det gott om makrofossiler av korn, vete och havre samt
av ogräsfrön från gödslade åkrar i materialet från Pryssgården. I den mån djurhållningen
verkligen dramatiskt ökade under yngre bronsåldern, öppnade detta inte landskapet förrän
efter den tid då de flesta ”herdehärdarna” anlades. Djuren betade under ädellövskogens
kronor eller mer troligt vid våtmarkerna. Detta brutna och mer solbelysta landskap gynnade
de för djuren ätbara gräsen och växterna. Härdarna vid RAÄ 22 och RAÄ 24 ligger till
synes just i ett sådant brutet landskap med flera marktyper, vilket var lämpligt för betande
boskap. Förekomsten av ved från hassel och även från de buskiga salixsnåren i härdarna
vid RAÄ 22 är indikatörer på att solljuset trängt genom lövkronorna.
Både RAÄ 22 och RAÄ 24 ligger bortom boplatserna, i ”utmarken”, mitt i Norrköpings
bronsålderbygd. Herdarnas härdar – och möjligen även skålgroparna – bör sålunda ses som
en manifestering från en period av tillväxt och intensifiering av landskapsrummet. Gårdarna
med husen, åkrarna, gravfälten, härdområdena och skålgroparna utgjorde tillsammans
komponenter i ett landskapsrum vari de förhistoriska människorna kände sig hemma.
UV Öst bedömer att förundersökningsområdet inte innehåller fler fornlämningar än
de här beskrivna. Eftersom lämningarna dokumenterades och togs bort under förundersökningen, föreslår vi inga ytterligare arkeologiska insatser.
Ansökan om tillstånd enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m m måste dock lämnas
till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska arbeten som krävs.
Linköping 24 februari
Tom Carlsson
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 13
Referenser
Apel, J., Darmark, K. och Victor, H. 2007. Norra Mälardalen under senneolitikum och
bronsålder. I: Land och samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv.
E4-volym 4 - studier. SAU, Upplandsmuseet, Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala (red
Hjärthner-Holdar, Eva). Uppsala.
Borna-Ahlkvist, H., Lindgren-Hertz, L. & Stålbom, U. 1998. Pryssgården. Från stenålder
till medeltid. Arkeologisk slutundersökning. Riksantikvarieämbetet, Rapport UV Linköping 1998:13.
Borna-Ahlkvist, H. & Larsson, M. 1994. Borg – en rik bygd under järnåldern. Arkeologisk
undersökning av RAÄ 168 m fl, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland.
Riksantikvarieämbetet, Rapport 1994:17. UV Linköping.
Broström, S-G. och Ihrestam, K. Manus. Inventering av hällar vid Borgsmon. Rapport
BOTARK.
Carlsson, T. 2009. Förundersökningar vid Borgsmon, Objekt II och III. Borg 11:2. Borgs
socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport
2009:53. Linköping.
Carlsson, T. 2012. Härdar och skålgropar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid SMHI,
Norrköping. Särskild arkeologisk undersökning i samband planerad bebyggelse vid
SMHI, Borgs 11:2, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötlands län. Riksantikvarieämbetet, UV Öst. Rapport 2012:75. Linköping.
Hauptman-Wahlgren, K. 2002. Bilder av betydelse. Hällristningar och bronsålderslandskap i
nordöstra Östergötland. Stockholm Studies in Arcaeology 23.
Kaliff, A. 1995. Ringeby. En Grav och kultplats från yngre bronsåldern. Riksantikvarieämbetet.
Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1995:51.
Kaliff, A. 1997. Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsåldern och
äldre järnåldern i Östergötland. Thesis and papers in Archaeology. Uppsala.
Lindeblad, K. & Nielsen, A-L. 1993. Herrebro, hällristningar och marknad. RAÄ rapport.
UV 1993:9. Linköping.
Lundström, P. 1965. Gravfältet vid Fiskeby Norrköping I. Studier kring ett totalundersökt
komplex. Stockholm.
Moore, J. 2003. Enculturation through fire: beyond hazelnuts and into the forest. In L.
Larsson., H. Kindgren., K. Knutsson., D. Loeffler., and A. Åkerlund (eds). Mesolithic
on the move. Papers presented at the Sixth International Conference on the Mesolithic in
Europe, 139–144.Oxford.
Nyberg, P. Manus. Rambodal. Arkeologisk undersökning vid Rambodal, Norrköpings stad
och Kommun. Östergötlands Museum.
Petersson, M. 2006. Djurhållning och betesdrift. Djur, människor och landskap i västra Öster­
götland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet och Uppsala
universitet. Linköping.
Skjöldebrand, M. 1996. Klinga. Boplatser från yngre järnålder och äldre bronsålder. Arkeologisk undersökning av RAÄ 279, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland.
Riksantikvarieämbetet, Rapport 1996:61 UV Linköping.
Stenvall, J. 2008a. Borgsmon, inför ny detaljplan intill ett klassiskt stenåldersläge. RAÄ 114:1.
Borg, RAÄ 20–24. Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarie­
ämbetet, UV Öst Rapport 2008:12. Linköping.
14 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping
Stenvall, J. 2008b. Arkeologisk förundersökning. Runt Mon vid Borgsmon. Inför ny detaljplan
av området Kneippen Syd. RAÄ 20, Norrköping stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2008:40.
Stenvall, J. 2010. En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria. Östergötland, Borgs socken,
Norrköpings kommun, RAÄ 19, 25. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2010:14.
Stålbom, U. 1994. Klinga, ett gravfält. Riksantikvarieämbetets rapportserie, UV Linköping
1994:11. Linköping.
Victor, H. 2007. Vägen till den andra sidan. I: Att nå den andra sidan. Om begravning och
ritual i Uppland. E4-volym 4 - studier. SAU, Upplandsmuseet, Riksantikvarieämbetet
UV Uppsala (red Notelid, Michel). Uppsala.
http://linnaeus.nrm.se/flora
Administrativa uppgifter
Län: Östergötland
Landskap: Östergötland
Kommun: Norrköping
Socken: Borg
Plats: Klockaretorpet 1:13, Borgs socken, Norrköpings kn, Östergötlands län
Koordinatsystem: RT90
Länsstyrelsens dnr: 431-577-11
Länsstyrelsen beslutsdatum: 2011-05-11
Riksantikvarieämbetets dnr: 422-01406-2011
UV:s projektnummer: 11949
Intrasisnummer: UV2011084
Rapportnummer: 2012:84
Ansvarig arkeolog: Tom Carlsson
Beställare: Norrköpings kommun
Kostnadsansvarig: Norrköpings kommun
Undersökningstid: 2010-06-29, 2010-07-01
Undersökningsområde: 1250 m2
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 15
Bilaga 1. Anläggningstabell
Anr
Typ
Storlek, m
Djup, m
Datering
1
Härd
0,8x07
0,2
2418±30 BP
540–400 BC (1 sigma 68,2 %)
560–390 BC (2 sigma 76,9 %)
2
Härd
1,15x1,0
0,15
2434±30 BP
540–410 BC (1 sigma 57,4 %)
600–400 BC (2 sigma 68,8 %)
3
Grop
0,5
0,2
–
16 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping
Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 17
18 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping