UV RAPPORT 2012:84 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping Arkeologisk förundersökning av RAÄ 24 och 195 i Borgsmon Östergötland Norrköpings kommun Borgs socken Klockaretorpet 1:13 RAÄ 24 och 195 Dnr 422-01406-2011 Tom Carlsson Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 1 2 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping UV RAPPORT 2012:84 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping Arkeologisk förundersökning av RAÄ 24 och 195 i Borgsmon Östergötland Norrköpings kommun Borgs socken Klockaretorpet 1:13 RAÄ 24 och 195 Dnr 422-01406-2011 Tom Carlsson Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 3 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 e-post [email protected] e-post [email protected] www.arkeologiuv.se © 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:84 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2012-05-10. Dnr 601-2012/2199. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2012 Omslagsbild Foto som visar förundersökningsplatsen. Foto Per Nilsson. 4 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund och syfte 9 Topografi och fornlämningsmiljö 9 Herrebrokärrets pollenkalender 10 Metod och genomförande 11 Resultat – härdar från bronsålder och äldre järnåldern 12 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15 Bilaga 1. Anläggningstabell 16 Norrköping Mo tal Motala as trö m rtån Sva Söderköping Vadstena Skänninge Linköping St ån gå n Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med förundersökningsplatsen markerad. Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 5 Y 566200 X 6494200 Stora Källtorp ± # Borg 115:1 # Borg 114:1 ## Borg 69:1 Norrköping 21 Borg 73:1 Mon Norrköping 20 # Norrköping 342 Norrköping 20 # Norrköping 22 Norrköping 23 Borg 70:1 Norrköping 24 # # Borg 195:1 Klockaretorpet Borg 142:1 # Folkets park Tennisbanor ! ! ! ! ! ! ! Förundersökningsområde ! ! 0 200 m ! # Borg 149:1 ! ! ! Skala 1: 5000 m ! ! ! Koloniområde X 6493200 Sporthall Fig 2. Utdrag ur fastighetskartan med förundersökningsområdet och närbelägna fornlämningar markerade. Skala 1:5000. 6 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping Y 566800 Skola # Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdrags­ verksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets Park i Norrköping Sammanfattning Efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland (2011-05-11) utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst under sommaren 2011 en förundersökning, enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m m (KML) av RAÄ 24 och RAÄ 195, inom del av inom fastigheten Klockaretorpet 1:13, i Norrköping. Undersökningen skedde på uppdrag av Norrköpings kommun med anledning av ny detaljplan. Uppdragsgivare var Norrköpings kommun. Vid den nu aktuella förundersökningen togs sökschakt och större sammanhängande ytor upp inom ett ca 1250 m2 stort område. Två härdar och en grop påträffades. Dessa undersöktes och togs bort. De två härdarna 14C-daterades till yngre bronsåldern. Inom ramen för förundersökningen ingick det även att söka efter den hällristning (RAÄ 195) som ej kunde återfinnas vid fornminnesinventeringen, samt att utföra en inventering av de hällar som fanns inom och i anslutning till det aktuella området för att söka efter hällbilder/skålgropar. Inventeringen utfördes av BOTARK (Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam). Flera hällar banades av med maskin och övriga hällar borstades av för hand inom ett ca 13 500 m2 stort område. Inga hällristningar upptäcktes och RAÄ 195 kunde ej återfinnas. Alla fornlämningar inom RAÄ 24 är undersökta och borttagna inom undersökningsområdet. Utbredningen av RAÄ 24 är emellertid osäker. Fornlämningar kan finna utanför den förundersökta ytan. Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 7 ± A1 X 6493710 Y 566500 A2 A3 Härd Grop Berghäll 0 10 m Skala 1:500 X 6493640 Y 566540 Fig 3. Undersökningsområdet med anläggningar markerade. Skala 1:500. 8 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping Bakgrund och syfte En arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, genomfördes inom ett större område vid Borgsmon/ Klockaretorpet under hösten 2006 och våren 2007 varvid fyra områden, Objekt I–IV, påträffades (Stenvall 2008a). Vid Objekt I gjordes en arkeologisk förundersökning år 2007 som bl a dokumenterade härdar från yngre stenåldern (Stenvall 2008b). Objekt II (RAÄ 22) respektive Objekt III (RAÄ 23) förundersöktes år 2008 (Carlsson 2009). RAÄ 22 slutundersöktes år 2010. Fornlämningen bestod av härdgropar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern samt skålgropar (Carlsson 2012). Den nu aktuella förundersökningen gäller det tidigare Objekt IV, som nu tilldelats nummer RAÄ 24 i fornlämningsregistret. Sammanfattningsvis har flera nya fornlämningar påträffats vid de arkeologiska arbetena i om­ rådet. Kronologiskt har dessa daterats till yngre stenåldern respektive yngre bronsåldern. Syftet med den aktuella förundersökningen var att fastställa och beskriva fornlämning RAÄ 24 till karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. För att uppfylla målsättningarna undersöktes de två härdarna och prover togs för vedartsanalys respektive radiometrisk datering. RAÄ 195 utgörs av en hällbildslokal bestående av två fotsulor. Dessa beskrevs av Arthur Nordén år 1925 på följande sätt: ”Å en slät bergyta finnes två smärre fotsulor. De äro helt fördjupade och nu mycket söndervittrade; bägge äro vända mot Ö”. Hällristningen kunde ej återfinns vid 1979 års inventering. Syftet med förundersökningen av RAÄ 195 var en hällbildsinventering för att dels konstatera om fotsulorna går att upptäcka igen och dels för att konstatera om det finns ytterligare figurer/skålgropar på hällen. Inom exploateringsområdet, i anslutning till RAÄ 195, finns dessutom flera ytterligare hällar som idag är synliga ovan mark samt flera hällar som vid den tidigare utförda utredningen visade sig vara täckta med schaktmassor. Även dessa hällar omfattades av förundersökningen och hällbildsinventeringen. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger i Norrköpings Folkpark. Topografin i området utgörs av uppstickande berg i dagen, grusiga åsar samt däremellan av lermarker. Upp mot åsryggarna finns även partier av sand och morän vilka sannolikt har gett efterleden -mon i ortsnamnet Borgsmon. Fornlämningen, RAÄ 24 och RAÄ 195, låg på en av dessa flacka grusåsar. Området åt nordost, mot nuvarande SMHI, är en flack lermark med uppstickande hällar och impediment. Motala ströms tillblivelse är viktig för förståelsen av Norrköpingstaktens fornlämningar. Strömmen och forsarna vid Fiskeby bildades omkring 1500 f Kr när vattnet stod omkring 21 meter högre än idag. Under bronsålderns slutskede beräknas vattnet vara omkring 15 meter över dagens vattennivå (se Hauptman-Wahlgren 2002:234 och BornaAlkvist et al 1998:150). Under yngre bronsåldern hade Motala ström fått sitt nuvarande utseende. Sträckan mellan sjön Glan och Östersjön är ca 5 km och Strömmen hade ställvis ett kraftigt strömmande vatten. Med 15 meters högre vattenstånd än i dag var landskapet i Norrköpingsområdet under bronsåldern varierat med stora sandiga områden vid Pryssgården, medan omfattande sankmarker och vattensjuka områden omgav Leonardsberg och Herrebro. Ett omfattande boplatsområde från bronsåldern undersöktes 1993–1994 vid Pryssgården. Gårdarna började anläggas på Pryssgården under äldre bronsåldern. Omkring 1000–900 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 9 f Kr ökar bebyggelsen betydligt med flera gårdar; hus, brunnar och gropar (Borna-Alkvist et al 1998:150). Vid Pryssgården finns en bebyggelsekontinuitet till och med 500 e Kr. En gård från yngre bronsåldern påträffades år 2009 vid Rambodal (Nyberg i manus). Även vid Rambodal har gårdens verksamheter avsatt rikliga och varierande spår. Gravar från bronsåldern är kända från flera platser i Norrköpingstrakten. Vid Klinga finns gravar från senneolitikum-äldre bronsåldern men det stora flertalet gravsättningar på platsen skedde århundradena efter 1000 f Kr (Stålbom 1994). Ett större sammanhängande gravfält från yngre bronsåldern-äldre järnåldern undersöktes på 1960-talet vid Fiskeby, helt nära Motala ström (Lundström 1965). Ett omfattande gravfält har också undersökts vid Ringeby (Kaliff 1995). Himmelstalund är det största hällristningsområdet i Norrköping med Nordeuropas figurrikaste ristningar. Platsen ligger strax intill Motala ström. De flesta hällristningarna i Norrköpingstrakten återfinns annars i närheten till numera utdikade våtmarker och några egentliga boplatser från bronsåldern har ännu inte dokumenterats i närheten till ristningarna. Däremot har det påträffats härdar, härdgropar och skärvstensansamlingar på flera platser inom hällristningsområdena (Hauptman-Wahlgren 2002) som tyder på att ristningarna bör förknippas med andra aktiviteter än de som skett vid husen och gårdarna. Hällristningarnas dateringar är ett mycket omdiskuterat ämne men den vanligaste tolk­ ningen är att de ackumulerats under lång tid, med början under äldre bronsåldern (se Hauptman-Wahlgren 2002:173ff ). Omkring 900–500 f Kr verkar en likartad intensifiering i hällristandet ske som syns i gårdsbebyggelsen och i gravanläggandet. Hauptman-Wahlgren visar (2002:238) hur många hällar i nya områden tas i bruk under denna tidsperiod. Ristningarna karaktäriseras av ”nyristningar” och figurrikedom. Under äldre järnåldern (500 f Kr–400 e Kr) tillkommer många nya skålgropsplatser, men ofta utanför de äldre hällristningsområdena. Herrebrokärrets pollenkalender I undersökningarna av de förhistoriska härdgroparna inom RAÄ 22 hade miljöanalysen stor betydelse (Carlsson 2012). Det är därför intressant att jämföra med den pollenanalys som utfördes i samband med undersökningarna vid Herrebro, strax norr om Norrköping, år 1988 (se Lindeblad & Nielsen 1993). Beroende på växtslag sprider sig pollen olika långt, men spridningen är också avhängig landskapets utformning. I ett bergigt och skogbeklätt landskap sprids pollen inte så långt som när landskapet är mer öppet, exempelvis kring sjöar. Landskapet kring Herrebro under bronsåldern bör ha varit relativt öppet med stora våtmarker. Pollenanalysen bör därför vara relevant i generella drag inom ett förhållandevis stort område. Herrebrokärret var sedan istiden en del av Östersjön och avskiljdes från havet omkring 1500 f Kr, under samma tid som Motala ström bildades. Området var därefter en grund insjö men som genom landhöjningarna snart blev en våtmark. Det stillastående vattnet och sedimentsavlagringarna i våtmarken är sålunda utmärkta för en pollenanalys. Resultaten av analysen påvisar att landskapet under bronsåldern, 1 500–500 f Kr, karaktäriserades av ädellövsskog; ek, alm och ask. Denna skog var dock inte tät och ogenomtränglig utan hade snarast ett parkliknande utseende, men de täta trädkronorna skuggade marken vilket endast tillät en gles undervegetation (Moore 2003). Det finns flera indikationer på boplatser i närheten av Herrebrokärret från senneolitikum/äldre bronsåldern, exempelvis vid Borg (Borna-Ahlkvist & Larsson 1994) Klinga (Skjöldebrand 1996) och vid Eketorp (Stenvall 2010) och men i den mån människorna påverkade växtligheten märks detta inte i pollen­ 10 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping analysen. Vid bronsålderns slutskede, omkring 500 f Kr, märks en kraftig ökning av enbuskpollen och ljungpollen samtidigt som antalet trädpollen i proverna minskar. Under denna tid märks dessutom tydliga inslag av pollen från cerealier; korn och vete. Pollensammansättningen tyder på att människorna nu hade omvandlat det tidigare skogslandskapet till ett betes- och odlingslandskap. Detta kulturlandskap bestod fram till omkring 50 e Kr då pollen av hassel, ek och ask återigen ökade medan cerealiepollen minskar i mängd. Landskapet hade återigen börjat att växa igen. Det har sammanfattningsvis utförts många arkeologiska undersökningar i Norrköpingstrakten. Spår av människors verksamheter finns från hela stenåldern och äldre bronsåldern. En tydlig intensifiering av bebyggelse, gravar och hällristningar märks under yngre bronsåldern, efter 900-talet f Kr. Förståelsen av härdarna vid den nu aktuella platsen, RAÄ 24 och RAÄ 195 måste tolkas som en del i ett förändrat landskapsutnyttjandet under denna expansiva tidsperiod. Metod och genomförande Den särskilda undersökningen genomfördes med hjälp av en grävmaskin som banade av jorden skiktvis till den nivå där eventuella fornlämningar eller orörd mark påträffades. Anläggningar karterades in med RTK-totalstation varefter de rensades fram för hand och grävdes, enligt överenskommelse med Länsstyrelsen, ut i sin helhet. En vedartsanalys gjordes för att kunna välja ut lämpligt material för 14C-analys. Kol från två anläggningar 14C-analyserades för att få dateringsunderlag. Inom ramen för förundersökningen ingick även söka efter den hällristning (RAÄ 195) som ej kunde återfinnas vid fornminnesinventeringen samt att utföra en inventering av de hällar som fanns inom och i anslutning till det aktuella området för att söka efter hällbilder/skålgropar. Inventer­ ingen utfördes av BOTARK (Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam). Flera hällar banades av med maskin och övriga hällar borstades av för hand inom ett ca 13 500 m2 stort område. All dokumentation har samlats i Riksantikvarieämbetets informationssystem Intrasis. Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 11 At mospheri c dat a from St ui ver et al . (1998); OxCal v3. 5 Bronk Ramsey (2000); cub r: 4 sd: 12 prob usp[chron] Ua-30279 2418±30BP Ua-30280 2434±30BP 1000CalBC 800CalBC 600CalBC Calibrat ed dat e 400CalBC 200CalBC Fig 4. Diagram över de två 14C-dateringarna från RAÄ 24. Notera den s k Hallstadttröskeln omkring 500–400 f Kr. Resultat – härdar från bronsålder och äldre järnåldern Flera sökschakt och större sammanhängande ytor togs upp inom ett ca 1250 m2 stort område. Inga ytterligare anläggningar än den tidigare kända gropen (A3) och de två härdarna påträffades. Anläggningarna undersöktes och togs bort. Kol från de två härdarna vedartbestämdes. I båda hade björk (betula) och al (alnus) använts som bränsle. Båda träden växer gärna i fuktig mark och speglar på ett bra sätt den ställvis våta miljön i närheten av förundersökningsområdet. En jämförande studie av veden i härdgroparna på den närliggande fornlämningen RAÄ 22 ger en likartad bild av skogen under yngre bronsåldern i området. För datering användes björk. Härd 1 (A1) daterades till 2418±30 BP (560–390 f Kr 2 sigma 76,9% probability) respektive härd 2 (A2) 2434±30 BP (600–400 f Kr, 2 sigma 68,8 % probability) d v s yngre bronsålder/äldre järnålder. Den s k hallstadttröskeln mellan 500–400 f Kr, som gör det svårt att närmare precisera dateringarna genom kalibrering, försvårar de kronologiska tolkningarna. Det finns också en relativt hög sannolikhet (ca 14%) att anläggningarna är något äldre, 800–700 f Kr. De fem härdgroparna vid RAÄ 22 har också daterats till samma tid (Carlsson 2012). Inga nya hällristningar upptäcktes och ristningarna som utgjorde RAÄ 195 kunde inte heller återfinnas. I området finns stora stenbrott och stora mängder schaktmassor varför det inte är omöjligt att hällristningen försvunnit vid stenbrytning. Härdområden från bronsåldern och äldre järnåldern är en vanligt förekommande fornlämning i Östergötland, liksom i hela södra Skandinavien. Härdarna påträffas ofta i grupper och de bör betraktas som en egen fornlämningskategori. Eftersom inga andra typer av anläggningar än härdar påträffades är det vanskligt att tolka fornlämningsområdet som en boplats eller att anläggningar legat i utkanten av en boplats. Det närmaste grannskapet kantas av våta och leriga marker vilka måste betraktas som olämpliga som boplatser. Man måste därför hitta andra tolkningsramar för de verksamheter som skapat lämningarna. De omfattande undersökningarna inför omdragningen av E4:an genom Uppland skar genom en delvis likartad miljö som Norrköpingstrakten. I dessa områden syns en ökad aktivitet i ”utmarkerna” under 900–400 f Kr, d v s under samma period som härdarna vid RAÄ 22 och RAÄ 24, i form av ensamliggande härdar och skärvstensflak (Apel et al 2007: 312). Maria Petersson tolkar detta (2006) i former av intensifierad djurhållning under yngre bronsåldern. Herdar samlade ved från träden i närheten och tände eldar för att värma sig och för att hålla vilda djur borta. Härdar och skärvsten har också tolkats ha religiösa förtecken då eld anses haft en framträdande och viktig betydelse inom bronsålderns föreställningsvärld (Kaliff 1997, Victor 2007). 12 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping Ökningen av antalet fornlämningar från yngre bronsåldern är påtaglig i Norrköpingstrakten. Möjligen tas också nya landområden i anspråk men framförallt avsatte verksamheterna fler fysiska spår i landskapet än tidigare. Det är återigen väl värt att poängtera att denna expansion och intensifiering under yngre bronsåldern inte är synlig i pollenanalysen i Herrebro. Det är först under äldre järnålder som landet öppnades och de första spåren efter cerealier märks. Likväl finns det gott om makrofossiler av korn, vete och havre samt av ogräsfrön från gödslade åkrar i materialet från Pryssgården. I den mån djurhållningen verkligen dramatiskt ökade under yngre bronsåldern, öppnade detta inte landskapet förrän efter den tid då de flesta ”herdehärdarna” anlades. Djuren betade under ädellövskogens kronor eller mer troligt vid våtmarkerna. Detta brutna och mer solbelysta landskap gynnade de för djuren ätbara gräsen och växterna. Härdarna vid RAÄ 22 och RAÄ 24 ligger till synes just i ett sådant brutet landskap med flera marktyper, vilket var lämpligt för betande boskap. Förekomsten av ved från hassel och även från de buskiga salixsnåren i härdarna vid RAÄ 22 är indikatörer på att solljuset trängt genom lövkronorna. Både RAÄ 22 och RAÄ 24 ligger bortom boplatserna, i ”utmarken”, mitt i Norrköpings bronsålderbygd. Herdarnas härdar – och möjligen även skålgroparna – bör sålunda ses som en manifestering från en period av tillväxt och intensifiering av landskapsrummet. Gårdarna med husen, åkrarna, gravfälten, härdområdena och skålgroparna utgjorde tillsammans komponenter i ett landskapsrum vari de förhistoriska människorna kände sig hemma. UV Öst bedömer att förundersökningsområdet inte innehåller fler fornlämningar än de här beskrivna. Eftersom lämningarna dokumenterades och togs bort under förundersökningen, föreslår vi inga ytterligare arkeologiska insatser. Ansökan om tillstånd enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m m måste dock lämnas till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska arbeten som krävs. Linköping 24 februari Tom Carlsson Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 13 Referenser Apel, J., Darmark, K. och Victor, H. 2007. Norra Mälardalen under senneolitikum och bronsålder. I: Land och samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. E4-volym 4 - studier. SAU, Upplandsmuseet, Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala (red Hjärthner-Holdar, Eva). Uppsala. Borna-Ahlkvist, H., Lindgren-Hertz, L. & Stålbom, U. 1998. Pryssgården. Från stenålder till medeltid. Arkeologisk slutundersökning. Riksantikvarieämbetet, Rapport UV Linköping 1998:13. Borna-Ahlkvist, H. & Larsson, M. 1994. Borg – en rik bygd under järnåldern. Arkeologisk undersökning av RAÄ 168 m fl, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Rapport 1994:17. UV Linköping. Broström, S-G. och Ihrestam, K. Manus. Inventering av hällar vid Borgsmon. Rapport BOTARK. Carlsson, T. 2009. Förundersökningar vid Borgsmon, Objekt II och III. Borg 11:2. Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2009:53. Linköping. Carlsson, T. 2012. Härdar och skålgropar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid SMHI, Norrköping. Särskild arkeologisk undersökning i samband planerad bebyggelse vid SMHI, Borgs 11:2, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötlands län. Riksantikvarieämbetet, UV Öst. Rapport 2012:75. Linköping. Hauptman-Wahlgren, K. 2002. Bilder av betydelse. Hällristningar och bronsålderslandskap i nordöstra Östergötland. Stockholm Studies in Arcaeology 23. Kaliff, A. 1995. Ringeby. En Grav och kultplats från yngre bronsåldern. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1995:51. Kaliff, A. 1997. Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsåldern och äldre järnåldern i Östergötland. Thesis and papers in Archaeology. Uppsala. Lindeblad, K. & Nielsen, A-L. 1993. Herrebro, hällristningar och marknad. RAÄ rapport. UV 1993:9. Linköping. Lundström, P. 1965. Gravfältet vid Fiskeby Norrköping I. Studier kring ett totalundersökt komplex. Stockholm. Moore, J. 2003. Enculturation through fire: beyond hazelnuts and into the forest. In L. Larsson., H. Kindgren., K. Knutsson., D. Loeffler., and A. Åkerlund (eds). Mesolithic on the move. Papers presented at the Sixth International Conference on the Mesolithic in Europe, 139–144.Oxford. Nyberg, P. Manus. Rambodal. Arkeologisk undersökning vid Rambodal, Norrköpings stad och Kommun. Östergötlands Museum. Petersson, M. 2006. Djurhållning och betesdrift. Djur, människor och landskap i västra Öster­ götland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet. Linköping. Skjöldebrand, M. 1996. Klinga. Boplatser från yngre järnålder och äldre bronsålder. Arkeologisk undersökning av RAÄ 279, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Rapport 1996:61 UV Linköping. Stenvall, J. 2008a. Borgsmon, inför ny detaljplan intill ett klassiskt stenåldersläge. RAÄ 114:1. Borg, RAÄ 20–24. Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarie­ ämbetet, UV Öst Rapport 2008:12. Linköping. 14 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping Stenvall, J. 2008b. Arkeologisk förundersökning. Runt Mon vid Borgsmon. Inför ny detaljplan av området Kneippen Syd. RAÄ 20, Norrköping stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2008:40. Stenvall, J. 2010. En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria. Östergötland, Borgs socken, Norrköpings kommun, RAÄ 19, 25. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2010:14. Stålbom, U. 1994. Klinga, ett gravfält. Riksantikvarieämbetets rapportserie, UV Linköping 1994:11. Linköping. Victor, H. 2007. Vägen till den andra sidan. I: Att nå den andra sidan. Om begravning och ritual i Uppland. E4-volym 4 - studier. SAU, Upplandsmuseet, Riksantikvarieämbetet UV Uppsala (red Notelid, Michel). Uppsala. http://linnaeus.nrm.se/flora Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Norrköping Socken: Borg Plats: Klockaretorpet 1:13, Borgs socken, Norrköpings kn, Östergötlands län Koordinatsystem: RT90 Länsstyrelsens dnr: 431-577-11 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2011-05-11 Riksantikvarieämbetets dnr: 422-01406-2011 UV:s projektnummer: 11949 Intrasisnummer: UV2011084 Rapportnummer: 2012:84 Ansvarig arkeolog: Tom Carlsson Beställare: Norrköpings kommun Kostnadsansvarig: Norrköpings kommun Undersökningstid: 2010-06-29, 2010-07-01 Undersökningsområde: 1250 m2 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 15 Bilaga 1. Anläggningstabell Anr Typ Storlek, m Djup, m Datering 1 Härd 0,8x07 0,2 2418±30 BP 540–400 BC (1 sigma 68,2 %) 560–390 BC (2 sigma 76,9 %) 2 Härd 1,15x1,0 0,15 2434±30 BP 540–410 BC (1 sigma 57,4 %) 600–400 BC (2 sigma 68,8 %) 3 Grop 0,5 0,2 – 16 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping 17 18 Härdar från yngre bronsåldern och äldre järnåldern vid Folkets park i Norrköping