Tala Tydligt i Tyresö

Tala Tydligt i Tyresö
Debatter i Tyresö kommunfullmäktige
- analys ur ett retoriskt perspektiv
1
INNEHÅLL
INLEDNING ............................................................................................................................ 2
BAKGRUND ............................................................................................................................. 2
DEFINITION AV BEGREPPET DEBATT ........................................................................................ 2
RAPPORTENS INNEHÅLL – VÅR RESPONS ................................................................................. 3
SPRÅK OCH STIL I ANALYSEN .................................................................................................. 3
ANALYSENS DISPOSITION ........................................................................................................ 4
TEORI OCH METOD .................................................................................................................. 4
ANALYS ................................................................................................................................... 5
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÖTET SOM RETORISK SITUATION ..................................................... 5
Status ................................................................................................................................. 6
Variation............................................................................................................................ 6
Rummet .............................................................................................................................. 7
TALAREN ................................................................................................................................ 7
Genus............................................................................................................................... 10
TALET ................................................................................................................................... 11
Syfte, målgruppsanpassning och perspektivbyte ............................................................. 11
Disposition ...................................................................................................................... 12
Språk och innehåll ........................................................................................................... 14
Skriftspråk kontra talspråk .............................................................................................. 15
LYSSNANDET ........................................................................................................................ 16
LYSSNAREN .......................................................................................................................... 18
DISKUSSION ........................................................................................................................ 19
LITTERATURLISTA............................................................................................................ 21
[email protected]
[email protected]
2
INLEDNING
Bakgrund
På uppdrag av demokratiberedningen i Tyresö kommun har vi genomfört
retorikprojektet Tala Tydligt i Tyresö. Enligt kravspecifikationen framgick det
att det var några punkter som särskilt skulle beaktas.
Hur uppfattas debatten och besluten?
Det finns olika synpunkter på klimatet i fullmäktige, hur kändes
stämningen?
Vad är bra, vad är tydligt, vad är dåligt och otydligt?
Finns det långa inlägg och/eller tröttande upprepningar?
Finns det återkommande "käpphästar"?
Vi vill inledningsvis upprepa vårt tack för det förtroende som vi fått i och med
detta uppdrag. Genomförandet av projektet har givit oss värdefulla kunskaper
och insikter som vi värdesätter högt inför vårt framtida värv som
retorikkonsulter. Att vi dessutom fått chansen att förkovra oss i
kommunpolitikens, för oss okända värld, är vi också tacksamma för.
Sedan ett år tillbaka är fullmäktigemötena tillgängliga för kommuninnevånarna
på ett helt nytt sätt i och med webbsändningar och radio. Något som i allt högre
grad kräver att den debatt som förs i kommunfullmäktige behöver anpassas för
att nå målgrupper utöver ledamöter och åhörare i C3L. Sändningarna innebär
en möjlighet för partierna att synliggöra ideologiska skillnader. Men också för
enskilda ledamöter att profilera sig i syfte att få förnyat förtroende. Dessutom
tjänar debatten som en spegling av det arbete som genomförs på de möten som
inte är öppna för allmänheten. Indirekt ger alltså debatten i
kommunfullmäktige en bild av de beslut som fattas men också en bild av hur
de överväganden och den debatt som föregår besluten ser ut.
Definition av begreppet debatt
Under arbetet med såväl analys som sammanställning av densamma har vi
utgått från professor Lennart Hellspongs definition av debatt: ”ordväxlingar
inför publik där två eller flera företrädare för skilda meningsriktningar låter
sina åsikter brytas mot varandra i syfte att propagera för dem inför åhörarna.”
”[…] syftet är att inför åhörarna visa den egna ståndpunktens styrka – och
kanske också sin egen debattskicklighet – genom att segra i en talarduell”.1
1
Hellspong, Lennart, Konsten att tala – övningsbok i retorik, s. 53
[email protected]
[email protected]
3
Analysens innehåll – vår respons
Respons och kritik är en oumbärlig del i utvecklingsarbete av olika slag, och
feedback fungerar som en katalysator för den vidare utvecklingen. Vi är
övertygade om att vårt arbete som retorikkonsulter skulle förfelas om vi väjde
för att kritisera företeelser som ur en retorisk aspekt är mindre lyckade. Vi
hoppas därför att ni ska uppskatta vår uppriktighet när vi här redovisar våra
observationer. Vi har under vår granskning funnit både bra och dåliga exempel
på diskussion och debatt, och vi kommer att redogöra för båda delarna. Någon
hundraprocentigt objektiv sanning eller tolkning av vad som händer under
kommunfullmäktigemötena finns naturligtvis inte. Men vi tror att det faktum
att vi har ett utifrånperspektiv ska hjälpa oss att se på saken på ett relativt
neutralt sätt. Neutrala är vi så till vida att vi saknar förkunskap om
underliggande konflikter i ett historiskt perspektiv som kan grumla vår analys,
dessutom är vi partipolitiskt obundna.
När vi introducerade vårt projekt för kommunfullmäktige den 2 november
2006 noterade vi några olika reaktioner hos er ledamöter. Uppskattande och
jakande nickar när vi talade om ambitionen att göra fullmäktigemötena mer
dynamiska, men också uppenbart skeptiska reaktioner i form av att skaka på
huvudet eller ta sig för pannan. Dessa olika typer av reaktioner kommer vi med
all sannolikhet att stöta på även när vi muntligen redogör för våra observationer
och våra konklusioner. Några av er har också verbalt uttryckt en positiv
förväntan på vår analys och ett intresse för vårt arbete. Det tycker vi är
uppmuntrande. En återkommande kommentar från ledamöternas sida – direkt
till oss – som metakommentarer i egna debattinlägg, eller som direkta
vädjanden från ordförande har kretsat kring ämnet ”långrandighet”. Käcka
tillrop riktade till oss: ”Jaha, ni är vakna fortfarande!” eller ”Vad duktiga ni var
som höll ut så länge” vittnar om en klarsyn över att det finns en
utvecklingspotential och även en ambition att förbättra den delen av retoriken.
Vi återkommer till det under några av analyspunkterna. Vi hoppas att våra
kunskapsluckor inom ämnet kommunfullmäktigearbete, och som eventuellt
blottas i rapporten, ska vägas upp av vårt kunnande inom det retoriska området.
Språk och stil i analysen
Inom retoriken, liksom inom politiken och många andra specifika områden,
slänger man sig ofta med en uppsjö av fackuttryck. I retorikens värld använder
vi oss gärna av grekiska eller latin för att på ett kärnfullt sätt beskriva olika
företeelser eller begrepp. I vår strävan att nå fram till dig som läsare kommer vi
att i största möjliga mån välja bort dessa uttryck till förmån för ett mer allmänt
språk som inte kräver några retoriska förkunskaper. Vi vill också undvika att
överdosera mängden krångliga och abstrakta ord, något som vi har förstått går
helt i linje med det klarspråksarbete som Tyresö kommun har anammat. Den
[email protected]
[email protected]
4
som vid läsandet av vår analys väntar sig strikta akademiska resonemang och
vetenskapliga formuleringar kommer därför att bli grymt besviken! Man skulle
kunna säga att vi sätter vår vilja att beröra och påverka dig som läsare framför
möjligheten att briljera med ett invecklat språk översållat med retoriska
uttryck.
Analysens disposition
För att göra analysen överskådlig har vi valt att dela upp den i olika
underavdelningar; Talaren, Talet, Lyssnandet, Lyssnaren samt inledningsvis
Den retoriska situationen. Rubriksättning är normalt sett en vansklig
verksamhet, så även här, eftersom de olika variablerna i ett retoriskt synsätt
oundvikligen är förenade och sammanlänkade genom sin kontext – i detta fall
en debattsituation i Tyresö kommunfullmäktige. Det här gör att vår analys i
vissa stycken kan leda till upprepningar. Något som är en nödvändighet
eftersom det är omöjligt att separera talet från talaren, talaren från lyssnaren,
eller talet från den situation i vilken talet framförs. Vi tror ändå att en viss grad
av repetition kan fungera väl som ett pedagogiskt instrument.
Teori och metod
Retorisk teori och praktik sträcker sig så långt som 2 500 år tillbaka i tiden.
Namnkunniga herrar som Aristoteles, Quintilianus och Cicero har genom
studier och praxis utarbetat teorier om retoriken som är hållbara och relevanta
även i våra dagar. I teorierna avhandlas en mängd aspekter, ämnen som
talarens karaktär och hur den ramar in hans tankar, hur talet ska anpassas till
publiken i språkval och ton men även i val av argument för att bara nämna ett
fåtal. De kvinnliga retorikerna då, undrar kanske vän av ordning… Då vill vi
påminna om kvinnor som Heliga Birgitta och Drottning Kristina, vilka besatt
gedigen retorisk kompetens.2 Som nutida exempel kan vi bland andra framhålla
Lottie Knutsson på Fritidsresor, som under tsunamikatastrofen visade prov på
retorisk och kommunikativ lyhördhet.
I syfte att vara så objektiva och neutrala som det är möjligt, har vi aktivt valt
bort att ha direkta kontakter med er ledamöter. Vi har granskat mötena ut ett
retoriskt perspektiv, och vår analys stödjer sig på retorisk teori och praktik. Vi
har även strävat efter att göra ett perspektivbyte och sätta oss in i rollen som
åhörare hemmahörande i Tyresö kommun. Perspektivbyte är för övrigt en
retorisk hörnsten i retorisk praxis.
Under hösten 2006 har vi varit åhörare på de möten som hållits den12 oktober,
2 november, 23 november samt den 14 december. Utöver de möten vi bevistat
som åhörare på plats i C3L, har vi via webb-tv granskat de möten som ligger på
Tyresö kommuns webbsida.
2
Mral Brigitte, Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key
[email protected]
[email protected]
5
ANALYS
Kommunfullmäktigemötet som retorisk situation
Med retorisk situation menas en situation där det talade ordet är en lämplig
form för att nå ett uppställt mål. Under ett kommunfullmäktigemöte kan vi
identifiera ett antal olika mål som samspelar. Det handlar om att synliggöra det
egna partiets budskap, hävda partiets och den egna personens position och
prestige, samt att stärka sin egen ställning och försvaga motpartens, som
Hellspong skriver i sitt ännu opublicerade verk Riksdagsretorik. I den retoriska
situationen ingår också ditt syfte, den effekt du vill uppnå med ditt tal och dina
personliga förutsättningar som talare, närmare bestämt din relation till
publiken, dina förkunskaper om ämnet och din talarförmåga. Sist men inte
minst dina lyssnare, din publik, och deras intellektuella och sociala mognad,
deras kunskaper förväntningar, behov och känsloläge.3
I kommunfullmäktigesituationen ser vi att ni har en blandad målgrupp:
1) närvarande fullmäktigeledamöter 2) journalister 3) allmänheten på plats i
C3L och 4) allmänhet som följer hela eller delar av debatten via radio och
webb-tv. När det gäller närvarande ledamöter kan vi dela in dem i sådana som
talaren riktar sig speciellt till, någon eller några som förväntas delta aktivt i
debatten, samt de lyssnare som talaren inte förväntar sig något gensvar ifrån i
det aktuella ämnet. Även allmänheten kan delas in i olika lyssnarkategorier
beroende på saker som politisk hemvist, grad av engagemang i sakfrågan och
annat.
Här är det viktigt att fundera över på vilket sätt den politiska debatten
uppfattas, inte bara internt av er ledamöter, men även av den enskilde
medborgaren. Är det så att den politiska retoriken kan skada förtroendet hos
gemene man? Vad du säger och det sätt på vilket du säger det kan ha negativa
effekter på respekten både för dig själv och för din meningsmotståndare. I
förlängningen kan det spä på det politikerförakt som de facto finns i samhället.
Å andra sidan kan du ju utnyttja den retoriska situationen till att uppnå precis
det motsatta; att få människor intresserade och engagerade i kommunpolitik
och inte minst - att bygga upp ett förtroende för dig, ditt parti och er politik.
I vår roll som dels retoriker, dels åhörare reagerar vi på att man i tonen mot de
båda ordförandena ibland är raljant och insinuant. Är det inte så att dessa borde
behandlas mer respektfullt beroende på sin status? Här är det viktigt att
reflektera över att sättet på vilket man bemöter ordförandena med all
sannolikhet kan uppfattas olika. De ”gamla rävarna”, med lång erfarenhet från
förtroendeuppdrag av den här typen reagerar möjligtvis på ett sätt. Och mer
nytillkomna ledamöter och åhörare av olika kategorier reagerar på ett annat
sätt. Vi är medvetna om att vi är relativa noviser på området
3
Hellspong, Konsten att tala, s. 72
[email protected]
[email protected]
6
kommunfullmäktigemöten, men det är sannolikt något som vi delar med många
av de utomstående lyssnarna till debatterna. Vår negativa reaktion på de
raljanta, på gränsen till respektlösa kommentarerna skulle därför kunna vara
representativ även för andra lyssnare. Det som i en sluten krets uppfattas som
en hård men hjärtlig atmosfär kan av utomstående uppfattas som otrevligt och
därför påverka negativt ur ett förtroendeperspektiv. Det är möjligt att vi är fel
ute här men, vi vill ändå dela med oss av våra reflektioner.
När det gäller debatten mellan enskilda ledamöter har vi har också noterat att
de debattinlägg som präglades av en direkt och mer offensiv stil också
framkallade mer skratt från ledamöternas sida. En paradox kan tyckas. Det
skulle kunna finnas flera förklaringar till fenomenet. Är det kanske så att denna
debattstil i mindre grad framkallar taedum, leda hos lyssnaren? Eller är det
kanske så att ett förlösande skratt kan verka som en balansering av det hätska
inslaget. Alltså som en slags motvikt till offensiva och ibland på gränsen till
aggressiva inlägg i debatten. Det skulle också kunna vara en kombination av
dessa två.
Status
Minoriteten kan av hävd vara mer offensiv mot majoriteten. Kvinnor kan av
hävd vara mer offensiva mot män än vad män kan vara mot kvinnor. Här spelar
även ålder och erfarenhet in. En erfaren ledamot vinner förmodligen på att gå
försiktigt fram med en mindre erfaren ledamot.
Variation
Vi har konstaterat att en relativt liten del av kommunfullmäktiges ledamöter tar
plats i talarstolen, vilket betyder att det är många som är osynliga i
debattsituationen. Ett större antal talare skulle innebära variation på flera plan.
Olika sätt att uttrycka sig, olika infallsvinklar även om man delar samma
ideologiska inriktning. Olika ålder och kön kan verka målgruppsanpassande
eftersom man som lyssnare lätt tenderar att identifiera sig med människor som
liknar en själv. Såväl de unga männen som unga kvinnorna är relativt osynliga.
Detta väcker ett antal frågor. Vilka signaler sänder detta till
kommuninnevånarna? Hur väl kan de unga identifiera sig med dem som
arbetar i kommunfullmäktige och därmed det arbete som utförs där? Är det så
att de ledamöter som dominerar i debatten också är de som dominerar i det
arbete som sker i de olika utskotten? Eller har respektive parti utsett
talespersoner som varierar beroende på vilken typ av ämne som avhandlas? De
här frågorna är relevanta ur flera perspektiv. Hur påverkar bilden tyresöbons
syn på det politiska arbetet? Vad är resultatet ur ett nyrekryteringsperspektiv?
Kan det vara så att en ökad variationsrikedom av diskussionsstilar, ålder, kön
och nationalitet skulle främja mångfalden och skapa ett bredare spektrum av
politikerstilar?
[email protected]
[email protected]
7
Ett antal större representanter i talarstolen skulle dessutom kunna ge
allmänheten en spegling av att en fråga är genomlyst ur ett större antal
perspektiv innan man går till beslut, om vi ponerar att varje individ
representerar ett enskilt perspektiv. Fyra ögon ser bättre än två, som man säger.
Rummet
Majoritet och minoritet sitter avskilda från varandra, inte lika skarpt som t.ex. i
det engelska parlamentet, men klart mer antagonistiskt än den placering som
riksdagsledamöterna har – efter geografisk hemvist. Denna rumsliga
uppdelning verkar symboliskt för att understryka åsiktsskillnader. Något som
också de båda talarstolarnas placering bidrar till. Det retoriska rummet har
utvidgats i och med radio och webb-TV sändningarna.
Talaren
Aristoteles talar om ethos, logos och pathos, vilka han menar är de medel hos
en talare som denne måste uppvisa i en talsituation för att göra intryck på
lyssnaren. Talaren ska finna en god balans mellan de tre medlen, en gyllene
medelväg.4
Ethos handlar om talarens karaktär, personlighet, humor, stil, kläder,
utstrålning (eller avsaknad av utstrålning), trovärdighet och social
position. Ditt ethos är inget du förvärvar och har på obestämd framtid,
ethos är ingen konstant i tillvaron.. Det är något du måste förvalta och
förädla kontinuerligt. Varje gång du deltar i politisk verksamhet av
något slag prövas ditt ethos, det försvagas, stärks eller behålls. Som
talare bör du alltså visa dina lyssnare att du är värdig som talare i den
givna situationen. Du kan ställa dig frågan: Vem är jag att tala om det
här och varför?
Logos står för det som sägs, själva orden. Det står också för förnuftet,
du ska framstå som klok och kunnig i ämnet. Du framstår alltså som en
auktoritet hos lyssnarna om du visar att du är sakkunnig. Du pratar
förnuftigt och känner till relevanta fakta. Det gäller alltså att vara väl
påläst i ämnet. Det visar du att du är genom att vara förberedd.
Pathos handlar om den känsla som talet väcker hos lyssnaren. Detta står
oftast i relation med den känsla och inlevelse talaren själv visar vid
talet. Visar du inlevelse för det du talar om visar det också lyssnaren att
du tror på det du säger. Det visar att du är engagerad i frågan.
Du ska alltså finna en god balans mellan ethos, logos och pathos. Med god
balans menas alltså inte att det ska finnas exakt lika stor del av de olika medlen
i alla situationer utan att varje situation är unik. Det gäller alltså att finna
4
Hellspong, Konsten att tala, s. 35
[email protected]
[email protected]
8
balansen utifrån den givna situationen. Syftet är att skapa förtroende och tillit i
förhållande till publiken.
Vi har sett många goda exempel på föredömliga inlägg, då våra retorikerhjärtan
slagit saltomortaler av lycka. Vi har sett exempel på när ledamöterna har visat
en härlig mix av pondus, auktoritet, humor, känsla och inlevelse. Det kan vara
ett tecken på att talaren finner en god balans mellan genom ethos, logos och
pathos. Pondus och auktoritet kan exempelvis ta sig uttryck i att talaren ”tar in”
lyssnarna, att talaren känner av stämningen och har lyssnarnas fulla fokus
innan hon börjar tala. Samtidigt som hon visar sig kunnig inom ämnet genom
att vara påläst men ändå bjuder på humor eller känsla och inlevelse genom att
dela med sig av berättelser eller personliga erfarenheter. Om du väntar ett par
extra sekunder och ”tar in” lyssnarna innan du börjar tala skapar det generellt
en förväntan hos lyssnarna.
Till viss del handlar det också om vilken relation du som talare redan har till
lyssnarna. Det kan exempelvis handla om hur länge du suttit i
kommunfullmäktige. Här ser vi exempel på hur väl lyssnandet hänger ihop
med talaren och talet. Har du redan utvecklat en god relation till lyssnarna eller
redan framstår som trovärdig så har du mycket lättare att påverka dina lyssnare
eller nå fram till dina lyssnare.
Vi har också sett inlägg som vi tycker har fungerat mindre bra. Dessa inlägg
har inte haft den balans mellan ethos, logos och pathos som är grunden för en
effektiv kommunikation. Oftast har logos överdimensionerats på bekostnad av
ethos och pathos. Detta har gjort sig gällande i form av krångliga resonemang,
byråkratiska uttryck och ibland oändliga uppstaplingar av procentsatser, årtal
och decimaltal.
Det förekommer att inlägg i kommunfullmäktige läses innantill. Ur
kommunikationssynpunkt är detta är inte särskilt effektivt. Detta medför en rad
negativa konsekvenser. Ofta går den naturliga kontakten med lyssnarna
förlorad. Då menar vi inte att det är nödvändigt att ha ögonkontakt med var och
bland lyssnarna, däremot menar vi att inlägget och det du säger i sig, i regel,
når fram bättre om du tittar mot dem som lyssnar. Du riskerar då inte att
fokusera på dokumentet istället för att koncentrera dig på nå ut med det du ska
säga. I viss mån är det också viktigt att ”tala” med kroppsspråket. Vi menar
inte att man nödvändigtvis ska gestikulera som i antikens Grekland, men
innantilläsning kan hämma ditt naturliga kroppsspråk på ett sätt som gör talet
mindre effektivt. Dessutom kan din trovärdighet påverkas negativt. Det är att
föredra att veta vad man ska säga, det är ju trots allt partipolitiska sakfrågor
som diskuteras. Vi förstår att med en hög arbetsbelastning, är det näst intill en
omöjlighet att i detalj minnas och läsa in sig på alla frågor. Ett förslag är då att
du i största möjliga mån sätter dig in i sakfrågan och skriver upp stödord vilka
[email protected]
[email protected]
9
du kan luta dig emot under inlägget. Stödorden får sedan fungera som den
grund som bär upp ditt inlägg.
Andra typer av mindre bra företeelser som vi iakttagit vid innantilläsning, är att
pauseringen ofta hamnar på fel ställen, att fel ord betonas samt att rösten
tenderar att bli monoton. Detta medför således att själva talet i sig förlorar i
intensitet. Inlägget tenderar också att bli väldigt skriftspråkligt. Logos är inte
att förakta då det förmedlar det förnuft, kunnighet och klokhet som du som
talare står för. Men - vi efterlyser ändå pathos, inlevelse. Att i exakta ordalag
beskriva procentsatser och årtal och fackspråkliga termer blir väldigt
enformigt, tradigt och svårt för lyssnaren att ta till sig. Korrekthet till
uttråkandets gräns. Kanske är det så att alla för oss utomstående komplexa
formaliteter räcker som ethoshöjare? Det faktum att du talar i
kommunfullmäktige ger dig en viss pondus i lyssnarens ögon – och öron! Men
det kan också vara så att man per automatik anser att det är extremt tråkigt.
Därför kan det vara mycket effektivt öka på sitt pathos. Detta går vi också in
närmare på under nästa rubrik.
Det förekommer inlägg som är ostrukturerade, osammanhängande och näst
intill oförståeliga. Talaren har mumlat eller gjort långa pauser och som lyssnare
har vi fått intrycket av att talaren inte alls vet vad denne ska säga. Detta har
varit inlägg då talaren har talat fritt utan manus. Att tala utan manus är alltså
inte ett självändamål, särskilt inte om du inte vet vad du ska tala om. Vi förstår
att kommunfullmäktigesituationen inte tillåter att man förbereder sig inför
varje inlägg, men det verkar inte nödvändigt att äntra talarstolen om budskapet
ändå inte går fram. Man ska tänka på att man inte bara skadar sitt eget ethos
utan även partiets. Som talare företräder du ju ditt parti.
Ibland kan det vara effektivt att vara defensiv istället för offensiv, lågmäld
istället för högröstad, mörka på sin retoriska kunskap och kompetens. Hur
framstår din personlighet i talarsituationen och i förhållande till din
motståndare? Att manövrera sin motståndare genom att byta debattstil har av
historien visat sig vara effektivt. Raljant framtoning kan bemötas med raka
motsatsen - med humor eller empati. Det kan vara ett effektivt retoriskt vapen.
Och om en talare är extremt generell kan man bemöta detta med att föra in
diskussionen på en specifik nivå – eller vice versa!
En annan företeelse som vi har lagt märke till är att det förekommer att talare
går från talarstolen utan att riktigt ha pratat klart. Talaren säger alltså sista
meningen i sitt inlägg samtidigt som denne går från talarstolen. Vi vet inte vad
detta beror på men för en utomstående lyssnare kan detta uppfattas som
nonchalant. Tala till punkt i talarstolen, det påverkar ditt ethos positivt!
[email protected]
[email protected]
10
Genus
Alla har vi olika sätt att debattera och samtala. Men finns det en typisk kvinnlig
respektive manlig debattstil? Att när det gäller debattstilar, enbart titta på
skillnader mellan manligt och kvinnligt, och utifrån detta dra slutsatser är
vanskligt. Generella slutsatser skulle kunna leda till att stereotypa
föreställningar om mäns och kvinnors språk ska cementeras och fungera som
självuppfyllande profetior. Något som man då kan bortse från är faktorer som
ålder, social position, etnicitet eller hur länge man suttit i fullmäktige, vilket
naturligtvis påverkar samtals- och debattstilarna. Men att sticka huvudet i
sanden och låtsas som om inga skillnader finns blir inte heller bra. Vi måste bli
medvetna om att mönstren finns, mer eller mindre, oavsett vad de beror på.
Catrin Norrby, docent i nordiska språk, skriver om kvinnliga och manliga
samtalsstilar. Nu är det dock inte samtal som förekommer i
kommunfullmäktige men det handlar ändå om att föra fram sina ståndpunkter
på olika sätt.5
Kvinnor
talar om människor
och relationer
Män
talar om saker
och rapporter
mer dialog
mer monolog
samarbete
konkurrens
fler uppbackningar
färre uppbackningar
indirekt stil
direkt stil
Detta är således tendenser som kan urskiljas och som till stor del grundar sig på
generaliseringar. Vi vill därför inte göra någon närmare genusanalys på
kommunfullmäktige vad gäller genusaspekten då vi anser att exempelvis ålder
och erfarenhet kan ha en lika stor betydelse som könstillhörighet för hur man
debatterar. Däremot visar Norrby på att det finns skillnader, och att kunskaper
om dessa skillnader här kan fylla sin funktion.
5
Norrby, Catrin, Samtalsanalys, s. 214-215
[email protected]
[email protected]
11
Talet
Syfte, målgruppsanpassning och perspektivbyte
Retoriken värnar om perspektivbyte, målgruppsanpassning och syfte. Dessa tre
fungerar dock inte var och en för sig. När du tar hänsyn till det ena måste du ta
hänsyn till det andra. När man inom retoriken analyserar målgruppen och gör
ett perspektivbyte så ställer man sig frågan: Vilka ska jag tala till? Dessutom
måste man som talare försöka sätta sig in i lyssnarnas situation, betänka hur
ålder, etnicitet, kön, social position kan påverka deras intryck, du gör ett
perspektivbyte.
Syfte är också en viktig del inom retoriken. Du kan ha flera olika syften med
ditt inlägg, exempelvis att värva väljare, provocera motståndarna eller att få
med dig motståndarna på din sida. Oavsett hur många syften du har så är det
viktigt att de uppmärksammas, och att de hierarkiseras. Du ska veta varför du
talar! Hellspong skriver: ”Ett klart syfte fungerar som en ledfyr” och ”utan ett
mål riskerar du att bara irra omkring. Du vet ju inte vart du ska!”6 Om inte du
vet vart du ska, hur ska då publiken veta vart du är på väg? Även om du inte
hinner förbereda ett inlägg så måste syftet vara klart innan du talar. Du ska
ställa dig frågan: Varför ska jag tala? Vad gäller syftet så beror det också på
vilken din målgrupp är. Hur du vill påverka dina lyssnare beror ju på vilka som
lyssnar. En sammanfattande fråga bör därför bli: Till vilka ska jag tala och
varför?
Den romerske politikern och vältalaren Cicero (död 43 f Kr) introducerar i sin
bok De Oratore (om Talaren) sina tankar och teorier kring talarens plikter.7
Talarens plikter är:
-
movere – talaren ska röra, gripa tag i lyssnarens känslor och motivera
till handling.
docere – talaren ska lära ut något, undervisa
delectare – talaren ska behaga, roa, underhålla, ge publiken njutning
och lustkänslor
Anledningen till att vi väljer att ha med talarens plikter under talet och inte
under talaren beror på att man kan koppla dessa tre begrepp till syftet. Om du
ställer dig frågan: Till vilka ska jag tala och varför? ska du också beakta hur du
vill att lyssnarna ska reagera.
6
7
Hellspong, Konsten att tala, s. 64
Hellspong, Konsten att tala, s. 34
[email protected]
[email protected]
12
Hellspong skriver om de olika movere, docere och delectare och hur de kan
kopplas till syftet:8
Movere – att röra viljan
attitydskapande syften – vilket betyder att lyssnarna ska inta en viss
inställning till något eller någon
handlingsutlösande syften – innebär att lyssnarna ska reagera på något
så att de handlar
Docere – att lära ut
informativa syften – lyssnarna ska få veta något
instruktiva syften – lyssnarna ska kunna göra något
Docere – att behaga
emotionella syften – lyssnarnas känslor ska påverkas positivt
sociala syften – talaren knyter an band mellan sig och lyssnarna eller
mellan lyssnarna sinsemellan
Vi tror alltså att om talarna i högre grad ägnar mer tankar åt att tänka igenom
syftet så får inläggen mer struktur. Du kan som sagt ha flera syften med ett
inlägg då målgruppen är blandad. Samma inlägg kan ha alltså ha ett informativt
syfte riktat mot vissa lyssnargrupper samtidigt som det innehåller en
handlingsmaning gentemot andra lyssnargrupper.
Nu har vi kopplat de tre funktionerna, movere, docere och delectare till syftet.
Det är dock inte så att du endast ska använda dig av docere, att undervisa, om
ditt syfte är att informera dina lyssnare. På samma sätt som det ska finnas en
god balans mellan ethos, logos och pathos, ska det finnas en god balans mellan
movere, docere och delectare. Kurt Johannesson, professor emeritus i retorik,
skriver: ”Docere och movere måste alltså förenas i det politiska språket, för att
tala med retorikens termer, först då kan man övertyga människor”.9 Det
handlar alltså inte bara om att dosera ut information man måste beröra
människor, så att de kan känna en vilja att förändra något.
Disposition
För att talet ska nå ut krävs det att du som talare tänker igenom inläggets
disposition. Det du säger ska vara sammanhängande och de olika delarna ska
hänga ihop med varandra eller knyta an till varandra på ett smidigt sätt. Du
kan också välja att rama in talet. Vi menar då att talaren exempelvis säger: ”För
det första…, för det andra…, för det tredje…” eller ”inledningsvis vill jag
säga…, för att sedan…”. Detta visar att man delar in inlägget i olika delar, det
8
9
Hellspong, Konsten att tala, s. 63
Johannesson, Kurt, Retorik, s. 20
[email protected]
[email protected]
13
skapar struktur och ett flyt. Lyssnarna tar lättare till sig det som sägs och
talaren får också lättare att minnas vad som ska sägas.
Frågan om disposition avspeglar sig även på ett annat sätt; mötesordförande
påminner gång på gång ledamöterna om att inte överskrida den maxtid som
finns till förfogande. Tidsaspekten verkar vara ett återkommande tema i inlägg
respektive repliker. Ni vill ha kortare, eller i alla fall effektivare
fullmäktigemöten. Mötesordförande påminner också om att hålla er till ämnet.
Att dessa två aspekter är top of mind i kommunfullmäktige kan helt enkelt bero
på att många inlägg har brister i dispositionen. Vi har sett att man tenderar att
klämma in väldigt mycket information i sina inlägg. Det är kanske är bättre att
reducera antalet teser - påståenden, och argument i varje enskilt inlägg. Man
kan ställa sig frågan om det är viktigt att få med allt om ändå ingen orkar
lyssna? Genom att göra inläggen mer fokuserade kring en eller två teser och
några få underbyggande argument kanske det också blir lättare att hålla sig till
ämnet och att skapa struktur i inlägget, vilket gör det lättare för lyssnaren att
hänga med.
Att stapla teser – påståenden - på varandra kan vara en strategi för majoriteten.
Motsvarande strategi för minoriteten/oppositionen kan vara att bombardera den
andre med frågor. Ett inlägg som till största delen består av påståenden kan
mycket väl vara ett effektivt svar på motståndarens störtflod av frågor. För oss
som lyssnare blir det dessvärre en oerhört enahanda uppvisning. Strategin att
ställa en otalig mängd frågor i ett och samma inlägg är inte heller speciellt
lyckad. Här riskerar du som frågeställare att din motståndare väljer ut de
enklaste frågorna och låter bli att svara på de tuffaste. Talet ska appellera till
partikamraterna, det ska bemöta motståndarens argument, det ska tydliggöra
partiets ståndpunkter för tyresöborna.
Vi har uppfattat att det också har anmärkts på stämningen i
kommunfullmäktige. Men är det kanske så, att när inläggen är ostrukturerade,
pratiga och överfyllda med påståenden och information så blir det svårt att
angripa sakfrågan? Är det kanske då man går till personangrepp? Vi är
övertygade om att debatten skulle bli mer dynamisk och effektiv om inläggen
blev mer strukturerade. Vi har sett att man ofta begär replik eller vill göra
inlägg på något som ter sig vara lättast att angripa. Detta resulterar i irritation
och tjafs, där ordförande får påminna ledamöterna om att sköta sig. Vi tror
alltså att debattnivån kan komma att höjas och klimatet kan komma att bli
trevligare om inläggen struktureras och disponeras.
[email protected]
[email protected]
14
Språk och innehåll
Ett inlägg ska inte bara vara strukturerat till sin karaktär, det bör vara
konstruktivt också. Vi har sett olika typer av något som Hellspong kallar för
argumentsfällor, fallasier. De fallasier vi har sett förekomma är bland annat de
som kallas för pådyvling och belastad tes.10
Pådyvling – man pådyvlar motparten en uppfattning denne egentligen
inte har. Man tolkar åt motparten och ger motparten således egenskaper
eller åsikter. Syftet är således att få motparten att framstå som dum eller
ovetande.
Belastad tes – argumentet eller tesen innehåller värdeladdade ord som
egentligen inte säger något, ett påstående ingen kan argumentera mot.
Exempel på belastade teser: Vi bör ha ett jämlikt Sverige. Vi ska ha
lagom långa fängelsestraff. Det är påståenden som ingen egentligen kan
säga emot.
Problemet med fallasier är att de oftast inte skapar dynamik eller för debatten
framåt, argumentationen blir således ganska platt. Lär man sig dock att se
igenom den här typen av argumentfällor kan man alltså lättare angripa
motståndaren.
Tyvärr hör man allt som oftast människor som uttrycker att politik är tråkigt
och att det inte engagerar. Och av er ledamöter har vi till och med blivit
hälsade med kommentarer som: ”jaså, ni håller er vakna än”. Det tycker vi
tyder på en viss medvetenhet om att mötenas långrandighet. I praktiken innebär
det att politik blir något ganska tråkigt – i alla fall för utomstående. Men så
behöver det inte vara. Vi menar naturligtvis inte att man ska berätta roliga
historier i kommunfullmäktige eller förvandla debatten till en
varietéföreställning, men ett visst mått av humor kan du våga dig på, om du
tycker att det passar för situationen. Här kanske vän av ordning invänder att en
talare som är kvick och underhållande tappar i saklighet och seriositet. Men för
att engagera och inspirera människor krävs det mer än sakskäl, man måste
också beröra, och där spelar ett rikt språk och ett rörligt intellekt stor roll.
Kanske är det så att vi rutinmässigt tillmäter logosargumenten det största
värdet, och det är klart att de utgör en viktig del. Men de kan inte stå för sig
själva, de måste balanseras upp av ethos- och pathosargument för att göra
argumentationen riktigt lyckad.
Inom retoriken finns en rad riktlinjer att gå efter för att kommunicera på ett
föredömligt sätt. De inlägg vi tycker har fungerat bra har följt alla, eller delar
av dessa riktlinjer. Exempelvis har vi sett prov på när talaren har använt sig av
evidentia. Detta innebär att talaren använder sig av en ”skildringskonst som
vinner trovärdighet genom sin konkretion”. ”Det gäller att tala så levande,
10
Hellspong, Argumentationens retorik
[email protected]
[email protected]
15
målande och uttrycksfullt att verkligheten liksom visar sig för lyssnarna. Aldrig
blir de så övertygade som då. De måste ju tro sina egna ögon.”11 Talaren ger
lyssnarna en bild av verkligheten för att bryta ner eventuell misstro som finns
hos dem, det handlar om framställningens påtaglighet. Det gäller att tala
levande, målande och uttrycksfullt så att lyssnarna liksom kan se verkligheten
framför sina ögon.12 Ofta fungerar en berättelse som evidentia. Vi syftar då på
berättelser tagna ur verkligheten, eller vad som förmodas vara en verklighet,
där personer och händelser lyfts fram och får komma till tals. Det kan handla
om att talaren berättar om en vän, sig själv, sina barn eller något de har
beskådat, detta i syfte att exemplifiera och tydliggöra, föra fram sina åsikter i
en specifik fråga eller partiets ideologi. Det för in trovärdighet i inlägget och
det sätter in lyssnaren i en situation. Det skapar en bild för vårt inre och vi
känner med talaren. Vi förstår dennes ställningstagande. Berättelsen som
evidentia är alltså något vi har sett exempel på i kommunfullmäktige.
Retoriska stilfigurer kan ge inlägg extra slagkraft, vilket vi har sett prov på.
Talaren har då ramat in sina inlägg eller repliker. Med det menar vi att man
exempelvis upprepar sig, likt det berömda talet av Martin Luther King i ”I have
a Dream…” , där han inledde ett antal meningar med identiska ord. Detta
kallas för anafor. Det skapar dynamik och förmedlar att det knyter an till det
som tidigare sagts, men att något nytt tillkommer.13
Andra retoriska stilfigurer som vi har sett förekomma är metaforen och
liknelsen. Metaforen och liknelsen står i nära relation till varandra, och handlar
om uttryck man inte ska ta bokstavligt utan bildligt. Man kan således likna en
företeelse vid något annat för att vidga lyssnarnas intressen och på så sätt öka
förståelsen. Och man kan uttrycka något i en metafor av samma orsak. ”Kronan
flyter” är en ekonomisk metafor som säkert är bekant.
Ironi kan faktiskt också fungera som retorisk stilfigur. Vi har sett att ironi ofta
bidrar till humor när man för fram en åsikt som på ett sätt där kontext och
framförande tydligt visar att du har rakt motsatt övertygelse.
Skriftspråk kontra talspråk
Inom retoriken talar man ofta om vikten av att förbereda sig – men också det
kraftfulla i att gripa tillfället när det kommer, att tala improviserat. Vissa inlägg
görs med stöd av manus och vissa, till synes mer improviserat. Manus har både
fördelar och nackdelar. Fördelen är att talaren har förberett och förhoppningsvis- tänkt igenom sina ståndpunkter. Manus kan också bidra till
att talaren skapar en struktur, en disposition i argumentationen. Nackdelen är
11
Hellspong, Konsten att tala, s. 174
Hellspong, Konsten att tala, s. 111
13
Hellspong, Konsten att tala, s. 121
12
[email protected]
[email protected]
16
att manus stör kontakten mellan talaren och lyssnarna. Det gäller främst
ögonkontakten med lyssnarna. Men även talarens naturliga kroppsspråk, vilket
kan vara en indikator för talarens engagemang i frågan, påverkas negativt. Man
kan också tänka sig att ståndpunkter, språkliga formuleringar och resonemang
som talaren har svårt att minnas även är svåra att minnas och svårare att ta till
sig för den som lyssnar. Resultatet blir att den manusbundne förvisso kan
klämma in en stor mängd fakta, infallsvinklar och aspekter i ett och samma
anförande, men detta sker på bekostnad av att de som lyssnar inte kommer ihåg
vad som sagts.
Ett annat problem som förekommer när man läser innantill är det faktum att det
levande och talspråkliga får stå tillbaka för ett skriftspråk som ofta är
byråkratiskt till sin art. Inlevelsen går på så sätt förlorad, för vem engageras av
byråkratsvenska? Pauseringarna sker ofta på fel ställen i meningar och fel ord
betonas. Detta medför att trovärdigheten påverkas och inlägget förlorar i
intensitet. Om du vill få fram dina och dina partikamraters ståndpunkt effektivt
ska det vara slagkraftigt och med inlevelse, inte lamt och monotont, där fel ord
betonas.
Att tala utan manus är alltså att föredra – om man kan sin sak och vet vad man
ska säga. Vid ett flertal tillfällen har vi sett talare som gått upp i talarstolen och
i sitt inlägg tyvärr mest irrat omkring.
Lyssnandet
Lyssnandet är en aktivitet som allt som oftast kommer i skymundan när man
talar om retorik i allmänhet - och debatt i synnerhet! Man glömmer gärna att ett
aktivt lyssnande är en förutsättning för en lyckad argumentation. Inte bara på
det sättet, att du genom att lyssna på vad din opponent verkligen säger, kan
ifrågasätta eller visa på brister i argumentationen, men också för att det någon
annan säger kan ge dig uppslag som leder vidare i debatten. Här efterlyser vi
förberedda inlägg som ändå kan omformas för att anpassa sig till replikskiften.
En slags förberedd spontanitet skulle man kunna säga! Kanske är det så att du
vet att en ledamot eller ett parti har en viss förkärlek för en viss typ av
argument. Då kan du genom att noga lyssna efter denna typ av upprepningar
bemöta dem blixtsnabbt, och på så sätt vinna värdefulla poäng i debatten.
Genom ett aktivt lyssnande kan du också avgöra klarheten och stringensen i
inläggen. Är det kanske så att en debattör har som retorisk strategi att uttrycka
sig oklart? Och i så fall i vilket syfte? Det kan vara så att ett luddigt formulerat
inlägg underlättar ett åsiktsbyte vid en senare tidpunkt och på så sätt tjänar till
att hålla handlingsvägarna öppna. Det kan också tyda på att man inte tagit full
ställning i frågan, vilket skulle kunna öppna upp för att personen i fråga är
påverkbar genom ytterligare argumentation. Att vara vag kan dessutom vara en
strategi för att slippa ytterligare angrepp och konfrontation. Om du lyssnar
aktivt och uppmärksamt har du möjlighet att bemöta den här typen av debattstil
[email protected]
[email protected]
17
på ett mer framgångsrikt sätt. En större grad av medvetenhet om hur ni
identifierar och bemöter vagheter i argumentationen skulle kunna verka
berikande för dynamiken i debatten i C3L.
Vad kan man då säga om ledamöternas lyssnande i Tyresö
kommunfullmäktige? Eftersom lyssnande är en aktivitet som inte behöver
yttra sig fysiskt – även om den kan göra det genom hummanden, nickningar
eller blickar - är det svårt att ge ett uttömmande svar på den frågan. Följden blir
att det är lättare att observera tecken på dåligt lyssnande än på det motsatta. Vi
har noterat hur några kategoriskt undviker att möta blicken på den person som
står i talarstolen, vilken är en form av härskarteknik – osynliggörande.14 Ett
annat exempel på samma teknik är när ledamöter - avsiktligt eller oavsiktligt –
lämnar möteslokalen, konfererar med annan ledamot eller bläddrar bland sina
papper. Som vi tidigare sagt är vi medvetna om att denna typ av aktiviteter är
en naturlig del av ett kommunfullmäktigemöte, men vi vill ändå poängtera att
de kan användas som en retorisk strategi. Huruvida det är en slump eller en
strategi kan bara bestämmas av uppsåtet hos respektive ledamot. Vad vi
däremot vet, är att osynliggörande inte kvalar in under det som karaktäriserar
’Den gode lyssnaren’. Och vi vet också att alla inte har en strävan att vara en
god lyssnare – av olika skäl.
I detta sammanhang kan man också knyta an till den tidigare diskussionen om
kommunfullmäktigemötet och dess former så som det uppfattas av mer erfarna
ledamöter kontra nytillträdda ledamöter och externa observatörer. Det kan vara
bra att påminna sig om att de sociala regler som tillämpas i vardagliga
sammanhang, i umgänge med vänner och bekanta eller ute på arbetsplatser
delvis är satta ur spel i fullmäktigekontexten. I de tidigare situationerna är det
mer sällan förkommande att man ser prov på den här typen av dåligt lyssnande,
och i de fall de skulle uppträda är vi säkra på att de skulle uppfattas på ett
negativt sätt. Debatten – och debattstilen – uppfattas alltså på olika sätt
beroende på om man som lyssnare tillhör allmänheten eller politikerskaran.
Bristande uppmärksamhet för vad som sägs yttrar sig också direkt i kvalitén på
debatten. Återkommande har vi sett hur frågor förblir obesvarade, vilket även
det i och för sig kan vara ett retoriskt knep. Men då kan man ju som
frågeställare ändå kommentera det faktum att opponenten inte besvarat frågan
och därmed göra detta till ett argument i debatten. Eller så kan man ju ställa
frågan ytterligare en gång! Är du vass i din argumentation så kräver det också
sin lyssnare. Istället för att stapla resonemang och teser på varandra - ta med de
viktigaste - då latar inte lyssnaren till sig.
14
Åhs, Berit, Kvinner i alla lande … Håndbok i frigøring år 1981
[email protected]
[email protected]
18
Dåligt lyssnande kan också vara orsaken till att ni ibland talar förbi varandra.
Två ledamöter som staplar ett antal teser på varandra och slungar dessa mellan
talarstolarna gör ingen lycklig. Det leder till debatter som inte direkt ökar
lyssnandegraden och engagemanget hos de ledamöter som inte deltar i
ordväxlingen och inte heller hos oss åhörare. Det vi däremot har sett klara
exempel på är att uppmärksamheten hos oss som lyssnare ökar vid rappa
replikskiften där ni bemöter varandras argument snarare än varandra. De
snabba replikskiftena fungerar som intresseväckare och skapar en spänning för
vad som komma skall härnäst. Här är återigen på sin plats att påminna om att ni
inte bara talar till den för tillfället debatterar med, ni ska även skapa intresse
hos övriga ledamöter och åhörare.
Genom att lyssna på andra talare kan du dessutom förkovra dig retoriskt genom
att analysera deras förtjänster och tillkortakommanden. Det här förespråkade
redan Quintilianus 100 år före Kristus, då studier och imitation av framstående
talare, var en del av den retoriska utbildningen.
Lyssnaren
Oavsett vilken kategori lyssnaren tillhör; journalist, majoritetsledamot,
minoritetsledamot, medborgare i Tyresö kommun på plats i kommunfullmäktige, eller hemma vid radion eller webb-tv-sändningen ingår de i din
målgrupp. Utöver målgruppstillhörighet finns det också olika sätt att reagera på
det som sägs. Det kan hänga ihop med saker som personlighet, ämne,
engagemang etc.
Det är i förhållande till dessa målgrupper du ska lägga upp ditt tal och som vi
tidigare nämnt gäller det att hitta en balans mellan movere, docere och
delectare. Det är dessa tre begrepp som är grundläggande för hur väl du som
talare lyckas nå fram med ditt budskap och dina åsikter.
Här vill vi återkomma till berättelsens styrka. De gånger en ledamot
argumenterar genom att berätta något sker en reaktion hos lyssnaren, en
känslomässig beröring. Berättelsen blir ett välkommet avbrott i en ibland
förutsägbar, långrandig eller på annat sätt tröttande debatt. Den fungerar alltså
som en underhållande och kontaktskapande del av en argumentation. I vår
granskning av kommunfullmäktiges möten har vi sett flera exempel på
berättelsens kraft. Allt ifrån kortare inlägg bestående av fyra, fem meningar till
fullt utbyggda allegorier på fem minuter. Som lyssnare kan jag också
identifiera mig i det som sägs eftersom berättelsen i sig skapar en relation till
talaren och talet. Man vaknar till, man berörs och framför allt – man minns det
som sagts! Tänk på alla de berättelser du själv har samlat på dig under åren,
och som du med all sannolikhet kan återberätta!
[email protected]
[email protected]
19
Minnet är alltså en förutsättning för både talandet och lyssnandet. Det du inte
själv kommer ihåg utan att läsa innantill kommer förmodligen inte heller
lyssnaren ihåg!
DISKUSSION
Vad innebär då en debatt i Tyresö kommunfullmäktige? Hur påverkar de olika
faktorerna den stämning som skapas? Kommunfullmäktigemötet i sig består
som vi tidigare sagt av talaren, talet, lyssnandet och lyssnaren och det är
samverkan mellan dessa som skapar stämningen. Och att känna av stämningen
var en av de delar som ingick i vårt uppdrag. Den blandade bild av stämningen
som vi kommer att redovisa nedan är ju också något som också vi har känt av
rent personligen i när vi varit i C3L. Vår slutsats är att stämningen ibland
upplevs som irriterad snarare än aggressiv er ledamöter emellan. Vid
upprepade tillfällen har ni å andra sidan också skrattat hjärtligt med anledning
av någon oavsiktlig felsägning eller annat. Just skrattet har en social funktion,
då det representerar pathos, och vi tror att de här inslagen i debatten är viktiga
för ert arbete i kommunfullmäktige både ur ett internt och ett extern perspektiv.
Det signalerar att ni trots åsiktsmotsättningar ändå kan fungera tillsammans på
ett socialt plan, något som vi som utomstående upplevde som mycket positivt.
Vi instämmer också i den självkritik som många av er har uttryckt – många
inlägg är väldigt långa och ostrukturerade! Förutom att dessa inlägg förlänger
mötestiden, så känner man sig ”övergiven” som lyssnare/debattör. Man känner
att talaren har glömt mig, och talar enkom för sin egen skull för att uttrycka det
lite vardagligt. Inlägg av det här slaget är lika trevligt som middagsgästen som
inleder med ”jag är ingen talare men…” och som ägnar tjugo minuter åt att
bevisa det! Receptet mot denna åkomma är som tidigare nämnts – glöm aldrig
dina lyssnare, överge dem inte, lämna dem inte i sticket!
Utöver det så händer det ofta att ni inte bemöter varandras argument, snarare
pratar förbi varandra, något som vi tror kan vara upphov till den här irritationen
som vi ibland ser lysa igenom. Att som talare känna sig ”inte-lyssnad-på” ger
upphov till frustration, vilket i sin tur skapar irritation. Det är ju sällan som du
blir irriterad över någon annans argument, eller hur? Irriterad kan man däremot
bli över någon annans debattstil eller annat. Vi ser att irritation skadar
stämningen mer än aggressivitet.
Vi inledde med professor Lennart Hellspongs definition av debatt, vilken väl
får sägas vara den retoriska definitionen. Vi tror emellertid att det finns många
skilda uppfattningar hos er ledamöter, liksom hos allmänheten, om vad en
debatt är och vad man kan förvänta sig av en debatt. Och kanske är det just det
som är pudelns kärna. Olika syn på vad en debatt är och olika förhållningssätt
och ageranden i samband med debatten är det som skapar reaktioner som skulle
kunna undvikas. En debatt om debatten skulle därför kunna vara en väg att
klargöra de olika synvinklar som finns representerade hos er ledamöter. Och
[email protected]
[email protected]
20
om inte en debatt, i alla fall ett samtal i seminarieform där detta ventilerades –
varför inte som ett stående inslag i början på varje mandatperiod?
Att varje parti ansvarar för en grundläggande retorisk skolning av sina
representanter ser vi som retorikkonsulter naturligtvis som en självklarhet!
Kunskaper i retorik ger inte bara mer slagkraftiga debattörer, de gör också att
du som ledamot ser på debatten ur ett annat perspektiv.
Avslutningsvis vill vi tacka för att du tog dig tid att läsa vår analys. Vår
förhoppning är att du ska ha funnit åtminstone en gnutta matnyttigt om retorik i
allmänhet och om debatten i Tyresö kommunfullmäktige i synnerhet i vår
sammanställning. Vi hoppas också att det vi skrivit har givit upphov till
reaktioner, insikter eller frågor från din sida. Den sista reaktion vi önskar är ett
lakoniskt: ”Jaså…” Kontakta oss alltså gärna via e-post för att ge kritik på vår
kritik!
Södertörns Högskola i februari 2007
Jenny Erika Larsson
[email protected]
[email protected]
Katti Sandberg
21
LITTERATURLISTA
Cicero, De Oratore
Einarsson, Jan, Språksociologi
Hellspong, Lennart, Retorik – konsten att tala
Hellspong, Lennart, Argumentationens retorik, kompendium
Hellspong Lennart, Riksdagsretorik. Ett retoriskt perspektiv på en institutionell
politisk diskurs.
Johannesson, Kurt, Retorik
Mral Brigitte, Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key
Norrby, Catrin, Samtalsanalys
Quintilianus, Den fulländade talaren
Åhs, Berit, Kvinner i alla lande … Håndbok i frigøring år 1981
[email protected]
[email protected]