Makroanalys - Makrofokus Makroanalys 14 juni, 2016 Makrofokus Brexit: Utlandssvenskar kan simma lugnt Sverige påverkas folkomröstningen Bremain/Brexit: Sammantaget blir effekten begränsad på svensk arbetskraft i Storbritannien Svenska universitet kan gynnas av en Brexit oavsett resultat i den brittiska Storbritannien populär boplats för svenskar Oavsett resultat i den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskap kommer Sverige att påverkas. Sedan tidigare har vi analyserat effekterna av en Brexit på svensk utrikeshandel och finansmarknad (Brexit: Ett slag mot SEK & tjänstesektorn). I denna analys belyser vi effekterna på svensk arbetsmarknad. Enligt statistik från Svenskar i Världen bodde drygt 660 000 svenskar utomlands mellan 2014-2015, varav cirka 90 000 (cirka 14 procent) i Storbritannien. Därmed låg landet, tillsammans med Norge och Spanien, på en delad andraplats i popularitet. Både möjligheten att arbeta och studera i ett närliggande, engelskspråkigt land verkar locka svenskarna. Framförallt är det den yngre generationen som dras till landet. Under 2014 var andelen utrikes- och svenskfödda i åldrarna 20-29 år som utvandrat till Storbritannien 8,0 procent (1144 personer). Denna andel steg till 12,6 procent när utrikesfödda exkluderats. Personer över 64 år (det vill säga personer i pensionsåldern) föredrog istället länder längre söderut med sol och värme. Nettoinvandringen från Storbritannien och Nordirland till Sverige har dock varit positiv sedan 2008, med undantag för 2013. Detta sammanfaller väl med att svensk ekonomi återhämtat sig relativt snabbt efter finanskrisen och att svensk arbetsmarknad är stark. Vanligaste länderna att utvandra till för åldern 20-29 år, utrikes- och svenskfödda, andel i % Övriga 49,4 Norge 19,9 Danmark 10,6 Storbritannien 8,0 Finland 6,3 USA 3,0 Tyskland 2,8 Not: Data avser 2014 Källor: SCB och Swedbank Nettoinvandring Sverige vs. Storbritannien och Nordirland (ur svenskt perspektiv), antal Bremain: Begränsad påverkan av nya reformer Den 19 februari enades premiärminister David Cameron och EU kring reformer som ska verkställas ifall britterna röstar för att stanna i unionen. Reformerna innebär bl.a. att en sjuårig nödbroms kan införas som begränsar förmåner/bidrag som EU-immigranter får när de arbetar i landet. För en enskild EU-immigrant kan bidragen begränsas under fyra år men detta ska fasas ut över tiden. Därtill enades ledarna om att indexera brittiska barnbidrag som utbetalas till EU-immigranter vars barn fortfarande är bosatta i hemländerna. Indexeringen ska utgå från levnadsnivån i det land där barnet bor. Källor: SCB, Swedbank och Macrobond Utlandssvenskarna, liksom övriga EU-medborgare bosatta i Storbritannien, kommer att omfattas av dessa reformer. Ingen diskriminering mellan personer får ske så effekten på individnivå, oavsett nationalitet, kommer att vara likartad. Värt att notera är dock att utlandssvenskarna (på aggregerad nivå) i februari 2015 inte var bland de 40 största utländska bidragstagarna av arbetsrelaterade bidrag i Storbritannien, enligt det brittiska underhuset. Även när det gäller erhållandet av brittiska barnbidrag för barn bosatta i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) låg svenskarna relativt långt ned på listan över utländska mottagare. Således är det rimligt att anta att effekten på utlandssvenskarna, trots att de kommer att omfattas av det nya regelverket, på aggregerad nivå blir juni 14, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Cathrine Danin Ekonom [email protected] +46 (0)70 540 68 78 Sid 1 av 4 Makroanalys - Makrofokus begränsad. Lägg därtill att antalet svenska säsongsarbetare i Storbritannien är högt, enligt Svenskar i Världen, och EU-immigranter uppbär generellt sett inte arbetslöshetsersättning eller får barnbidrag de tre första månaderna om de inte arbetar. Vad gäller in-work benefits (ett slags skatteavdrag till lågavlönade) har man dock samma rättigheter som britterna själva. För utbytesstudenter (tre till tolv månader) som är inskrivna vid brittiska högskolor väntas Erasmusprogrammet, ett europeiskt utbytesprogram som möjliggör studier och praktik i Europa, fortsatt gälla. Brexit: Svensk arbetskraft undkommer hårdlandning Vårt huvudscenario är att Storbritannien stannar kvar i EU även om sannolikheten för en Brexit inte ska negligeras. Vid ett utträde är det rimligt att anta att Storbritannien och EU förr eller senare enas kring ett nytt avtal. De mest EU-vänliga avtalen (ex. EES och/eller EFTA) medför tillgång till den inre marknaden förutsatt att landet accepterar fri rörlighet av personer. Att Storbritannien skulle lyckas plocka russinen ur kakan och erhålla exempelvis frihandel utan att man tillåter fri rörlighet av personer bedöms som osannolikt. Snarare lär man finna en kompromiss som båda sidor kan leva med. Det som talar för en sådan uppgörelse är dels att Storbritannien är beroende av frihandel för både varor och tjänster, dels att runt 1,2 miljoner britter i fjol var bosatta i andra EU-länder. Även om dessa utlandsbritter skulle ha laglig rätt att bo kvar inom EU skulle framtida utvandring från Storbritannien till EU sannolikt blir svårare. Innan folkomröstningen är det svårt att göra en adekvat bedömning av vilken form av avtal som Storbritannien och EU skulle enas om. Vår bedömning är dock att effekten på arbetsmarknaden vid ett fortsatt samarbete av EES och/eller EFTA-karaktär (jämför med Norge eller Schweiz) skulle få begränsad effekt för svenskar som emigrerar till Storbritannien. Tilläggas kan att svensk arbetskraft ur ett internationellt perspektiv ofta är attraktiv då de har lätt för att komma in i kulturen och språket samt anses ha god arbetskapacitet och hög kompetens. I ett scenario där Storbritannien lämnar EU utan att ett avtal kommer på plats kan vi förvänta oss att det blir svårare för immigranter, inklusive svenskar, att arbeta där. Detta skulle kunna resultera i att färre svenskar väljer att emigrera till Storbritannien; istället stannar de kvar i Sverige eller flyttar till andra länder. Enligt en undersökning av Odgers anser en fjärdedel av cheferna inom FTSE 350 företagen att man överväger att flytta åtminstone delar av sin verksamhet vid en Brexit. Sektorn för finansiella tjänster skulle drabbas negativt. Såväl Deutsche Bank AG som HSBC Holdings Plc har meddelat att man sannolikt flyttar vissa jobb till kontinenten medan JP Morgan överväger samma åtgärd vid en Brexit. Uppskattningsvis arbetar cirka 340 000-360 000 EU-medborgare i den brittiska bank- och finanssektorn. Även svenska universitet kan påverkas av ett EU-utträde. Storbritannien är en av de främsta mottagarna av forskningsbidrag från EU. En skattning av Universities UK visar att brittiska institutioner drar nytta av 1,2 miljarder pund varje år. Vid en Brexit skulle landet sannolikt förlora hela eller delar av detta EU-bidrag. Detta kan gynna svenska universitet som dels kan få lättare att attrahera utländska forskare, dels kan få ökade forskningsbidrag från EU. För svenskar som studerar i Storbritannien skulle det emellertid kunna bli svårare att delta i Erasmusprogrammet. Tilläggas bör dock att svenska studenter utomlands är berättigade till CSN-stöd. Läsåret 20142015 skattade CSN antalet utbytesstuderande med studiemedel i Storbritannien till 611 och antalet studiemedelstagare i utlandsstudier var 5 440. juni 14, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 2 av 4 Makroanalys - Makrofokus För ytterligare läsning CSN. 2014. Studera Utomlands. Centrala studiestödsnämnden. http://www.csn.se/om-csn/statistik/statistik/2.1483/studerande-utomlands1.4489 (Hämtad 2016-06-13). Ehnbom-Palmquist, K. 2015. Kartläggning av utlandssvenskar 2015. Svenskar i världen. http://www.sviv.se/wpcontent/uploads/2015/06/Kartlaggningen_2015_uppdaterad151007.pdf (Hämtad 2016-06-02). Gower, M. 2016. Leaving the EU: How might people currently exercising free movement rights be affected?. House of Commons Library. http://researchbriefings.parliament.uk/ResearchBriefing/Summary/CBP7525 (Hämtad 2016-06-07). Keen, R. och Turner, R. 2016. Statistics on migrants and benefits. Briefing paper CBP-7445. House of Commons Library. http://researchbriefings.parliament.uk/ResearchBriefing/Summary/CBP7445 (Hämtad 2013-06-10). Pells, R. 2016. EU referendum: Will there be a university brain drain if Britain leaves. Independent. 31 maj. http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/brexit-eu-referendum-willthere-be-a-brain-drain-europe-a7056776.html (Hämtad 2016-06-03). Portes, J. 2015. Migrants, benefits and the UK’s renegotiation: questions and answers (UPDATED). National Institute of Economic and Social Research. [Blog]. 9 november men uppdaterad därefter. http://www.niesr.ac.uk/blog/migrants-benefits-and-uks-renegotiationquestions-and-answers-updated#.V1fL1vmF5hE (Hämtad 2016-06-07). SCB, enheten för befolkningsstatistik. 2015. Utvandring 2014 Rekordmånga kvinnor utvandrade under 2014. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Rekordmanga-kvinnorutvandrade-under-2014/ (Hämtad 2016-06-13). juni 14, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 3 av 4 Makroanalys - Makrofokus Generell ansvarsfriskrivning Detta dokument har sammanställts av analytiker på Swedbank Makroanalys, en del av Swedbank Analys som tillhör Large Corporates & Institutions (LC&I) makroavdelning. Makroavdelningen består av analysavdelningar i Estland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige, och de är ansvariga för att förbereda rapportering om den ekonomiska utvecklingen på globala och hemmamarknader. I Storbritannien får detta dokument endast distribueras till “relevanta personer”. De som ej är ”relevanta personer” får ej agera utifrån eller lita på detta dokument. Endast “relevanta personer” får ges tillgång till och delta i de investeringar eller investerings-aktiviteter som nämns i detta dokument. Analyserna är självständiga och baseras endast på publik tillgänglig information. Med "relevanta personer", avses personer som: Har yrkeserfarenhet av den typ av investeringar som avses i artikel 19(5) i the Financial Promotions Order. Är personer som avses i artikel 49(2)(a) till (d) i the Financial Promotion Order. Är personer till vilka en inbjudan eller uppmuntran att delta i investeringsaktiviteter (i enlighet med avsnitt 21 i the Financial Services and Markets Act 2000) - i samband med utgivning eller försäljning av värdepapper - annars lagligen kan kommuniceras, direkt eller indirekt. Utgivare, distribution och mottagare Detta dokument har sammanställts av makroavdelningens analytiker på Analys, en del av LC&I, och ges ut av affärsområdet Swedbank LC&I inom Swedbank AB (publ) (”Swedbank”). Swedbank AB står under tillsyn av Finansinspek¬tionen i Sverige. Ansvarsbegränsningar All information i detta dokument är sammanställt i god tro från källor som anses vara tillförlitliga. Swedbank påtar sig dock inte något ansvar för dess fullständighet eller riktighet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information från detta dokument. Distributörerna har inte rätt att göra några ändringar i dokumentet innan distribution. Observera att analysen kan vara subjektiv. Analytikern baserar sin analys på den information som finns tillgänglig just nu och att analytikern kan ändra åsikt om förutsättningarna förändras. Om analytikern ändrar åsikt eller om en ny analytiker med en annan åsikt blir ansvarig för att täcka ett företag, strävar vi efter att informera om detta så snart det är möjligt med tanke på eventuella regleringar, lagar, interna procedurer eller andra omständigheter. Analytikern intygar Analytikern(a) som är ansvarig(a) för innehållet i detta dokument intygar att det reflekterar deras personliga åsikt/er om de företag och värdepapper som de täcker. Detta oavsett om det kan finnas sådana intres¬se-konflikter som det refereras till nedan. I Finland distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Helsingfors, som står under tillsyn av Finlands finansiella tillsynsmyndighet (Finanssivalvonta). I Norge distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Oslo, som står under tillsyn av Norges finansiella tillsynsmyndighet (Finanstilsynet). I Estland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Estlands finansiella tillsynsmyndighet (Finantsinspektsioon). I Litauen distribueras dokumentet av ”Swedbank” AB, som står under tillsyn av Republiken Litauens centralbank (Lietuvos bankas). I Lettland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Finans- och kapitalmarknadsinspektionen i Lettland (Finanšu un kapitala tirgus komisija). I USA distribueras dokumentet av Swedbank First Securities LLC (”Swedbank First”), som ikläder sig ansvar för innehållet. Dokumentet får endast distribueras till institutionella investerare. De institutionella investerare i USA som får detta dokument och som önskar utföra en transaktion i något värdepapper som nämns i rapporten, ska endast göra detta via Swedbank First. Swedbank First är en USA-baserad mäklare/handlare, som är registrerad hos the Securities and Exchange Commission, och är medlem av the Financial Industry Regulatory Authority. Swedbank First är en del av Swedbank. Detta dokument är framställt i informationssyfte för allmän spridning till behöriga mottagare och är inte avsett att vara rådgivande. Dokumentet utgör inte ett erbjudande om att köpa eller sälja finansiella instrument. Swedbank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det än må vara, som grundar sig på användande av detta dokument. Mångfaldigande och spridning Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbank Analys, en del av LC&I:s, medgivande. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Mångfaldigad av Swedbank Analys, en del av Large Corporates & Institutions, Stockholm 2014. Adress Swedbank LC&I, Swedbank AB (publ), SE-105 34 Stockholm. Besöksadress: Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg. För viktiga upplysningar i USA, hänvisas till: http://www.swedbanksecuritiesus.com/disclaimer/index.htm juni 14, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 4 av 4