Makroanalys - Makrofokus
Makroanalys
14 juni, 2016
Makrofokus
Brexit: Utlandssvenskar kan simma lugnt

Sverige påverkas
folkomröstningen

Bremain/Brexit: Sammantaget blir effekten begränsad på
svensk arbetskraft i Storbritannien

Svenska universitet kan gynnas av en Brexit
oavsett
resultat
i
den
brittiska
Storbritannien populär boplats för svenskar
Oavsett resultat i den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskap
kommer Sverige att påverkas. Sedan tidigare har vi analyserat effekterna
av en Brexit på svensk utrikeshandel och finansmarknad (Brexit: Ett slag
mot SEK & tjänstesektorn). I denna analys belyser vi effekterna på svensk
arbetsmarknad. Enligt statistik från Svenskar i Världen bodde drygt
660 000 svenskar utomlands mellan 2014-2015, varav cirka 90 000 (cirka
14 procent) i Storbritannien. Därmed låg landet, tillsammans med Norge
och Spanien, på en delad andraplats i popularitet. Både möjligheten att
arbeta och studera i ett närliggande, engelskspråkigt land verkar locka
svenskarna. Framförallt är det den yngre generationen som dras till
landet. Under 2014 var andelen utrikes- och svenskfödda i åldrarna 20-29
år som utvandrat till Storbritannien 8,0 procent (1144 personer). Denna
andel steg till 12,6 procent när utrikesfödda exkluderats. Personer över 64
år (det vill säga personer i pensionsåldern) föredrog istället länder längre
söderut med sol och värme. Nettoinvandringen från Storbritannien och
Nordirland till Sverige har dock varit positiv sedan 2008, med undantag för
2013. Detta sammanfaller väl med att svensk ekonomi återhämtat sig
relativt snabbt efter finanskrisen och att svensk arbetsmarknad är stark.
Vanligaste länderna att utvandra till för
åldern 20-29 år, utrikes- och svenskfödda,
andel i %
Övriga
49,4
Norge
19,9
Danmark
10,6
Storbritannien
8,0
Finland
6,3
USA
3,0
Tyskland
2,8
Not: Data avser 2014
Källor: SCB och Swedbank
Nettoinvandring Sverige vs. Storbritannien
och Nordirland (ur svenskt perspektiv),
antal
Bremain: Begränsad påverkan av nya reformer
Den 19 februari enades premiärminister David Cameron och EU kring
reformer som ska verkställas ifall britterna röstar för att stanna i unionen.
Reformerna innebär bl.a. att en sjuårig nödbroms kan införas som
begränsar förmåner/bidrag som EU-immigranter får när de arbetar i
landet. För en enskild EU-immigrant kan bidragen begränsas under fyra år
men detta ska fasas ut över tiden. Därtill enades ledarna om att indexera
brittiska barnbidrag som utbetalas till EU-immigranter vars barn
fortfarande är bosatta i hemländerna. Indexeringen ska utgå från
levnadsnivån i det land där barnet bor.
Källor: SCB, Swedbank och Macrobond
Utlandssvenskarna, liksom övriga EU-medborgare bosatta i
Storbritannien, kommer att omfattas av dessa reformer. Ingen
diskriminering mellan personer får ske så effekten på individnivå, oavsett
nationalitet, kommer att vara likartad. Värt att notera är dock att
utlandssvenskarna (på aggregerad nivå) i februari 2015 inte var bland de
40 största utländska bidragstagarna av arbetsrelaterade bidrag i
Storbritannien, enligt det brittiska underhuset. Även när det gäller
erhållandet av brittiska barnbidrag för barn bosatta i det Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) låg svenskarna relativt långt ned på
listan över utländska mottagare.
Således är det rimligt att anta att effekten på utlandssvenskarna, trots att
de kommer att omfattas av det nya regelverket, på aggregerad nivå blir
juni 14, 2016
Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet
Cathrine Danin
Ekonom
[email protected]
+46 (0)70 540 68 78
Sid 1 av 4
Makroanalys - Makrofokus
begränsad. Lägg därtill att antalet svenska säsongsarbetare i
Storbritannien är högt, enligt Svenskar i Världen, och EU-immigranter
uppbär generellt sett inte arbetslöshetsersättning eller får barnbidrag de
tre första månaderna om de inte arbetar. Vad gäller in-work benefits (ett
slags skatteavdrag till lågavlönade) har man dock samma rättigheter som
britterna själva. För utbytesstudenter (tre till tolv månader) som är
inskrivna vid brittiska högskolor väntas Erasmusprogrammet, ett
europeiskt utbytesprogram som möjliggör studier och praktik i Europa,
fortsatt gälla.
Brexit: Svensk arbetskraft undkommer hårdlandning
Vårt huvudscenario är att Storbritannien stannar kvar i EU även om
sannolikheten för en Brexit inte ska negligeras. Vid ett utträde är det
rimligt att anta att Storbritannien och EU förr eller senare enas kring ett
nytt avtal. De mest EU-vänliga avtalen (ex. EES och/eller EFTA) medför
tillgång till den inre marknaden förutsatt att landet accepterar fri rörlighet
av personer. Att Storbritannien skulle lyckas plocka russinen ur kakan och
erhålla exempelvis frihandel utan att man tillåter fri rörlighet av personer
bedöms som osannolikt. Snarare lär man finna en kompromiss som båda
sidor kan leva med. Det som talar för en sådan uppgörelse är dels att
Storbritannien är beroende av frihandel för både varor och tjänster, dels
att runt 1,2 miljoner britter i fjol var bosatta i andra EU-länder. Även om
dessa utlandsbritter skulle ha laglig rätt att bo kvar inom EU skulle
framtida utvandring från Storbritannien till EU sannolikt blir svårare.
Innan folkomröstningen är det svårt att göra en adekvat bedömning av
vilken form av avtal som Storbritannien och EU skulle enas om. Vår
bedömning är dock att effekten på arbetsmarknaden vid ett fortsatt
samarbete av EES och/eller EFTA-karaktär (jämför med Norge eller
Schweiz) skulle få begränsad effekt för svenskar som emigrerar till
Storbritannien. Tilläggas kan att svensk arbetskraft ur ett internationellt
perspektiv ofta är attraktiv då de har lätt för att komma in i kulturen och
språket samt anses ha god arbetskapacitet och hög kompetens.
I ett scenario där Storbritannien lämnar EU utan att ett avtal kommer på
plats kan vi förvänta oss att det blir svårare för immigranter, inklusive
svenskar, att arbeta där. Detta skulle kunna resultera i att färre svenskar
väljer att emigrera till Storbritannien; istället stannar de kvar i Sverige eller
flyttar till andra länder.
Enligt en undersökning av Odgers anser en fjärdedel av cheferna inom
FTSE 350 företagen att man överväger att flytta åtminstone delar av sin
verksamhet vid en Brexit. Sektorn för finansiella tjänster skulle drabbas
negativt. Såväl Deutsche Bank AG som HSBC Holdings Plc har meddelat
att man sannolikt flyttar vissa jobb till kontinenten medan JP Morgan
överväger samma åtgärd vid en Brexit. Uppskattningsvis arbetar cirka
340 000-360 000 EU-medborgare i den brittiska bank- och finanssektorn.
Även svenska universitet kan påverkas av ett EU-utträde. Storbritannien
är en av de främsta mottagarna av forskningsbidrag från EU. En skattning
av Universities UK visar att brittiska institutioner drar nytta av 1,2 miljarder
pund varje år. Vid en Brexit skulle landet sannolikt förlora hela eller delar
av detta EU-bidrag. Detta kan gynna svenska universitet som dels kan få
lättare att attrahera utländska forskare, dels kan få ökade forskningsbidrag
från EU. För svenskar som studerar i Storbritannien skulle det emellertid
kunna bli svårare att delta i Erasmusprogrammet. Tilläggas bör dock att
svenska studenter utomlands är berättigade till CSN-stöd. Läsåret 20142015 skattade CSN antalet utbytesstuderande med studiemedel i
Storbritannien till 611 och antalet studiemedelstagare i utlandsstudier var
5 440.
juni 14, 2016
Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet
Sid 2 av 4
Makroanalys - Makrofokus
För ytterligare läsning
CSN. 2014. Studera Utomlands. Centrala studiestödsnämnden.
http://www.csn.se/om-csn/statistik/statistik/2.1483/studerande-utomlands1.4489 (Hämtad 2016-06-13).
Ehnbom-Palmquist, K. 2015. Kartläggning av utlandssvenskar 2015.
Svenskar i världen. http://www.sviv.se/wpcontent/uploads/2015/06/Kartlaggningen_2015_uppdaterad151007.pdf
(Hämtad 2016-06-02).
Gower, M. 2016. Leaving the EU: How might people currently exercising
free movement rights be affected?. House of Commons Library.
http://researchbriefings.parliament.uk/ResearchBriefing/Summary/CBP7525 (Hämtad 2016-06-07).
Keen, R. och Turner, R. 2016. Statistics on migrants and benefits. Briefing
paper CBP-7445. House of Commons Library.
http://researchbriefings.parliament.uk/ResearchBriefing/Summary/CBP7445 (Hämtad 2013-06-10).
Pells, R. 2016. EU referendum: Will there be a university brain drain if
Britain leaves. Independent. 31 maj.
http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/brexit-eu-referendum-willthere-be-a-brain-drain-europe-a7056776.html (Hämtad 2016-06-03).
Portes, J. 2015. Migrants, benefits and the UK’s renegotiation: questions
and answers (UPDATED). National Institute of Economic and Social
Research. [Blog]. 9 november men uppdaterad därefter.
http://www.niesr.ac.uk/blog/migrants-benefits-and-uks-renegotiationquestions-and-answers-updated#.V1fL1vmF5hE (Hämtad 2016-06-07).
SCB, enheten för befolkningsstatistik. 2015. Utvandring 2014
Rekordmånga kvinnor utvandrade under 2014. Statistiska Centralbyrån.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Rekordmanga-kvinnorutvandrade-under-2014/ (Hämtad 2016-06-13).
juni 14, 2016
Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet
Sid 3 av 4
Makroanalys - Makrofokus
Generell ansvarsfriskrivning
Detta dokument har sammanställts av analytiker på
Swedbank Makroanalys, en del av Swedbank Analys som
tillhör Large Corporates & Institutions (LC&I)
makroavdelning. Makroavdelningen består av analysavdelningar i Estland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige,
och de är ansvariga för att förbereda rapportering om den
ekonomiska utvecklingen på globala och hemmamarknader.
I Storbritannien får detta dokument endast distribueras till
“relevanta personer”. De som ej är ”relevanta personer” får ej
agera utifrån eller lita på detta dokument. Endast “relevanta
personer” får ges tillgång till och delta i de investeringar eller
investerings-aktiviteter som nämns i detta dokument.
Analyserna är självständiga och baseras endast på publik
tillgänglig information.
Med "relevanta personer", avses personer som:

Har yrkeserfarenhet av den typ av investeringar som
avses i artikel 19(5) i the Financial Promotions Order.

Är personer som avses i artikel 49(2)(a) till (d) i the
Financial Promotion Order.

Är personer till vilka en inbjudan eller uppmuntran att
delta i investeringsaktiviteter (i enlighet med avsnitt 21 i
the Financial Services and Markets Act 2000) - i
samband med utgivning eller försäljning av värdepapper
- annars lagligen kan kommuniceras, direkt eller indirekt.
Utgivare, distribution och mottagare
Detta dokument har sammanställts av makroavdelningens
analytiker på Analys, en del av LC&I, och ges ut av
affärsområdet Swedbank LC&I inom Swedbank AB (publ)
(”Swedbank”). Swedbank AB står under tillsyn av
Finansinspek¬tionen i Sverige.
Ansvarsbegränsningar
All information i detta dokument är sammanställt i god tro
från källor som anses vara tillförlitliga. Swedbank påtar sig
dock inte något ansvar för dess fullständighet eller riktighet.
Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning
och inte enbart förlita dig på information från detta dokument.
Distributörerna har inte rätt att göra några ändringar i
dokumentet innan distribution.
Observera att analysen kan vara subjektiv. Analytikern
baserar sin analys på den information som finns tillgänglig
just nu och att analytikern kan ändra åsikt om
förutsättningarna förändras. Om analytikern ändrar åsikt eller
om en ny analytiker med en annan åsikt blir ansvarig för att
täcka ett företag, strävar vi efter att informera om detta så
snart det är möjligt med tanke på eventuella regleringar,
lagar, interna procedurer eller andra omständigheter.
Analytikern intygar
Analytikern(a) som är ansvarig(a) för innehållet i detta
dokument intygar att det reflekterar deras personliga åsikt/er
om de företag och värdepapper som de täcker. Detta oavsett
om det kan finnas sådana intres¬se-konflikter som det
refereras till nedan.
I Finland distribueras dokumentet av Swedbanks filial i
Helsingfors, som står under tillsyn av Finlands finansiella
tillsynsmyndighet (Finanssivalvonta).
I Norge distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Oslo,
som står under tillsyn av Norges finansiella tillsynsmyndighet
(Finanstilsynet).
I Estland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står
under tillsyn av Estlands finansiella tillsynsmyndighet
(Finantsinspektsioon).
I Litauen distribueras dokumentet av ”Swedbank” AB, som
står under tillsyn av Republiken Litauens centralbank
(Lietuvos bankas).
I Lettland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som
står under tillsyn av Finans- och
kapitalmarknadsinspektionen i Lettland (Finanšu un kapitala
tirgus komisija).
I USA distribueras dokumentet av Swedbank First Securities
LLC (”Swedbank First”), som ikläder sig ansvar för innehållet.
Dokumentet får endast distribueras till institutionella
investerare. De institutionella investerare i USA som får detta
dokument och som önskar utföra en transaktion i något
värdepapper som nämns i rapporten, ska endast göra detta
via Swedbank First. Swedbank First är en USA-baserad
mäklare/handlare, som är registrerad hos the Securities and
Exchange Commission, och är medlem av the Financial
Industry Regulatory Authority. Swedbank First är en del av
Swedbank.
Detta dokument är framställt i informationssyfte för allmän
spridning till behöriga mottagare och är inte avsett att vara
rådgivande. Dokumentet utgör inte ett erbjudande om att
köpa eller sälja finansiella instrument.
Swedbank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt
förlust eller skada av vad slag det än må vara, som grundar
sig på användande av detta dokument.
Mångfaldigande och spridning
Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbank Analys, en
del av LC&I:s, medgivande. Dokumentet får inte spridas till
fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har
hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt
tillämplig lag eller annan bestämmelse.
Mångfaldigad av Swedbank Analys, en del av Large
Corporates & Institutions, Stockholm 2014.
Adress
Swedbank LC&I, Swedbank AB (publ), SE-105 34
Stockholm.
Besöksadress: Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg.
För viktiga upplysningar i USA, hänvisas till:
http://www.swedbanksecuritiesus.com/disclaimer/index.htm
juni 14, 2016
Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet
Sid 4 av 4