PRODUKTRESUMÉ
1
LÄKEMEDLETS NAMN
Sertralin Ranbaxy 50 mg tabletter
Sertralin Ranbaxy 100 mg tabletter
2
KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
En filmdragerad tablett innehåller 50 mg eller 100 mg sertralin (som sertralinhydroklorid).
Beträffande hjälpämnen se avsnitt 6.1.
3
LÄKEMEDELSFORM
Filmdragerad tablett
50 mg: Vit filmdragerad, kapselformad tablett, märkt med ”50” på ena sidan och brytskåra på
den andra sidan.
100 mg: Vit filmdragerad, kapselformad tablett, märkt med ”100” på ena sidan och brytskåra
på den andra sidan.
4
KLINISKA UPPGIFTER
4.1
Terapeutiska indikationer
Egentlig depression.
4.2
Dosering och administreringssätt
Vuxna
Vanlig dagsdos är 50 mg sertralin (motsvarande 1 tablett Sertralin Ranbaxy 50 mg eller 1/2
tablett Sertralin Ranbaxy 100 mg).
Vid behov kan dosen ökas till 100 mg sertralin/dag (1 tablett Sertralin Ranbaxy 100 mg eller
2 tabletter Sertralin Ranbaxy 50 mg).
Maximal daglig dos är 200 mg sertralin.
Om dosökning behövs, skall denna göras i steg om 50 mg i intervall om minst en vecka.
Dosändringar skall inte göras oftare än en gång i veckan, på grund av att
elimineringshalveringstiden för sertralin är mer än 24 timmar.
Under långtidsbehandling är målet att administrera lägsta möjliga dos som ger adekvat
terapeutisk effekt.
Barn och ungdomar
Sertralin ska inte användas vid behandling av egentliga depressioner hos barn och ungdomar
under 18 år, eftersom säkerhet och effektivitet inte har fastställts hos denna population (se
avsnitt 4.4 ”Varningar och försiktighetsmått”).
Äldre
Dosen till äldre bör vara så låg som möjligt, eftersom elimineringshalveringstiden kan vara
förlängd hos äldre patienter.
Patienter med nedsatt leverfunktion
Hos patienter med nedsatt leverfunktion bör Sertralin Ranbaxy användas med försiktighet.
Även om det inte är säkert att dosjustering är nödvändig vid nedsatt leverfunktion,
rekommenderas att dosen reduceras eller intervallen mellan doserna förlängs. Sertralin bör
inte användas vid allvarlig leverfunktionsnedsättning, eftersom inga kliniska data finns
tillgängliga.
Patienter med nedsatt njurfunktion
Ingen dosjustering krävs (se även avsnitt 4.4 ”Varningar och försiktighetsmått”).
Administreringssätt och duration
Sertralin Ranbaxy skall tas en gång dagligen, morgon eller kväll, med tillräcklig mängd
vätska. Tabletterna kan tas vid måltid eller utan mat.
Antidepressiv effekt kan inträda inom 7 dagar. Maximal effekt uppnås dock vanligtvis efter 2
till 4 veckors behandling och det rekommenderas att patienter informeras om detta.
Behandlingens duration beror på störningens natur och svårighetsgrad. Efter lindring av
depressionssymtomen kan långtidsbehandling för kontroll av förbättringen vara nödvändig
(minst 6 månader).
Utsättningssymtom vid avbrytande av behandling med Sertralin Ranbaxy
Hastigt avbrytande av behandling bör undvikas. Då behandling med sertralin skall upphöra
bör dosen minskas gradvis över en period av minst en till två veckor för att minska risken för
utsättningssymtom (se 4.4 Varningar och försiktighetsmått och 4.8 Biverkningar). Om
oacceptabla symtom uppstår efter en dosminskning eller i samband med behandlingens
avslutande kan en återgång till den tidigare använda dosen övervägas. Därefter kan dosen åter
minskas, i en mer gradvis takt.
4.3
Kontraindikationer
Känd överkänslighet mot sertralin eller mot något av hjälpämnena.
Sertralin Ranbaxy ska inte användas samtidigt med MAO-hämmare, inklusive selegilin och
moklobemid (se avsnitt 4.5 ”Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner”).
Sertralin Ranbaxy ska inte användas samtidigt med pimozid (se även avsnitt 4.5 ”Interaktion
med andra läkemedel och övriga interaktioner”).
4.4
Varningar och försiktighetsmått
Användning hos barn och ungdomar under 18 år:
Sertralin Ranbaxy skall inte användas vid behandling av barn och ungdomar under 18 år. I
kliniska studier förekom självmordsrelaterat beteende (självmordsförsök och
självmordstankar) och fientlighet (främst aggression, trots och ilska) mer frekvent hos barn
och ungdomar som behandlades med antidepressiva läkemedel än hos dem som behandlades
med placebo. Om man på grundval av kliniska behov ändå beslutar att behandla en patient
under 18 år, skall patienten noggrant övervakas med avseende på eventuella
självmordssymtom.
Dessutom saknas uppgifter om säkerhet på lång sikt hos barn och ungdomar beträffande
tillväxt och mognad samt kognitiv och beteendemässig utveckling.
Serotonergt syndrom:
Allvarliga reaktioner, ibland fatala, har rapporterats hos patienter som fått sertralin i
kombination med en MAO-hämmare. Sertralintabletter skall därför inte användas samtidigt
med MAO-hämmare, inklusive den selektiva MAO-hämmaren selegilin och den reversibla
MAO-hämmaren moklobemid, eller med andra serotonerga substanser som tryptofan,
fenfluramin och serotoninagonister på grund av risken för allvarliga biverkningar (se avsnitt
4.3 ”Kontraindikationer” och 4.5 ”Interaktioner med andra läkemedel och övriga
interaktioner”).
Följaktligen skall en övergång från användning av selektiva serotoninåterupptagshämmare
eller andra antidepressiva medel göras med försiktighet för att undvika eventuella
farmakodynamiska interaktioner (se avsnitt 4.5 ”Interaktioner med andra läkemedel och
övriga interaktioner”). Noggrann klinisk monitorering är av särskild vikt när
sertralinbehandling påbörjas efter utsättande av ett antidepressivt medel med lång
halveringstid som t.ex. fluoxetin. Det finns inga väldokumenterade uppgifter för hur långt
uppehåll som behövs vid övergång från ett antidepressivt medel till ett annat.
Suicid/suicidtankar:
Depression är associerat med en ökad risk för suicidtankar, självskador och suicid. Denna risk
kvarstår tills signifikant förbättring inträtt. Eftersom förbättring kan utebli under de första
behandlingsveckorna, eller uppträder ännu senare, bör patienten följas noggrant till dess
förbättring sker. Det är en generell klinisk erfarenhet att suicidrisken kan öka under de tidiga
förbättringsfaserna.
Andra psykiska tillstånd för vilka sertralin förskrivs kan också vara associerade med ökad risk
för suicidalt beteende. Dessa tillstånd kan dessutom vara komorbida med egentlig depression.
De försiktighetsmått som iakttas vid behandling av patienter med egentlig depression bör
därför också iakttas vid behandling av patienter med andra psykiatriska sjukdomar.
Patienter som tidigare uppvisat suicidalitet eller patienter med påtagliga suicidtankar innan
behandlingen påbörjas har en ökad risk för suicidtankar eller suicidförsök och bör observeras
noga under behandlingen. Dessutom finns en möjlig ökad risk för suicidalt beteende hos unga
vuxna.
Patienter (och vårdgivare) bör uppmanas att vara observanta på om sådana symtom
uppkommer och att omgående kontakta läkare om så sker.
Akatisi
Behandling med sertralin har associerats med utveckling av akatisi som karaktäriseras av en
känsla av rastlöshet och psykomotorisk ständig oro, såsom oförmåga att ens sitta eller så still.
Den uppträder företrädesvis inom de första behandlingsveckorna. Hos patienter som utvecklar
dessa symtom kan dosöknig vara skadlig.
Mani/hypomani:
Mani eller hypomani har rapporterats hos ungefär 0,4 % av patienter som behandlats med
sertralin i kliniska prövningar. Därför bör sertralin användas med försiktighet hos patienter
med anamnes på mani/hypomani. Noggrann övervakning rekommenderas. Sertralin skall
utsättas hos patienter som går in i en manisk fas.
Epilepsi:
Under depressionsstudier observerades epilepsianfall hos ungefär 0,08 % av patienterna som
behandlades med sertralin.
Då Sertralin Ranbaxy inte har studerats hos patienter med krampsjukdomar, bör användning
av detta läkemedel undvikas hos patienter med instabil epilepsi och skall ges till patienter
med kontrollerad, stabil epilepsi enbart under noggrann monitorering. Om ett epileptiskt
anfall inträffar skall behandlingen med sertralin avbrytas.
Elchockbehandling (ECT):
Försiktighet bör iakttas, eftersom det endast finns liten klinisk erfarenhet av administrering av
sertralin samtidigt med ECT.
Diabetes:
Hos patienter med diabetes kan behandling med SSRI orsaka förändringar i
blodsockerkontrollen. Blodsockernivåerna bör kontrolleras regelbundet. Doserna av insulin
och/eller orala antidiabetika kan behöva justeras.
Utsättningssymtom vid avbrytande av behandling med Sertralin Ranbaxy
Utsättningssymtom vid avbrytande av behandling är vanligt förekommande, särskilt om det
har skett abrupt (se avsnitt 4.8 Biverkningar).
Risken för utsättningssymtom kan vara beroende av flera faktorer, inklusive behandlingens
duration och dosering samt hastigheten med vilken dosen reduceras. Yrsel, känselstörningar
(inklusive parestesier), sömnstörningar (inklusive sömnlöshet och intensiva drömmar),
agitation eller oro, illamående och/eller kräkningar, tremor och huvudvärk är de vanligaste
symtomen som rapporterats. Vanligtvis är dessa symtom milda till moderata men kan hos
vissa patienter vara svåra. De uppträder vanligtvis under de första dagarna efter avbrytande av
behandling, men sådana symtom har i mycket sällsynta fall även rapporterats hos patienter
som av misstag missat en dos. I allmänhet är dessa symptom övergående och upphör
vanligtvis inom 2 veckor, även om de hos vissa individer kan vara långvariga (2-3 månader
eller mer). Det är därför tillrådligt att sertralin trappas ut gradvis under en period av flera
veckor eller månader när behandlingen avslutas, beroende på patientens behov (se
”Utsättningssymtom vid avbrytande av behandling med Sertralin Ranbaxy”, avsnitt 4.2
Dosering och administreringssätt).
Blödning:
Det har förekommit rapporter om onormal kutan blödning såsom ekkymos och purpura i
samband med SSRI. Försiktighet bör iakttagas hos patienter som tar SSRI, i synnerhet vid
samtidig användning av antikoagulantia, läkemedel som påverkar trombocytfunktionen (t.ex.
atypiska antipsykotika och fentiaziner, de flesta tricykliska antidepressiva medel,
acetylsalicylsyra och icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID)), samt hos patienter
med blödningsrubbningar i anamnesen (se även avsnitt 4.5 ”Interaktion med andra läkemedel
och övriga interaktioner”).
Hjärtsjukdom:
Säkerheten för sertralin har inte fastställts hos patienter som nyligen har haft en hjärtinfarkt
eller patienter med instabil hjärtsjukdom. Patienter med dessa sjukdomar uteslöts från kliniska
prövningar. EKG för patienter som erhållit sertralin i dubbelblinda kliniska prövningar
indikerar att sertralin inte associeras med signifikanta EKG-förändringar.
Äldre:
Mönster och incidens av biverkningar hos äldre är jämförbara med biverkningar hos yngre
patienter. Äldre personer är dock ofta känsligare för biverkningar orsakade av antidepressiva
medel.
Schizofreni:
Psykotiska symtom kan förvärras hos patienter med schizofreni.
Nedsatt leverfunktion:
Sertralin metaboliseras i stor utsträckning i levern. I en farmakokinetisk studie med upprepad
dosering sågs en förlängd elimineringshalveringstid och ungefär tre gånger högre AUC och
maximal plasmakoncentration (Cmax) hos patienter med mild och stabiliserad cirros, jämfört
med patienter med normal leverfunktion. Ingen signifikant skillnad i
plasmaproteinbindningen observerades mellan grupperna. Sertralin bör inte användas till
patienter med svår leverfunktionsnedsättning (se avsnitt 4.2 ”Dosering och
administreringssätt”).
Nedsatt njurfunktion:
Som ett resultat av den betydande levermetabolismen elimineras endast en försumbar andel
sertralin i oförändrad form via njurarna. Hos patienter med mild till måttlig
(kreatininclearance 30 till 60 ml/min) eller måttlig till svår (kreatininclearance 10 till
29 ml/min) njurfunktionsnedsättning visade sig de farmakokinetiska parametrarna (AUC0-24
och Cmax), efter upprepade doser, inte skilja sig signifikant från de som sågs hos patienter med
normal njurfunktion. Halveringstiden var likvärdig och ingen skillnad i
plasmaproteinbindningen kunde påvisas mellan de två grupperna som ingick i studien. Denna
studie visar att sertralindosen, som förväntat med tanke på den låga elimineringshastigheten
via njurarna, inte behöver justeras vid nedsatt njurfunktion.
4.5
Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Kontraindicerade:
MAO-hämmare:
Sertralin Ranbaxy ska inte användas samtidigt med MAO-hämmare, inklusive den selektiva
MAO-hämmaren selegilin och den reversibla MAO-hämmaren moklobemid. Det förekommer
rapporter om allvarliga, ibland fatala, biverkningar hos patienter som använder sertralin
samtidigt med en MAO-hämmare. I vissa fall var symtomen liknande de som ses vid så kallat
serotonergt syndrom. Ett intervall på minst 14 dagar bör göras mellan utsättning av en MAOhämmare och påbörjande av behandling med Sertralin Ranbaxy. Administrering av en MAOhämmare bör påbörjas tidigast 14 dagar efter utsättning av Sertralin Ranbaxy (se även avsnitt
4.3 ”Kontraindikationer” och 4.4 ”Varningar och försiktighetsmått”).
De karakteristiska symtomen vid interaktion mellan en selektiv serotoninåterupptagshämmare
och en MAO-hämmare är hypertermi, stelhet, myoklonus, autonom instabilitet med risk för
snabba förändringar av vitala funktioner, förändringar av mental status såsom konfusion,
irritabilitet och extrem agitation som kan övergå i delirium och koma i extrema fall.
Pimozid:
Ökade plasmanivåer av pimozid har observerats i en klinisk prövning efter samtidig
administrering av sertralin och en enda låg dos pimozid (2 mg). Dessa ökade nivåer har inte
associerats med EKG-förändringar. Mekanismen för interaktionen är okänd. Samtidig
administrering av sertralin och pimozid är kontraindicerad på grund av de förhöjda
plasmanivåerna av pimozid, vilka kan öka risken för arytmier och förlängning av QTintervallet förknippat med pimozidbehandling (se även avsnitt 4.3 ”Kontraindikationer”).
Samtidig administrering med sertralin rekommenderas inte:
Serotonerga substanser:
Med tanke på att tillräckliga data saknas bör serotonerga substanser såsom tryptofan,
fenfluramin och serotoninagonister inte användas samtidigt med Sertralin Ranbaxy (se avsnitt
4.4 ”Varningar och försiktighetsmått”).
Hypericum perforatum:
Samtidigt intag av naturläkemedel innehållande johannesört (Hypericum perforatum) hos
patienter som får SSRI-preparat bör undvikas, eftersom de serotonerga effekterna kan
förstärkas.
Försiktighetsmått:
Andra läkemedel:
Läkemedel som binds till plasmaproteiner: På grund av sertralins höga plasmaproteinbindning
är interaktioner med andra substanser som också har hög plasmaproteinbindning tänkbara. I
tre interaktionsstudier hade sertralin dock ingen signifikant effekt på
plasmaproteinbindningen för diazepam, tolbutamid och warfarin.
Övriga interaktioner som observerats i studier: Samtidig administrering av sertralin och
diazepam eller tolbutamid ledde till små men statistiskt signifikanta förändringar av diverse
farmakokinetiska parametrar. Cimetidin reducerade elimineringshastigheten för samtidigt
administrerat sertralin. Den kliniska relevansen av dessa effekter är okänd.
Sertralin hade ingen inverkan på effekten av atenolol, och inga interaktioner förekom med
glibenklamid eller digoxin. Effekterna av karbamazepin, haloperidol, fenytoin och alkohol
potentierades inte efter samtidig administrering av sertralin. Det är dock inte rekommenderat
att inta alkohol under pågående behandling med sertralin.
Hypoglykemiska substanser:
Se avsnitt 4.4 ”Varningar och försiktighetsmått”.
Orala antikoagulantia, salicylsyraderivat och NSAID:
Vid samtidig administrering av sertralin och warfarin sågs en liten men statistiskt signifikant
ökning av protrombintiden. Noggrann övervakning av protrombintiden rekommenderas
därför, när behandling med Sertralin Ranbaxy påbörjas eller avslutas (se ”Läkemedel som
binds till plasmaproteiner” och ”Cytokrom P450 interaktioner / 2C9”).
Eventuell ökad risk för blödning föreligger när SSRI-preparat kombineras med orala
antikoagulantia, salicylsyraderivat och NSAID (se avsnitt 4.4 ”Varningar och
försiktighetsmått”).
Läkemedel som metaboliseras via Cytokrom P450-enzym:
CYP 2D6: I interaktionsstudier förekom enbart en minimal ökning av plasmakoncentrationen
av desipramin vid steady state (i genomsnitt 23 – 37 %) vid långtidsanvändning av sertralin
med en dos på 50 mg/dag. Desipramin är en markör för aktiviteten av isoenzymet cytokrom
P450 (CYP) 2D6.
CYP 3A3/4: Interaktionsstudier in vivo har visat att långtidsbehandling med sertralin med en
dos på 200 mg dagligen inte hämmar CYP 3A3/4-medierad 6-β-hydroxylering av endogent
kortisol eller metabolismen av karbamazepin och terfenadin. Det förekom ingen hämning av
CYP 3A3/4-medierad metabolism av alprazolam vid långtidsanvändning av sertralin
50 mg/dag. Resultaten av dessa studier indikerar att sertralin inte förorsakar någon kliniskt
relevant hämning av CYP 3A3/4.
CYP 2C9: Bristen på kliniskt signifikanta effekter på plasmanivåerna för tolbutamid, fenytoin
och warfarin vid långtidsadministrering av 200 mg sertralin/dag visar att sertralin inte
hämmar CYP 2C9 i någon kliniskt relevant utsträckning.
CYP 2C19: Bristen på kliniskt signifikanta effekter på plasmanivåerna för diazepam vid
långtidsadministrering av 200 mg sertralin/dag medger slutsatsen att sertralin inte hämmar
CYP 2C19 i någon kliniskt relevant utsträckning.
CYP 1A2: Undersökningar in vitro har visat att sertralin har liten eller ingen potential för
hämning av CYP 1A2.
Litium:
Vid samtidig administrering av litium och sertralin under placebokontrollerade studier på
friska försökspersoner förekom inga förändringar i farmakokinetiken för litium. En ökad
incidens av tremor sågs dock i jämförelse med patienter som fick placebo, vilket indikerar att
farmakodynamisk påverkan kan förekomma. Patienter som får litium och sertralin eller andra
substanser med serotonerg verkningsmekanism bör monitoreras på lämpligt sätt.
Diuretika:
Vid samtidig administrering av diuretika (särskilt hos äldre) ökar risken för hyponatremi,
liksom risken för rubbad insöndring av antidiuretiskt hormon.
Fenytoin:
Ingen kliniskt signifikant hämning av fenytoinmetabolismen observerades i en
placebokontrollerad studie på friska försökspersoner.Det rekommenderas ändå att
fenytoinkoncentrationen i plasma kontrolleras vid påbörjande av setralinbehandling, samt att
fenytoindosen justeras på lämpligt sätt. Samtidig administrering av fenytoin kan reducera
plasmanivåerna för sertralin.
Sumatriptan:
I sällsynta fall har svaghet, hyperreflexi, koordinationssvårigheter, konfusion, oro och
agitation rapporterats i samband med samtidig användning av sertralin och sumatriptan.
Patienter för vilka det är kliniskt nödvändigt att inta sertralin och sumatriptan samtidigt bör
monitoreras på lämpligt sätt.
Övergång från användning av selektiva serotoninåterupptagshämmare eller andra
antidepressiva medel:
Se avsnitt 4.4 ”Varningar och försiktighetsmått”.
Antipyrin:
Halveringstiden för antipyrin reduceras vid samtidig administrering av sertralin, vilket tyder
på en kliniskt icke-signifikant leverenzyminduktion.
4.6
Graviditet och amning
Graviditet
Data för ett begränsat antal (n = 147) exponerade gravida kvinnor indikerar inga negativa
effekter av sertralin på graviditeten eller på fostrets hälsa. Djurstudier har inte visat några
teratogena effekter av sertralin, dock har embryotoxicitet observerats (se avsnitt 5.3). Sertralin
bör endast användas under graviditet om de eventuella fördelarna med behandling för modern
uppväger de eventuella riskerna för det växande fostret.
Nyfödda ska observeras om modern använt sertralin sent under graviditet, särskilt i tredje
trimestern. Abrupt avbrytande ska undvikas under graviditet.
Följande symtom kan uppträda hos nyfödda barn efter att modern använt SSRI/SNRI sent
under graviditet: andningssvårigheter, cyanos, apné, kramper, temperaturinstabilitet,
matningssvårigheter, kräkningar, hypoglykemi, hypertonus, hypotonus, hyperreflexi, tremor,
darrningar, irritabilitet, letargi, ihållande gråt, somnolens och sömnsvårigheter. Dessa symtom
kan bero antingen på serotonerga effekter eller utsättningssymtom. I en majoritet av fallen
debuterar dessa komplikationer omedelbart eller inom 24 timmar efter partus.
Amning
Sertralin utsöndras i bröstmjölk (kvoten mjölk/plasma är ungefär 1,8). Mycket låga eller icke
detekterbara sertralinnivåer i plasma har fastställts hos ammade spädbarn. Sertralin skall
endast användas under amning om den förväntade fördelen uppväger eventuella risker för
barnet.
4.7
Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
När Sertralin Ranbaxy används enligt rekommendationerna kan reaktionsförmågan, i enstaka
fall, påverkas i sådan utsträckning att förmågan att framföra fordon eller arbeta i potentiellt
farliga situationer försämras.
Detta gäller särskilt vid behandlingsstart, när medicineringen ändras eller vid samtidigt intag
av alkohol eller läkemedel som påverkar det centrala nervsystemets funktion.
Patienten bör varnas för att köra bil eller utföra potentiellt farligt arbete, tills de individuella
effekterna av behandlingen är kända.
4.8
Biverkningar
Frekvenser:
Mycket vanliga:
Vanliga:
Mindre vanliga:
Sällsynta:
Mycket sällsynta:
> 1/10
> 1/100, < 1/10
> 1/1 000, < 1/100
> 1/10 000, < 1/1 000
< 1/10 000, inklusive enstaka fall
Följande biverkningar har rapporterats i kliniska prövningar under vilka upprepade doser
gavs:
Magtarmkanalen:
Mycket vanliga: illamående, diarré/lös avföring.
Vanliga: dyspepsi.
Autonoma nervsystemet:
Mycket vanliga: muntorrhet.
Vanliga: ökad svettning.
Centrala nervsystemet:
Mycket vanliga: tremor, yrsel.
Psykiska störningar:
Mycket vanliga: sömnlöshet, somnolens, anorexi.
Sällsynta : suicidtankar/beteende (se avsnitt 4.4)
Njurar och urinvägar:
Mycket vanliga: sexuella störningar (huvudsakligen fördröjd ejakulation hos män).
Spontana rapporter om följande biverkningar har inkommit efter att sertralin godkänts för
försäljning:
Allmänna symtom:
Vanliga: asteni, trötthet, värmevallningar.
Mindre vanliga: allmän sjukdomskänsla, viktökning, viktminskning, feber.
Sällsynta: anafylaktoida reaktioner, allergiska reaktioner, allergi.
Blodet och lymfsystemet:
Mindre vanliga: purpura, trombocytrubbningar, förändrad blödningsdiates (med t.ex.
epistaxis, gastrointestinal blödning eller hematuri).
Sällsynta: leukopeni, trombocytopeni.
Endokrina systemet:
Sällsynta: gynekomasti, hyperprolaktinemi, galaktorré, hypotyroidism, störd ADHinsöndring.
Hud och subkutan vävnad:
Vanliga: hudutslag
Mindre vanliga: pruritus, alopeci, erythema multiforme.
Sällsynta: fotosensitivitet i huden, urtikaria, Quinckes ödem, svår hudexfoliation (t ex
Stevens-Johnsons syndrom) och epidermal nekrolys.
Lever och gallvägar:
Mindre vanliga: allvarliga leversjukdomar (inklusive hepatit, gulsot och leversvikt),
asymtomatisk förhöjning av serumtransaminaser (ASAT och ALAT). Förändringar i
transaminasnivåerna inträffar huvudsakligen under de första 9 behandlingsveckorna och
försvinner snabbt efter utsättande av behandlingen.
Hjärtat/Blodkärl:
Vanliga: bröstsmärta, hjärtklappning.
Mindre vanliga: perifert ödem, hypertoni, periorbitalt ödem, synkope, takykardi.
Undersökningar:
Mindre vanliga: onormala laboratorievärden.
Magtarmkanalen:
Vanliga: obstipation, buksmärtor, kräkning.
Mindre vanliga: aptitökning, pankreatit.
Öron och balansorgan:
Vanliga: tinnitus.
Autonoma nervsystemet:
Mindre vanliga: mydriasis.
Sällsynta: priapism.
Centrala nervsystemet:
Vanliga: huvudvärk, motoriska symtom (inklusive extrapyramidala symtom såsom
hyperkinesi, ökad muskeltonus, tandgnissling och försämrat gångmönster), parestesier,
hypestesi.
Mindre vanliga: migrän.
Sällsynta: ofrivilliga muskelkontraktioner, psykomotorisk rastlöshet/akatisi (se avsnitt 4.4
Varningar och försiktighetsmått) koma, krampanfall, tecken och symtom associerade med
serotonergt syndrom: agitation, konfusion, diafores, diarré, feber, hypertoni, rigiditet och
takykardi. I vissa fall uppträdde dessa symtom i samband med samtidig användning av
serotonerga preparat.
Psykiska störningar:
Vanliga: gäspningar, agitation, ångest.
Mindre vanliga: eufori, depressionssymtom, hallucinationer, mani, hypomani.
Sällsynta: förlust av libido (hos kvinnor och män), mardrömmar, aggressiva reaktioner,
psykos.
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum:
Sällsynta: bronkospasm.
Metabolism och nutrition:
Sällsynta: hyponatremi, vilken lindrades när behandlingen utsattes. Enstaka fall kan troligtvis
tillskrivas störd ADH-insöndring. Denna biverkning inträffade i huvudsak hos äldre patienter
och hos patienter som använde diuretika eller andra läkemedel. Förhöjda
serumkolesterolnivåer.
Muskuloskeletala systemet och bindväv:
Mindre vanliga: artralgi.
Njurar och urinvägar:
Vanliga: menstruella störningar.
Mindre vanliga: urininkontinens.
Sällsynta: ansiktsödem, urinretention.
Ögon:
Vanliga: försämrad syn.
Utsättningssymtom vid avbrytande av behandling med Sertralin Ranbaxy
Avbrytande av sertralin (särskilt när det sker abrupt) medför ofta utsättningssymtom. Yrsel,
känselstörningar (inklusive parestesier), sömnstörningar (inklusive sömnlöshet och intensiva
drömmar), agitation eller ångest, illamående och/eller kräkning, tremor och huvudvärk är de
vanligaste symtomen som rapporterats. I allmänhet är dessa symtom milda till moderata och
upphör spontant, men hos vissa patienter kan de vara svåra och/eller ha förlängd duration.
Därför rekommenderas ett stegvis utsättande när behandling med sertralin ska avslutas (se
avsnitt 4.2 Dosering och administreringssätt och avsnitt 4.4 Varningar och försiktighetsmått).
Fler än 700 äldre patienter (>65 år) deltog i en klinisk studie för att påvisa effekten av
sertralin hos denna patientgrupp. Biverkningarna var av liknande typ och förekom med
liknande frekvens som hos yngre patienter.
4.9
Överdosering
Symtomen vid överdosering med sertralin är serotoninmedierade biverkningar såsom
dåsighet, gastrointestinala besvär (t.ex. illamående och kräkning), takykardi, tremor, agitation
och yrsel. Koma har rapporterats i sällsynta fall.
Tillgängliga data visar att sertralin har ett brett säkerhetsindex vid överdosering. Det
förekommer rapporter om intag på upp till 13,5 g av enbart sertralin. Dödsfall efter
sertralinintoxikation inträffade i huvudsak när andra läkemedel och/eller alkohol intagits
samtidigt. Följaktligen rekommenderas en aggressiv behandling av överdos.
Det finns ingen känd antidot mot sertralin. Följande åtgärder rekommenderas:
Se till att luftvägarna är fria och att tillräcklig O2-behandling ges. Behandling med aktivt kol i
kombination med sorbitollösning, eller vid behov annat laxermedel, är minst lika effektiv som
magsköljning. Framkallande av kräkning rekommenderas inte. Generell övervakning av
kardiovaskulär funktion rekommenderas och allmänna stödåtgärder skall ges.
Forcerad diures, dialys, hemoperfusion och utbytestransfusion är sannolikt inte effektiva med
tanke på sertralins stora distributionsvolym.
5
FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1
Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Selektiva serotoninåterupptagshämmare
ATC-kod: N06AB06
Depressionssjukdomar antas ha samband med en störning av 5-hydroxitryptamin(serotonin)metabolismen i hjärnan. Det har påvisats i undersökningar in vitro att sertralin är en potent
och selektiv hämmare av neuronalt återupptag av serotonin. Detta resulterade i en
potentiering av substansens fysiologiska effekter hos djurmodeller. Sertralin har enbart
mycket svaga effekter på det neuronala upptaget av noradrenalin och dopamin. Vid kliniskt
effektiva doser hämmar sertralin upptaget av serotonin i humana trombocyter.
I djurstudier har sertralin inte visats ha några stimulerande, sedativa eller
antikolinerga/kardiotoxiska effekter. Under experimentella studier på friska försökspersoner
uppvisade sertralin ingen sedativ potential och påverkade inte psykomotorisk prestation.
På grund av sertralins selektiva hämning av serotoninåterupptaget påverkas inte
katekolaminaktiviteten. Dessutom har sertralin ingen affinitet för muskarina, serotonerga,
dopaminerga, histaminerga eller adrenerga receptorer, och inte heller för bensodiazepin-, eller
GABA-receptorer. Som vid användning av andra kliniskt effektiva antidepressiva medel
förekom en nedreglering av känsligheten i de cerebrala noradrenalinreceptorerna vid
långtidsanvändning av sertralin.
Ingen potential för sertralinmissbruk har rapporterats från humanstudier eller djurstudier.
5.2
Farmakokinetiska uppgifter
Absorption:
Den farmakokinetiska profilen för sertralin är proportionell mot dosen i intervallet 50-200
mg. Efter daglig administrering av 50-200 mg sertralin peroralt under 14 dagar uppnåddes
maximal koncentration i plasma efter 4,5-8,4 timmar.
Baserat på återfunnen mängd i urin och faeces uppskattas absorptionen vara minst 70 % efter
peroral administrering. Biotillgänglighet reduceras av första passage-effekten.
Samtidigt intag av mat har inte någon signifikant påverkan på biotillgängligheten för
sertralintabletter.
Distribution:
Plasmaproteinbindningen för sertralin är ungefär 98 %. Data från djurstudier indikerar att
sertralin har en stor distributionsvolym.
Steady state-koncentrationen uppnås efter ungefär 1 vecka. Vid administrering en gång
dagligen fördubblas sertralinkoncentrationen, jämfört med plasmanivån efter den inledande
dosen.
Metabolism:
Både sertralin och huvudmetaboliten, N-desmetylsertralin, genomgår omfattande
levermetabolism. In vitro uppvisar N-desmetylsertralin avsevärt lägre (med en faktor på
ungefär 20) aktivitet än modersubstansen. Metaboliten hade ingen effekt i
depressionsmodeller in vivo.
Det har visats i undersökningar in vitro att metabolismen av sertralin i huvudsak medieras av
CYP 3A4-enzymet, med endast begränsad inblandning av CYP 2D6. Vid standarddosen på
50 mg, har sertralin endast begränsade effekter på den CYP 2D6- och CYP 3A4-medierade
metabolismen av andra substanser.
Utsöndring:
Medelvärdet av den terminala elimineringshalveringstiden för sertralin är ungefär 26 timmar.
Halveringstiden för N-desmetylsertralin är 62-104 timmar, vilket innebär att metabolitens
plasmakoncentration når samma nivå som modersubstansen.
Sertralins och N-desmetylsertralins metaboliter elimineras i lika fördelade fraktioner i faeces
och urin. Endast en liten andel återfinns som oförändrat sertralin i urinen (mindre än 0,2 %).
Äldre:
Den farmakokinetiska profilen för sertralin hos äldre patienter liknar den hos yngre patienter.
Leverinsufficiens:
Beträffande farmakokinetiken för sertralin hos patienter med cirros, se avsnitt 4.2 ”Dosering
och administreringssätt” och 4.4 ”Varningar och försiktighetsmått”.
5.3
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Gängse studier påvisade varken mutagenicitet eller karcinogenicitet. Inga teratogena effekter
har observerats i studier av reproduktionstoxicitet hos råtta och kanin. Försenad benbildning
inträffade dock i foster hos råtta och kanin vid doser som översteg den maximala terapeutiska
dosen för människa med 2,5 upp till 10 gånger. Administrering av sertralin hos råtta under
den sista tredjedelen av dräktigheten fram till avslutande av laktationen, med doser som
översteg den maximala terapeutiska dosen hos människa med 5 gånger, resulterade i ökat
antal dödfödslar såväl som i minskat överlevnadstal och minskad kroppsvikt hos avkomman.
Det kunde påvisas att det lägre överlevnadstalet hos avkomman påverkades av intrauterin
exponering.
6
FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1
Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna:
mikrokristallin cellulosa
kalciumvätefosfatdihydrat
natriumstärkelseglykolat (typ A)
hydroxipropylcellulosa
magnesiumstearat
Tablettdragering:
hypromellos
titandioxid (E 171)
makrogol
talk
6.2
Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3
Hållbarhet
3 år
6.4
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras vid högst 25 °C.
Förvaras i originalförpackningen.
6.5
Förpackningstyp och innehåll
Blisterförpackning bestående av vit, ogenomskinlig PVC-film, belagd med PVdC på insidan.
Baksidan består av aluminiumfolie täckt med värmeförslutande lack.
Förpackningsstorlekar: 20, 28, 30, 50, 60, 98 eller 100 filmdragerade tabletter.
Sjukhusförpackning: 300 (10x30) filmdragerade tabletter.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6
Anvisningar för användning och hantering samt destruktion
Inga särskilda anvisningar.
7
INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Ranbaxy (UK) Limited
20 Balderton Street
London W1K 6TL
Storbritannien
8
NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
50 mg: 20307
100 mg: 20308
9
DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2004-11-05
10
DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2008-05-13
