>> Uppföljning tarmhälsa
Brain-gut axis
Foto: iStockphoto.com
– nya möjligheter för probiotika
vid behandling av IBS
Orsaken och fysiologin bakom ”irritable bowel syndrome” (IBS) har länge varit
en stor gåta. På senare år har dock förståelsen för tillståndet ökat, inte minst
genom ökad kunskap om den så kallade ”brain-gut axis”. Begreppet utgår från
att hjärnan och tarmen har en kontinuerlig och dubbelriktad kommunikation.
Att hitta sätt på vilka man kan gynna denna kommunikation är sannolikt nyckeln
till en framgångsrik behandling av IBS i framtiden.
>> text: Robert Brummer, professor, Hälsoakademin, Örebro universitet. [email protected]
K
ommunikationen mellan
tarmen och hjärnan sker
omedvetet genom att
bland annat det autonoma
nervsystemet förbinder hjärnan
med tarmens eget nervsystem, det
så kallade enteriska nervsystemet.
Signaler skickas från tarmen uppåt
till hjärnan, och från hjärnan neråt
mot tarmen.
En illustrativ metafor är jämförelsen med samspelet mellan pianisten
och pianot. Hjärnan och tarmen är
pianist respektive piano. Musiken
kan jämföras med tarmfunktionen.
Om en begåvad pianist spelar på ett
bra piano, men störs av annat ljud
blir det ändå dålig musik, trots goda
förutsättningar. Det behöver alltså
inte vara ett strukturellt fel på vare
sig hjärnan eller tarmen för att kommunikationen inte ska fungera.
IBS heterogent tillstånd
Exakt vilken rubbning i kommunikationen mellan tarmen och hjärnan
som föreligger vid IBS är inte enkelt
att svara på eftersom IBS är ett
mycket heterogent tillstånd. Flera
möjligheter finns; tarmen skickar
starkare signaler än vanligt mot hjärnan, signalerna förstärks på vägen till
eller inne i hjärnan, hjärnan skickar
starkare eller felaktiga signaler mot
tarmen, eller tarmen tar inte emot
signalerna på normalt vis.
Det enteriska nervsystemet har en
i sammanhanget stor betydelse. Blir
nervceller i enteriska nervsystemet
irriterade, till exempel på grund av
oxidativ stress eller inflammation,
kan detta leda till IBS.
»
Nordisk Nutrition 1 • 2009 9
Serotonin central substans
Signalsubstansen serotonin, varav mer
än 90 procent finns främst i tarmen
och cirka fem procent i hjärnan, är av
stor betydelse för signalregleringen
(1). En förändrad aktivitet av serotonin kan därför framkalla rubbningar i
både tarm- och hjärnfunktion, vilket
förklarar bland annat sambandet
mellan psykiska besvär, till exempel
depression och ångesttillstånd, och
magbesvär.
Tyvärr är det mycket svårt att påverka aktiviteten av serotonin genom
kostförändringar. Läkemedel som
ökar serotoninaktiviteten, till exempel
antidepressiva läkemedel, har visat
sig vara verksamma också mot IBS. På
grund av biverkningsprofilen kan dessa
dock knappast komma den allmänna
befolkningen till nytta. Även alla nya
läkemedel som specifikt tagits fram
för behandling av IBS har fått kritik
för sina allvarliga biverkningar.
Förbättrad barriärfunktion
Det finns dock alternativa sätt att
påverka signalerna mot hjärnan och
hur de signalerna därifrån tas emot
i tarmen.
Eftersom tarmbakterierna har en
ömsesidig relation med tarmslemhinnan, kan dessa bakterier väsentligt
påverka tarmens funktion på olika vis.
Tarmbakterierna har bland annat stor
betydelse för tarmslemhinnans integritet och dess barriärfunktion, vilka
är väsentliga delar av immunsystemet.
Att immunsystemet upprätthålls
är viktigt för att inte tarmen, eller
kroppen i övrigt, ska påverkas negativ
av de bakterier eller substanser som
tarmens slemhinna frekvent utsätt för.
Nya rön ger stöd för att vissa probiotiska bakterier kan optimera slemhinnans barriärfunktion (2, 3). På det
viset kan de bidra till att skydda det
enteriska nervsystemet från irritation
och skada, vilket i sin tur är positivt
för signalöverföringen mellan tarmen
och hjärnan.
Lycka är en frisk tarm
Det finns troligtvis många olika effekter av probiotiska bakterier som
skulle kunna bidra till att minska
problemen vid IBS (4). Teoretiskt
sett kan man anta att alla effekter
som direkt eller indirekt påverkar
tarmslemhinnans välmående i positiv
riktning är positiva också för signalsystemet inom ”brain-gut axis”. Vissa
tarmbakterier producerar till exempel kortkedjiga fettsyror, exempelvis
10 Nordisk Nutrition 1 • 2009
IBS, kolon irritable och orolig mage
”Irritable bowel syndrome” kallas ofta bara för IBS, även på svenska. En annan
term är ”colon irritable”. Lite mer slarvigt används ibland uttrycket ”orolig
mage” som beskrivning.
IBS kan betraktas som en folksjukdom. Uppskattningsvis lider cirka 10-15
procent av den väst- och nordeuropeiska befolkningen av IBS om man tillämpar
de inom klinik och forskning accepterade så kallade Romkriterier. Majoriteten
söker inte läkarvård och kan således inte betraktas som patienter. Generellt
kan man säga att personer med IBS har återkommande magbesvär, oftast
som ömhet, uppkördhet och även smärtor, som hänger ihop med förändrade
avföringsvanor.
smörsyra, vilka är betydelsefulla för
slemhinnas hälsa (5). Det finns också
belägg för att vissa probiotiska bakterier kan påverka signalöverföringen
genom frisättning av bland annat
opioidliknande substanser (6).
Tarmfloran har även stor betydelse
för aktiviteten av så kallade proteashämmare som skyddar mot frisättning
av till exempel tryptas, som finns i
mastceller, och histamin, som kan
frigöras i tarmen i samband med olika
former av stress (7).
ka bakterier avseende IBS har nyligen
påvisats i en interventionsstudie (9).
Under förutsättning att sådana effekter
kan styrkas i fler studier finns det goda
möjligheter att vissa probiotiska bakterier kan stå sig väl i konkurrensen med
läkemedel, dessutom utan att medföra
några kända allvarliga biverkningar.
Probiotika vs läkemedel
2. Tubelius P, et al. Increasing work-place healthiness with the probiotic Lactobacillus reuteri:
a randomised, double-blind placebo-controlled
study. Environ Health 2005; 4: 25
En viktig fråga att ställa sig är förstås
om ovanstående mekanismer enbart
är av hypotetisk art eller om de har
en betydelse i praktiken. Finns det
till exempel en realistisk möjlighet
för probiotiska bakterier att konkurrera med läkemedel när det gäller
behandling av IBS?
En viktig aspekt att klargöra är
att probiotisk behandling skiljer sig
avsevärt från sedvanlig medicinsk
behandling med läkemedel. Farmaceutiska substanser har vanligen en
enda, men mycket stark biologisk
effekt. Detta innebär att man oftast
får acceptera att den önskade effekten åtföljs av mer eller mindre
allvarliga biverkningar.
När det gäller substanser i mat, inklusive probiotiska bakterier, handlar
det sällan om sådana kraftiga effekter.
Istället är det vanligt med ett flertal
mindre uttalade biologiska effekter,
dock vanligen utan allvarligare former av biverkningar. För att probiotiska bakterier, eller andra livsmedelskomponenter, ska vara intressanta
ur ett kliniskt perspektiv krävs att
dessa olika effekter passar ihop på ett
sådant vis att de sammantaget ger en
signifikant biologisk effekt av klinisk
relevans (8).
Att det är möjligt att uppnå sådana
kliniskt relevanta effekter av probiotis-
Referenser
1. Kilkens TO, et al. Systematic review: serotonergic modulators in the treatment of irritable
bowel syndrome-influence on psychiatric and
gastrointestinal symptoms. Aliment Pharmacol
Ther 2003; 17: 43-51.
3. Van Baarlen P, et al. Differential NF-kB
pathways induction by Lactobacillus plantarum
in the duodenum of healthy humans correlating
with immune tolerance. PNAS 2009 (in press).
4. Quigley EM, Flourie B. Probiotics and
irritable bowel syndrome: a rationale for their
use and an assessment of the evidence to date.
Neurogastroenterol Motil 2007; 19: 166-72.
5. Hamer HM, et al. Review article: the role
of butyrate on colonic function.
Aliment Pharmacol Ther 2008; 27: 104-19.
6. Rousseaux C, et al. Lactobacillus acidophilus
modulates intestinal pain and induces opioid
and cannabinoid receptors. Nat Med 2007; 13:
35-7.
7. Luthendorff F, et al. The role of microbiota
and probiotics in stress-induced gastro-intestinal
damage. Curr Mol Med 2008;8:282-98.
8. de Vos WM, et al. Nutridynamics--studying
the dynamics of food components in products
and in the consumer. Curr Opin Biotechnol
2006;17: 217-25.
9. Kajander K, et al. Clinical trial: multispecies
probiotic supplementation alleviates the symptoms of irritable bowel syndrome and stabilizes
intestinal microbiota. Aliment pharmacol Ther
2008; 27: 48-57.
Läs mer om IBS
Oberndorff-Klein Woolthuis AH,
et al. Irritable bowel syndrome in
general practice: an overview.
Scand J Gastroenterol Suppl. 2004;
(241): 17-22. Review.
