2017-07-14
Välbefinnande relaterat till infektion hos äldre i särskilt boende
1
Välbefinnande relaterat till infektion hos äldre i särskilt boende
Inledning
Många äldre personer har behov av daglig personlig vård och omsorg pga. kronisk sjukdom
och fysisk/kognitiv nedsättning (1). Detta kan leda till försämrad livskvalité vid förlust av
självbestämmande och oberoende. Äldre personer drabbas också oftare av infektionssjukdom
(2, 3), med längre rehabilitering och ökad risk för försämring i fysisk funktion som följd.
Tidig behandling av infektion förbättrar möjligheten till bibehållen fysisk funktion och kan
bidra till ökat välbefinnande och därmed ökad livskvalité (4). Bibehållen fysisk förmåga ökar
möjligheten till psykosociala kontakter, vilket tillfredsställer behov av samvaro och
kommunikation, självuppskattning, säkerhet och trygghet (5). Fysisk aktivitet har också visat
sig förebygga både störande beteende och förbättra sömnen lika effektivt som farmakologisk
behandling hos personer med kognitiv nedsättning (6). Nattsömn kan också förbättra det
immunologiska försvaret och därmed förebygga infektion (7).
Nationella data av förekomst av infektionssjukdomar hos äldre i särskilt boende finns inte i
Sverige (8), men internationella resultat visar att äldre personer >65 år löper större risk att
drabbas av infektion, med den högsta incidensen bland institutionaliserade äldre (2, 3). En
stark bidragande orsak är försämrat immunförsvar (2, 9-11), fram för allt hos äldreäldre (>80
år) (12). Oklara symtom, inklusive frånvaro av feber, är vanliga (3, 11, 13), speciellt hos
försvagade äldre (14). Möjliga förklaringar till frånvaro av feber är försämrad
temperaturreglering och försämrad produktion av cytokiner (14) relaterat till lågt
serumalbumin (15). Ytterligare en förklaring är inadekvat definition av feber för äldre pga. låg
normal kroppstemperatur (4). Oklara symtom är förknippat med försenad diagnos/behandling
och ökad mortalitet (14). Studier av tecken och symtom som tidigt indikerar infektion hos
institutionaliserade äldre saknas (16).
Tidigare egna resultat
I en 3-årsuppföljning studerades normal kroppstemperatur, förekomst av och kliniska tecken
på vårdrelaterad pneumoni (VPN) samt prediktiva faktorer för mortalitet hos 237 äldre (66-99
år, varav 159 kvinnor) i seniorboende/särskilt boende. Försämrad förmåga att själv klara
dagliga aktiviteter (Activities of Daily Living, ADL), kognitiv nedsättning (demens) och
förlust av kroppsfett (lågt Body Mass Index, BMI) var förenat med lägre, och daglig
medicinering med paracetamol med högre basal kroppstemperatur (17).
Under ett år registrerades 44 fall av misstänkt VPN. Totalt uppvisade 21/44 endast ospecifika
symtom (18). Genomgång av medicinska och omvårdnadsjournaler visade att diagnos och
behandling försenades vid oklara symtom och fram för allt när personen bedömdes som ej
febril. Preliminära resultat tyder på att ett alternativ till fasta gränsvärden för feber kan vara
att utgå från differensen morgontemperatur – temperatur vid feber istället. Enskilda individer
hade förhöjda värden av serumproteinerna C-reaktivt protein (CRP), alfa-1-antitrypsin,
orosomucoid, haptoglobulin och Interleukin-6 (Il-6). För att kunna korrelera aktiverade
serumproteiner till infektionstecken behövs ytterligare studier. Analys av immunglobulinerna
IgA, IgG, IgM och komplementfaktorerna C3 and C4 visade att referensvärdena avviker från
aktuella referensvärden (19). Ytterligare flera av våra vanligaste serumproteiner och
immunologiska markörer har referensvärden framtagna från yngre populationer, vilket är
missvisande och försvårar tolkningen av laboratorieanalysen (20, 21).
Treårsuppföljningen visade att pneumoni var en lika vanlig dödsorsak som stroke och
hjärtsjukdom. Hög ålder och beroende i ADL predikterade död hos både män och kvinnor.
2017-07-14
Välbefinnande relaterat till infektion hos äldre i särskilt boende
2
Lägre BMI och undernäring hos kvinnor och hjärtsjukdom, kronisk obstruktiv lungsjukdom
och medicinering med sedativa hos män var könsspecifika faktorer (4). Medicinering med
antidepressiva var vanligare hos kvinnor, vilket kan indikera aptitlöshet och depression när
den fysiska förmågan försämras. Den negativa effekten av medicinering med sedativa på
överlevnad hos män kan indikera oro associerat med frustration och känslor av hjälplöshet när
den fysiska förmågan sviktar (22). Resultat pekar därmed på en relation mellan fysisk
förmåga, nutritionsstatus, oro och stämningsläge, vilket i sin tur påverkar välbefinnande hos
äldre i särskilt boende (4).
Syfte
Det övergripande syftet är att studera infektion relaterat till välbefinnande hos äldre i särskilt
boende. Specifikt syfte är att identifiera tidiga tecken som sömnvanor, näringsstillstånd,
aktivitet, oro, smärta och välbefinnande, samt att identifiera serumproteiner som
predikterar/verifierar infektion hos äldre i särskilt boende.
Urval och metodik
Studien har en prospektiv design. Urvalet består av samtliga personer i seniorboende (tillhör
hemtjänsten, n= 78) samt särskilt boende (tillhör kommunal vård och omsorg, n= 186) i en
kommun i Jönköpings län. Basdata insamlas om välbefinnande, oro, sömnvanor, kronisk
sjukdom, medicinering, kognitivt status, funktionsstatus, nutritionstillstånd, kroppstemperatur,
Hb och serumproteiner. Under ett år registreras var tredje månad Hb och kroppstemperatur,
serumproteiner, funktionsstatus, kognitivt status samt nutritionstillstånd. Uppgifter om ABbehandlad infektion insamlas via medicinska journaler. Data om personen avviker från sitt
normaltillstånd insamlas kontinuerligt via patientprotokoll, medicinsk journal och
omvårdnadsjournal. Efter ett år upprepas datainsamlig som vid studiens början. För att få en
bild av vad som ligger bakom bedömningen av om en äldre person har en infektion kommer
vårdpersonal inom hemtjänsten och särskilda boenden att intervjuas.
Mätinstrument
Funktionsstatus bedöms med personligt och instrumentellt ADL (23, 24), kognitivt status med
Mini mental state examination (MMSE), näringsstillstånd med Mini nutritional assessment
(MNA) och kroppstemperatur med öron- och rektal termometer. Inflammatorisk reaktion mäts
genom att påvisa cytokiner och akutfas-proteiner i blodet. Underlag för bedömning av sömn,
oro, smärta och välbefinnande skall tas fram under hösten 2005.
Tidplan
Hösten 2005: Utarbetande av patientprotokoll. Underlag för bedömning av sömn, oro, smärta
och välbefinnande samt för vilka serumproteiner som skall mätas.
2006: Information till berörd personal, boende och anhöriga. Intervjuer av vårdpersonal inom
hemtjänsten. Insamling av basdata enligt ovan. Start av dokumentation av AB-behandlade
infektioner i takt med att basdata registrerats på respektive enhet.
2007: Analys av data och sammanställning av resultat.
2008: Sammanställning av artiklar och presentation av resultat.
Etik
Studien sker i enlighet med Helsingforsdeklarationen. Etiskt godkännande kommer att sökas
från etiska kommittén vid Hälsouniversitetet i Linköping. Eftersom personer med ökat
beroende av hjälp från personal samt individer med kognitiv nedsättning kommer att ingå i
urvalet är det mycket viktigt att information ges både skriftligt och muntligt på ett
2017-07-14
Välbefinnande relaterat till infektion hos äldre i särskilt boende
3
lättförståligt sätt både till boende och deras anhöriga. Personer som deltar i studien har rätt att
när som helst avbryta deltagande.
Betydelse
Utvecklingen går mot en större äldrepopulation, där många är äldreäldre i behov av vård och
omsorg. En fördjupad kunskap om tidiga kliniska tecken och serumproteiner som påvisar
infektion kan bidra till tidigare diagnos och behandling, vilket kan medverka till ökad
livskvalité. Det är viktigt att få kunskap om våra vanligaste plasmaproteiners nivåer hos den
äldre populationen där det också är vanligt med samtidig förekomst av annan sjukdom.
Spridningssätt och publikation
Resultaten kommer, förutom att presenteras för personal vid respektive boende, att redovisas i
artikelform i engelskspråkig tidskrift med referee system samt presenteras vid
nationell/internationell konferens.
Projektgrupp
Märtha Sund-Levander Leg Sjuksköterska
PhD
Ewa Grodzinsky
Sture Löfgren
Anna Milberg
Pia Tingström
Lis Karin Wahren
Märtha Svärd
(adjungerad)
FoU handledare, Höglandssjukhuset Eksjö
Klinisk adjunkt
Institutionen för vård och välfärd
Campus Norrköping , Linköpings universitet
Biomedicinsk analytiker Verksamhetschef
PhD
FoU-enheten för närsjukvården och
äldrecentrum, Östergötlands läns landsting
Leg Läkare
Chefsöverläkare, Mikrobiologen,
PhD
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Leg Läkare
Överläkare
PhD
Linköpings avancerade hemsjukvård
Östergötlands läns landsting
Leg Sjuksköterska
Projektledare, Adjunkt
PhD
Institutionen för medicin och vård,
Linköpings universitet
Biomedicinsk analytiker Professor, Prefekt
PhD
Institutionen för vård och välfärd
Campus Norrköping, Linköpings universitet
Leg Sjuksköterska
Medicinsk ansvarig sjuksköterska
Tranås kommun
Specificerad kostnadsbedömning
Kostnad
Forskarassistent 50 % (2006-2007), 25 % (2008)
(Inkl LKP)
Analyskostnader för blodanalyser
Konsult (statistisk rådgivning, språkgranskning)
Kopiering, porto etc.
Resor för insamling av data, bearbetning av data
Ansökan till etisk kommitté
Presentation vid nationell/internationell konferens
Administrativ avgift (25 %)
Totalt
2006
2007
2008
170.000:- 170.000:- 85.000:200.000:- 200.000:5000:3000:5.000:5.000:15.000:-
5.000:5.000:-
50.000:98.250:- 95.000:- 36.250:491.250 475.000:- 181.250:-
2017-07-14
Välbefinnande relaterat till infektion hos äldre i särskilt boende
4
Referenser
1.
Fried LP, Kronmal RA, Newman AB, Bild DE, Mittelmark MB, Polak JF, et al.
Risk factors for 5-year mortality in older adults. Journal of American Geriatric Society
1998;279:585-92.
2.
Uyemura K, Castle S, Makinodan T. The frail elderly: role of dendritic cells in
the susceptibility of infection. Mechanisms of Ageing and Development 2002;123(8):955-62.
3.
Cristofaro P. Infections and fever in the elderly. Journal of Podiatric Medical
Association 2004;94(2):126-34.
4.
Sund-Levander M. Measurement and Evaluation of Body Temperature:
Implications for Clinical Practice. Medical Dissertation No 872. Linköping: Linköping
university; 2004.
5.
Beck C, Vogelpohl T, Rasin J, Topps Uriri J, O'Sullivan P, Walls R, et al.
Effects of behavioral interventions on disruptive behavior and affect in demented nursing
home residents. Nursing Research 2002;51(4):219-228.
6.
Luijpen M, Scherder E, Van Someren E, Swaab D, Sergeant J. Nonpharmacological interventions in cognetively imaired and demented persons - a comparison
with cholinesterase inhibitors. Reviews in Neurosciences 2003;14:343-368.
7.
Van Someren E, Raymann R, Scherder E, Daanen H, Swaab D. Circadian and
age-related modulation of thermoreception and temperature regulation: mechanisms and
functional implications. Ageing Research Reviews 2002;1(4):721-78.
8.
Statistics. Yearbook of Health and Medical Care. Stockholm: The National
Board of Health and Welfare; 2000.
9.
Rafi A, Castle S, Uyemyra K, Makinodan T. Immune dysfunction in the elderly
and its reversal by antihistamines. Biomedicine & Pharmacotherapy 2003;57:246-50.
10.
Rothan-Tondeur M, Meaume S, Girard L, Weill-Engerer S, Lancien E,
Abdelmalak S, et al. Risk factors for nosocomial pneumonia in a geriatric hospital: a controlcase one-centre study. Journal of American Geriatric Society 2003;51(7):997-1001.
11.
Norman DC. Fever in the elderly. Clinical Infectious Diseases 2000;31:145-51.
12.
Wikby A, al. e. Age-related changes in immune parameters in a very old
population of Swedish people. A longitudinal study. Experimental Gerontology 1994;20:53141.
13.
Loeb M. Pneumonia in the elderly. Current Opinion in Infectious Diseases
2004;17(2):127-30.
14.
Norman DC, Yoshikawa TT. Fever in the elderly. Infectious Disease Clinics of
North America 1996;10(1):93-9.
15.
Kauffman CA, Jones PG, Kluger MJ. Fever and malnutrition: Endogenous
pyrogen/Interleukin-1 in malnourished patients. American Journal of Clinical Nutrition
1986;44:449-52.
16.
Berman P, Hogan D, Fox R. The atypical presentation of infection in old age.
Age and Ageing 1984;16:201-7.
17.
Sund-Levander M, Wahren LK. The impact of ADL-status, dementia and body
mass index on normal body temperature in elderly nursing home residents. Archives of
Gerontology and Geriatrics 2002;35:161-169.
18.
Sund-Levander M, Örtqvist Å, Grodzinsky E, Klefsgård Ö, Wahren LK.
Morbidity, mortality and clinical presentation of nursing home- acquired pneumonia in a
Swedish population. Scandinavian Journal of Infectious Diseases 2003;35:306-310.
19.
Edvardsson M, Sund-Levander M, R Y, Wahren LK, Grodzinsky E.
Comparison of levels for immuniglobulin A, G, M and complement factors C3 and C5 in
individuals 80 years and older, with current reference values. In: IFBLS´26th World
Congress; 2004; Stockholm. Sweden; 2004.
2017-07-14
Välbefinnande relaterat till infektion hos äldre i särskilt boende
5
20.
Kröll J, Saxtrup O. On the use of patient data for the definition of reference
intervals in clinical chemistry. Scand J Clin Lab Invest 1998;58:469-74.
21.
Mold J, al e. The determinations and interpretation of reference intervals for
multichannel serum chemistry tests. J Fam Pract 1998;46:233-41.
22.
Cohen-Mansfield J, Marx MS, Lipson S, Werner P. Predictors of mortality in
nursing home residents. Journal of Clinical Epidemiology 1999;52:273-80.
23.
Hulter Åsberg K. ADL- trappan. Lund: Studentlitteratur. In Swedish; 1990.
24.
Hulter Åsberg K, Sonn U. The cumulative structure of personal and instrumental
ADL. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine 1988;21:171-7.
