ISRN LUTMDN/TMHP--06/7039--SE
ISSN 0282-1990
Effektiva marknadsstrategier
för fjärrvärme till småhus
Wilhelm Mårtensson
Licentiatavhandling
Avdelningen för Energihushållning
Institutionen för Energivetenskaper
Lunds Universitet/LTH
Box 118, 221 00 Lund, Sverige
Effektiva marknadsstrategier för
fjärrvärme till småhus
Wilhelm Mårtensson
Juni 2006
Licentiatavhandling
ISSN 0282-1990
ISRN LUTMDN/TMHP--06/7039--SE
©Wilhelm Mårtensson, Juni 2006
Institutionen för Energivetenskaper
Lunds Tekniska Högskola
Box 118, 221 00 Lund, Sverige
Sammanfattning
I Sverige har fjärrvärme kommit att helt dominera vid uppvärmning av större
fastigheter. Men inom den värmemarknad som representeras av småhus, och som
vuxit kraftigt de senaste decennierna, svarar fjärrvärmen endast för en mindre del
av värmeförsörjningen. Även om meningarna är delade om hur pass attraktiv
denna marknad är för den etablerade fjärrvärmeverksamheten utgör den en möjlig
och, enligt några bedömare en viktig expansionsmarknad. Politiskt sett har
fjärrvärmen i Sverige alltid varit relativt gynnad och så även i dag, bland annat på
grund av den potential för kraftvärmeutbyggnad som den representerar. Elvärme
har mot statsmakternas önskan kommit att bli den dominerande uppvärmningsmetoden inom småhussektorn, vilket lett till ett stort elberoende för
uppvärmningssektorn i dess helhet. Liberaliseringen av energimarknaden innebär
för en eventuell expansion av fjärrvärme till småhus både möjligheter, men i
dagsläget främst hot, då värmepumpar för närvarande säljs med stor framgång till
ägare av svenska småhus. Värmepumparna medför en risk att en stor del av den
potentiella marknaden för småhusfjärrvärme eroderar bort.
Syftet med detta arbete har varit att peka på nya och aktiva marknadsföringsstrategier som kan möta denna utmaning med beaktande av gällande lagar och
förordningar, jämte god affärssed.
Metodiken har varit att arbeta parallellt med teori och empiri i olika former. För
att skapa en systematisk bakgrund till den aktuella marknadssituationen tar vi
utgångspunkt i en historisk redogörelse för svensk fjärrvärmes politiska och
juridiska ramar. Genom samverkan med fem svenska fjärrvärmebolag har vi haft
möjlighet att diskutera den aktuella marknadssituationen från olika synvinklar.
Vi har (tillsammans med en examensarbetare) genomfört enkäter som resulterat i
några klara trender som kan ge tilltro till föreslagna strategier. Fjärrvärme
rankades högt bland olika uppvärmningsalternativ, vilket är en bra
grundförutsättning. Ett för fjärrvärmebranschen viktigt budskap är att kunderna i
hög grad är medvetna om miljöspörsmål men säger sig tillmäta det mindre vikt än
till exempel ekonomi och komfort; vi anser därför att miljöargumentet måste
hanteras på ett mycket mera medvetet sätt än hittills, om fjärrvärmens
marknadsföring skall kunna bli framgångsrik.
Vi har samlat ett antal i branschen redan utprovade och nya uppslag under
huvudrubriken ”differentiering”. Genom att erbjuda ett flertal, mycket olika
prisalternativ, genom prisdifferentiering av fjärrvärme, kan varierande önskemål
från olika kundgrupper tillmötesgås. Samtidigt går det att konstruera
prissättningen så att det blir lätt för kunder att jämföra kostnaderna för fjärrvärme
med andra uppvärmningssystem. För att göra jämförelser ännu lättare för
presumtiva fjärrvärmekunder föreslår vi att man i en prismodell indexerar
fjärrvärmepriset, med ett pristak, med det allmänna elpriset.
Förord
Det arbete som redovisas i denna rapport bygger på övergripande studier som
finansierats av det FOU-program för fjärrvärme som finansierats gemensamt av
Svensk Fjärrvärme AB och Energimyndigheten. Arbetet har utförts inom ramen
för ett projekt ”Lönsam småhusfjärrvärme” som under 2005 finansierats av
följande fem fjärrvärmebolag: E.ON Sverige AB (Malmö), Göteborg Energi AB,
Lunds Energi AB, Växjö Energi AB och Öresundskraft AB (Helsingborg). Dessa
bolag lämnat många värdefulla synpunkter och sakuppgifter som varit viktiga för
arbetets utförande.
Jag vill passa på att tacka alla som hjälp mig på vägen fram till avslutandet av
denna licentiatrapport. Ett stort tack riktas till min handledare professor Svend
Frederiksen för att han alltid har nya idéer, tankar och infallsvinklar om pågående
projekt. Tack till Patrick för att du visat stort tålamod med mina eviga frågor om
fungerande eller icke fungerade meningsbyggnader. Tack till universitetslektor
Mikael Näslund för den mest observanta genomgång av en rapport som jag
någonsin varit med om. Tack till Lennart Thörnqvist för att du ställer upp som
bollplank för mina idéer. Ett stort tack till Karin Schånberg för att fortfarande
lyssnar när jag babblar på om fjärrvärme långt in på kvällarna och för att du får
mig att längta hem när jobbdagarna blir långa.
Wilhelm Mårtensson
Lund den 1 juni 2006.
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Förord
Innehållsförteckning
1
Inledning ..........................................................................................................1
1.1
Problematisering och hypoteser...............................................................2
1.2
Mål för denna studie ................................................................................4
1.3
Avgränsningar..........................................................................................4
1.4
Metodik....................................................................................................5
1.5
Rapportens uppläggning ..........................................................................6
2
Fjärrvärme och energipolitisk styrning............................................................7
2.1
Energihistorik från 1973 ..........................................................................7
2.2
Fler och högre energiskatter, gynnas fjärrvärmen? ...............................14
2.3
Reflektioner om energipriser .................................................................18
2.4
Energianvändningen i bostäder..............................................................18
2.5
Kommuners möjlighet att påverka energisystemet................................24
2.6
Den ”starka marknadsställningen”.........................................................25
3
Fjärrvärmeproducenter...................................................................................29
3.1
Avkastningen varierar............................................................................29
3.2
Den ”starka marknadsställningen”.........................................................33
4
Energikonsumenter i småhus .........................................................................37
4.1
Rationalitet bakom val av uppvärmningssystem? .................................37
4.2
Fallstudie nr. 1 Helsingborg och Lund ..................................................40
4.3
Fallstudie nr. 2 i Limhamn (Malmö) .....................................................46
4.4
Småhusägare och ”den starka marknadsställningen” ............................56
5
Förslag till hur småhusfjärrvärme kan differentieras.....................................59
5.1
Stora möjligheter för olika varianter av prissättning .............................60
5.2
Klassisk fjärrvärme ................................................................................64
5.3
Kostnadsriktig fjärrvärme ......................................................................65
5.3.1
Förslag till en mer kostnadsriktig prissättning...............................68
5.4
Fri fjärrvärme – indexering....................................................................71
5.5
”Gratis” fjärrvärmeanslutning................................................................72
5.6
Investeringsfri fjärrvärme (för fjärrvärmebolaget) ................................76
5.6.1
Idén i korthet..................................................................................80
5.6.2
Sammanfattning av fördelar och nackdelar ...................................82
5.7
Fjärrvärme utan prisförändringar...........................................................83
5.8
Tilläggsprodukter för kunder .................................................................84
6
Slutsatser........................................................................................................93
7
Framtida arbete ..............................................................................................97
8
Referenser ......................................................................................................99
Bilaga 1. Enkät för undersökningen i Limhamn, Malmö ....................................110
1 Inledning
Svensk fjärrvärme har sedan sin start 1948 karaktäriserats av en ständig
expansion. Denna expansion har medfört att fjärrvärme idag är den helt
dominerande metoden för uppvärmning av större fastigheter. Även om branschen
ibland klagat på t.ex. regler för kraftvärmebeskattning har fjärrvärmen generellt
åtnjutit stöd från det politiska systemet. Ett väsentligt skäl till detta har varit att
branschen sedan de första så kallade oljekriserna på 1970-talet haft förmågan att
snabbt minska sitt oljeberoende och därmed fungerat som en bas för en ständig
expansion av biobränsleutnyttjande inom det svenska energisystemet. Detta är
något som nästan hela det politiska fältet uppskattat, då biobränslen är inhemska
och av de flesta anses vara koldioxidneutrala.
Kan den svenska fjärrvärmens expansion fortsätta? Om detta råder delade
meningar. Emellertid är det klart att om det ska ske en kraftig, fortsatt expansion,
måste detta bli inom villasegmentet. Där har fjärrvärme idag endast en liten
marknadsandel. I jämförelse med de flesta andra uppvärmningssätt innebär
fjärrvärme relativt höga investeringskostnader som blir allt mer betungande ju
mindre värmetätheten är inom försörjda områden. På den grunden går det att påstå
att fjärrvärme för småhus är dömd att bli en olönsam affär. Det finns
branschföreträdare som menar att fjärrvärmeverksamhet driven på affärsmässig
bas bör koncentrera sig till sitt ”naturliga” marknadssegment, de större
fastigheterna. Likväl har den svenska fjärrvärmebranschen tillsammans med
energimyndigheten under de senaste tre åren drivit ett målinriktat forskningsprogram, ”Värmegles fjärrvärme”, som syftat till att utveckla teknik och
marknadsföring som ska stärka fjärrvärmens konkurrenskraft inom villasegmentet.
Det går att hämta internationellt stöd för att fjärrvärme har svårt att uppnå
lönsamhet i småhusområden. Det enda landet i vilket fjärrvärme uppnått en hög
marknadsandel inom småhusområden är Danmark. Detta har i hög grad skett med
stöd av en monopolistisk lagstiftning som från 1970-talets mitt lämnat
befogenheter åt lokalpolitiker och ämbetsmän att i stor utsträckning dela in
stadsbebyggelse i områden för naturgas respektive ”kraftvärme”, dvs. fjärrvärme
som grund för kraftvärmeproduktion. Om fjärrvärme i dagens och framtidens
Sverige ska kunna expandera kraftigt inom småhussegmentet, får detta inte ske på
sådana gynnade villkor, utan i marknadsmässig konkurrens med alternativa
uppvärmningssätt.
Det finns åtminstone två goda politiska skäl till att satsa på fjärrvärme till småhus.
För det första har tillkomsten av ett stort antal villor med elvärme de senaste
decennierna lett till ett elberoende som inte är politiskt uppskattat, främst därför
att elberoendet försvårar för en avveckling av kärnkraften. För det andra utgör
1
fjärrvärme på många småorter grunden för en fortsatt expansion av biobränslen.
Dessa båda skäl kan tala för att svenska politiker sannolikt kommer att verka för
att randvillkoren i form av t.ex. differentierade skatter kommer att gynna
småhusfjärrvärme. Även om de inte aktivt kommer att verka för att skydda
fjärrvärmeexpansion från konkurrens. Således finns det, trots redovisade
affärsmässiga invändningar, politiska mål som talar för att det borde vara möjligt
för den svenska fjärrvärmebranschen att expandera i småhusområden.
Dessutom pekar allt på att marknadskrafter kommer att leda till en viss utjämning
av elpriser, så att elpriser i Sverige i framtiden kommer att höjas mot en
kontinentaleuropeisk nivå. Detta kommer i hög grad att gynna fjärrvärme inom
villasegmentet, då konvertering från eluppvärmning till fjärrvärme dels minskar
el-lasten, dels utökar grunden för lönsam kraftvärmeproduktion.
1.1 Problematisering och hypoteser
Denna rapport tar utgångspunkt i tre grundläggande hypoteser som preciserar
några av mig observerade tendenser, som utgör motiv för att lägga upp rapporten
på valt sätt, och som kommer att diskuteras inom ramen för rapporten.
Under många år drevs svensk fjärrvärme i kommunal regi och verksamheten
reglerades av kommunallagen som stipulerade att kommunal verksamhet inte fick
drivas med vinst. Sedan skedde ett paradigmskifte genom avregleringen av
elmarknaden. Idag är ett av villkoren för fjärrvärmeverksamhet att den skall vara
”affärsmässig”. Fjärrvärmebranschen tog tidigt detta till sig och ordnade t.ex.
kurser med titeln ”Kunden i fokus”.
Likväl formulerar vi följande första hypotes:
Hypotes 1: Stora delar av svensk fjärrvärmeverksamhet har inte dragit fulla
konsekvenser av att fjärrvärmen är konkurrensutsatt, särskilt inom villamarknaden.
En studie av Persson och Sernhed 1 ger till exempel stöd för denna hypotes. Här
redovisas att ett flertal svenska fjärrvärmeföretag visserligen har detaljerad
kunskap om potentiella kunders fastigheter, men förvånansvärt liten detaljkunskap
om kunderna som sociala och ekonomiska individer. Som en påbyggnad kommer
denna rapport att redovisa resultat från enkäter som ger stöd för ett påstående om
att fjärrvärmebolagen idag överlag dessutom har för liten kunskap om vad
kunderna egentligen önskar sig.
Den andra hypotesen utgör, om den är rätt, i sig ett stöd för den första hypotesen:
Hypotes 2: Fjärrvärmens starka position inom segmentet större fastigheter innebär
både styrkor och svårigheter när man ska konkurrera inom småhussegmentet.
1
Persson Tommy och Sernhed Kerstin, Svenska fjärrvärmebolags försäljningsstrategier i
småhusområden, Institutionen för Värme- och Kraftteknik, LTH, 2004.
2
Att fjärrvärme är en mogen teknik som finns etablerad i de flesta svenska städer
innebär många fördelar om fjärrvärmeföretag vill etablera sig på småhusmarknaden. Svårigheterna ligger i att den starka dominansen inom segmentet
större fastigheter riskerar att bidra till anklagelser för utnyttjade av dominerande
ställning om en allt för aggressiv marknadsföring eller prissättning tillämpas. Å
andra sidan gör den tuffa konkurrensen inom småhussegmentet att en offensiv
eller till och med aggressiv marknadsföring krävs för framgång. Det är inte
förvånande att det kan vara svårt att hantera dessa båda attityder inom samma
organisation.
Just under dessa år trängs fjärrvärmen inom småhussegmentet på defensiven av
värmepumparna som inom småhussegmentet säljs med större framgång än
fjärrvärmen. Detta sker trots att både (såsom enkäter inom detta arbete kommer att
visa) fjärrvärme och värmepumpar av majoriteten bland småhusägare uppfattas
som mycket attraktiva uppvärmningssystem.
En fortsatt kraftig expansion av värmepumpsförsäljningen kan inom ett fåtal år
komma att erodera grunden för fjärrvärmeexpansion. Inom värmeglesa områden
är det särskilt viktigt att uppnå en hög anslutningsgrad inom försörjda områden (se
exempelvis Persson 2 ). En hög anslutningsgrad är dock inte bara önskvärt, det är
också ett krav för att det över huvudtaget skall byggas fjärrvärme till småhus.
Erfarenhetsmässigt skall det finnas ett intresse på minst 50% bland småhusen i ett
presumtivt fjärrvärmeområde för att byggnation skall ske 3 . Ett mindre antal
utspridda villavärmepumpar kan effektivt ”punktera” en annars kanske
affärsmässigt attraktiv marknad för fjärrvärmen. Med andra ord är det inte säkert
att tiden arbetar för fjärrvärmen.
Den tredje grundläggande hypotesen kan ses som ett symptom på den första
hypotesen:
Hypotes 3: Den svenska fjärrvärmebranschen har inom småhussegmentet i stor
utsträckning försummat en av den klassiska marknadsföringens grundknep:
differentiering, där man överger föreställningen ”one size fit’s all” och istället
tillmötesgår olika kunders specifika krav på produkten/tjänsten.
Just småhuskunderna representerar ett mycket heterogent kundsegment. Även om
småhusägare i genomsnitt har en starkare ekonomi än lägenhetsinnehavare finns
det stora variationer mellan enskilda småhushålls ekonomier. Således innehåller
kundsegmentet ”småhusägare” både grupper med ansträngd och god likviditet.
Dessutom är småhusägare privatpersoner som har begränsade kunskaper om
uppvärmning men de kan som grupp vara duktiga på att framhäva individuella
intressen. Företrädare från fjärrvärmebranschen har ofta uppfattat småhusägares
agerande som besvärligt, åtminstone då man jämför med det mer tekniskt
professionella agerande som större fastighetsägare ofta uppvisar.
2
Persson Tommy, District heating for residential areas with single-family housing- With special
Emphasis on domestic hot water comfort, Institutionen för Energivetenskaper, LTH, 2005.
3
Larsson Lennart et al, Nuläge värmegles fjärrvärme, Fjärrvärmeföreningen rapport 2002:74.
2002.
3
Om fjärrvärmeföretag vill expandera inom småhussegmentet, måste man i stället
fokusera på de möjligheter som variansen innebär. Jag anser att det finns en
mängd sådana möjligheter som endast i ringa utsträckning eller inte alls utnyttjas.
På senare tid har branschens fokusering på småhusmarknaden glädjande nog lett
till en betydande kreativitet på olika håll. Avsikten med denna studie är att
förbättra grunden för sådana strävanden och att lämna konkreta, motiverade
förslag till kreativa sätt att hantera den potentiella småhusmarknaden.
1.2 Mål för denna studie
Det operationella/slutgiltiga målet för studien formuleras därför på följande sätt:
Målet för studien är att identifiera färska och helt nya åtgärder inom organisation,
marknadsföring och försäljning som kan främja expansionen av svensk småhusfjärrvärme. Åtgärderna skall vara förenliga med de miljö- och energipolitiska mål
om vilka det råder bred konsensus inom det svenska samhället. Åtgärderna skall
också vara förenliga med lagar, förordningar och god affärssed som gäller på
marknaden, men de kan eventuellt bryta mot etablerad branschpraxis. En del
åtgärder kan anses vara okonventionella och en del kan till och med anses
aggressiva.
1.3 Avgränsningar
Den bakomliggande, överordnade frågan är: Kan svensk fjärrvärme expandera
kraftigt inom småhussegmentet med god lönsamhet? Vi kommer att kunna lämna
delsvar på denna fråga men inte kunna besvara den i grunden. En av huvudanledningarna till detta är att vi inte kommer att genomföra några lönsamhetsstudier. Fokus ligger istället på att identifiera möjligheter att förbättra
marknadsföring och försäljning av småhusfjärrvärme, utan att i detalj gå in på
kostnadssidan. Sammanhängande med denna avgränsning kommer vi inte att ta
upp tekniska innovationer, varken inom fjärrvärmetekniken eller inom
konkurrerande tekniker. Inom programmet ”Värmegles Fjärrvärme” har det dock
framkommit några tekniska idéer som i sig kan inge optimism, men som vi inte
kommer att belysa i denna studie.
Fjärrvärmens lednings- och nätstruktur innebär att den som produkt liknar andra
energiprodukter såsom el och naturgas, jämte vattenförsörjning, spårbundna
transporter och ledningsbunden transmission av information. Av denna anledning
finns det troligen mycket kunskap från dessa områden som, även om den
sannolikt i många fall inte går att överföra direkt, skulle kunna vara till nytta. I ett
fortsatt arbete är detta definitivt en linje som är värd att följa upp konkret.
Fjärrvärmebolag har genom lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar 4 haft en
aldrig utnyttjad möjlighet att begränsa användningen av konkurrerande
uppvärmningssystem genom en allmän förklaring 5 . Vid arbetets början fanns
funderingar på att man, trots branschens kallsinniga inställning till denna lag,
4
5
Industridepartementet, Lag om allmänna fjärrvärmeanläggningar, SFS1976:838, 1976.
Personlig kontakt med Inger Olofsson, Energimyndigheten, 2006-05-09.
4
skulle analysera dess möjligheter på ett fördomsfritt sätt. Då det är föreslaget att
denna lag skall avskaffas 6 , och det kan förväntas att så blir fallet, har jag
emellertid valt att inte följa upp denna tankegång. Kommunerna har dock
möjlighet att vid markförsäljning skriva in i försäljningsavtalet att ett område skall
anslutas till fjärrvärme. Detta tillämpas i en del kommuner och kommer också att
behandlas i rapporten.
Rapporten är begränsad till svenska förhållanden med enstaka utblickar till andra
fjärrvärmeländer. Denna fokusering har varit naturlig med tanke på rapportens
tänkta läsarkrets, som primärt är företrädare för den svenska fjärrvärmebranschen.
En annan orsak till denna begränsning är att regelverken och historiken som
stipulerar villkoren för marknadsföring i betydande grad bestäms på den
nationella och lokalpolitiska nivån. Trots att EU-direktiv långsamt håller på att
homogenisera en fortfarande ganska heterogen europeisk energimarknad.
1.4 Metodik
Författaren till detta arbete har genom sin civilingenjörsutbildning förvärvat
teknisk och annat konkret kunnande om fjärrvärme. Parallellt med genomförandet
av detta arbete har jag studerat ekonomi. Detta har givit mig verktyg i formen av
ekonomisk teori, särskilt teorier för mikroekonomi och finansiering. Inom ramen
för arbetet söker jag kartlägga juridiska och andra regelsystem liksom deras
historik, som är av relevans för ämnet och arbetets mål.
I rapporten kommer jag att tillämpa det som kallas ”ett intressentorienterat
synsätt”. Detta är en metod som introducerades av Thörnqvist inom lokal
energiplanering 7 . Den innebär i korthet att man eftersträvar ett maximum av
realism i analysen genom att i görligaste mån identifiera alla inflytelserika
intressenter och deras ofta motstridande intressen. Det kommer att påvisas
konkreta exempel på att olika myndigheter agerat i olika riktning. Det kan till och
med vara så att en intressent uppträder med olika intressen i olika roller. Detta
gäller inte minst kunden, som kanske i sin egenskap av röstberättigad person
tillmäter miljöpolitiska argument stort värde men som i sitt privatekonomiska
handlande kan agera precis tvärtom vid val av uppvärmningssystem. Tillspetsat
kan man säga att det intressentorienterade synsättet ska motverka den naivitet som
erfarenheten visat att man lätt förfaller till. Det får understrykas att denna
ambition om realism i själva analysen inte behöver stå i något motsatsförhållande
till idealistiska motiv för att genomföra analysen, till exempel miljöpolitiska.
I rapporten används begreppet uppvärmningssystem frekvent och med detta
menas det husinterna system som primärt förser en byggnad (småhus) med värme,
tappvarmvatten och i vissa fall också med kyla. Detta knyts till det energislag som
används för att förse fastigheten med energi. Det innebär att ett oljeuppvärmnings
system och ett uppvärmningssystem med elpanna skiljs åt trots att det husinterna
distributionssystemet i småhuset kan vara detsamma. Även begreppet småhus
6
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2004:64, Allmänna vattentjänster, 2004.
Thörnqvist Lennart, Energihushållning i tätbygd: Planeringsmetodik, doktorsavhandling,
Institutionen för Värme- och Kraftteknik, LTH, 1975.
7
5
används frekvent. Med småhus menas en eller tvåfamiljshus avsedda för
permanent boende, i detta inkluderas radhus och kedjehus.
För att ge arbetet en konkret realism har det drivits i nära samverkan med fem
fjärrvärmebolag som finansierat studien. Visserligen medför detta en risk för att
man fastnar i traditionellt tänkande för vad som är rätt och fel för fjärrvärme i
småhusområden. Jag vill dock påstå att gruppens kompetens och stöd har varit till
större nytta än begränsning. Genom löpande diskussioner med företrädare från
bolagen har jag fått möjligheten att testa idéer mot erfaret branschfolk. I syfte att
försöka komma åt vad nuvarande och potentiella fjärrvärmekunder i
småhusområden egentligen anser i olika spörsmål som är relevanta för arbetets
uppsatta mål har det genomförts enkätundersökningar. I viss utsträckning har
resultaten av egna enkäter jämförts med resultaten i andra attitydundersökningar,
Lindén 9
och
Klintman 10 .
till
exempel
Fjärrvärmeföreningen 8 ,
Sammanfattningsvis vilar detta arbete på en ambition om att vara kreativ på en
solid grund, både teoretiskt och empiriskt.
1.5 Rapportens uppläggning
Rapporten tar utgångspunkt i en genomgång av svensk energipolitik sedan mitten
av 1970-talet. Detta görs dels för att skapa en bred referensram, dels för att på ett
systematiskt sätt kunna redovisa väsentliga delar av det regelverk som lett fram
till dagens marknadssituation för fjärrvärme och i synnerhet småhusfjärrvärme,
samt för att kunna peka ut en rad statistiska fakta om denna marknad.
En kärnpunkt i denna redovisning blir det besynnerliga faktum att trots att svensk
energipolitik officiellt strävat efter kärnkraftens avveckling sedan folkomröstningen 1981 har småhusmarknaden bidragit till en kraftig ökning av
Sveriges elberoende.
Nästa del av rapporten är en redovisning av utfallet av några enkätundersökningar
riktade till grupper av befintliga och potentiella fjärrvärmekunder. Bakom de
empiriska studierna ligger en ambition att komma åt vad småhusägare egentligen
tycker om fjärrvärme. Som det kommer att framgå av rapporten kan man, trots
medvetenheten om att varje undersökning har en begränsad geografisk bas, peka
ut några ganska klara tendenser.
Redan vid presentationen av de empiriska resultaten kommer några ledtrådar att
ges för uppläggning av framgångsrik marknadsföring. Kapitel fem, Förslag till
hur småhusfjärrvärme kan differentieras, utgör ett försök till att konkretisera detta
på ett sammanhängande sätt. Med detta avsnitt kommer jag att kunna demonstrera
att den under avsnitt 1.1 formulerade hypotes 2 är bekräftad.
8
Fjärrvärmeföreningen, Fjärrvärme som uppvärmningssystem; -vad tycker kunden?, FVF-rapport
1998:3, 1998.
9
Lindén Anna- Lisa et al, Hushållskunder på energimarknaden, värderingar och beteenden, FMSreport 181, 2003.
10
Klintman Mikael et al, Bioenergi för uppvärmning –hushållens perspektiv, Sociologiska
institutionen Lund, 2003.
6
2 Fjärrvärme och energipolitisk styrning
I detta avsnitt redogörs för några av huvudspåren inom utvecklingen av den
svenska energipolitiken. Här klargörs också vilka metoder politiker använder sig
av för att påverka energisystemet, med fokus riktat mot fjärrvärme till småhus.
Det kan framstå som underligt att kapitlet till stor del tar upp frågor som berör
kraftproduktion. Det beror på att dagens energisystem har utvecklats i elens och
därmed kärnkraftsfrågans kölvatten. Kärnkraftsdebatten har bidragit och bidrar
alltjämt starkt till att energifrågor är föremål för ett stort allmänpolitiskt intresse.
Ganska tidigt blev också oljeberoendet en nyckelfråga och på senare år har den så
kallade växthuseffekten fått allt större betydelse för den svenska energipolitiken.
Nuclear power, not oil, is the hub around which energy policy conflicts move.
Swedish energy politics and policies from 1973 onwards cannot be understood
without reference to the role played by nuclear power.
Professor Evert Vedung 11
Energifrågor är politiska. Det går ofta att ha olika uppfattningar om huruvida
detta är bra eller dåligt, men faktum kvarstår, energi är politik.
Markus Fellesson 12
Det politiska livet i Sverige har under fem år varit lamslaget, nästan, och
mycket av samhällshällsutvecklingen, till oerhörda förluster, har varit lamslagen av denna eviga kärnkraftsdebatt.
Socialdemokratiska partiledaren Olof Palme 13
2.1 Energihistorik från 1973
Före 1973 var energifrågor något som till största delen sköttes av experter. De
ansågs inte vara av politisk dignitet, men allt detta kom att ändras. På våren 1973
uppstod delade meningar i riksdagen om huruvida alla de 24 planerade
kärnkraftsreaktorerna skulle byggas eller inte. Beslutet i frågan fick skjutas på
framtiden 14 . På hösten samma år inträffade den första oljekrisen vilket ledde till
en 450 procentig ökning av råoljepriset. Oljekrisen exponerade och gjorde det
svenska samhället medvetet om att hela 77% av Sveriges energibehov
11
Vedung Evert, The politics of Swedish Energy Policies, 2001 Sid. 96.
Fellesson Markus, Strategier för framtidens fjärrvärme, Karlstads Universitet, Svensk
Fjärrvärme FOU:100, 2003, Sid. 37.
13
SVT:s öppna arkiv, hemsida, www.svt.se, besökt 2005-06-01, hittas i arkivet under rubriken
kärnkraftsmotståndarna tänker fortsätta, intervjun spelades in 19800324.
14
Kaiser Arne From Tile Stoves to nuclear plants – the history of Swedish Energy Systems, 2001.
12
7
tillgodosågs av oljeprodukter i början av 1970-talet 15 . Oljekrisen och kärnkraftsdebatten initierade en livlig energidebatt som kom att nå sin kulmen i samband
med folkomröstningen om kärnkraften 23 mars 1980 16 . Fram till dess hade
energipolitiska frågor visat sig vara tillräckligt betydelsefulla för att avsätta den
Socialdemokratiska regeringen som förlorade valet 1976. Valet vanns av en
trepartiregering bestående av Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Denna
regering splittrades dock ganska snart, kärnkraftsfrågan framstår som den största
anledningen till detta 17 . Energihushållning och alternativa energikällor (främst sol
och vind) kom allt oftare på tal under sjuttiotalet. Fjärrvärmens förväntade roll i
omställningen av energisystemet uppmärksammas i 1979 års energiproposition.
Fjärrvärmen uppges vara ett av framtidens energisystem och propositionen är den
första som utförligt beskriver en förhoppning om att fjärrvärmeanvändningen
skulle öka de nästkommande åren. Enligt den utvecklingstakt som förespås skall
leveranserna av fjärrvärmen öka från 25,9 TWh år 1978 (vilket är en något lägre
fjärrvärmeanvändning än Energimyndighetens offentliga statistik för år 1978) till
hela 46 TWh år 1990 18 . Moberg skriver om detta:
Bakom detta förslag till en mycket kraftig utbyggnad [avser fjärrvärme] låg en positiv syn på
fjärrvärmen. Det betonades att den var energisnålare än andra uppvärmningsformer och framför
allt att den var flexibel genom att flera olika värmekällor kunde användas. Man pekade på
inhemska bränslen, solvärme, värme från kraftvärmeverk och spillvärme ifrån t ex
industripannor. 19
Betydelsen av kraftvärme i detta citat inkluderar utnyttjande av värmen ifrån
Barsebäck till Malmö och från Ringhals till Göteborg. Totalt skulle
6 TWh värme/år kunna levereras från kärnkraftverken 20 . Idag vet vi att den
utbyggnaden aldrig kom till stånd. Istället kyls värmen bort med havsvatten för att
maximera elproduktionen. Det är dock tekniskt fullt möjligt att använda
kärnkraftverken till kraftvärme och på så sätt få en hög utnyttjandegrad av
kärnbränslet, men detta skulle ske på elproduktionens bekostnad.
En bidragande orsak till fjärrvärmens popularitet var insikten om att fjärrvärmens
bränsleflexibilitet kunde minska det svenska oljeberoendet. Det är egentligen lite
paradoxalt eftersom fjärrvärmen i sina tidigare år nästan enbart nyttjade tjockolja.
Faktum är att i början av fjärrvärmens utveckling var det framför allt skillnaden
mellan priset på tjockolja och lättolja som möjliggjorde fjärrvärmeutvecklingen 21 .
De kraftiga prischockerna på olja under 1970-talet och en politisk vilja att minska
oljeanvändningen fick dock till följd att en viss bränslesubstitution initierades.
15
Vedung Evert, 2001.
SVT:s öppna arkiv, hemsida, www.svt.se, besökt 2005-06-01.
17
Vedung Evert, 2001.
18
Moberg Erik, nätversionen av Svensk energipolitik - en studie i offentligt beslutsfattande 2001,
kap 5, boken är publicerad på hemsida http://www.mobergpublications.se/, besökt 2005-05-10
19
Ibid.
20
Ibid.
21
Malmström Li, Differentierade fjärrvärmetaxor motiv - utformning – effekter,
Fastighetsgruppen företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, 1988.
16
8
Denna bränslesubstitution (se figur 1) fortsatte och förstärktes allt mer under
åttio– och nittiotalen. Ofta framhålls ett stigande oljepris och subventionering av
biobränslen 22 som förklaring till den minskade oljeanvändningen och den ökande
användningen av biobränslen. 1981 års energiproposition är också en stor
bidragande orsak till att det år 2003 producerads mer fjärrvärme med enbart
biobränslen än det någonsin har gjorts med oljeprodukter. Den kraftiga ökningen
av biobränslen för fjärrvärme produktion har också initierat en betydande import
av biobränslen. Enligt uppskattningar skall denna import år 2000 ha motsvarat ca
7,5 TWh eller ca 31% av den totala energin från trädbränslen som tillförs
fjärrvärmesystemet 23 .
Figur 1. Energi som är tillförd fjärrvärmenät 1970-2003. Källa: Energimyndigheten 24 .
1981 års energiproposition som lades fram av trepartisregeringen (Centerpartiet,
Moderaterna och Folkpartiet) efter folkomröstningen om kärnkraften indikerar
genom sin omfattning hur viktig energipolitiken blivit. Propositionen är hela 1400
sidor lång och den kom att få stor betydelse för utformningen av energipolitiken.
Intressant är att kärnkraften får mycket lite utrymme i denna proposition. Endast
fyra sidor ägnas åt detta ämne. Vedung menar att anledningen till detta var att
propositionen egentligen innebar en utbyggnad av kärnkraftskapaciteten med
170% och detta trots att statsministern ( Thorbjörn Fälldin ) var kärnkraftsmotståndare. Vedung skriver om detta:
”Nobody wanted to brag about nuclear expansion. Action was decoupled from rhetoric.
Everyone talked very loudly instead about the importance of oil substitution. 25 ”
Energipolitiken byter alltså riktning i samband med 1981 års energiproposition
och oljesubstitution blev ett av de mest prioriterade ämnena. Politikerna
förespråkade byte från olja till alternativa bränslen. Det var från början inte
miljöaspekter som drev omställningen. Det var snarare en försörjningsfråga och
en politisk övertygelse om att Sverige som land inte kunde lita på en kontinuerlig
22
Ericsson Karin et al, Bioenergy policy and market development in Finland and Sweden, Energy
policy 32, 2004.
23
Ericsson Karin och Nilsson Lars, International bioful trade – A study of Swedish import,
Biomass & Bioenergy 26, 2004, sid. 205-220.
24
Energimyndigheten, Energiläget 2004, 2004.
25
Vedung Evert, 2001, Sid. 117.
9
oljeförsörjning, vilket tog sig uttryck i att oljeeldade fjärrvärmeverk bland annat
bytte bränsle från olja till kol och kommuner konstruerade oljereduktionsplaner
26
. Detta låg i linje med lagen om kommunal energiplanering från 1977. Efter
1981 års energiproposition gjordes vissa tillägg i lagen där bland annat lagens
tredje paragraf kom att ändras. Den nya lydelsen gjorde gällande att varje
kommun skulle ha en aktuell plan för att minska oljeanvändningen. Lagen kom att
träda i kraft första juli 1982 27 . Som framgår av figur 1 sker det också en kraftig
reduktion av oljeanvändningen i fjärrvärmeanläggningarna, vilket till stor del
möjliggjordes av att all fjärrvärmeverksamhet på denna tid var under
kommunernas kontroll. Mellan 1981 och 1984 investerades ungefär 8 miljarder
kronor i nya produktionsanläggningar, främst fastbränslepannor och stora
värmepumpar 28 . Av betydelse för denna utveckling var också fastbränslelagen
som utfärdades 1981. Lagen gör gällande att eldningsanläggningar som inte är
tillfälliga skulle uppföras eller utföras så att de kunde eldas med fasta bränslen.
Lagen gjorde också gällande att ombyggnaderna skulle ske på ett sådant sätt att
det utan några större ändringar skulle gå att använda lokala bränslen, dessutom
fastslås att det krävs speciella tillstånd för att få elda med kol. I lagen står det att
läsa följande för anläggningar större än 500 kilowatt ”Tillstånd ges endast om
användning av kol i anläggningen är förenligt med av riksdagen antagna politiska
mål” 29 . Detta är tillsammans med bidrag och subventioneringar för investeringar
i biobränsleanläggningar är bidragande orsaker till att eldandet av biobränslen tar
fart under åttiotalet 30 . Marknaden för biobränslen förblev dock reglerad genom
lag (1987:588) om trädfiberråvara till 1993 som hade för avsikt att motverka
briser inom träindustrins användning av spån 31 . Efter avregleringen sker det en
snabb expansion av biobränsleanvändningen för produktion av fjärrvärme. Det
faktum att realpriserna för biobränslen idag är lägre än för 25 år sedan är
förmodligen också en bidragande orsak till den snabba utvecklingen 32 .
Även om fjärrvärmeverksamheten uppvisar en lyckad bränslesubstitution var det i
realiteten el från kärnkraften som till största del kom att ersätta den svenska
oljeanvändningen genom införandet av elvärme i småhussektorn. Elberoendet i
samhället ökade till följd av detta och eftersom effektiviteten i elproducerande
kärnkraftverk är låg minskade också bränsleeffektiviteten i det Svenska
energisystemet.
Under åttiotalet skedde fjärrvärmeexpansion med stöd av politiska beslut och
finansierades till stor del med skattemedel. Konkurrerande uppvärmningssystem,
främst värmepumpar, kom därför att bli kraftigt motarbetade. I vissa kommuner
vägrade det kommunala energibolaget helt enkelt att leverera ström till
värmepumpar som befann sig inom fjärrvärmeområdet (ett område som definieras
i en värmeplan, vilket utgör en del av en kommuns energiplan). Detta för att
26
Palm Jenny, Makten över energin – policyprocesser i två kommuner 1977-2001, Tema teknik
och social förändring, Linköpings Universitet, 2004.
27
Vedung Evert, Lagen om kommunal energiplanering– Tillkomst och politisk behandling,
Rapport R11:1983, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm, 1983.
28
Statens energiverk, Fjärrvärmens ekonomiska situation. Rapport 1989:2, 1989.
29
Näringsdepartementet, Fastbränslelag (1981:599), 1981.
30
Björnheden Rolf, Drivers behind the development of forest energy in sweden, Biomass &
Bioenergy 30, sid 289-295, 2006.
31
Industridepartementet, Lag (1987:588) om träfiberråvara, 1987.
32
Björnheden Rolf, 2006.
10
tvinga fastighetsägarna till att införskaffa fjärrvärme 33 . En anledning till att
värmepumparna kommit att blir en så pass stark konkurrent var de fördelaktiga
bidrag och lån som gavs till investeringar i dessa uppvärmningssystem. 1985
avskaffades de fördelaktiga lånen för värmepumpar 34 . Resultatet av detta blev en
minskning av värmepumpsförsäljning med 60-70% jämfört med året innan.
Konkurrenterna på marknaden för uppvärmning av flerbostadshus var nu
överspelade för en tid framöver.
Kommunala energibolag hade förutom möjligheten att neka elleveranser till
värmepumpar (eller el för annan uppvärmning inom ett område som det fanns
eller avsågs byggas fjärrvärme eller naturgas) 35 också möjligheten att av Statens
industriverk begära en allmänförklarning av fjärrvärmen 36 . En allmänförklaring
innebär att fastighetsägare kan åläggas skyldighet att ansluta sig till fjärrvärme
inom aktuellt fjärrvärmeområde. Det ger också leverantören leveransplikt mot
dem som befinner sig inom fjärrvärmeområdet 37 . Allmänförklaringar kom
emellertid inte till i något fall över huvudtaget och fick således långt mindre
betydelse för fjärrvärmens konkurrenskraft än beslutet att slopa de fördelaktiga
lånen för värmepumpar.
Energihushållning var ett annat av huvudspåren i 1981 års energiproposition. Det
fastslogs att den totala energikonsumtionen skulle ligga fast på samma nivå som
tidigare år. Detta skulle uppnås genom insatser för att öka energihushållningen,
främst i bostadssektorn. Det beslutades också, med stöd från folkomröstningen om
kärnkraft, att kärnkraften på sikt skulle avskaffas. Avvecklingen av kärnkraft har
en koppling till fjärrvärme/kraftvärme eftersom ett beslut om avveckling inte kan
tas om det saknas substitut och kraftvärme är ett tänkbart sådant.
Under åttiotalets senare hälft blossade kärnkraftsfrågan upp igen. Det hela började
i april 1986 och anledningen var att radioaktiva partiklar från tjernobylkatastrofen
regnade ned över Sverige. I den fortsatta debatten infördes det (1988) återigen
bestämda årtal för vissa reaktorers avveckling. Senare (juni 1991) ändrade
regeringen åter uppfattning och återgick till sin tidigare inställning om att
kärnkraften skall avvecklas när det finns miljövänligt acceptabla alternativ som
inte höjer elpriserna i allt för hög grad38 . Detta var ett led i en parlamentarisk
uppgörelse mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Folkpartiet 39 .
Resonemanget om att trygga elförsörjningen till konkurrenskraftiga priser återkommer efter 1991 i samtliga energipropositioner. I början av 1990-talet tas också
de första stegen mot en avreglering av energimarknaden.
33
Summerton Jane, District heating comes to town, the social shaping of an energy system, 1992.
Ibid.
35
Kaijser Arne, Kan vi lära av historien? Kommunal energiförsörjning under 150 år, Artikel i
Perspektiv på kommunal energiplanering, en antologi, Byggforskningsrådet, Allmänna förlaget,
1988.
36
Summerton Jane, 1992.
37
Statens industriverk, Allmänförklaring av fjärrvärme anläggningar, 1979.
38
Vedung Evert, 2001.
39
Anshelm Jonas, Mellan frälsning och domedag, om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige
1945-1999, Brutus Östlings bokförlag symposion, Stockholm/stehag, 2000.
34
11
I proposition (1990/91:87) föreslås att Vattenfall skall delas upp i två delar 40 . Det
resulterar i att Vattenfall AB och Svenska Kraftnät bildas 1992. Grundtanken var
att detta skulle öka effektiviteten på elmarknaden. Under tiden som bolagiseringen
av Vattenfall skedde utarbetades det som kom att bli den nya Ellagen. Det är
Ellagen som slår fast att även kommunala verksamheter på energimarknaden (el
och fjärrvärme) skall bedrivas på affärsmässiga grunder och att detta skall
redovisas särskilt från övrig verksamhet 41 .
Den 1 januari 1996 avreglerades slutligen elmarknaden och en av de största
ekonomiska skillnaderna jämfört med tidigare är att självkostnadsprincipen för
elhandel och fjärrvärme avskaffades och istället infördes begreppet
affärsmässighet för elhandel och fjärrvärme 42 . Kommunalt förvaltade energibolag
förblir dock reglerade enligt självkostnadsprincipen. För kraftnätsverksamhet som
är fortsatt reglerad infördes istället begreppet skälighet för bestämning av taxor 43 .
Konsumenterna på elmarknaden gavs nu möjligheten att själva välja leverantör,
även om det 1996 var ganska kostsamt och krångligt att byta elleverantör, vilket
berodde på de speciella krav som ställdes på konsumenters mätutrusning.
Målet med avregleringen var alltså att öppna för priskonkurrens på elmarknaden.
Ett steg i detta var att skapa Nordpool som har blivit en gemensam handelsplats
för el. Det finns således numera ett tydligt marknadspris för el, men i samband
med avregleringen avregleras också fjärrvärmeverksamheter och för fjärrvärme
finns det ingen gemensam marknadsplats och således finns det inget gemensamt
marknadspris. Samtidigt finns det inga fjärrvärmebolag som konkurrerar med
varandra. Att avreglera fjärrvärmemarknaden ökar alltså inte priskonkurrensen
mellan fjärrvärmebolag.
Före 1996 var fjärrvärmen prisreglerad av kommunallagen. Kommunallagen
fastslog att kommuner får bedriva affärsverksamhet om denna verksamhet är av
allmänt intresse för kommunens innevånare. Produktion och distribution av energi
ansågs vara av sådant intresse. Det var främst tre paragrafer i kommunallagen som
reglerade hur kommunalägda bolag fick agera på energimarknaden, de tre
paragraferna kallas allmänt för lokaliseringsprincipen 44 , likställighetsprincipen 45
och självkostnadsprincipen 46 .
Lokaliseringsprincipen innebär i korthet att ett kommunalt bolag bara får bedriva
verksamheter inom kommunens eget område. Likställighetsprincipen fastslår att
alla invånare i kommunen skall behandlas lika och självkostnadsprincipen handlar
om att en kommun som bedriver affärsverksamhet inte skall göra det i vinstsyfte.
Efter avregleringen sätts dessa tre regler ur spel och därmed finns det inget som
hindrar ett kommunalt energibolag från att gå med vinst. Tvärtom fastslår ellagen
att bolagen skall bedrivas på affärsmässiga grunder, dvs. verksamheten skall gå
40
Svahn Peter, Beslutsunderlag i Sveriges energibolag – Vad kostar energin och vem betala för
den? Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2004.
41
Närings- och handelsdepartementet, Lag (1994:618) om handel med el m.m, 1994.
42
Ibid.
43
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Ellag (1997:857), 4 kap. 1 § och 4 §, 1997.
44
Finansdepartementet, Kommunallag (1991:900) 2. kap. 1§, 1991.
45
Finansdepartementet, Kommunallag (1991:900) 2. kap. 2§, 1991.
46
Finansdepartementet, Kommunallag (1991:900) 2. kap. 7§, 1991.
12
med någon form av vinst! För fjärrvärmeverksamhet
lokaliseringsprincipen, undantaget gäller bara för elverksamhet.
avskaffas
inte
På våren 1997, ett år efter avregleringen, kom den energiproposition som till stor
del ligger till grund för den energipolitik som förts de senaste 8 åren. Som det
framgår av namnet på propositionen, ”En uthållig energiförsörjning”, stod
uthållighet i centrum för energipolitiken 47 . Detta är en inriktning på energipolitiken som har för avsikt att det ekologiska och ekonomisk uthålliga samhället
skall uppnås genom ett ökat användande av förnyelsebara energikällor för
elproduktion 48 . Denna proposition återupptog processen med att stänga
Barsebäcks reaktor nummer ett på nytt och denna gång resulterade det i att
reaktorn verkligen stängdes den 1 november 1999.
I 1997 års energiproposition utlovades det också bidrag till dem som konverterar
sina villors uppvärmningssystem från direktverkande el till något annat
energislag. Staten menade att bidragen först och främst skulle tillfalla dem som
konverterar till fjärrvärme 49 . Investeringsbidrag till dem som satsar på
elproduktion från förnyelsebara källor, teknikupphandlingar och forskning
utlovades. Här sker ett måttligt trendbrott i den svenska energipolitiken. Tidigare
års energipolitik om energiomställning (från olja till vad som helst) och
energisparande som länge förhärskade bytes nu ut till att istället fokusera på att
använda mer energi från hållbara energikällor. För att uppnå målet inrättades
omfattande investeringsprogram. Delvis övergavs alltså tidigare resonemang om
att energihushållning är den rätta lösningen för energiproblemen och istället
valdes en metod som gick ut på att till en högre grad investera, subventionera och
beskatta för att styra marknaden i önskad riktning.
Konverteringsbidrag till dem som byter uppvärmningssystem från olja eller el har
under perioder funnits och försvunnit beroende på den politiska viljan. Efter 1996
års energiproposition gavs det bidrag till villaägare som konverterade sina
uppvärmningssystem. Några år senare hade bidragstiden löpt ut och
konverteringsbidragen försvann för att senare återkomma i budgeten år 2005 där
det åter utlovas bidrag för konvertering av uppvärmningssystem. Förutsättningen
är att man byter till fjärrvärme, värmepump, solvärme eller till uppvärmning med
biobränsle. Om detta görs var man efter nyår 2005 återigen berättigad till bidrag
om man byter från direktverkande el eller olja50 . Bidragssystemet för konvertering
av direktelvärme är föreslaget att löpa under fem år och totalt är 1,5 miljarder
undsatta som konverteringsstöd med ett årligt tak på 300 miljoner kronor 51 . För
konvertering från olja (som löper under samma tid) är det avsatt 450 miljoner
kronor men maximalt 90 miljoner per år 52 .
47
Närings- och handelsdepartementet, prop. 1996/97:84, En uthållig energiförsörjning, 1997.
Vedung Evert, 2001.
49
Närings- och handelsdepartementet, 1997.
50
Regeringens hemsida, http://www.regeringen.se/sb/d/6000#50977, besökt 2005-12-06.
51
Svensk författning (SFS 2005:1255), Författning om stöd för konvertering från direktverkande
elvärme i bostadshus, 2006.
52
Svensk författning (SFS 2005:1256), Författning om stöd för konvertering från
oljeuppvärmningssystem i bostadshus, 2006.
48
13
2.2 Fler och högre energiskatter, gynnas fjärrvärmen?
Våren år 2000 beslutade riksdagen att totalt 30 miljarder kronor skulle
skatteväxlas under en tioårsperiod. Skatteväxlingen kom att kallas för den Gröna
Skatteväxlingen och den går ut på att energiskatterna skall höjs i samma
utsträckning som skatten på arbete skall minskas. Det är ett bra exempel på att
energiskatterna till en allt högre grad används för att styra energianvändningen
mot det som politiskt anses önskvärt istället för att finansiera den offentliga
verksamheten. Tanken är alltså att det skall bli ett nollsummespel för staten.
Energimyndigheten skriver om detta:
Inledningsvis var energiskatternas primära syfte att bidra till finansieringen av offentlig
verksamhet. Senare har motiven i allt högre grad blivit att styra användningen och produktionen
av energi mot olika energi– och miljöpolitiska mål. Den rådande energibeskattningen syftar till
att bidra till en effektivare energianvändning, gynna användningen av biobränslen, skapa
incitament för att minska företagens energibelastning och skapa förutsättning för inhemsk
elproduktion 53 .
Även avgiften på kväveoxid (NOx) som infördes 1992 är ett bra exempel på hur
staten försöker styra energianvändningen istället för att öka sina skatteintäkter.
Principen för avgiften är att de som släpper ut mycket NOx får betala till dem som
släpper ut mindre. Men det finns en stor mängd andra skatter som berör
energimarknaden och dessa ger staten stora intäkter. Intäkterna från koldioxidskatt
(som infördes 1991), energiskatt (vilken är beroende av använt bränsle) och
svavelskatt (som infördes 1991) står för hela 10,2% av statens totala intäkter
2003 54 . Utöver nyss nämnda styrmedel har ett antal nya introducerats på
energimarknaden de senaste fem åren.
I energipropositionen 2002, ”Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig
energiförsörjning”, ligger riktlinjerna från 1997 års energiproposition fast. Det
som är nytt är införandet av ett kvotbaserat el-certifikatsystem, vilket innebär en
kvotplikt för förbrukare och leverantörer av el. Målet med detta är att ytterligare
öka användningen av förnyelsebar elenergi eftersom endast elproduktion med
förnyelsebara energikällor skall berättiga anläggningsinnehavaren till
elcertifikat 55 . Som förnyelsebara energikällor räknas vindkraft, solenergi, värme
från geotermi, vattenkraft (dock inte all vattenkraft), vågenergi och biobränslen 56 .
Torv räknas inte som ett förnyelsebart bränsle enligt denna proposition. Att torv
inte skulle vara ett förnyelsebart bränsle ändrades dock snabbt. Bara ett år senare,
i propositionen ”Torv och elcertifikat”, föreslogs och antogs en ändring av
lagen 57 , vilket leder fram till att även elproduktion med torv numera berättigar
anläggningsägaren till elcertifikat 58 . Huruvida torv är biobränsle eller inte är ett
ganska kontroversiellt ämne och säkerligen kan läget ändras igen. Ett tecken på
detta är att torv i nuläget inkluderas i systemet för handel med utsläppsrätter
eftersom torv i det regelverket (EU:s regelverk) inte anses vara förnyelsebart. All
53
Energimyndigheten, Energiläget 2004, Sid. 10, 2004.
Ibid.
55
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, prop. 2001/02:143, Samverkan för trygg, effektiv
och miljövänlig energiförbrukning, 2002.
56
Ibid.
57
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, prop. 2003/04:42, Torv och elcertifikat, 2003.
58
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, lag (2003:113) om elcertifikat, 2003.
54
14
vattenkraft inkluderas inte heller i regelverket för elcertifikat, för då hade Sverige
så att säga ”drunknat” i dessa. Således ställs specifika krav på vattenkraftanläggningarna för att de skall vara berättigade till elcertifikat. Ett av dessa krav
är att produktionen skall vara småskalig (max 1500 kW).
Ett annat kontroversiellt ämne som också handlar om berättigande till elcertifikat
är sorterade sopor (omnämnt som kommunalt avfall i lagtexten nedan), eftersom
de enligt lagtexten är biobränsle.
Med biobränslen avses bränslen framställda ur biomassa samt deponigas, gas från
avloppsreningsanläggningar och biogas. Med biomassa avses den biologiskt nedbrytbara
fraktionen av produkter, avfall och rester av både vegetabiliska och animaliska ämnen från
jordbruk, skogsbruk och närstående industrier samt den biologiskt nedbrytbara fraktionen av
industriavfall och kommunalt avfall 59
Att sorterade sopor får status som biomassa har potentiellt stor betydelse eftersom
det berättigar ägaren av sopförbränningsanläggningar till elcertifikat. Den faktiska
och framtida betydelsen är beroende av faktorer som sopornas sammansättning
(vilket påverkar beskattningen) och tillgänglighet samt teknologi som i slutändan
ligger till grund för elverkningsgraden. Effekten av klassificeringen förstärktes
under 2005 då handeln med utsläppsrätter för koldioxid infördes 60 . Anläggningar
som eldas med biobränslen anses nämligen inte släppa ut någon koldioxid ur
skattemässig synpunkt. Det beror i sin tur på att myndigheterna inte anser att
förbränning av biobränslen bidrar med ett nettotillskott till koldioxidutsläppen.
Även animaliska ämnen anses enligt lagtexten vara koldioxidneutrala. Således
behöver ägare till produktionsanläggningar som använder dessa bränslen inte
införskaffa handelsrätter för koldioxidutsläpp som härstammar från förbränning
av biobränslen. Detta är en konkurrensfördel för de energisystem som utnyttjar
biobränslen.
Motiven till införandet av handel med utsläppsrätter och elcertifikat har en nära
anknytning till den stigande världstemperaturen som på svenska lite olyckligt
benämns växthuseffekten. En mer korrekt benämning på fenomenet är ”global
uppvärmning”, direkt översatt från det engelska uttrycket ”global warming”. Den
förmodade globala uppvärmningen har kommit att bli en allt mer politiskt
etablerad och debatterad miljöfråga. Även bland hushållskonsumenter tas frågan
på stort allvar. I en enkätundersökning av Carlsson-Kanyama et al ställdes frågan
om hur allvarlig växthuseffekten ansågs vara till hushållskunder i Göteborg.
Resultatet av undersökningen gav ett medelbetyg på 4,12 för frågan på en skala
från ett till fem 61 .
Visserligen råder det inte full enighet inom vetenskapskollektivet om att det
faktiskt sker en antropogen (dvs. av människan) förorsakad uppvärmning. En del
anser att man endast kan säga att det föreligger en risk, inte att samband har
påvisats med den grad av säkerhet som man normalt förordar inom
naturvetenskap. Under alla förhållanden är allmänhetens övertygelse om att det
finns ett samband ett realpolitiskt faktum som är bestämmande för spelreglerna
för marknadens aktörer.
59
Näringsdepartementet, prop. 2002/03:85, Vissa elmarknadsfrågor, 2003, Sid. 7.
Finansdepartementet, prop. 2004/05:33, Skatteregler för el-certifikat och utsläppsrätter, 2004.
61
Lindén Anna-Lisa et al, 2003.
60
15
Kyotoprotokollet tillkom 11 december 1997 62 och då Ryssland ratificerade protokollet den 22 oktober 2004 63 var kraven för att protokollet skulle uppnå laga kraft
uppfyllda, vilket också skedde 16 februari 200564 . Ett av målen med protokollet är
att de ratificerade ländernas totala antropogena koldioxidekvivalenter för perioden
2008-2012 skall minskas med minst 5% jämfört med 1990 års utsläppsnivå 65 .
Likheterna mellan Kyotoprotokollet och den Svenska klimatstrategin är stora även
om Sverige, enligt EU:s interna bördefördelning, tillåts öka sina utsläpp av
koldioxidekvivalenter för perioden 2008-2012 med 4% 66 . Sveriges klimatstrategi
stipulerar istället i direkt parallellitet med protokollet ett mål om att minska
utsläppen av växthusgaser med minst 4% sett som ett medelvärde för utsläppen
under 2008-2012 jämfört med 1990 års utsläppsmängd. Svenska statens mål om
att koldioxidutsläppen skall minskas samtidigt som kärnkraften skall avvecklas
måste anses vara ambitiöst eftersom de tillgängliga alternativen idag innebär
någon form av förbränning med koldioxidutsläpp. Visserligen fastslår gällande
lagstiftning att koldioxidutsläpp från biobränslen inte skall räknas, men att all
kärnkraft skulle ersättas med biobränslen inom en överskådlig tid verkar inte
troligt. Istället har regeringen satt som mål att det år 2010 skall produceras
ytterligare 10 TWh el per år med förnyelsebara energikällor 67 . Skyddet för
nationalälvarna och övriga skyddade älvsträckor står dock fast 68 . Samtidigt har
trafiken fortsatt att bidra till en ökning av koldioxidutsläppen vilket kan komma
att skjuta kärnkraftsavvecklingen på framtiden om de svenska klimatmålen skall
uppnås.
Sammantaget har fjärrvärmen gynnats av de senaste årens energipolitik.
Visserligen har liberaliseringen av elmarknaden medfört att särskilt småhusfjärrvärme blivit mer konkurrensutsatt än tidigare. I grunden tycks en politisk
majoritet verkat för att skapa gynnsamma villkor för fjärrvärmen, i den mån det
inte kolliderat med andra politiska mål. Upprepade gånger framhålls fjärrvärmens
nyckelroll i omställningen av energisystemet 69 . Speciellt den fjärrvärme som
producerats i kraftvärmeverk med biobränslen har kommit att gynnats av
energipolitiken. Beskattningen för kraftvärme har dessutom ändrats 1 januari 2004
så att den beskattas i likhet med industrins kraftvärmeproduktion, vilket betyder
slopad energiskatt för bränslen och bara 21% av koldioxidskatten. Samtliga
bränslen som inkluderas i produktionen skall fördelas proportionellt på andelen
producerad värme och el. Denna skatteändring har delvis minskat den
konkurrensfördel som biobränsleeldade kraftvärmeverk och stärkt konkurrenskraften för kraftvärmeverk som använder fossila bränslen 70 . Sammantaget har
62
United Nations Framework Convention on Climate Change, hemsida http://unfccc.int/, besökt
2005-06-02.
63
Greenpeace, hemsida
http://www.greenpeace.se/np/s/NP_onepr.asp?g=cli&number=3504&lang=S, besökt 2005-06-02.
64
United Nations Framework Convention on Climate Change, hemsida http://unfccc.int/, besökt
2005-06-02.
65
Kyotoprotokollet artikel nr. 3. publiceringsdatum saknas.
66
Miljö och samhällsbyggnadsdepartementet, Prop. 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi, 2001.
67
Energimyndigheten, 2004.
68
Miljö och samhällsbyggnadsdepartementet, Regeringens skrivelse En svensk strategi för hållbar
utveckling – Ekonomisk, social och miljömässig, 2003/04:129, 2004.
69
Energimyndigheten, Energiläget 2002, ET18:2002 Multitryck i Eskilstuna AB, 2002.
70
Energimyndigheten, Utvecklingen på kraftvärmeområdet, De samlade effekterna på bränsleval
och produktionsvolymer av dagens styrmedel samt särskilt om koldioxidskattens bidrag. ER
2005:21, 2005.
16
detta medfört betydande skattesänkning för kraftvärmeproducerande bolag,
speciellt de bolag som använder sig av fossila bränslen 71 . Dessutom har
deponiförbudet av utsorterat brännbart avfall och det faktum att sopor klassas som
biobränslen dessutom ökat tillgången på billigt ”biobränsle” för kraftverksproduktion 72 .
För energikonsumenter har skatten däremot ökat de senaste åren. För olja höjdes
skatten snabbare än konsumentprisindex (KPI) från slutet av sjuttiotalet och
elskatten utvecklades något snabbare än KPI fram till avregleringen av
elmarknaden år 1996. Därefter ökar skatten på el snabbt (observera att skalan i
figur 2 är logaritmisk).
100000
10000
Index för oljeskatt
KPI
1000
Index för elskatt
100
10
1973
1978
1983
1988
1993
1998
2003
Figur 2. Indexerad utvecklingen av skatt på el och olja jämfört med konsumentprisindex,
1973 = 100. Källor: Svensk Energi 73 (elskatt), SPI 74 (oljeskatt) och SCB (KPI) 75 .
Tyvärr finns det ingen motsvarande statistik för skatter på fjärrvärme eftersom
den enda skatten en fjärrvärmekund betalar är moms. Istället är det producenten
som betalar skatt beroende på vilka bränslen som används i produktionen. Som
tidigare nämnts kan denna skatt bli näst intill obefintlig om biobränslen används
vid produktionen men samtidigt kan den bli mycket hög om producenten
använder sig av olja, gas, el eller kol för produktion.
71
Miljö och samhällsbyggnadsdepartementet, Prop. 2001/02:143, 2002.
Miljö och samhällsbyggnadsdepartementet, Förordning (2001:512) om deponering av avfall,
9§, 2001.
73
Svensk Energi, hemsida www.svenskenergi.se, besökt 2005-10-25.
74
Svenska petroleum institutet (SPI), hemsida http://www.spi.se/statistik.asp?art=30, besökt
2005-10-24.
75
SCB, hemsida, http://www.scb.se/templates/tableOrChart____33895.asp, besökt 2005-10-25.
72
17
2.3 Reflektioner om energipriser
Om man väger in att elhandeln med övriga Europa sannolikt kommer att öka i
omfattning och att de svenska elpriserna därmed kommer att stiga kan man se
motiv till att fjärrvärmebolag är intresserade av att öka värmeunderlaget. Ett ökat
värmeunderlag möjliggör nämligen en större elproduktion för de bolag som
använder sig av kraftvärmeproduktion. Långsiktigt borde högre elpriser verka
negativt inte enbart för elvärme, även huvudkonkurrenten värmepumpar kommer
att påverkas. Samtidigt är redan gjorda investeringar i värmepumpssystem som
baseras på jord eller bergvärme i hög grad irreversibla då de är förknippade med
en så pass hög investering.
Eftersom fjärrvärme i småhusområden i hög grad är beroende av en hög
anslutningsgrad kan detta innebära att småhusfjärrvärmens långsiktiga fördelar
inte kommer att leda till en stor expansion på småhusmarknaden. För fjärrvärmebranschen finns det därför anledning att fundera över hur man kan utnyttja
insikten om de troliga fördelarna med småhusfjärrvärme, även sett ur
fastighetsägarnas synvinkel. Utsikten för framtida elprishöjningar förefaller vara
ett hot mot värmepumparna som det kan löna sig för branschen att ta fasta på och
aktivt utnyttja i sin marknadsföring.
2.4 Energianvändningen i bostäder
Den energipolitik som bedrivs på regeringsnivå får till stor del anses vara
beroende av vilket/vilka partier som har majoritet i riksdagen. Metoderna som
använts för att styra energimarknaden har främst handlat om att fördyra/förhindra
oönskade bränslen med hjälp av skatter och/eller regleringar, till exempel genom
bygglagar eller kommunal energiplanering. Skattehöjningarna på olja under
åttiotalet är ett bra exempel på det. Det är dock svårt att generellt uttala sig om hur
skatter påverkar användningen av energi. Som framgår av figur 3 har det skett en
kraftig reduktion av oljeanvändningen i bostads– och servicesektorn och nästan en
exakt lika stor ökad användning av el. Den primära effekten av höjda skatter på
olja verkar alltså vara en ökad elanvändning, trots höjda elskatter och höjda
elpriser.
Figur 3. Slutgiltig energianvändning i bostäder och service, 1970-2003.
Källa: Energimyndigheten, 2004.
18
Visserligen bidrar det ökande antalet hushållsapparater till den ökande användningen av el men det kan ändå tyckas konstigt att bränslesubstitutionen sker från
det billigare bränslet till det dyrare. Figur 4 klargör att oljepriset med få undantag
har varit lägre än elpriset för hela perioden 1973-2005.
Andra faktorer än energipris verkar alltså vara avgörande för vilken typ av energi
som används i bostads– och servicesektorn. Under sjuttio- och åttiotalet byggdes
det ett stort antal nya småhus i Sverige och en betydande andel av dessa byggdes
med direktverkande eluppvärmningssystem. En förklarade faktor till detta skulle
kunna vara den bekvämlighet som ledningsbundna uppvärmningssystem medför,
men det faktum att installationskostnaderna för ett direktverkande elsystem är låga
i förhållande till andra uppvärmningssystem kan också vara en förklaring. I en
finsk undersökning av småhusägare visas visserligen att de delvis verkar ignorera
installationskostnader och istället fokuserar på bränslekostnader 76 .
Nominella priser på el och olja
140
120
Öre/kWh
100
El
Olja
Fjärrvärme
80
60
40
20
0
1973
1978
1983
1988
1993
1998
2003
År
Figur 4. Nominella kostnader för el och oljeuppvärmning 1973-2005. För olja är
pannverkningsgraden satt till 70% och för elvärme är användningenen satt till 20 000
kWh/år. Källa: 1973-2003 energimyndigheten, 2004. Elpriset 2004 och 2005 är ett medel av
priserna i januari och juli, källa: SCB 77 , oljepris 2004 och 2005 är medelpriset på
månadsbasis, källa SPI 78 . Fjärrvärmepriserna är för flerbostadshus. källa: EKAN
gruppen 79 .
Nyckelfrågan är vem som i verkligheten beslutar vilket uppvärmningssystem som
skall finns i en nybyggd villa. Om beslutet tas av den som i framtiden skall bo i
villan är det rationellt att ta med driftskostnaderna i kalkylerna för ett
uppvärmningssystem. Om beslutet istället fattas av byggentreprenören blir det
76
Kasanen Pirko, Residential Heating Choices of Finish Households, Economic Geography,
Vol. 65, No 2, 1989.
77
SCB, hemsida, http://www.scb.se/templates/tableOrChart____53602.asp, besökt 2005-12-02.
78
SPI, hemsida, http://www.spi.se/statistik.asp?art=82, besökt 2005-12-02.
79
EKAN gruppen, Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige- en avgiftsstudie
för år 2005, 2005.
19
rationellt att minska kostnaderna för byggnationen. Entreprenören har alltså starka
incitament till att installera uppvärmningssystem förknippade med låga
installationskostnader.
Figur 5 är hämtad från Mårtenssons undersökning om ”Uppvärmningssystemens
påverkan på villors värde” och visar samtliga transaktioner av småhus som skett
på den öppna marknaden i Sverige 1981-1995. Totalt skedde det 776 406
transaktioner under den studerade perioden (endast de fastigheter som är inskrivna
i fastighetsregistret vid försäljningen 1981-1995 är representerade) 80 . I figur 5 är
dessa uppdelade efter småhusets nybyggnadsår och befintligt uppvärmningssystem vid tidpunkten då de såldes (dvs. någon gång mellan 1981-1995),
uppgifterna är hämtade ur fastighetstaxeringen. Det framgår av figuren att en stor
andel av villorna som har ett nybyggnadsår efter 1970 värmdes med
direktverkande eller vattenburen elvärme (elpanna).
Antal utförda transaktioner
Transaktioner 1981-1995
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Kombipanna
Inget
Biopanna
Fjärrvärme
Annat
Olja
Elpanna
Direktel
Nybyggnadsår 19xx
Figur 5. Figuren återger hur uppvärmningssystemen i fastigheter beror av nybyggnadsår. I
figuren visas alla transaktioner som skett 1981-1995 dvs. 776 406 st. Källa: Mårtensson,
2005.
Enligt resultaten i Mårtenssons undersökning är ca 75-80% av småhusen som
byggts från och med 1975 och framåt uppvärmda med elvärme (vattenburen eller
direktverkande). I en rapport av Sandberg 81 presenteras resultatet av en enkätundersökning energimyndigheten utfört bland småhustillverkare år 2000. I
undersökningen utgjorde andel nybyggda hus med elvärme 87,6% av det totala
beståndet. Andelen småhus byggda år 2000 som värmdes med direktverkande
elvärme utgjorde 6,6% av de elvärmda småhusen enligt Sandbergs rapport. Det är
alltså främst vattenburen elvärme som installerats som primärt uppvärmningssystem de senaste åren i nybyggda villor. Motsvarande statistik från SCB (EN 16
SM 0501) visar på en betydande mindre andel el installationer i nybyggda hus,
enligt SCB skulle enbart 30% av de nybyggda småhusen (1991 fram tills idag) i
80
Mårtensson Wilhelm, Uppvärmningssystemens påverkan på villors värde –En studie utförd av
transaktioner utförda 1981-1995, Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, 2005.
81
Sandberg Eje, Direktverkande elvärme i nya byggnader, ATON Teknik konsult AB, 2002.
20
Sverige värmas med enbart el. Detta kan bero på att SCB har en mindre
urvalsgrupp för sina enkäter eller så är det ett resultat av att olika definitioner
används. SCB påvisar bland annat att det är vanligt att småhus med direktel också
använder betydande mängder biobränslen (1 114 000 kubikmeter år 2004), vilket
de valt att klassa som en egen kategori 82 . I det material som använts i Mårtenssons
undersökning frågas det om vilket uppvärmningssystem är det primära. Detta kan
leda till att antalet småhus som använder sig av enbart direktel överskattas men
samtidigt är min personliga åsikt att SCB undervärdera antalet nybyggda småhus
som installeras med enbart elvärme i sin rapportserie EN 16 SM. Den kraftiga
nybyggnationen av småhus under 1970-1984 (se figur 6) i kombination med att
det i många av dessa hus installerades elvärme medförde att en betydande del av
den svenska eleffekten låstes upp i bostadsbeståndet.
Antal
Antal nybyggda lägeheter i småhus och
flerbostadshus
90
80
70
60
50
40
30
20
10
000
000
000
000
000
000
000
000
000
0
Småhus
Flerbostadshus
2003
1998
1993
1988
1983
1978
1973
1968
1963
1958
År
Figur 6 Antalet årligen färdigställda lägenheter för permanentboende i småhus och
flerbostadshus 1957-2005, Källa: SCB 83
En av de bidragande orsakerna till att direktverkande elvärme minskat i
omfattning kan vara de krav som på senare år skrivits in i förordningar.
Förordningarna gör gällande att hus med direktverkande elvärme måste ha
”särskilt goda egenskaper när det gäller energihushållning 84 ”. En annan faktor
som kan hjälpa till att förklara minskningen är kärnkraftsdebatten. Debatten
gjorde vardagen ganska osäker för småhusägare med direktverkande elvärme.
Osäkerheten bestod i att en snabb avreglering av kärnkraften kunde medföra höjda
elpriser och kostnaderna för att konvertera ett småhus med direktel var stora.
Eftersom energianvändningen i bostadssektorn varit ungefär konstant de senaste
30 åren (se figur 3) lockas man att tro att de skattehöjningar som genomförts har
varit verkningslösa. Höjda realpriser på energi borde leda till en lägre konsumtion
enligt grundläggande ekonomisk teori, men den totala energianvändningen har
inte minskat. Att prishöjningarna inte skulle ha haft någon effekt är dock en något
förhastad slutsats att dra. Den totala uppvärmda bostadsytan för småhus har till
82
SCB, Energistatistik för småhus 2004, EN 16 SM 0501, 2005.
SCB, hemsida, http://www.scb.se/templates/tableOrChart____19985.asp, besökt 2005-12-02.
84
Miljödepartementet, Förordning (SFS 1994:1215) om tekniska egenskaper på byggnadsverk,
m.m., 1994.
83
21
följd av nybyggnation ökat från ca 160 Mm2 år 1970 till ca 250 Mm2 år 2000 85 .
Således har energianvändningen per kvadratmeter uppvärmd bostadsyta minskat i
ungefär samma takt som den uppvärmda bostadsytan ökat. Enligt SCB:s statistik
för bostäders area hade ett småhus byggt år 1987 i genomsnitt en yta på 94
kvadratmeter. Motsvarande siffra för ett småhus byggt år 2003 var 122
kvadratmeter, det vill säga att bostadsytan för småhus i genomsnitt ökat med ca
30% på 16 år 86 . Det kanske tydligaste tecknet på att bostadsytan ökat är att antalet
boende i Sverige som är trångboende enligt SCB:s statistik (mer än två boende
per rum, kök och vardagsrum oräknade) har minskat kraftigt sedan 1950 (se figur
7.). Antalet småhus har alltså ökat samtidigt som nybyggda hus har blivit allt
större.
Figur 7. Antalet trångboende i Sverige räknat som procentuell andel av samtliga boende i
Sverige. Källa SCB 87
Det skall dock tilläggas att figur 3 är missvisande om man inte känner till de fakta
som ligger till grund för framtagandet av statistiken. För det första inkluderas
enbart använd energi för fjärrvärme och elvärme, de förluster som är förknippade
med produktion och distribution av dessa nyttigheter utesluts. För bränslen som
förbränns i villorna beräknas istället tillförd energi, vilket resulterar i att även
förlusterna från energiomvandlingen inkluderas som använd energi. Det motsatta
förhållandet gäller för värmepumpar. För dessa räknas nämligen inte den energi
som genereras som använd energi. Istället räknas energin som tillförs värmepumpen som använd energi 88 . Följden av det är att värmepumpar bidrar till en
sänkning av energianvändningen enligt energimyndighetens definitioner.
Sannolikheten för att energianvändningen i absoluta tal istället skulle öka får
anses vara mer trolig i värmepumpsfallet eftersom marginalkostnaderna minskar.
85
Nässén Jonas och Holmberg, Johan, Energy efficiency – a forgotten goal in the Swedish building
sector? Energy Policy number 33, 2005.
86
SCB, Bostads- och byggnadsstatistik årsbok 2006, Sveriges officiella statistik, 2006.
87
Ibid.
88
Energimyndigheten, 2004.
22
Energimyndighetens val av statistiskt underlag resulterar i att figur 3 ser ut som
den gör. Hade man räknat med förlusterna av samtliga tillförda energislag hade
energianvändningen ökat. I korthet betyder det att energieffektiviteten för
uppvärmning i det svenska energisystemet har minskat.
En konstant eller minskad energianvändning genom energihushållning i bostadssektorn har länge varit och är fortfarande ett politiskt mål89 . Länge har potentialen
för energibesparingar genom teknisk utveckling och energihushållning inom
bostadssektorn ansetts som stora. I framtidsvisioner från sjuttiotalet var många
bedömare av uppfattningen att energianvändningen i bostäder skulle komma att
minska med mer än hälften för småhus till år 2000 90 . Som det framgår av figur 8
är skillnaderna i utfallen från framtidsvisionerna och verkligheten stor.
Figur 8 Skillnaden mellan verklig levererad energi 1975, framtidsutsikter för år 2000 och
verkligt utfall. Källa: Steen el al och Nässén 91 , med tillstånd.
Ur ett hushållningsperspektiv är minskad energianvändning per kvadratmeter
uppvärmd bostadsyta ett önskvärt mål men paradoxalt nog betyder inte en
minskad energianvändning i bostadssektorn nödvändigtvis att mindre energi
verkligen används. Nackdelarna med att villor har en låg energianvändning är att
investeringskostnaderna för uppvärmningssystemet blir högre räknat per levererad
kWh, vilket leder till långa återbetalningstider för system med höga investeringskostnader. Därför väljs ofta elvärme som uppvärmningssystem vid nybyggnation
av välisolerade småhus.
Om eluppvärmningssystem används blir förlusterna av primärenergi stora i ett
elproduktionssystem med betydande inslag av kondenskraftverk för elproduktion.
Således kan den verkliga energianvändningen och miljöbelastningen öka till följd
av att man minskar energianvändningen i bebyggelsen92 .
89
Miljö och samhällsbyggnadsdepartementet, skrivelse 2003/04:129, 2004.
Nässén Jonas och Holmberg Johan, 2005.
91
Steen, P. Johansson et al, Energi– till vad och hur mycket? Stockholm, 1981, citerat från
Nässén Jonas och Holmberg Johan, 2005.
92
Marti Lehtmets och Fredrik Cederborg, Ska vi fortsätta att effektivisera bort, kraftvärmeresursen? FVB nytt 2005-05-16.
90
23
Frågan om miljökonsekvenserna kompliceras i Sverige av att kondenskraftverken
för elproduktion till största delen utgörs av kärnkraftverk. Om man betraktar
interna svenska förhållanden, kommer miljökonsekvenserna av en ökad
elanvändning främst att bero av hur man miljömässigt värderar kärnkraften,
såsom t.ex. har gjorts i en färsk doktorsavhandling93 . Om man utvidgar
perspektivet till att omfatta hela det europeiska elproduktionssystemet och därmed
innefattar den stora mängden kolkondenskraftverk som finns på kontinenten blir
det däremot tydligt att en ökad elanvändning är negativt för miljön.
Att ansluta en ny fjärrvärmekund som har ett hus med en låg energianvändning är
ofta inte lönsamt om konventionella prissättningsmetoder används. Energibolagen
väljer därför ofta att inte ansluta nybyggda småhusområden, vilket potentiellt
innebär mindre kraftvärmeproduktion i framtiden.
2.5 Kommuners möjlighet att påverka energisystemet
Kommunerna har ett flertal möjligheter att påverka det lokala energisystemet.
Som ägare till de kommunala energibolagen har kommunerna möjlighet att styra
verksamheten i sina bolag, formellt genom majoritet i styrelsen men också genom
ägardirektiv. Enligt Palm är det dock ovanligt att kommuner väljer att detaljstyra
de kommunala energibolagen via ägardirektiv 94 . I ett ägardirektiv framgår
vanligtvis vad som är målet med företagets verksamhet, ibland formuleras det
också ett avkastningskrav även om det är sällsynt 95 . Istället brukar det framhållas
att kommunstyrelsen skall ”godkänna företagets budget 96 ” men avkastningskraven verkar över lag bestämmas på andra ställen än i ägardirektiven. Kraven på
att verksamheten skall bedrivas med ”affärsmässighet” verkar dock genomgående,
men konsensus om vad som är affärsmässigt inom fjärrvärmeverksamhet saknas
fortfarande. Kommunen har också möjligheten att genom sina kontakter med
anställda på bolagen informellt påverka beslutsfattare. Det är också styrelsen, dvs.
kommunens representanter, som anställer verksamhetens VD.
Den kommunala energiplan som alla kommuner skall ha enligt lag fungerar också
som ett styrande dokument för kommunens energitillförsel och energihushållning 97 . I en kartläggning utförd år 2004 av Nordström visade det sig att endast
29% av de svenska kommunerna har det som lagen föreskriver, det vill säga en
aktuell energiplan 98 . I en energiplan brukar det framgå vilka uppvärmningsalternativ som föredras och ofta lyfts fjärrvärme fram som ett uppvärmningssystem som tillåts öka i omfattning.
93
Knutsson David, Simulating condition for combined heat and power in the Swedish district
heating sector, Chalmers Tekniska högskola, dep. Of energy and environment, 2005.
94
Palm Jenny, 2004.
95
Ägardirektiv för Helsingborg Holding AB, hemsida www.helsingborg.se, besökt 2005-10-26.
96
Ägardirektiv för Borås Energi AB, hemsida www.boras.se , besökt 2005-10-26.
97
Industridepartementet, Lagen om Kommunal energiplanering, SFS 1977:493, 1977.
98
Nordström Johanna, Kommunal energiplanering, En kartläggning av situationen i Sveriges
kommuner, Undersökningen utfördes under juli och augusti. Avdelningen för energihushållning
vid Institutionen för Värme och Kraftteknik, LTH, 2004.
24
I Göteborg Stads energiplanering står att läsa att ”möjligheten till effektiv
regionalt utökad fjärrvärmelast med minskning av regional miljöpåverkan till
följd bör tillvaratas 99 ”. Samtidigt är det inte förvånande om kommunen gynnar
sin egen företagsverksamhet, den har trots allt ett ekonomiskt intresse av att ett
kommunalt bolag lyckas expandera.
Kommunen har ytterligare möjligheter att påverka det lokala energisystemet
genom sitt mark- och planmonopol. Kommunen har vid avtal om markförsäljningen möjligheten att se till att det skrivs in att områden för nybyggnation
skall anslutas till fjärrvärme. Detta tillämpas fortfarande på sina håll. Det senaste
fallet jag har känner till är i Landvetter där kommunen har förbjudigt
värmepumpar för värmeåtervinning och samtidigt fastslagit att alla bostäder inom
området skall anslutas till fjärrvärme 100 . Detta innebär ett anslutningstvång för
småhusägare som bosätter sig inom området vilket strider mot Svensk Fjärrvärme
AB:s policy. Marknadsingrepp av denna typ har ofta lågt stöd även bland
fjärrvärmebolag som menar att de helst ser att kunderna frivilligt väljer
fjärrvärme.
Det går alltså att fastslå att det finns ett stort antal parallella kanaler som
kommunen kan använda sig av för att påverka energisystemet. Möjligheten att
påverka minskar dock avsevärt om kommunen inte själv äger energibolaget. Avregleringen har också minskat kommunens möjlighet att påverka energisystemet
främst genom att kraven på affärsmässighet i vissa fall kan frånta kommunen
möjligheten att sätta priser och utföra ekonomiskt tveksamma investeringar. Ett
aktuellt exempel på detta är den diskussion som fördes under hösten 2005 i
Stockholm. Fjärrvärmenätet i Stockholm ägs till 49,9% av Stockholm Stad och
resten ägs av Fortum AB. Finansborgarrådet Annika Billström ville att Fortum
AB skulle sänka priserna på fjärrvärme men en del av de politiker som satt i
aktiebolagsstyrelsen kände sig bundna genom aktiebolagslagen att arbeta för
företagets bästa och menade därför att priserna inte gick att sänka 101 . Prisnivån på
fjärrvärmen i Stockholm debatteras fortfarande och ett 50-tal HSB-föreningar har
anslutit sig till det som kallas för ”fjärrvärmeupproret 102 ”.
2.6 Den ”starka marknadsställningen”
På frågan om fjärrvärme är ett monopol eller inte går åsikterna mellan myndigheterna isär. Före avregleringen av elmarknaden ansågs fjärrvärme utgöra ett
naturligt monopol 103 eller ett lokalt monopol 104 vilket angavs som motiv till att
prisreglera verksamheten. Idag är inte prissättningen på fjärrvärmen reglerad
vilket är ett tecken på att fjärrvärme idag inte anses utgöra någon monopolverksamhet. Enligt Westin 105 har Konkurrensverket i minst två fall föreslagit att
99
Göteborgs Stad, Göteborgs Energiplan 2005, 2005.
Hugo Linus, Värmepumpar förbjuds, Göteborgspostens nätupplaga 2006-02-26.
101
Fröberg Jonas, Värmen provocerar politiker, Dagens Nyheter 2005-08-21.
102
Kretz Mark, Uppror mot den dyra fjärrvärmen, VVS-tidningen energi och miljö, nr 12, 2005.
103
Konkurrensverket, Fungerar elmarknaden? Konkurrensverkets rapportserie 1996:3, 1996.
104
Statens energiverk, 1989.
105
Westin Paul och Lagergren Fredrik, Re-regulating District Heating in Sweden, Energy Policy,
nr. 30, 2002, Sid 592.
100
25
det bör införas någon form av prisreglering på fjärrvärme med anledning av att
Konkurrensverket anser att distributionen av hetvatten utgör ett naturligt monopol.
Konkurrensverket menade att det fanns en uppenbar risk för att fjärrvärmebolagen
skulle tillämpa korssubventionering mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet eller att bolagen helt enkelt tillämpar en monopolprissättning.
Energimyndighetens uppfattning var vid denna tidpunkt att någon direkt reglering
av fjärrvärmepriserna inte behövdes 106 .
Prisreglering av fjärrvärme blev slutligen ett ämne för regeringen att ta ställning
till. År 2002 togs det regeringsbeslut som gav bemyndigande till den utredning
som senare kom att kallas för fjärrvärmeutredningen. Utredningens
huvuduppgifter var att ”utreda konkurrenssituationen på värmemarknaden,
föreslå åtgärder för att bättre skydda konsumenten mot oskälig prissättning på
fjärrvärme, analysera om det är lämpligt att införa tredjepartstillträde på
fjärrvärmemarknaden 107 ”. Det kom att bli en ganska långdragen utredning och det
redovisades fyra delbetänkanden (SOU 2003:115, SOU 2004:136, SOU 2005:33,
SOU 2005:63).
I utredningen hävdas bland annat att fjärrvärmeverksamhet inte utgör ett monopol
men att distributionen av hetvatten däremot är ett naturligt monopol 108 , en
distinktion som kan förefalla motsägelsefull. Utredningen föreslår inte tvingande
reglering av fjärrvärmepriserna, och bolagen föreslås inte heller vara skyldiga att
öppna sina nät för tredjepartstillträde. I ett yttrande motsätter sig Konkurrensverket båda ovanstående förslag 109 .
Kärnfrågan i debatten är den så kallade alternativprissättningen. Det är en
prissättningsmetod som innebär att fjärrvärmen prissätts i förhållande till konkurrerande alternativ (främst el och olja, även om allt fler fjärrvärmebolag börjar se
värmepumpar som främsta konkurrent). Det betyder att om priserna på el och olja
stiger så höjer fjärrvärmebolagen också sina priser 110 . Det förstärker bilden av att
kopplingen mellan produktionskostnader och pris är liten. Effekten av en alternativprissättning blir att statliga ingrepp som gör el och olja dyrare (grön skatteväxling, utsläppsrätter, kvotplikter osv.) för att gynna andra uppvärmningsmetoder inte får önskvärd effekt. Istället bidrar skattehöjningarna till högre vinster
för fjärrvärmebolagen som i slutändan betyder mer pengar till ägarna, det vill säga
kommuner, stater och en handfull privata aktörer/aktieägare.
106
Energimyndigheten, Fjärrvärmen på värmemarknaderna, rapport över uppdrag att följa
utvecklingen på fjärrvärmemarknaden ER:19:2000 multitryck i Eskilstuna AB, 2000.
107
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2003:115, Tryggare fjärrvärmekunder ökad
transparens och åtskillnad mellan el- och fjärrvärmeverksamhet, 2003 Sid. 1.
108
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2005:33, Fjärrvärme och kraftvärme i
framtiden, 2005.
109
Konkurrensverkets yttrande, Dnr 462/2005, Betänkanden av Fjärrvärmeutredningen SOU
2004:163 ”skäligt pris på fjärrvärmen samt SOU 2005:33 ”Fjärrvärme och kraftvärme i
framtiden”, miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, 2005-06-30.
110
Fröberg Jonas, Grön skatteväxling ökar fjärrvärmepriset, Fjärrvärmeutredningens
huvudsekreterare Lagerstedt Göran till Dagens Nyheter, 2005-07-22.
26
Problematiken med att statliga subventioner snedvrider konkurrenssituationen är
inte unik för energimarknaden, det gäller på alla marknader. Det finns dock
tillfällen då Konkurrensverket anser att ”ändamålen helgar medlen”. Således
skriver myndigheten följande i en rapport.
Alla statliga stöd till företag på konkurrensutsatta marknader har en konkurrenssnedvridande
effekt. Under vissa omständigheter kan stödet, även om det är konkurrenssnedvridande, vara
godtagbart till följd av att andra mål väger tyngre än konkurrensintresset. Sådana exempel
innefattar stöd som syftar till att stimulera forskning förbättra möjligheter för ekonomisk
utveckling i glesbygd eller att stimulera användandet av mer miljövänliga energikällor. 111
Konkurrensverket kan alltså vara av två olika åsikter, antingen tycker man inte att
fjärrvärmen är miljövänlig eller så menar man att fjärrvärmebolagen höjer sina
priser i samma takt som de gynnas av statliga ingripande så att effekterna i
slutändan inte kommer konsumenterna eller miljön till nytta. Den sistnämnda
åsikten verkar mest trolig.
Fjärrvärme är egentligen det enda energisystem där politiker har en direkt
möjlighet att påverka prissättningen, vilket praktiseras i ett antal kommuner. I
egenskap av ägare av det lokala energibolaget kan nämligen de lokala politikerna
påverka prissättningen. Det går inte att göra för varor som handlas på en öppen
marknad. Att införa en reglering av fjärrvärmepriser eller ett tvingande
tredjepartstillträde skulle alltså frånta många lokala politiker möjligheten att själva
påverka prissättningen. Eftersom ett stort antal av fjärrvärmebolagen fortfarande
är i kommunal eller statlig ägo kan man alltså hävda att priserna till stor del redan
är politiskt reglerade.
Ur ett internationellt perspektiv finns det många, främst före detta planekonomier,
som anser att fjärrvärme utgör ett naturligt monopol och därför regleras priserna
av en statlig myndighet så att bolagen inte gör någon vinst. I USA tillåts fjärrvärmebolag att göra vissa vinster men prisnivåerna måste godkännas av en
myndighet.
Den oreglerade modellen som används i Sverige används också i andra länder,
såsom Finland, Tyskland och Österrike, men det finns en mycket viktig skillnad: i
dessa länder är konkurrensen mellan olika uppvärmningssystem större eftersom
fjärrvärmen i dessa länder inte åtnjuter lika stora skattemässiga fördelar som den
gör i Sverige. SOU-rapporten Skäligt pris på fjärrvärme skriver om detta:
En viktig skillnad mellan Sverige och dessa länder [utläses andra länder där fjärrvärme har fri
prissättning] är emellertid att konkurrerade alternativ till fjärrvärme inte ”skattas bort” i
omvärlden (inte beskattas på samma sätt). Det finns ofta en hård konkurrens mellan individuell
uppvärmning med t ex. naturgas eller el och fjärrvärme. Den s.k. ”gröna skatteväxlingen” i
Sverige har genom upprepade höjda energi och koldioxidskatter på villaolja och höjd elskatt för
individuell uppvärmning försämrat konkurrensen mellan individuell uppvärmning och fjärr112
värme.
111
Konkurrensverket, Myndigheter och marknader –tydligare gräns mellan offentligt och privat,
Konkurrensverkets rapport serie, 2004:4, 2004, Sid. 84.
112
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2004:136, Skäligt pris på fjärrvärme, 2005,
Sid. 364.
27
28
3 Fjärrvärmeproducenter
Enligt finansiell ekonomisk teori är ett företags främsta mål med verksamheten att
maximera värdet för sina ägare 113 . Men fjärrvärmeverksamhet bedrivs alltjämt
oftast inom kommunala bolag som ibland har andra avsikter med att bedriva fjärrvärmeverksamhet än enbart avkastning. I en del kommuner stipulerar politikerna
således anmärkningsvärt låga avkastningskrav för fjärrvärmebolagen, andra
genomför investeringar som kan vara ekonomiskt svåra att motivera men som i
gengäld ger stora miljöförbättringar. Det finns alltså tecken på att kommunala
bolag inte enbart ägnar sig åt företagsekonomi i snäv bemärkelse. I detta avsnitt
klargörs några anledningar till att avkastningen mellan bolag med olika
ägandeformer skiljer sig. Även åsikter om den ”starka marknadsställningen”
kommer att diskuteras.
3.1 Avkastningen varierar
Från och med år 2002 genomför Villaägarnas Riksförbund årligen en prisundersökning om vad fjärrvärmen kostar för småhuskunder i olika kommuner114 . I
undersökningen görs beräkningarna för priset genom ett antagande om en årlig
användning på 20 000 kWh/år. Alla fasta kostnader inkluderas i kWh-priset. Som
framgår av figur 9 är det högsta priset/kWh nästan dubbelt så högt som det lägsta.
Prisnivån för fjärrvärme varierar alltså mellan energibolag, vilket ofta framhävs
av kritiker som ett tecken på att allt inte står riktigt rätt till med fjärrvärmemarknadens prissättning. Vissa prisskillnader beror förmodligen på att vissa bolag
är bättre skötta än andra, men det finns fler anledningar. Skillnader i produktionsmetod, ålder, storlek, graden av värmetäthet och andra fysiska faktorer kan
tillsammans med varierande avkastningskrav från ägarna vara naturliga
förklaringar till en del av prisskillnaderna 115 . Att avkastningskravet får betydelse
för prissättningen inses lätt eftersom avkastning beräknas som vinsten
(intäkter - kostnader) dividerat med utnyttjat kapital 116 . Det är alltså skillnaden
mellan kostnader och intäkter vid en given kapitalbas som är av betydelse och
således kan man uppnå högre avkastning genom att minska sina kostnader eller
genom att öka intäkterna.
113
Bodie Ziv, Merton C. Robert, Finance, Prentice Hall, 2000.
Borglund Björn, Fjärrvärme till villahushåll – en kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser
mellan 2003-2004, Villaägarnas riksförbund, 2004.
115
Andersson Sofie och Werner Sven, Fjärrvärme i Sverige 2003, en analys av råvarukostnader,
ägande, jämställdhet, priser och lönsamhet i svenska fjärrvärmebolag. FVB Sverige, 2005.
116
Olsson Jan och Skärvad Per-Hugo, Företagsekonomi 99 faktabok, upplaga 9:3, 2001.
114
29
Fjärrvärmekostnader för småhusägare beroende på lokalt fjärrvärmepris 2004
Beräknad energianvändning 20 000 kWh/år
90
80
70
öre/kWh
60
50
40
30
20
10
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
Fjärrvärmebolag
Figur 9. kWh-priset för fjärrvärme för villakunder vid en årlig användning på 20 000 kWh.
Bearbetad data. Källa: Borglund.
Som exempel på avkastningens betydelse kan nämnas att Luleå Energi AB, som
har lägst fjärrvärmepris år 2004 i Sverige, har en målsättning om att uppnå 3% i
räntabilitet på totalt kapital. Fortum AB som har bland de högsta
fjärrvärmepriserna år 2004 har som mål att räntabiliteten skall var 12%. I det
konkreta jämförelsefallet finns det även andra faktorer som bidrar till prisskillnaden mellan Fortum AB och Luleå Energi AB. En sådan faktor är att värmen
i Luleå köps från ett kraftvärmeverk som till största delen eldar med masugns-,
LD- och koksgas från SSAB:s järnverk. Om bolag bygger sina beslut för
satsningar i småhusområden på att avkastningskraven måste uppfyllas kan man
förutspå en satsning i Luleå medan en småhussatsning på orter där Fortum äger
nätet ter sig mer svår genomförd. Varje ägares krav och intressen får alltså
betydelse för om en småhussatsning sker eller inte 117 .
Andersson och Werner 118 har undersökt hur avkastningen är kopplat till
fjärrvärmepriset genom att använda sig av Nils Holgerssons avgiftsrapport 119 .
Deras undersökning påvisar att de kommunala bolagen generellt sett har lägre
avkastning än övriga aktörer, se figur 10. De kommunala förvaltningarna som
fortfarande är bundna av självkostnadsprincipen uppvisar klart lägst avkastning
och pris. Priserna från Nils Holgersson-undersökningen är beräknade för ett
flerbostadshus som ”flyttas runt” i Sveriges olika fjärrvärmenät. För att räkna
fram kostnaderna räknar man med en årlig energianvändning på 193 000 kWh och
ett flöde på 3 860 m3. Generellt sett är dock priserna något lägre för
flerbostadshus än för småhus. Räknat som genomsnittliga kostnader för samtliga
lokala bolag år 2003 betalar en villakund 64,87 öre/kWh inklusive moms.
Motsvarande siffra för flerbostadshus år 2003 var 61,10 öre/kWh 120 .
117
Wirén Christer, Fjärrvärmeföretagens val: Affären värmegles, Svensk Fjärrvärme AB, rapport
2006:24a, 2006.
118
Andersson Sofie och Werner Sven, 2005.
119
EKAN gruppen, Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, 2004.
120
Ibid.
30
Ägandeformen har alltså betydelse för avkastningen på fjärrvärmemarknaden
vilket delvis bekräftar antagandet om att kommunala energibolag inte enbart har
avkastning som främsta mål med verksamheten, vilket är vanlig bland
offentligägda företag 121 . Före avregleringen av elmarknaden var detta extra
tydligt. I en rapport av Värmeverksföreningen som behandlade energitjänster
skriver man om motiven för att införa dessa tjänster: ”Med tanke på de flesta
värmeverkens ägarstruktur [utläses kommunalt ägda] är vinstmotivet utan
nämnvärd betydelse. Däremot kan ett bättre resursutnyttjande av värmeverkets
resurser medföra lägre kostnader 122 ”. Detta lever förmodligen kvar i en del
offentligägda bolag och kan således utgöra en förklaring till att dessa bolag har
lägre avkastning. Skillnaden mellan privata och offentligägda aktörer skulle också
kunna beror på att de privatägda bolagen i högre grad utnyttjar sin
marknadsställning, vilket är att förvänta med gällande regelsystem.
Figur 10. Den skattade avkastningen för olika bolag och hur denna beror av prissättningen
för fjärrvärme (med annat kommunalt bolag avses kommunala bolag som äger
fjärrvärmesystem i en annan kommun). Källa: Andersson och Werner 2005, med tillstånd.
Risken med att ha ett underpresterande företag som är marknadsnoterat är att de
blir uppköpta. Kommunala bolag är inte marknadsnoterade och det sker ingen
handel med företagens aktier utan beslut i kommunfullmäktige. Trots detta har
antalet kommunalt ägda bolag minskat efter avregleringen. Det finns exempel på
att kommuner med akuta finansiella problem väljer att sälja sitt energibolag för att
minska sina budgetproblem 123 .
Även om kommunen inte är pressad av budgetproblem kan en försäljning te sig
ekonomiskt rationell enligt följande resonemang: Om styrande i kommunen anser
det politiskt omöjligt att höja priserna till ”rätt” nivå skulle bolaget vara värt mer
för kommunen om det istället såldes till en privat aktör. Anledningen till detta är
121
Näringsdepartementet, SOU 2005:4, Liberalisering regler och marknader, 2005.
Värmeverksföreningen, Värmeverkens energitjänster, 1988, sida 8.
123
Palm Jenny, 2004.
122
31
att den privata aktören inte är bunden av politisk prissättning och därför kan den
nya aktören höja priserna. Möjligheten att höja priset återspeglas i bolagets
köpeskilling vid en korrekt utförd värdering och betyder att bolagets värde för
kommunen är större om det säljs.
Det finns några exempel på kommunala bolag som haft priser under riksgenomsnittet innan de blivit sålda till privata aktörer. Priserna på orterna Uppsala (Vattenfall AB), Lidköping (Fortum AB) och Norrköping (E.ON AB) steg med 23-30%
under en fyraårsperiod efter försäljningen. Den genomsnittliga höjningen av
fjärrvärmepriset i riket var för samma period 10%. Det skall dock tilläggas att de
största prishöjningarna för den tidsperioden skedde i kommunalt ägda bolag utan
att dessa bytte ägare 124 .
Figur 11. Ägarandelar (räknad som såld värme) på den Svenska fjärrvärmemarknaden
1990-2002. Det kan vara svårt att läsa diagrammet eftersom det är i svartvitt, men ordningsföljden i den förklarande rutan är samma som i figuren. Källa: Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2005:33.
Oavsett vad som ligger till grund för kommuners beslut att sälja sina energibolag
har det skett en förändring av ägandet på energimarknaden efter avregleringen.
Det framgår av figur 11 att det är kommunerna som minskat sin ägarandel på
marknaden och att de privata aktörerna ökar sin andel. Därmed ökar avkastningskraven på fjärrvärmen.
Det har visats att energianvändningen för uppvärmning minskar i den svenska
bostads- och servicesektorn, räknat i kWh/m2 vilket kan får konsekvenser för
framtida avkastning. Visserligen ökar antalet kunder bland annat inom
småhussegmentet, men år 2002 värmde fjärrvärme så mycket som ca 77% av
bostadsytan i flerbostadshus och 58% för kontor och affärslokaler 125 . Många
bolag väljer dock att undvika småhusmarknaden 126 . Endast 8,4% av bostadsytan i
Sveriges småhus värmdes med fjärrvärme år 2002127 . Som det framgår av figur 12
har antalet anslutningar de senaste fem åren varit ungefär 10 000 anslutningar per
år. Detta skall jämföras med de ca 40 000 berg/jordvärmepumpar som
installerades under 2004 128 .
124
Miljö och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2004:136, 2004.
Energimyndigheten, Värme i Sverige 2004, ET17:2004, Multitryck Eskilstuna AB, 2004.
126
Persson Tommy & Sernhed Kerstin, 2004.
127
Energimyndigheten, 2004.
128
SCB, Energistatistik för småhus 2004, EN 16 SM0501, 2004.
125
32
Årligen anslutna småhus
16000
14000
Antal
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003
År
Figur 12. Visar antalet nya fjärrvärmeinstallationer till småhus, vita staplar är
prognostiserade värden. Källa: Svensk Fjärrvärme. 129
Många energibolag anser sig ha byggt ut sina fjärrvärmenät så mycket det går
med nuvarande kostnadsramar. Den utvecklingsstrategi som många energibolag
har valt att satsa på handlar istället mycket om kraftvärmeproduktion med
biobränslen. I en intervjuundersökning av Sandoff år 2003 intervjuades ledningspersoner i ett femtontal svenska energibolag, Nästan samtliga respondenter var
intresserade av att skaffa biobränsleeldade anläggningar 130 . De respondenter som
var tveksamma till kraftvärmeproduktion med biobränslen ansåg att elpriset var
för lågt för att motivera nybyggnation. Ingen av respondenterna anger utbyggnad
av fjärrvärme till småhus som en utvecklingsstrategi. I korthet verkar alltså
fjärrvärmeföretagens utvecklingsstrategier främst handla om att öka värme och
elproduktionen med billiga bränslen.
3.2 Den ”starka marknadsställningen”
Fjärrvärmebolagen anser inte att de själva är monopolaktörer. För att beskriva sin
position på marknaden använder de sig istället av begreppet stark marknadsställning. Det finns dock en poäng i deras resonemang. Definitionen av en
monopolist är följande: ”en monopolist är den enda leverantören av en vara för
vilket det saknas närliggande substitut” 131 . Om man är av uppfattningen att
fjärrvärmebolaget levererar värme finns det uppenbarligen närliggande substitut
eftersom det finns mängder med olika uppvärmningssystem och leverantörer som
konkurrerar på marknaden. Om man istället anser att bolaget levererar fjärrvärme
129
Svenskfjärrvärme, personlig kontakt med Feldhusen Henrik, 2004-08-23.
Sandoff Anders, Aktörernas drivkrafter för investeringar i energisystemet en intervjustudie,
Nordledens slutrapport, etapp 2, 2003.
131
Perlof M. Jeffery, Microeconomics, third edition, Person Education; Inc, min översättning,
2004 Sid 351.
130
33
saknas det däremot substitut eftersom det bara finns en leverantör av fjärrvärme
på varje ort (med Köpenhamn och Stockholm som kända undantag) och då är
alltså fjärrvärmebolagen i monopolställning. Anser man dessutom att de kostnader
som ett byte av uppvärmningssystem är förknippade med är så pass höga att de
utgör ett reellt hinder för konsumenter att byta system är substituten inte längre
närliggande och fjärrvärme skulle således utgöra ett monopol. Fjärrvärmeutredningen bestämde sig för att fjärrvärmen inte utgör något monopol. Däremot
anser utredaren som tidigare nämnts att distributionen av hetvatten skall klassas
som ett naturligt monopol. Det är en intressant kompromiss eftersom
fjärrvärmebolag enligt utredningen både är och inte är en monopolaktör.
Utredaren är av följande uppfattning.
Fjärrvärmemarknaden kan därför ses som en relevant produktmarknad på vilken fjärrvärmen
inte konkurrerar med andra uppvärmningsalternativ när kunden befinner sig i situationen att
denne redan är ansluten till fjärrvärmenätet. Denna situation ger fjärrvärmeleverantören en
monopolställning eftersom det inom varje lokalt område endast finns en leverantör.
Fjärrvärmenät omfattar en viss region eller område och det finns ingen ”överlappning” mellan
olika nät, där två fjärrvärmekulvertar från två olika företag går till en och samma kund (med
undantag för karolinska sjukhuset som är kund hos både Norrenergi och Fortum). Om man
däremot ser på situationen när kunderna befinner sig inför valet av uppvärmningsalternativ,
t.ex. p.g.a nyinvestering eller reinvestering, då kan fjärrvärme vara ett alternativ bland andra.
Det kan då vara relevant att tala om en gemensam värmemarknad. 132
I korthet menar alltså utredaren att fjärrvärmebolag är en av många aktörer på en
konkurrensutsatt värmemarknad då en kund står inför ett val av uppvärmningssystem. Om kunden väljer fjärrvärme anser utredaren att fjärrvärmebolagets
marknadsställning skall betraktas som en monopolställning.
I en undersökning bland ledningspersoner i svenska energibolag ställde sig
majoriteten av respondenterna tveksamma till avregleringen av fjärrvärmemarknaden med anledning av konkurrenssituationen 133 . Det är en indikation på att
energibolagen inte fullständigt vet hur de skall hantera sin situation på den
avreglerade marknaden. Prissättningen är som tidigare nämnts en indikator på
detta. I vissa kommunala bolag bestäms priserna på politiska grunder. I privatägda
bolag brukar istället målet med prissättningen vara att maximera ägarnas
avkastning på investerat kapital. På en monopolmarknad betyder det att man
använder sig av monopolprissättning. Men en monopolprissättning är inte möjlig
på grund av konkurrenslagen och risken för att kunder väljer andra
uppvärmningssystem.
Alternativprissättningen framstår således som en form av självhjälp för att
undkomma kritik för monopolprissättning på grund av avsaknad av tydliga
spelregler för vad som är rätt fjärrvärmepris. Om företag blir prissättare på en
marknad har bolag en möjlighet att föra över företagsspecifika kostnader från
verksamheten till kunden. Det medför också enligt Svahn en möjlighet för
bolagen att föra över kostnader för felaktiga beslut till kunden 134 . På lång sikt
riskerar detta att försämra företagets effektivitet. Men att fjärrvärmebolag skulle
vara ensamma prissättare av produkten värme blir alltså svårt att hävda om
bolagen tillämpar alternativprissättning.
132
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2004:136, 2005 sid. 53.
Sandoff Anders, 2003.
134
Svahn Peter, 2004.
133
34
En skyddad och reglerad marknad behöver dock inte vara bättre för kunderna
eftersom kostnadstäckande regleringsmodeller som till exempel självkostnadsprincipen också medför problem. Ett av dessa problem är att de ekonomiska
incitamenten att hålla kostnaden nere minskar 135 . En kostnadstäckande modell
kan därför leda till för höga priser till följd av låg effektivitet. figur 13 visar att
antalet anställda i elbranschen som procentuell andel av det totala antalet anställda
i Sverige nästan har halverats sedan avregleringen, vilket är ett tecken på att
självkostnadsmodellen som användes för elhandel innan avreglering bidrog till en
ineffektiv företagsstyrning även om det kan finnas andra förklaringar. Om
elbranschen har ”outsourcat” stora delar av sin personalstryka skulle det
förmodligen generera samma utseende i figur 13.
Figur 13. Antalet anställda i elbranschen som andel i procent av det totala antalet anställda i
näringslivet 1986-2002. Källa: Näringsdepartementet, SOU 2005:4.
135
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2004:136, 2004.
35
36
4 Energikonsumenter i småhus
Försäljning av varor och tjänster riktar sig allt mer och mer till specifika
målgrupper i samhället. Genom att specialisera produkter och tjänster försöker
företagen differentiera sina produkter jämfört med konkurrenterna. Ett av de
tydligaste tecknen på att detta har ägt rum är att konsumenters valmöjligheter har
ökat. Idag köper en konsument inte nya skor, istället inhandlas sneakers,
vandringskängor, lackskor, pumps, gore-tex-skor, sandaler, högklackat, vardagsskor, arbetsskor, mockaskor osv. De olika skomodellerna utgör exempel på hur
en produkt kan differentieras.
Fjärrvärmemarknaden skiljer sig från de flesta andra marknader för varor och
tjänster eftersom målgruppen begränsas av konsumenter bosatta inom ett specifikt
geografiskt område. Produkten värme är i sig själv också svår att ändra design
eller färg på. Trots detta måste produkten tillfredställa många olika konsumenters
specifika behov så att så många som möjligt ansluter sig till fjärrvärme. Man
kunde därför tro att det sker en noggrann marknadsundersökning om
konsumenterna och vad de efterfrågar i ett presumtivt fjärrvärmeområde.
Verkligheten visar sig dock vara en annan. I en undersökning av Persson och
Sernhed visar det sig att många bolag samlar detaljrik information om
fastigheterna som man önskar ansluta men ytterst lite information om de som bor i
dem 136 . Även inom forskningen utesluts ofta slutanvändarna när man skall göra
beräkningar för fjärrvärmens potentiella tillväxt. Istället fokuseras det på
värmebehov, demografi, värmeförluster, teknik, investeringsbehov, energipolitik
och kostnader.
4.1 Rationalitet bakom val av uppvärmningssystem?
Att införskaffa ett nytt uppvärmningssystem innebär för det flesta villaägare att ett
belopp av kännbar storlek investeras, men uppfattningen om vilket uppvärmningssystem som är mest ekonomiskt fördelaktigt går isär. Ur ekonomisk synvinkel kan
det först tyckas motsägelsefullt eftersom det vid givna förutsättningar alltid finns
ett alternativ som är bäst, eller åtminstone lika bra som något annat alternativ.
Anledningen till att konsumenter kommer till olika slutsatser om vilket
uppvärmningssystem som är mest ekonomiskt fördelaktigt är dock begripligt.
Experter inom energiområdet kan nämligen inte heller komma överens om detta.
Det beror på att det finns ett stort antal faktorer att ta ställning till och många av
dessa faktorer är dessutom förknippade med prismässig osäkerhet. Bränslekostnader, räntor och skatter gör att man måste kunna se tjugo år fram i tiden för
att verkligen kunna bestämma vilket uppvärmningssystem som är bäst ex ante.
136
Persson Tommy och Sernhed Kerstin 2004.
37
Som om det inte vore svårt nog måste man också ta hänsyn till hur mycket ett
”bra” uppvärmningssystem påverkar småhusets värde om man skulle komma att
flytta under uppvärmningssystemets ekonomiska livslängd. Var man bor i Sverige
har också stor betydelse för både de löpande energikostnaderna (på grund av olika
fjärrvärmepriser i olika kommuner) och till viss mån också skattesatserna
eftersom skatten på el påverkas av om man bor i södra eller norra Sverige. Utöver
detta tillkommer problemen med att värdera lokala och globala miljöaspekter och
andra faktorer som kan vara mycket svåra att prissätta, att slippa lukt av olja i
källaren är ett exempel på en faktor som är svår att ge ett allmängiltigt ekonomiskt
värde. En rad fysiska faktorer måste också bestämmas för att ge rätt
kostnadsjämförelser för olika uppvärmningssystem. Till dessa faktorer hör
verkningsgrader och deras beroende på systemets ålder, storleken på el-säkringar,
avgifter för sotning, avgifter för besiktning av oljepannor och så vidare. Det är
alltså omöjligt att med säkerhet på förhand säga vilket uppvärmningssystem som
är mest ekonomiskt fördelaktigt.
Med tanke på hur många rapporter och analysprogram det finns som beräknar
ekonomin för olika uppvärmningssystem har uppenbarligen svårighetsgraden med
att korrekt beskriva ett uppvärmningssystems kostnader inte haft någon
avskräckande inverkan. I de beräkningsmodeller som återfinns i rapporterna är
den genomgående trenden att man ansatt energipriset till ett svenskt medelvärde
som rapporterats av SCB eller Energimyndigheten och sedan gör man en
annuitetsberäkning på 15-20 år med konstanta priser och räntesatser vid en
användning på 20 000 kWh/år. Undersökningarna kommer fram till lite olika svar
om vilket uppvärmningssystem som har lägst kostnader beroende på vilka
antagande som gjorts. Generellt sätt brukar eldning med biobränslen, bergvärmepumpar eller fjärrvärme ge lägst kostnader. I vissa undersökningar utvärderas
även uppvärmning med naturgas och i de fallen brukar detta uppvärmningsalternativ tillhöra de minst kostsamma (se exempelvis Energimyndigheten 137 ”,
Sandberg Torbjörn et al 138 , Larson Jenny et al 139 ). De uppvärmningssystem som
brukar klassas som mest kostsamma i undersökningarna är uppvärmning med
oljepanna, elpanna eller direktel. Som tidigare nämnts är ändå elvärme det absolut
vanligaste uppvärmningssystemet i nybyggda småhus.
Småhuskunden är alltså i allmänhet chanslös när det gäller att välja det alternativ
som är ekonomiskt rationellt (dvs. ger lägst kostnader). Det är en anledning till att
även andra aspekter än kostnader har betydelse för den enskilda villaägarens val.
Klintman et al menar att aspekter som komfort, bekvämlighet, yttre och inre
miljö, förtroende, kontroll med mera är sådana aspekter och att dessa måste
inkluderas när man studerar människors val av uppvärmningssystem 140 . Det finns
undersökningar som pekar på att konsumenter sätter sig ner och gör beräkningar
när de gör val av uppvärmningssystem. Claesson refererar till ett examensarbete
137
Energimyndigheten, Värme i Sverige 2005, en uppföljning av värmemarknaden med fokus på
fjärrvärm, 2005.
138
Sandberg Torbjörn och Overland Conny, Nulägesanalys – Värmekällors andel av
värmemarknaden för småhus, Värmegles 2003:1, 2003.
139
Larson Jenny och Strand Hanna, Verktyg för beräkning av livscykelkostnaden för olika
värmesystem i småhus, Examensarbete vid Lunds tekniska högskola, SGC rapport 141, 2003.
140
Klintman Mikael et al, 2003
38
utfört på handelshögskolan i Göteborg av Wilhelmsson och Wilhelmsson 141 . I den
intervjuundersökning som utförts framkom att villaägare ofta utför enkla
beräkningar för investeringen, tillexempel återbetalningstiden. Däremot är det
sällan villaägarna tar hänsyn till pengars tidsvärde enligt denna rapport. Kasanen
studerade finländska konsumenters val av uppvärmningssystem och hans
undersökning gav indikationer om att konsumenter verkar fokusera på
bränslekostnaderna och till viss mån ignorera investeringskostnaderna samt att
småhusägare undviker system som är förknippade med arbetsinsatser 142 . I en
undersökning utförd i Norge av Vaage framkom tecken på att småhusägare med
högre inkomst ofta väljer att värma sina hus med el 143 .
De rörliga energikostnaderna är av betydande storlek för ett genomsnittligt
hushåll. De utgör den absolut största driftskostnaden i normala bostäder. År 2004
utgjorde bostadens energikostnader (vilket inkluderar driftel) ca 4,6% av
hushållens totala utgifter 144 . Det är en ökning jämfört med tidigare år, vilket beror
på att energipriserna stigit snabbare är KPI de senaste åren. Det finns tecken på att
detta har lett till att fler konsumenter med el eller oljeuppvärmningssystem byter
uppvärmningssystem till värmepumpar, fjärrvärme och pellets.
Hur värdet på fastigheten påverkas av uppvärmningssystemet verkar vara något
som en del konsumenter tar hänsyn till när de gör investeringar i uppvärmningssystem. Lindén har visat att villaägare är beredda att göra investeringar i
uppvärmningssystem som har längre återbetalningstid än hushållets planeringstid 145 . Det verkar alltså troligt att villaägaren anser det möjligt att få ekonomisk
kompensation för sin investering vid en försäljning av villan. Ur ett strikt
ekonomiskt perspektiv kommer också köparen att tänka i dessa banor eftersom
framtida energikostnader går att addera till köpeskillingen med hjälp av en
nuvärdesberäkning för en given investeringsperiod. Någon information som
indikerar att villaspekulanter skulle agera på ett sådant sätt har dock inte gått att
finna, vilket jag personligen inte är förvånade över. I diskussioner jag haft med
mäklare har det dock framkommit att husspekulanter de senaste åren i en allt
högre grad har börjat ta hänsyn till driftskostnaderna 146 .
141
Williamsson C och Williamsson K, Villa och Uppvärmning, Magisteruppsats handelshögskolan
i Göteborg 2002. Citerat i Claesson Charlotte, Fjärrvärme till småhus – litteraturstudie,
Värmegles 2003:2, Svensk Fjärrvärme AB, 2003.
142
Kasanen Pirko, 1989.
143
Vaage Kjell, Heating technology and energy use: a discrete / continuous choice approach to
Norwegian household energy demand. Energy economics 22, 2000.
144
SCB, Hushållens utgifter (HUT), hemsida http://www.scb.se/templates/Product____22938.asp,
Besökt 2005-07-20.
145
Lindén Anna-Lisa, Allmänhetens miljöpåverkan: energi, mat, resor och socialt liv, Carlssons
Bokförlag AB, 2001, citerat från Klintman Mikael et al 2003, Sid. 29.
146
Bjurfors Sverige AB, personlig kontakt med mäklare P-O Renvalder, Malmö 2005-03-10.
39
4.2 Fallstudie nr. 1 Helsingborg och Lund
I samband med ett ännu ej avslutat examensarbete utfördes enkätundersökningar i
villaområden i Lund och Helsingborg av Sara Wabreus. Enkäter skickades ut till
tre olika typer av områden. Ett område med presumtiva fjärrvärmekunder, ett
område som inte velat ha fjärrvärme och ett som nyligen blivit anslutet till
fjärrvärme. Enkäterna hade lite varierande frågor men de flesta frågorna återfanns
i samtliga enkäter. Syftet med undersökningen var främst att undersöka
marknaden för tilläggstjänster och konsumenters betalningsvilja för dessa tjänster,
men även andra mer allmänna frågor om fjärrvärme och boende ställdes. 133
besvarade enkäter inkom. Områdena valdes i dialog med respektive energibolag
Öresundskraft AB respektive Lunds Energi AB. Utifrån lokalkunskap och
enkätsvaren gjordes bedömningen att respondenterna i genomsnitt har högre
inkomster och utbildning än riksgenomsnittet.
Hushållens planeringstid ansågs kunna vara en faktor av stor betydelse för om ett
hushåll är berett att investera i ett nytt uppvärmningssystem eller inte. Därför
undersöktes hur vanligt det var att villakunderna verkligen hade en planeringstid
som stämde överens med investeringshorisonten i de energikalkyler som
villaägare brukar få presenterade för sig. Villaägarna fick frågan om de tror att de
kommer att bo kvar i fastigheten om 15 år. 30% av de tillfrågade trodde att de
skulle bo kvar i samma villa om 15 år, 47% var osäkra och 19% ansåg det
troligast att de inte skulle bo kvar, 4% besvarade inte frågan.
En annan av frågorna som ställdes i enkäterna var vilket uppvärmningssystem
som hushållen skulle föredra om de fritt fick välja uppvärmningsalternativ.
Bergvärme/jordvärme och fjärrvärme är de alternativ som de flesta villaägare
anger i sitt förstahandsval eller sitt andrahandsval. Som framgår av figur 14 är
bergvärme/jordvärme det vanligaste förstahandsvalet och fjärrvärme är det helt
klart vanligaste andrahandsvalet. Branschen brukar framhålla att det är
värmepumparna som är den största konkurrenten på marknaden och det bekräftar
denna undersökning.
Det kan noteras att alternativet ”uteluftsvärmepumpar” inte finns med. Det hade
varit med om alternativet ”berg/jordvärme” hade formulerats som ”värmepump”. I
relation till frågan om vilket uppvärmningssystem intervjuobjekten faktisk har
installerat, måste utelämnandet av det idag rätt frekventa valet av uteluftsvärmepumpar betecknas som en miss. Men i relation till den hypotetiska fråga
som figur 14 redovisar svaren på, borde utelämnandet av uteluftsvärmepumpar
inte vara något problem – frågan börjar ju: ”Om ni fritt fick välja ...”.
40
60%
50%
Berg/jordvärme
40%
Fjärrvärme
30%
Direktel
Elpanna
Ved
20%
Olja
Pellets
10%
0%
Val 1
Val 2
Val 3
Val 4
Val 5
Val 6
Val 7
Figur 14. Svar på frågan ”Om ni fritt fick välja uppvärmningsalternativ vilket skulle ni då
välja till er villa? Om möjligt försök att rangordna de sju olika alternativen, fjärrvärme,
oljepanna, vedpanna pelletspanna, elpanna, direktel och bergvärme”
Figur 14 är också intressant att studera utifrån vilka uppvärmningsalternativ som
villaägare försöker undvika. Direktel är det system som absolut flest villaägare
placerar sist när de rangordnar olika uppvärmningssystem. Det skall jämföras med
elpannan som är det alternativ som flest villaägare skulle välja som val nr 3 i
rangordningen. Eftersom uppvärmningskostnaderna för identiska hus med elpanna
eller direktel är i princip lika stora är det andra faktorer än kostnaderna som gör
att direktelen undviks. Förutom att respondenterna anger att det är kostsamt med
direktel anger många småhusägare andra orsaker till varför man inte vill ha
direktel som uppvärmning i sin villa. Bland annat anges dålig komfort (obehaglig
värme), varma ytor, oflexibelt system och torr luft som motiveringar för att
undvika direktelen.
Undersökningen visar också att eldning med pellets föredras före vedeldning
vilket kanske är en indikation på att de system som är förknippade med
arbetsinsatser undviks till förmån till dem som är mer automatiserade. Många
villaägare menar att vedeldning inte är miljövänligt och att det luktar illa. Dålig
lukt och dåligt miljöalternativ är också argument som återkommer bland de
villaägare som är negativt inställda till uppvärmning med olja, även om det finns
de som uttryckligen skriver att de inte vill vara beroende av utlandet och att olja
bara startar konflikter.
För att göra villakundernas val mer överskådliga har medelvärden för de olika
uppvärmningssystemen räknats fram genom att förstahandsvalet ger sju poäng,
andrahandsvalet ger sex poäng och så vidare. Resultatet presenteras i figur 15.
Värdena i figur 15 påvisar hur populära olika typer av uppvärmningssystem är för
de studerade områdena i Lund och Helsingborg år 2004. Av figuren framgår
tydligt att fjärrvärme och bergvärme/jordvärme är de uppvärmningssystem som är
mest efterfrågade.
41
Medelvärden
7,00
6,00
5,00
4,00
3,00
2,00
V
ed
D
ire
kt
el
O
lja
P
el
le
ts
E
lp
an
na
B
er
g/
jo
rd
vä
rm
e
Fj
är
rv
är
m
e
1,00
Figur 15. Medelvärden för vilka uppvärmningssystem som föredras. Resultatet är
framräknat genom att val 1 betingar ett värde av 7, val 2 betingar ett värde av 6 osv.
Det finns en möjlighet att uppvärmningssystem som föredras av många också kan
betinga husägaren en högre köpeskilling i samband med försäljning av
fastigheten. Det finns nämligen tecken som tyder på att olika uppvärmningssystem faktiskt påverkar värdet på villor (se figur 16). I Mårtenssons
undersökning om hur olika uppvärmningssystem kan påverka värdet för småhus
användes vanlig minstakvadratmetoden. Sammanlagt undersöktes 695 612
transaktioner mellan åren 1981-1995 147 . I undersökningen användes 32
förklarande variabler som alla kan påverka värdet på ett småhus t.ex. småhusets
storlek, markvärde, närhet till strand, uppvärmningssystem, öppen spis osv. Det
datamaterial som var tillgängligt i denna undersökning kunde dock inte ta hänsyn
till om småhuset var beläget i ett attraktivt område i en stadskärna eller ute på
landet. Det betyder att resultatet av undersökningen blir något missvisande om
inte olika uppvärmningssystem är jämnt fördelade över bostadsbeståndet. Det
kanske bästa exemplet på att olika uppvärmningssystem inte är jämt fördelade
över bostadsbeståndet är fjärrvärme som främst återfinns i städer. Samtidigt är det
också vanligare att de som bor på landet har tillgång till skog. Därför används i
större utsträckning biobränslen för uppvärmning på landet jämfört med inne i
städerna. Eftersom köpeskillingen för småhus på landsbygden ofta är lägre än för
ett likvärdigt småhus i en stad gör det att skattningsmodellen genererar vissa
systematiska fel. Det är förmodligen en bidragande orsak till att just vedeldning i
denna undersökning är det uppvärmningsalternativ som har minst påverkan på
köpeskillingen.
Trots invändningarna mot den gjorda analysen är jag av uppfattningen att det i
framtiden kan vara värdefullt för fjärrvärmebranschen att försöka få fram
objektiva undersökningar av hur valet av uppvärmningssystem påverka
köpeskillingen. I undersökningen utförd i Limhamn (avsnitt 4.3) har jag tagit upp
frågan om uppvärmningssystemets påverkan på köpeskillingen på ett sätt som jag
tolkar ger en rätt säker fingervisning. Då frågas nämligen vad fastighetsägarna
själva anser om hur uppvärmningssystem påverkar fastighetens värde.
147
Mårtensson Wilhelm, 2004.
42
na
Bi
op
an
bi
Ko
m
D
ire
kt
el
O
lja
Fj
är
rv
är
m
e
sy
st
e
An
na
t
El
pa
nn
a
4,0%
3,5%
3,0%
2,5%
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
0,0%
m
Procentuell andel
av köpeskilling
Medelvärden för procentuell påverkan av köpeskilling
Figur 16. Olika uppvärmningssystems påverkan på köpeskillingens värde, beräknat som ett
medelvärde för registrerade transaktioner av villor genomförda i hela Sverige 1981-1995.
Med ”annat system” avses med få undantag bergvärme/jordvärme eller sjövärme.
Enligt ett antal utförda undersökningar om konsumenters preferenser är det främst
priset och bekvämligheten som avgör om villaägare ansluter sig till fjärrvärme
(se bland annat Wirén 148 , Henning 149 et al). I en enkätundersökning utförd av
Fjärrvärmeföreningen 1998 som riktade sig till både fjärrvärmekunder och
konsumenter utan fjärrvärme visade det sig att de ekonomiska aspekterna lyftes
fram av de konsumenter som funderade på att byta uppvärmningssystem.
Miljöaspekter visar sig i den undersökningen vara av större betydelse för dem som
redan hade fjärrvärme 150 .
Kundgrupp
Har fjärrvärme
Presumtiva kunder
…miljövänligt…ekonomiskt
1,5
1,64
1,72
1,38
Tabell 1. Kundgruppers preferenser i Västerås och Sala tätort. Enkäten var uppbyggd så att
låga siffror indikerade att frågeställningen stämde överens med kunders preferenser.
Intervallet sträcker sig från 1-5. Källa: Fjärrvärmeföreningen
I undersökningen utförd i Lund och Helsingborg ombads villaägarna att rangordna
vilka faktorer de prioriterar för uppvärmning. Faktorerna som de fick rangordna
var ekonomi, komfort, bekvämlighet, miljö och kvalité. Resultatet återges som ett
stapeldiagram i figur 17. Som framgår av figur 17 är ekonomi den faktor flest
villaägare anger i sitt förstahandsval. Komfort är däremot dubbelt så vanligt
förekommande som förstahandsval jämfört med bekvämlighet.
148
Wirén Christer, Enkla, tydliga och informativa prismodeller för fjärrvärme till småhus, Svensk
Fjärrvärme AB, Värmeglesrapport 2005:15, 2005.
149
Henning Annette och Klaus Lorenz, Flexibla lösningar som strategi för ökad anslutningsgrad,
Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Svensk Fjärrvärme AB,
Värmeglesrapport 2005:17, 2005.
150
Fjärrvärmeföreningen, 1998.
43
60%
50%
40%
Ekonomi
Komfort
Bekvämlighet
Miljö
Kvalilte
30%
20%
10%
0%
Val 1
Val 2
Val 3
Val 4
Val 5
Figur 17 Svar på frågan ”Vilka av följande faktorer prioriterar ni för uppvärmning? Om
möjligt försök att rangordna alternativen.”
Komfort visar sig vara en faktor som är av större betydelse i denna undersökning
än bekvämlighet. Komfort är alltså ett positivt värdeladdat ord som kanske därför
bör föredras framför andra ord vid försäljning av uppvärmningssystem. De som
kan påvisa att de verkligen har en hög komfort borde kunna dra nytta av det. Ur
en vetenskaplig synvinkel är komfort svårt att definiera eftersom det handlar om
individuella premisser. Över lag är det alltså svårt att veta vad småhusägare tolkar
in i de olika faktorerna i figur 17 varför man istället bör betrakta resultatet som en
indikation på vilka värdeladdade ord som kan tänkas generera störst gehör vid i
försäljningskampanj.
Miljövänlighet är ett honnörsord inom fjärrvärme och får ofta en central roll i
marknadsföringen av fjärrvärme, ett exempel på detta är Svensk Fjärrvärme AB:s
kampanj Fjärrvärme ja tack! 151 . I kampanjen ges miljöargumenten för fjärrvärme
en helt central roll. Av undersökningen framgår det dock att miljöfrågan är ganska
lågt prioriterad bland respondenterna. Som det kommer att visas verkar denna
tendens inte vara begränsad till intervjuobjekten i föreliggande undersökning.
Bergvärme/jordvärme och fjärrvärme är de uppvärmningssystem som absolut flest
villaägare skulle föredra att värma sina hus med. Därför är det intressant att
undersöka om villaägarnas premisser skiljer sig markant åt mellan dem som väljer
fjärrvärme eller bergvärme/jordvärme. Det visar sig dock att skillnaderna i
premisser för de som angett fjärrvärme eller bergvärme/jordvärme är ganska små.
Något fler som valt bergvärme/jordvärme har angett ekonomi som den faktor som
är viktigast för ett uppvärmningssystem och något fler bland dem som anger
komfort och bekvämlighet som främsta faktor skulle föredra fjärrvärme som
uppvärmningssystem, se figur 18.
151
Fjärrvärme ja tack!, hemsida www.fjarrvarme.se, besökt 2005-12-06.
44
Jämför förstahandsvalen
60%
50%
40%
Fjärrvärme
30%
Bergvärme
20%
10%
M
iljö
Ek
on
om
i
Be
kv
äm
lig
he
t
Kv
al
il t
e
Ko
m
fo
rt
0%
Figur 18. Jämför förstahandsvalen mellan olika villaägare som angett fjärrvärme eller
berg/jordvärme som förstahandsval för uppvärmning.
Att det inte verkar finnas några tydliga skillnader i premisser för villaägare som
föredrar berg/jordvärme eller fjärrvärme bör tolkas som att systemen i
villaägarnas ögon är jämförliga med varandra, då de beskrivs genom de fem
utvalda faktorerna.
För att undersöka om premisserna skiljer sig mellan dem som redan valt
fjärrvärme och presumtiva kunder jämfördes de olika grupperna. Som det framgår
av figur 19 är resultaten av den jämförelsen i linje med undersökningen som
fjärrvärmeföreningen utförde, dvs. att presumtiva kunder tycker att ekonomi är
lite viktigare än befintliga kunder och att miljöfrågan är lite viktigare för
befintliga kunder än för presumtiva, men skillnaden är mycket liten i detta fall.
5
4
3
Har valt fjv
Presumtiva
2
1
il jö
M
i
Ek
lig
kv
äm
on
he
om
t
ite
Kv
al
Be
Vä
rm
ek
om
fo
r
t
0
Figur 19. Skillnader i preferenser mellan konsumenter som valt fjärrvärme och presumtiva
kunder beräknat som medelvärden av inkomna svar. Maxvärde för frågan är fem, lägsta
möjliga är ett om respondenterna svart på frågan, N=58.
45
4.3 Fallstudie nr. 2 i Limhamn (Malmö)
Ytterligare en undersökning av småhusägare genomfördes 2005-11-18 då 200
enkäter delades ut i Limhamn i ett område där både fjärrvärme och andra
uppvärmningssystem fanns representerade. Området i Limhamn valdes ut i
samråd med företrädare för fjärrvärmeverksamheten i Malmö, E.ON Sverige AB.
Kartan nedan (figur 20) visar området dit enkäter distribuerades. Sammanlagt
delades 200 enkäter ut och svaren från enkäterna som berör mer allmänna
frågeställningar presenteras i detta avsnitt. Frågor som berör tilläggstjänster
presenteras i avsnitt 5.8. Enkäten finns att läsa i bilaga 1.
Figur 20 visar området i Limhamn där enkäterna delades ut. Det gulmarkerade området
hade fjärrvärme när enkäterna delades ut. Det rödmarkerade hade inte tillgång till
fjärrvärme.
Precis som för undersökningen i Lund och Helsingborg är det av energibolaget
utvalda området för undersökningen attraktivt och småhusägarna som bor i
området har i allmänhet hög inkomst och utbildning. Att denna rapport således
främst ger en bild av ekonomiskt starka och välutbildade småhusägares
bedömningar av uppvärmningssystem beror dock mest på slumpen och praktiska
spörsmål (manuell utdelning av enkäterna) med hänsyn till vår egen placering i
storstadsregionen. Självfallet är även kundgrupper med lägre inkomster och
utbildning viktiga för fjärrvärmeföretagen, det kan vara värdefullt att utföra
undersökningar på den kundgruppen i framtiden.
46
Sammanlagt delades 200 enkäter ut. 48 av enkäterna besvarades av småhusägare
vilket motsvarar en svarsprocent på 24%. Fördelningen bland de svarande mellan
området som redan hade fjärrvärme och det med andra uppvärmningssystem blev
jämn. Eftersom omfattningen av denna undersökning är ganska liten får man vara
försiktig när man tolkar resultaten. I några fall kommer resultaten av inkomna
svar att jämföras med rikstäckande undersökningar för att ge en uppfattning om
storleksförhållanden mellan presenterade data erhållna från enkäten och data för
hela riket. Att den procentuella andelen småhus som har fjärrvärme är högre än
för riksgenomsnittet är knappast förvånande då ungefär hälften av enkäterna som
delades ut gavs till befintliga fjärrvärmekunder. Däremot är den procentuella
andelen småhus som har värmepumpar som primär uppvärmningskälla högt
jämfört med riksgenomsnittet, se tabell 2. Faktum är att bland de svar som inkom
från småhusägare som inte hade fjärrvärme hade vart tredje hushåll en
värmepump som huvudsakligt uppvärmningssystem.
Uppvärmningssystem
Undersökt område [%]
Riket [%]
Fjärrvärme
43
10
Värmepump
19
6
Vattenburen el
17
15
Olja
13
9
Kombipanna
6
27
Direktverkande el
2
17
Biopanna
0
7
Annat
0
9
100
100
Samtliga
Tabell 2. Procentuell fördelning av uppvärmningssystem för det undersökta området och för
riket. Data för riket är ifrån 2004, Källa: SCB, EN 16 SM 0510, sida 15. N=48.
Genom att sammanställa åldern för uppvärmningssystemen bland inkomna svar
blir det ganska tydligt att det är värmepumpar som småhusägarna konverterat till
och det har främst skett de senaste 5 åren. Det har också förekommit några nya
fjärrvärmeanslutningar vilket är ett resultat av förtätningar på kunders begäran.
Som det framgår av figur 21 har de flesta fjärrvärmeanslutningarna skett för ca 20
år sedan.
47
Ålder på uppvärmningssystem
12
10
Värmepump
El (v)
Fjärrvärme
Kombipanna
Olja
El (d)
Antal
8
6
4
2
0
(1 → 5)
(6 → 10)
(11 → 15) (16 → 20)
(21 → )
År
Figur 21. Figuren visar åldern för olika uppvärmningssystem fördelade på fem
åldersintervall. N= 47.
Området i Limhamn får anses vara ett av de mer attraktiva i Malmö vilket
återspeglas i fastighetsvärdena. Således kan man förvänta sig att också hushållen i
området har höga inkomster i förhållande till riksgenomsnittet. Höga inkomster
möjliggör investeringar i uppvärmningssystem och skulle kunna vara en
förklarande faktor vid val av uppvärmningssystem. Därför ställdes frågan vad
hushållet hade för sammanlagd deklarerad inkomst. Även om alla inte svarade på
frågan var svarsfrekvensen på frågan 79%. Enligt en sammanställning av inkomna
svar var den deklarerade inkomsten räknad i medianvärde 600 000 kr (580 000 kr
räknat i medeltal) per hushåll. Den genomsnittliga inkomsten år 2004 per person i
riket är i medel 215 971 kr/år och i Malmö är motsvarande siffra 189 617 kr/år
vilket innebär att hushållens deklarerade inkomst i det berörda området får anses
vara hög 152 . Intresset för att byta uppvärmningssystem i området var generellt lågt
men om man sorterar bort de som har fjärrvärme och värmepumpar var intresset
för att byta uppvärmningssystem desto större – 12 av 19 uppgav att de gärna eller
mycket gärna skulle vilja byta uppvärmningssystem.
152
SCB, hemsida http://www.scb.se/templates/tableOrChart____118428.asp, besökt 2005-12-15.
48
30
25
Värmepump
Fjärrvärme
Direkel
Elpanna
Vedpanna
Oljepanna
Pellets
Antal
20
15
10
5
0
Val 1
Val 2
Val 3
Val 4
Val 5
Val 6
Val 7
Figur 22. Svar på frågan om vilket uppvärmningssystem som småhusägare skulle föredra
för uppvärmning. N=47, men alla har inte med samtliga uppvärmningssystem i sin
rangordning.
Även i denna undersökning framstår fjärrvärme och värmepumpar som de
uppvärmningssystem som flest småhusägare hade föredragit om de fritt kunnat
välja. I enkäten ombads respondenterna att rangordna olika uppvärmningssystem i
den ordning de själva skulle föredra systemen. Från figur 22 framgår det att nästan
alla inkomna enkätsvar har valt antingen fjärrvärme eller värmepump som förstaeller andrahandsval. Det är ett resultat som liknar resultaten från undersökningarna gjorda i Lund och Helsingborg. En bidragande orsak till att många
anger fjärrvärme som sitt förstahandsval visar sig bero på att en stor majoritet av
de som redan har fjärrvärme anger att de skulle välja fjärrvärme som
förstahandsval om det stod inför en valsituation. Om man sorterar bort de som har
värmepumpar eller fjärrvärme från undersökningen, det vill säga de som i högst
grad utgör presumtiva kunder för fjärrvärme, är det fortfarande fjärrvärme som
flest respondenter anger som sitt förstahandsval, se figur 23.
12
10
Värmepump
fjärrvärme
Elpanna
Direkel
Vedpanna
Oljepanna
Pellets
Antal
8
6
4
2
0
val 1
val 2
val 3
val 4
val 5
val 6
Figur 23. Svar på frågan om vilket uppvärmningssystem som småhusägare skulle föredra
för uppvärmning då de som har värmepumpar eller fjärrvärme är borttagna. N=19.
49
Undersökningen i Limhamn bekräftar därmed tidigare resultat, nämligen att
fjärrvärme anses vara ett attraktivt uppvärmningssystem. Resultaten påvisar också
att det är värmepumparna som i dagsläget i Sverige är den besvärligaste
konkurrenten till småhusfjärrvärme.
Från figur 22 går det också att utläsa vilka uppvärmningssystem som småhusägare
anser vara minst önskvärda, nämligen direktverkande el, oljepannor och vedpannor. Pellets och elpannor placerar sig mitt emellan de mest önskvärda
systemen och de mindre önskvärda. Faktum är att småhusägares inställning till de
båda systemen är i princip helt jämbördig. Då man studerar figur 22 och minns
resultaten från den finska undersökningen om att småhusägare generellt sett
undviker uppvärmningssystem som är förknippade med en arbetsinsats 153 , verkar
resultaten stämma mycket bra överens med varandra, med direktel som undantag.
Tydligast framstår det för pellets eftersom detta system ges en högre ranking än
vedeldning.
För att undersöka vilka faktorer som kan tänkas ligga till grund för småhusägarnas
val av uppvärmningssystem ombads respondenterna att rangordna ett antal olika
faktorer och deras betydelse för val av uppvärmningssystem, se figur 24. Att
ekonomi anses vara den viktigaste faktor för val av uppvärmningssystem är
kanske inte förvånande. Leveranssäkerhet framhävs också av småhusägarna som
en viktig faktor. Om man istället undersöker vilka faktorer som är av mindre
betydelse för småhusägarna framgår att de inte prioriterar faktorn att själv slippa
arbeta vilket är ett motsatsförhållande till de val av uppvärmningssystem som de
verkligen gör. En liknande diskrepans framträder då man studerar faktorn global
miljö. I enkäten besvaras frågan anser ni att växthuseffekten är ett allvarligt
problem med att hela 80% av de tillfrågade uppger att växthuseffekten är ett
allvarligt eller mycket allvarligt problem. Samtidigt visar det sig att global miljö
är en faktor som ges låg prioritet av respondenterna vid val av uppvärmningssystem.
25
20
1
2
3
4
5
6
15
10
5
tt
hå
lls
fri
U
nd
er
ö
G
lo
ba
lm
ilj
ö
m
ilj
Lo
ka
l
ar
be
te
sl
ip
pa
A
tt
sj
äl
v
E
ko
no
m
i
Le
ve
ra
ns
sä
ke
rh
et
0
Figur 24. Svar på frågan om vilka faktorer som småhusägare prioriterar för uppvärmning.
N =48, men alla har inte med samtliga alternativ i sin rangordning. En etta motsvarar
förstahandsvalet, en två andrahandsvalet och en sexa är det val som är av lägst prioritet.
153
Kasanen Pirko, 1989.
50
Det är dock möjligt att ge plausibla tolkningar trots påtalade diskrepanser: Jämför
man figur 24 med figur 17 från den tidigare undersökningen, ser man att orden i
den nya undersökningen valts på ett sätt som innebär mindre svårigheter att tolka
ordens innebörd. Exempelvis undviks den tidigare påtalade risken att komfort och
bekvämlighet uppfattas som synonyma begrepp. Att själv slippa arbeta går i stället
mer rakt på sak. En hypotes kan vara, att intervjuobjektens svar ändå inte
återspeglar deras verkliga motiv. Det ligger nära till hands att tolka att slippa
arbete som att man hyser motvilja till att anstränga sig, vilket kanske inte stärker
självbilden, åtminstone inte i ett lutheranskt tänkesätt. Det mera luddiga begreppet
komfort är kanske istället det ord som träffar mitt i prick om man vill
marknadsföra småhusfjärrvärme med positiva konnotationer. Ett exempel på detta
är Wirén som i sin rapport menar att man från fjärrvärmebolagens sida skall
framhäva faktorer som bekvämlighet, bekymmersfrihet och driftsäkerhet vid
försäljning av fjärrvärme för att slippa en fokusering på enbart pris 154 .
Den andra påtalade diskrepansen kan upphävas om man helt enkelt tolkar att
personerna är egoistiska: ”Miljön kan jag i nödfall stödja via skatterna, men inte
vill jag betala mer för min uppvärmning för miljöns skull!”. Redan den tidigare
undersökningen pekade ut att miljö inte verkar vara det självklara honnörsordet
sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Vilket till exempel Svensk Fjärrvärme
AB:S kampanjsatsning ”Fjärrvärme, ja tack!” tycks förutsätta. I en rapport av
Mitthögskolan i Östersund har man från enkäter ställt frågor till småhusägare om
vilka uppvärmningssystem som de anser är mest miljövänliga. I denna undersökning ansåg respondenterna att bergvärmepumpar var mest miljövänliga155 .
Slutsatsen av detta bör dock inte vara att man skall undvika att påtala fjärrvärmens
miljöfördelar i en marknadsföring av fjärrvärme. Däremot bör man vara noggrann
med att framhålla att fjärrvärme kan gagna miljön utan att det innebär ekonomiska
uppoffringar från kundens sida. För att ge ett konkret exempel kan man framhålla
att: ”Fjärrvärme är ett komfortabelt sätt att gagna sin privatekonomi samtidigt
som man gör en insats för miljön”.
Ett av antagandena i detta arbete är att olika prismodeller för fjärrvärme skulle
kunna generera fler fjärrvärmekunder vid ett försäljningstillfälle. Då bolagen i
projektgruppen helst såg att det inte inkluderades specifika priser för fjärrvärme i
undersökningen formulerades frågorna istället så att de kom att undersöka hur
småhusägarna ställde sig till två olika prisförhållanden. Ett av dessa förhållanden
handlade om hur småhusägare prioriterade mellan fasta eller rörliga kostnader för
sin energikonsumtion. Respondenterna ombads välja ett alternativ på en sexgradig
skala som gick från enbart rörligt pris till enbart fast pris se figur 25. Resultatet av
inkomna svar presenteras i figur 26. Som det framgår av erhållna svar finns det
inget entydigt svar på frågan om kunder föredrar fasta eller rörliga kostnader för
sin energianvändning.
154
Wirén Christer, Kunders val: Kundbehov, fjärrvärmeerbjudanden och försäljning, Svensk
Fjärrvärme rapport 2006:24b, 2006
155
Mahapatra Krushna och Gustavsson Leif, Diffusion of Energy-Saving innovative Heating
Systems in Sweden - A Consumer survey Approach , ännu ej publicerad artikel, Mitthögskolan
Östersund, 2006
51
6.1 Syftet med denna fråga är att undersöka vilka kombinationer av fasta och rörliga
kostnader som villakunder föredrar. Markera på linjen den kombination av fasta och
rörliga kostnader Ni skulle föredra på Er energiräkning. Markera Ert val på skalan 1-6.
1.
Enbart rörligt pris
2.
3.
4.
5.
6.
Enbart fast pris
Figur 25. Enkätfråga 6.1 om förhållanden mellan fast och rörligt pris.
Svar på fråga 6.1
12
10
Antal
8
6
4
2
0
1
2
3
4
5
6
Figur 26. Figuren visar vad vilket förhållande mellan fasta och rörliga priser som
småhuskunder föredrar för sin energianvändning. N=44.
Den andra frågan om småhusägares preferenser för priskonstruktioner handlade
om förhållande mellan energipris och kostnaden för anslutning. Frågan om
kombinationer mellan anslutningsavgift och energipris var strukturerad på
liknande sätt som i enkätfråga 6.1 men i detta fall valde respondenterna mellan en
hög anslutningsavgift med ett lågt energipris och en låg anslutningsavgift och ett
högt energipris se figur 27.
Som framgår av respondenternas svar på enkätfråga 6.2 är småhusägare i det
undersökta området mer benägna att ta en hög anslutningsavgift om det resulterar
i att energipriset blir lägre, se figur 28. Detta är precis det förhållande som gäller
för bergvärme- och jordvärmepumpar och en indikation på att investeringar i
uppvärmningssystem tillåts kosta mer vid en installation om det kan ge lägre
kostnader i framtiden.
52
6.2 Syftet med denna fråga är att undersöka vilka kombinationer av anslutningsavgifter
och energipriser som villakunder föredrar. Anslutningsavgift är kostnaden för att ansluta
sig till fjärrvärmenätet, det en engångskostnad. Energipriset är det pris som betalas för
använd värme. En hög engångskostnad som i alternativ nr 6. ger alltså ett lågt
energipris. För alternativ 1. är istället priset för anslutning lågt men energipriset är högt.
Markera Ert val på skalan 1-6.
Högt energipris
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Låg anslutningsavgift
Lågt energipris
Hög anslutningsavgift
Figur 27. Enkätfråga 6.2 om förhållande mellan energipris och anslutningsavgift.
Svar på fråga 6.2
Antal
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1
2
3
4
5
6
Figur 28. Figuren visar hur småhusägare svarat på fråga 6.2 i enkäten. N=45.
Ett problem med frågan då man inte kan inkludera siffror är att man inte vet vad
småhusägarna i verkligheten menar med en hög anslutningsavgift och ett lågt
energipris. En annan faktor som kan förklara respondenternas vilja att ta större
investeringar är det faktum att hushållen i allmänhet har högre inkomster än
riksgenomsnittet. Trots detta är det en så pass stark övervikt för högre
investeringar att resultatet bör uppmärksammas. Resultatet är dessutom i
motsatsförhållande till hur majoriteten av småhusägare i Göteborg har valt att
fördela sina kostnader vid anslutning till fjärrvärme. För mer information om det
se avsnitt 5.5.
En annan förklarande faktor till varför småhusägare skulle vara beredda att
investera större summor i husets uppvärmningssystem kan ha att göra med en
föreställning om att det höjer värdet på huset. Jag har tidigare refererat till en
studie som indikerar att uppvärmningssystem har en påverkan för värdet på ett
småhus 156 . Med denna studie i åtanke ställdes två frågor till småhusägarna om
hur uppvärmningssystem kan tänkas påverka värdet på ett småhus. Det kan
156
Mårtensson Wilhelm, 2005.
53
kanske tyckas långsökt att fråga småhusägare om detta eftersom de knappast kan
anses vara experter på området men det ger ändå en indikation på hur
småhusspekulanter kan tänkas resonera. Frågorna som ställdes var: Är ni av
uppfattningen att uppvärmningssystem i allmänhet påverkar marknadsvärdet på
en fastighet?. Den andra frågan löd: Är ni av uppfattningen att det uppvärmningssystem som ni har installerat i er fastighet höjer marknadsvärdet på fastigheten?
Respondenternas svar på frågan om hur uppvärmningssystem i allmänhet
påverkar värdet för en fastighet gav ett medelvärde på 3,16 (med variansen 0,61)
av maximalt 4. Det är ytterligare en indikator på att uppvärmningssystem påverkar
värdet på ett småhus. För att närmare undersöka vilka system som bidrog till att
värdet på ett småhus steg ställdes frågan om hur de tror att deras befintliga
uppvärmningssystem påverkar värdet på deras fastighet. Figur 29 indikerar att
respondenterna är av uppfattningen att det främst är värmepumpar och fjärrvärme
som höjer värdet på fastigheten. Det i sin tur kan innebära att småhusägare är mer
benägna att göra större investeringar i dessa system. Jag tror att värdestegringar på
småhus till följd av fjärrvärmeanslutning är reell och kan kanske till och med
komma att förstärkas om man kan hitta ett sätt att fokusera marknadens
uppmärksamhet på sambandet.
Medelvärden av hur det egna uppvärmningssystemet
kan tänkas höja priset på fastigheten
lja
O
)
(d
nn
pa
Ko
m
bi
El
a
)
(v
El
m
är
rv
är
Fj
Vä
rm
ep
um
e
p
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Figur 29. beräknade medelvärden för hur de olika befintliga uppvärmningssystemen kan
tänkas höja värdet på fastigheten enligt inkomna enkätsvar. Maxpoäng på frågan är 4,
lägsta möjliga poäng är 1 om respondenterna svart på frågan, N=48.
Att småhusägare som har värmepumpar installerade anger att dessa höjer värdet
på småhuset kan vara en förklarande orsak till att investeringar i dessa
uppvärmningssystem sker trots att återbetalningstiden oftast är lång.
Återbetalningstiden för en berg- eller jordvärmepump för ett småhus med en
användning för uppvärmning på 25 000 - 30 000 kWh/år är ungefär sju till tio år
om man bortser från räntekostnader.
54
Det historiskt sett mycket låga ränteläget förmedlar också en känsla av att det
gäller att passa på att göra investeringar innan räntan går upp. För en del
småhusägare kan en stor investering i ett uppvärmningssystem som medför låga
rörliga kostnader rentav ingå i en medveten portföljvalsstrategi.
Enkätens respondenter anger i de flesta fall att det krävs kortare återbetalningstider än sju år för att de skall byta uppvärmningssystem, se figur 30. Samtidigt är
det ganska många respondenter som faktiskt uppger att återbetalningstiden saknar
betydelse vid byte. Som framgår av figur 30 finns det två koncentrationer av svar
för vad som är en önskvärd återbetalningstid. Fjärrvärmebolagens möjligheter att
konstruera olika prismodeller ger här en unik möjlighet för bolagen att fånga upp
dessa kunder genom att erbjuda prismodeller som ger fem respektive tio års
återbetalningstid.
Återbetalningstid
12
10
Antal
8
6
4
2
0
Saknar 1
betydelse
2
3
4
5
6
7
8
9
10
>10
År
Figur 30. Respondenternas svar på frågan hur lång återbetalningstid som skulle få dem att
byta uppvärmningssystem. N=42.
55
4.4 Småhusägare och ”den starka marknadsställningen”
Enligt ett antal undersökningar av presumtiva och befintliga fjärrvärmekonsumenter har det påvisats att det finns en stor oro bland konsumenter för att
priserna skall höjas när man väl har anslutit sig till fjärrvärme. För en del
konsumenter är denna oro så pass stor att de inte vill ha fjärrvärme.
Uppenbarligen hämmas anslutningsgraden vid nybyggnation av denna typ av
resonemang. Det vanligast förekommande argument dessa kunder anger som
anledning till sitt agerande är att man inte vill känna sig beroende av en enda
leverantör ( se tex. Henning et al 157 eller Klintman et al 158 ). Fjärrvärmebolag
avfärdar ofta dessa kunders argument som osakliga och hänvisar då till en mycket
tuff konkurrens på värmemarknaden och ett historiskt stabilt energipris 159 . Det
visar sig också att en förhållandevis stor andel av respondenterna från undersökningen i Limhamn uppger att kostnaderna för fjärrvärme är acceptabla men
som det framgår av figur 31 är de som har värmepump mer nöjda med
kostnaderna än fjärrvärmekunderna.
Tycker in att uppvärmningskostnaden är acceptabel?
10
8
6
4
2
0
1
2
3
)
(d
El
lj a
nn
Ko
m
bi
pa
är
rv
är
O
a
e
m
(v
El
Fj
Vä
rm
ep
um
p
)
4
Figur 31. Respondenternas svar på frågan om de tycker att uppvärmningskostnaderna är
acceptabla. Om respondenterna svarat med 1 tycker de inte att kostnaderna är acceptabla
om de anger 4 tycker de att kostnaderna är mycket acceptabla. N=48.
Det finns konsumenter som aldrig skulle kunna tänka sig att installera fjärrvärme i
sin bostad eftersom de anser att fjärrvärmebolagets ställning på marknaden
innebär en allt för stor risk för monopolprissättning 160 . I allmänhet är oron för
monopolställningen ändå inte avgörande för affären eftersom många ändå väljer
att installera fjärrvärme om tillfälle ges.
157
Henning Annette och Klaus Lorenz, 2005.
Klintman Mikael et al, 2003.
159
Fjärrvärme ja tack!, hemsida www.fjarrvarme.se, besökt 2005-12-06.
160
Klintman Mikael et al, 2003.
158
56
I enkäterna ställdes frågan ”anser ni att fjärrvärmebolag i allmänhet är en aktör
på en konkurrensutsatt värmemarknad?”. Medelvärdet för frågan blev 1,8 med 4
som maximalt värde (det vill säga att om en respondent svarade med en fyra så
instämde hon helt i påståendet). Det tyder på att småhusägare i det studerade
området anser att fjärrvärmen inte är tillräckligt konkurrensutsatt, trots att
konkurrensen på just villamarknaden faktiskt är mycket hård. Samtidigt visar en
studie från Mitthögskolan i Östersund att fjärrvärme är ett uppvärmningssystem
som har högsta möjliga grad av nöjda kunder bland dem som anslutigt sig de
senaste tio åren 161 . Det kan tolkas som att de som valt fjärrvärme inte tillskriver
fjärrvärmens marknadsställning en hög betydelse.
Om branschen ändå menar att man på ett betydande sätt missgynnas av
monopolstämpeln måste det till krafttag för att undkomma detta. Det är nämligen
mycket svårt att ändra konsumenters uppfattningar, eller som marknadsföraren
Trout säger ”When the market makes up it’s mind about a product, there’s no
changing that mind” 162 . Förutsatt att Trout vet vad han pratar om är det kanske
inte någon större idé att fortsätta resonemangen för småhuskunder om att
fjärrvärme är en av många aktörer på en konkurrensutsatt marknad. Småhusägare i
Limhamn oavsett befintligt uppvärmningssystem tycker ändå inte att de kan
påverka prissättningen på det energislag de använder sig av. Medelvärdet för
svaret på den frågan genererade ett medelvärde på blygsamma 1,6 av maximalt 4
(dvs. de respondenter som svarar med en 4:a anser att det kan påverka sitt
energipris) vilket får anses vara lågt. Det är kanske dags att istället framhålla de
skalfördelar som fjärrvärme medför. Kanske man skall säga att ju fler kunder vi
blir som har fjärrvärme ju lägre blir våra kostnader?
161
Mahapatra Krushna och Gustavsson Leif, Diffusion of innovative heating systems in detached
houses in Sweden, ännu ej publicerad artikel, Mitthögskolan Östersund, 2006.
162
Trout Jack, Differentiate or Die, Survival in Our Era of Killer Competition John Wiley & Sons,
Inc., 2000 Sid. 79.
57
58
5 Förslag till hur småhusfjärrvärme kan
differentieras
I detta kapitel utreds hur fjärrvärme kan differentieras genom prissättning och
tilläggstjänster som kan tänkas tilltala kunder. Metodernas teori kommer att
beskrivas ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Några konkreta förslag på prismodeller ges också. Inom den ekonomiska teorin framhålls ofta hur kraftfull
differentiering kan vara:
”Any product or service can be differentiated, even the commodity that seems to
differ from competitors’ offerings only in price”
Theodor Levitt 163
”Annars är det slående hur ofta det är de innovativa invadörerna som driver
utvecklingen och omdaningen av näringslivet, inte relativa konkurrensfördelar
hos de etablerade aktörerna. När befintliga företag skall förnya sig så sker det
ofta inom ramen för befintliga föreställningar om hur branschen fungerar.”
Markus Fellesson 164
”Differentiate or die”
Jack Trout 165
I och för sig har fjärrvärmebranschen under alla år använt sig av enklare sätt att
prisdifferentiera, t.ex. genom att ha en speciell ”villataxa”, för att ta en klassisk
beteckning. Det nya är att man börjat inse att man med fördel kan gå mycket
längre än förut.
Att fjärrvärmebranschen först nu verkar utnyttja långtgående differentiering kan
ses som ett arv från den gamla kommunallagens tid, då åtminstone vissa former av
prisdifferentiering kunde sägas komma i konflikt med den kommunala
likställighetsprincipen. Att denna rapport förordar ett aktivt utnyttjande av
prisdifferentiering innebär inte att man bör kasta alla tankar om att behandla ”lika
kunder lika” över bord. I den överordnade målsättning som formulerats för detta
arbete ingår ju bland annat att även eventuellt aggressiv marknadsföring ska följa
regler om god affärssed vilket, bland kunder, ofta är starkt förknippat med att
företaget behandlar lika kunder lika. Fjärrvärmeverksamheten är till sin natur en
platsbunden och mycket långsiktig verksamhet som inte bör sätta sitt goda rykte
över styr genom kortsiktighet.
163
Levitt Theodor, Marketing success through differentiation of anything, Harvard Business
Review, jan-feb 1980.
164
Fellesson Markus, 2003, Sid. 18.
165
Trout Jack, 2000.
59
5.1 Stora möjligheter för olika varianter av prissättning
Vi tar sats från ett teoretiskt resonemang som kanske kan kännas lite främmande
för några läsare men som syftar till att rikta blickpunkten mot några sammanhang
som lätt förbises:
Fjärrvärme skiljer sig från sina konkurrenter på värmemarknaden bl.a. genom att
en ny kund sällan betalar hela kostnaden för värmeanläggningen vid inköpet.
Istället täcks en del av kostnaderna av framtida energiförsäljning. Detta
möjliggörs av att de inlåsningseffekter som investeringar i ett nytt uppvärmningssystem medför, oftast kompletterat med en viss bindningstid. Denna prissättningsmetod används ofta för de linjebundna uppvärmningssystemen el, gas och
fjärrvärme. Visserligen ansluts i princip alla hushåll till el så det är främst
fjärrvärme och gas som är jämförbara med varandra eftersom de medför att
ytterligare ett distributionssystem måste installeras. Jag anser dock att gas i
dagsläget inte utgör en huvudkonkurrent till fjärrvärme i Sverige (i stora delar av
EU är däremot gas fjärrvärmens huvudkonkurrent). Huvudkonkurrenterna utgörs
istället av värmepumpar pellets och vattenburen elvärme. Eftersom dessa system
inte kräver investeringar i ytterliggare distributionssystem för energi är
marknadssituationen starkt skild för dessa jämfört med fjärrvärme. Då
fjärrvärmebolag helt saknar konkurrens på marknaden för fjärrvärme befinner de
sig i en situation där de är ensam prissättare av tjänsten ”fjärrvärme”, även om
konkurrensen vid försäljning sätter restriktioner för prisnivån. För el och pellets
ser situationen annorlunda ut och en kund kan hela tiden välja en annan
leverantör.
Normalt sätt kan fjärrvärmebolag räkna med att behålla sina kunder under en
längre tid. Tills nyligen var uppsägning av fjärrvärmeabonnemang från kundens
sida en mycket sällsynt händelse, i synnerhet inom segmentet småhus. På senare
tid har särskilt stora bostadsföretag i vissa fall börjat uppträda som tuffare
fjärrvärmekunder, ibland med hot om eller direkt uppsägning av fjärrvärmen.
Framtiden får utvisa i vilken utsträckning detta beteende eventuellt kan fortplantas
till småhusmarknaden. Än så länge tycks inlåsningseffekterna dock vara
betydande inom detta kundsegment.
Att fjärrvärmebolag oftast kan räkna med att behålla sina kunder under en längre
tid berövar branschen från ett viktigt försäljningsincitament till skillnad från de
konkurrerande uppvärmningssystemen elpannor, pellets och värmepumpar.
Försäljare dessa uppvärmningssystem har enbart förtjänst vid försäljningen av
uppvärmningssystemet och måste hela tiden skaffa sig nya kunder för att
affärsverksamheten skall fungera. Det mycket kraftfulla incitamentet att ständigt
behöva skaffa fler kunder saknas inom fjärrvärmebranschen eftersom själva
försäljningen av systemet ofta sker med förlust och förtjänsten istället kommer
ifrån försäljning av värme. Men denna försäljningsmetod medför också att ett
fjärrvärmebolag i princip kan använda sig av vilken prismodell som helst. Det ger
fjärrvärmebolagen en unik servicemöjlighet genom att de kan ge presumtiva
kundgrupper skräddarsydda prismodeller.
60
Att differentiera en produkt handlar om att öka lönsamheten genom att tillmötesgå
kundgruppers specifika behov. För konsumenternas del finns det dock en risk att
många olika typer av prissättningsmetoder omöjliggör prisjämförelser.
Telefonibranschen beskylls ofta för att de genom att differentiera taxorna gör det
omöjligt för konsumenter att jämföra priserna. Det finns således en möjlighet för
ett bolag som prisdifferentierar (den korrekta benämningen är egentligen att
prisdiskriminera, men då diskriminering numera har en negativ värdeladdning
används istället prisdifferentiering) att utnyttja den minskade pristransparens som
differentierade taxor ger upphov till för att generera högre vinster på konsumenternas bekostnad. Med tanke på vad som sagts ovan vill vi dock inte förorda en
sådan strategi eftersom det riskerar att urholka förtroendet för fjärrvärmebranschen.
I dagsläget finns det många exempel på differentierade prissättningar,
studentrabatt, sista minuten, första klass eller andra klass på tåg och flyg,
medlemspriser i matbutiker, mängdrabatter osv. I samtliga fall är det i grund och
botten samma produkt som säljs men genom att addera olika kundvärden, t ex.
bredare säten i första klass, eller rikta sig till en specifik kundgrupp kan man ta
olika betalt för produkten. Det går alltså alldeles utmärkt att på saklig grund
argumentera för många olika sätt att prisdifferentiera. Som vi kommer att se
exempel på kan fjärrvärmebranschen till och med utnyttja prisdifferentiering för
att underlätta för kunder att göra för fjärrvärmebranschen fördelaktiga,
prisjämförelser med alternativa uppvärmningsmetoder.
På fjärrvärmemarknaden är det i dagsläget speciellt vanligt att tillämpa tre olika
metoder för att prisdifferentiera: 1. tvådelade tariffer, 2. marknadsuppdelning och
3. mängdrabatter. Metod 1 används av de flesta fjärrvärmebolag genom att det
finns ett fast pris och ett rörligt pris för fjärrvärme. Metod 2 används när man låter
villakunder och flerbostadshus betala olika priser på fjärrvärmen. Metod 3
används i fjärrvärmebranschen för riktigt stora kunder. Deras avtal med leverantören är ofta individuella och stora kunder kan få ett något lägre fjärrvärmepris.
Målsättningen med differentierad prissättning är att få fler kunder som betalar mer
för produkten, dvs. målet är att få fler kunder att betala ett belopp som motsvarar
deras betalningsvilja för produkten. I figur 32 illustreras teorin för prisdifferentiering. Om företaget bara har ett pris på produkten (p1) kommer
kvantiteten (q1) att efterfrågas. Det skuggade området till vänster om priset (A)
illustrerar konsumenters betalningsvilja för produkten. Konsumenter till höger om
priset (p1) har en betalningsvilja som är lägre än priset och dessa kommer inte att
konsumera. I figuren har marginalkostnaden (MC) antagits vara konstant vilket är
en bra approximation av en fjärrvärmeanläggning om värmelasten är mindre än
anläggningens kapacitet.
61
P
A
p1
B
C
MC
D
Q
q1
Figur 32. Figuren visar förenklat hur stor efterfrågan är för en produkt/tjänst vid olika
prisnivåer. MC = marginalkostnad, P = pris, D = efterfrågad kvantitet. Källa: Perloff 166
I figuren är området B vinsten och området A är välfärdsförlusten som uppstår när
konsumenter behöver betala mindre än deras betalningsvilja medger för
produkten. Området C är välfärdsförlusten som uppstår då priset är satt högre än
marginalkostnaden. Om fjärrvärmebolaget skulle ha möjligheten att utnyttja sig
av fullständig prisdifferentiering, dvs. en prissättning där varje kund betalar enligt
sin fulla betalningsvilja skulle vinsten bestå av områdena A+B+C. Följaktligen är
prisdifferentiering bra för välfärden (det vill säga den nationalekonomiska
definitionen av välfärd eftersom prisdifferentiering minskar konsumentöverskottet, se exempelvis Perloff för mer information 167 ) och företagen men tufft
för konsumenterna. Fullständig prisdifferentiering kan teoretiskt möjliggöras
genom att tillämpa enskilda och hemliga prisavtal mellan bolag och kunder, men
det är en kostsam process att hitta varje kunds betalningsvilja. Eftersom antalet
kunder ökar med minskande energianvändning är det mer praktiskt att införa
samma pris för samtliga kunder inom en viss kundkategori, t ex. småhuskunder.
För en sådan strategi talar även den bedömning, att allmänheten skulle uppfatta
helt individuella (för att inte tala om hemliga) avtal som stridande mot god
affärssed eller oförenligt med ett krav om att behandla lika kunder lika. Vi har
redan i denna rapports inledning konstaterat att fjärrvärmebolagen över lag endast
har en grov bild av människorna som bor i husen på småhusmarknaden. Detta kan
bero på de kostnader som insamling av information är förknippad med. Det kan
vara en av anledningarna till att priset för småhuskunder fortfarande inte
prisdifferentieras speciellt mycket.
Fjärrvärmebolagens marknadsställning på värmemarknaden för flerbostadshus är
så pass stor att det inte går att bortse ifrån bolagens möjlighet att utnyttja en
monopolprissättning för att öka sin lönsamhet. På värmemarknaden för småhus
går det dock inte att påstå att fjärrvärme har en stark marknadsställning och
konkurrensen från pellets och värmepumpar är stor. Således har fjärrvärmen svårt
att tillämpa en monopolprissättningsmetod i ett småhusområde. Bolaget har
visserligen möjlighet att utnyttja sin starka marknadsställning på marknaden för
flerbostadshus genom att tillämpa en prissättningsmetod som kallas för
”dumpning”. Det är en prissättningsmetod som främst används av bolag som har
en stark marknadsställning på en geografiskt begränsad marknad. Samma bolag
166
167
Perloff M. Jeffrey, 2004.
Ibid.
62
skall däremot ha en mycket mindre marknadsandel på en annan geografiskt
begränsad marknad. Detta är ett fenomen som främst uppstå mellan länder och
teoribildningen för dumpning återfinns därför främst i litteratur för internationell
ekonomi (se exempelvis Krugman 168 ). Dumpning är ytterligare en form av
prisdifferentiering och den grundläggande logiken bakom förfarandet handlar om
de vinster som uppstår om företaget lyckas monopolprissätta på den marknad där
företaget har en monopolställning. Kvarvarande överkapacitet som finns kvar i
bolaget säljs därefter på en annan marknad där man inte är i monopolställning till
ett lägre pris än monopolpriset, ofta ganska nära marginalkostnaden. Anledningen
till att man gör detta är för att få betalt för överkapacitet och samtidigt ta
marknadsandelar på den nya marknaden där man är en liten aktör.
På många sätt påminner detta om fjärrvärmens situation på värmemarknaden
mellan småhus och flerbostadshus, men sysslar fjärrvärmebolagen med dumpning
på småhusmarknaden? Inga tecken på detta har hittats. Istället tar
fjärrvärmebolagen oftast mer betalt av småhuskunder än av flerbostadshuskunder.
Dumpning är ett otillåtet sätt att utnyttja sin marknadsställning (konkurrenslagen
19§ 169 ) men är det fjärrvärmebolagens laglydighet som gör att denna prissättningsmetod inte används, eller har man dålig kunskap om dess möjligheter?
I denna rapports inledning har framhållits att de politiska spelreglerna med skatter
och avgifter i Sverige skapat ett läge som gynnar särskilt kraftvärme, och som kan
tala för att en betydande expansion av fjärrvärmeverksamheten in i småhusmarknaden långsiktigt kan bli en bra affär, även utan en dumpningsstrategi.
En differentierad prissättning kan öka bolagets vinster och göra fjärrvärmen mer
lönsam på småhusmarknaden, vilket borde öka bolagens intresse av att bygga ut
mer fjärrvärme. En utbyggnad kommer att gynna konsumenter på småhusmarknaden och miljön eftersom fjärrvärme kostar mindre än många konkurrerade
uppvärmningssystem och en utökad byggnadstakt från fjärrvärmebolagen skulle
kunna konvertera många el- och oljeuppvärmda småhus.
I detta kapitel analyseras ett antal olika prismodeller som vi anser skulle kunna
bidra till en ökad anslutningsgrad. De flesta av prissättningsmodellerna är kända,
men de har relativt nyligen börjat användas och därför bör effekterna och motiven
till dem studeras närmare. Fjärrvärme till småhusmarknaden är att betraktas som
en konsumentmarknad 170 och inte som en försäljning mellan företag (business to
business) som länge varit förhärskande, och framgångsrikt för flerbostadshus,
inom fjärrvärmebranschen. För att nå framgång inom villaområden krävs att man
kan tillfredställa flera olika kundkategoriers specifika krav på tjänsten fjärrvärme.
168
Krugman R. Paul and Obstfeld Maurice, International Economics Theory and Policy,6:e
upplagan, Addison-Wesley Series in economics, 2003.
169
Näringsdepartementet, Konkurrenslagen (1993:20), 19§, 1993.
170
Öhrström Peter, Fräckare fjärrvärme, Svensk Fjärrvärme rapport 2006:23a.
63
5.2 Klassisk fjärrvärme
Det klassiska tillvägagångssättet vid anslutning av nya småhuskunder till
fjärrvärmenätet är att en anslutningsavgift och en installationskostnad betalas av
en kund. Med anslutningsavgift avses kostnaderna för att få fjärrvärmen fram till
huset, med installationskostnad avses den kostnad som en kund betalar för en
fjärrvärmecentral och installationen av denna. I denna rapport kommer i
fortsättningen anslutningskostnad beteckna den totala kostnaden för anslutning till
fjärrvärmenätet. I vissa fall kommer ändå den tvådelade kostnaden att dyka upp i
samband med hänvisning till andra källor. Vid dessa tillfällen kommer det att
påpekas vad som gäller.
Fjärrvärmebolagen justerar anslutningsavgiften så att de uppnår sina krav på
avkastning och/eller återbetalningstid. Denna anslutningsavgift är oftast lägre än
bolagets kostnader för att ansluta kunden. Det betyder att företagen gör som
piraterna i sagorna och gräver ner en massa pengar i marken när de ansluter nya
småhuskunder.
Energimyndigheten gjorde en undersökning 2002 om vad det kostar för en
konsument med en årlig energianvändning på 20 000 kWh/år att skaffa
fjärrvärme 171 . Myndigheten gör i denna rapport skillnad på anslutningsavgift och
installationskostnad. Med installationsavgift avses i deras rapport de husinterna
kostnaderna för en värmeväxlare och anslutning av denna. Med anslutningsavgift
menas kostnader utöver installationsavgiften som härrör från markaarbete,
projektering, rörkostnader och andra kostnader som är förknippade med
distributionen av fjärrvärme. Enligt denna undersökning är det genomsnittliga
nivån för installationsavgiften 28 500 kr och anslutningskostnaden är i genomsnitt
10 000 kr, se tabellen nedan.
Anslutningsavgift [kr]
Installationskostnad [kr]
Medel
10 500
28 500
Minsta
0
0
Högsta
50 000
69 000
170
102
Antal
observationer
Tabell 3. Den genomsnittliga, högsta och lägsta kostnaden för en villaägare inkl. moms.
Beräknad energianvändning är 20 000 kWh. Källa: Energimyndigheten, 2002.
Uppskattningsvis är den totala kostnaden för en villaägare ungefär 40-50 tusen kr
för en fungerande fjärrvärmeanslutning. Eftersom bolagets kostnader för att
ansluta en kund till fjärrvärme i allmänhet är mycket högre (ca 80 000 kr 172 ) än
intäkter förknippade med anslutningsaffären är själva anslutningen en kortsiktig
förlustaffär för bolagen. Detta kompenseras dock genom att bolaget tar ut en
171
172
Energimyndigheten, Värme i Sverige 2002, ET 23:2002, Multitryck i Eskilstuna AB, 2003.
Sandberg Eje, Fjärrvärme i Småhusområden, goda exempel, Fedeativ tryckeri AB, 2004.
64
högre energipris så att investeringskostnaderna på några års sikt täcks. Det går
alltså att påstå att fjärrvärmekunder i villaområden köper sin fjärrvärmeanslutning
på avbetalning där själva energipriset utgör grunden för återbetalningen. Därför
kan det anses lite underligt att energipriset inte sänks för konsumenter efter några
år när investeringen är betald. Eftersom det inte händer går det faktiskt att påstå
att man som fjärrvärmekund får göra avbetalningar på fjärrvärmeanslutningen
under hela anläggningens livstid trots att fjärrvärmebolagets investeringskostnader
sedan länge är betalda. Ett motargument från branschens håll till detta är dock att
service, mätaravläsning och kundkontakter innebär betydande löpande kostnader.
Således kan exempelvis en påstridig småhuskund betyda mer arbetstid per år än
en stor förvaltningskund.
5.3 Kostnadsriktig fjärrvärme
Att fjärrvärmen skall vara ”kostnadsriktig” har länge varit ett etablerat uttryck i
branschen, inte minst då fjärrvärmebolagen var helt kommunalägda och ställda
under självkostnadsprincipen (se exempelvis Jönsson 173 , Frederiksen och
Werner 174 eller Malmström 175 ). Självfallet skulle kostnaden för fjärrvärme vara
kostnadsriktig i avseende att följa kommunallagen men frågan var hur en sådan
prissättning skulle vara konstruerad.
Ett omdebatterat ämne gällande prissättningen på fjärrvärme som framhålls i
litteraturen från sent 1980-tal och tidigt 1990-tal är konflikten mellan ett
”energisparvänligt pris” och ett ”kostnadsriktigt pris”. Den kostnadsriktiga
prissättningen är ur ett ekonomiskt perspektiv mer korrekt prissatt genom att den
speglar förhållandet mellan fasta och rörliga kostnader i verksamheten. Som
bekant utgörs en stor del av fjärrvärmeföretagens kostnader av fasta kostnader.
Ungefär 40% av kostnaderna härrör från kapitaltillgångar 176 . Således skall en
kostnadsriktig prissättning av fjärrvärme ha en stor andel fasta kostnader och det
rörliga energipriset för en kund skall vara lågt. Ett exempel på bolag som
använder sig av denna typ av prissättning är Gävle Energi AB. Den årliga fasta
avgiften för småhuskunder i Gävle är 7100 kr och den rörliga är 35 öre/kWh 177 .
Om man antar en årsanvändning på 20 000 kWh/år skulle fördelningen mellan
rörliga och fasta kostnader för en kund vara ungefär lika stor. Vid en användning
på ca 34 000 kWh skulle priskonstruktionen vara kostnadsriktig om de fasta
kostnaderna för verksamhen var 40%. En prissättningsmodell av denna typ är
också ett effektivt sätt att motarbeta installation av luftvärmepumpar eftersom
energipriset är så pass lågt. Samtidigt förhindrar denna prissättning att fjärrvärme
utnyttjas för enbart spetslastproduktion eftersom kostnaderna för detta blir höga.
173
Jönsson Tord, Självkostnadsriktig fjärrvärmeekonomi, Institutionen för Värme- och Kraftteknik
LTH Lund, Liber tryck AB Stockholm, 1989.
174
Frederiksen Svend och Werner Sven, Fjärrvärme teori, teknik och funktion, Studentlitteratur,
1993.
175
Malmström Li, 1988.
176
Energimyndigheten, Värme i Sverige, ET 1:2002, 2002.
177
Gävle energi AB:s hemsida, http://www.gavleenergi.se/ besökt 2005-12-17.
65
Med ett energisparvänligt pris avses ett pris med små eller inga fasta kostnader.
Istället inkluderas alla kostnader i det rörliga energipriset som därmed blir högre.
Grundtanken bakom ett energisparvänligt fjärrvärmepris är att konsumenters
incitament att spara ökar om det rörliga priset är högt. I en undersökning av
Wirén 178 konstateras att: ”[…] det framkom dock att kunder gärna ser en prisstruktur, som ger så stor andel rörliga avgifter som möjlig. På så sätt kan
kunderna själva påverka sin förbrukning och därmed sina kostnader.”. Svaren
från enkätundersökningen i Limhamn kunde dock inte bekräfta detta.
Att priset är kostnadsriktigt handlar alltså inte om huruvida energipriserna är
skäliga eller inte. Det handlar istället om att priset skall utformas så att den hela
tiden motsvaras av företagens kostnadsstruktur. Det finns teorier som går ännu
längre för att bestämma vad ett kostnadsriktigt energipris egentligen är. Demand
Response är en sådan teori.
Teorin bygger på att den rörliga delen av kundernas energipris skulle vara direkt
relaterad till det momentana marknadspriset. På elmarknaden motsvaras detta av
att slutkundens pris skulle följa priset på spotmarknaden. Genom att kunder hela
tiden betalar marknadspris för sin energi skapas kraftfulla incitament att undvika
effekttoppar vilket kan effektivisera hela marknaden 179 .
Med en kostnadsriktig prissättning skulle alltså det momentana energipriset vara
beroende av utbud och efterfrågan. På värmemarknaden finns det inget spotpris
eftersom det inte finns någon handelsplats för värme (med undantag för
Köpenhamns lokala värmemarknad 180 ). Således kan man fråga sig hur värmen
skall prissättas för att vara kostnadsriktig i fallet Demand Response. Eftersom man
inte kan relatera energipriset till en marknad måste det vara logiskt att istället
relatera det till företagets kostnader.
Varaktighetsdiagrammet (figur 33) illustrerar vilka olika produktionsanläggningar
som används beroende på efterfrågad värmemängd i Helsingborg. figur 33
åskådliggör också företagets kostnadsbild, där de produktionsmetoderna med lägst
driftkostnader har placerats i botten. figur 34 illustrerar mer ingående hur
driftskostnaderna beror på vilket bränsle och vilken produktionsmetod som
används vid värmeproduktion. Det framgår tydligt från figur 34 att de fossila
bränslena har mycket högre kostnader än biobränslena. Till stor del beror det på
att samtliga miljöskatter inkluderats. Efter att ha studerat figur 34 är det inte
längre förvånande att så pass många energibolag uttryckt intresse för att investera
i sopförbränning med tillhörande expansion av fjärrvärmenätet för att bli av med
värmen.
178
Wirén Christer, 2005.
O’Sheasy Michael, Demand Response: Not Just Rhetoric, It Can Truly Be the Silver Bullet, The
Electricity Journal, vol. 16 nr. 10, December 2003, sida 48-60.
180
Gronheit Poul Erik, Mortensson Bent Ole Gram, Competition in the market for space heating.
District heating as the infrastructure for competition among fuels and technologies, Energy Policy
nr. 31, 2003.
179
66
Fjärrvärmeproduktion 2004 Helsingborg, 1061 GWh
7000
Olja HVP 3,4 GWh
Naturgas HVP 5,2 GWh
6000
Värmepump 26,5 GWh
MWh/dygn
5000
Gaskombi 52,1 GWh
Ångpanna/ångturbin 513,1
GWh
Spillvärme 401,8 GWh
4000
3000
Deponi/Biogas 59,1 GWh
2000
1000
0
1
51
101
151
201
251
301
351
Varaktighet (dygn)
Figur 33. Varaktighetsdiagram för fjärrvärmeproduktion i Helsingborg.
Som läsaren säkerligen redan insett finns det vissa problem med att införa en
prissättning som följer den momentana marginalkostnaden, speciellt för
kundsegment som inte är professionella aktörer på energimarknaden. Ett av
problemen skulle bli att kommunicera rådande priser till konsumenterna. Ett annat
problem är den asymmetriska tillgången på information mellan konsumenter och
producenten. Kan konsumenten verkligen vara säker på att priset är
marknadsmässigt korrekt? Det skulle behövas omfattande investeringar i ny
teknik och säkerligen skulle det också behövas någon form av kontrollorgan som
kontrollerar att det värmeproducerade bolagets priser verkligen motsvarar
kostnaderna för att systemet skulle möjliggöras på fjärrvärmemarknaden. Demand
Response-förfarandet verkar således inte vara optimalt att tillämpa på villakunder.
För större kunder (t ex kommunen, professionella fastighetsförvaltare med flera)
är det däremot ett koncept som skulle kunna vara lättare att implementera. Det
finns ju en uppenbar möjlighet för båda parter att göra kostnadsbesparingar om
man kan undvika höga spetslaster.
Driftskostnad
Olja HOB
El HOB
Olja CHP
Naturgas
CHP
Naturgas
HOB
Kol CHP
Torv HOB
Bio HOB
Bio CHP
Värmepump
Industriell
spillvärme
Sopor HOB
Sopor CHP
Kr/MWh
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Figur 34. Driftskostnader för värmeproducerande anläggningar beroende på bränsle och
produktionsmetod. Skatter är inkluderade. Källa: Knutsson 181 .
181
Knutson David et al, HEATSPOT – a simulation tool for national district heating analyses,
Energy nr. 31, 2004, Sid. 285.
67
Anslutningskostnaden i småhusområden är beroende av anslutningsgraden vilket
gör att förtjänsten av ytterligare några kunder kan vara stor. Därför har en del
energibolag infört rabattsystem om en högre anslutningsgrad uppnås. På så sätt
hoppas man att även småhusägarna skall ta del i försäljningsprocessen. I enkäten
utgiven i Limhamn frågades om villaägare aktivt skulle argumentera för att fler
anslöt sig till fjärrvärme om det skulle innebära att anslutningskostnaden sänktes
med några tusen kronor om en hög anslutningsgrad uppnåddes. Så många som 26
av 44 svarande respondenter uppgav att de skulle agera mycket aktivt eller ganska
aktivt för att fler i området skulle ansluta sig om en sådan priskonstruktion
tillämpades. Metoden är ett sätt att låta konsumenterna få del av de fördelar en
hög anslutningsgrad medför.
5.3.1 Förslag till en mer kostnadsriktig prissättning
För fjärrvärmebolagen medför en låg energianvändning att de fasta kostnaderna
måste delas upp på en mindre rörlig intäkt från energianvändningen. Det betyder
att för energibolaget är kostnaden per kWh större för en kund som har en låg
energianvändning. Som tidigare nämnts går det att kompensera för detta genom
att ta en hög fast avgift men man kan även tänka sig att prissättningen speglar
detta genom att de första kWh kostar mer än de efterkommande. En sådan
konstruktion medför att priset delas upp som en trappa där högre användning
medför ett lägre rörligt energipris. I tabell 4 ges exempel på hur en sådan
konstruktion skulle kunna se ut, i tabellen är kostnaden beräknad för en
energianvändning på 22 000 kWh/år. I figur 35 visas det hur kostnaden för en
kund förändras beroende på energianvändning. Det jämförande priset är
fjärrvärmepriset för en småhuskund i Malmö med 2006 års prissättning, det vill
säga en fast årlig kostnad på 2800 kr och ett rörligt energipris på 0,56 kr/kWh 182 .
Energianvändnings Energipris
intervall [kWh]
[kr/kWh]
Fast pris
0 - 2 500
2 501 - 5 000
5 001 - 7 500
7 501 -15 000
15 001 - 25 000
25 001 - 50 000
1,2
0,912
0,69
0,52
0,4
0,30
Kostnad
per
intervall
för kund
[kr]
1 400
3 000
2 279
1 732
3 950
2 802
0
Ackumulerad
Kostnad för kund
[kr]
1 400
4 000
6 679
8 411
12 361
15 163
15 163
Kostnad
per kWh
för kund
[kr/kWh]
1,76
1,33
1,12
0,82
0,69
-
Tabell 4. Förslag till en prismodell där priset varierar beroende av användning. Den totala
kostnaden erhålls genom att addera kostnaderna för de olika intervallen. Det har utförts i
kolumnen ackumulerad kostnad för kund.
182
E.on Sverige, hemsida, http://www.eon.se/templates/InformationPage.aspx?id=47068, besökt
2006-05-25.
68
Fördelen med denna prismodell är inte bara att den tydligt speglar kostnaderna för
en fjärrvärmeverksamhet den medför också att de kunder som använder
fjärrvärme för spetslast får betala mer för detta utan att man behöver införa
effekttariffer. För de priser och intervall jag angivet erhålls dock en lägre kostnad
för kunder med en energianvändning som är mindre än 2 500 kWh/år. Om det
anses vara viktigt att så inte är fallet kan man kompensera för detta genom att höja
energipriset för det lägsta intervallet eller genom att höja den fasta avgiften.
Modellen medför också att småhusägare som har en hög energianvändning får en
lägre energikostnad. Det ökar alltså fjärrvärmebolagens konkurrenskraft mot
värmepumpar för småhus med en hög energianvändning. Samtidigt skulle samma
prissättning gälla för alla kunder och man skulle inte behöva konstruera många
olika prismodeller för sina kunder som man valt att göra i Göteborg. Modellen
behåller samtidigt sparincitamenten för kunderna dels för att den fasta avgiften är
låg men också för att småhus med en låg energianvändning får en högre
energikostnad. Ett högt energipris medför att det finns ett ekonomiskt värde i
besparingar trotts att användningen är liten. För småhus med en högre
energianvändning minskar incitamenten för energibesparingar, men eftersom
potentialen för energibesparingar ofta större i småhus som använder mycket
energi finns det ändå ett ekonomiskt värde av att utföra besparingsåtgärder.
Kostnader för kund beroende av
energianvändning
30000
25000
Kr
20000
Ny modell
Malmö
15000
10000
5000
0
00
37
31
00
00
0
0
0
25
00
0
19
00
13
00
70
10
00
0
kWh
Figur 35. En kunds kostnader för fjärrvärme beroende på energianvändning med föreslagen
modell och använd prissättning i Malmö.
Vissa nackdelar med modellen finns självfallet också. En av dessa är att det kan
bli svårt för en fjärrvärmekund att själv räkna ut sitt energipris, även om det inte
är speciellt svårt att räkna ut priset är det knepigare än de idag använda
prismodellerna. En del kunder kan nog missuppfatta modellen som att man
straffas för gjorda energibesparingar eftersom energipriset då kan höjas. Det blir
därför viktigt att man tydligt påvisar att så inte är fallet. I denna modell har man
69
alltid nytta av en energibesparing, nyttan blir dessutom större om man redan har
en låg energianvändning.
En annan nackdel som kan framhävas är de höga kostnaderna per kWh för hushåll
med låg energianvändning enligt de prisintervall jag valt i detta exempel. Det
betyder nämligen att energibolaget i realiteten skulle behöva höja energipriset för
de småhusägare som använder lite energi. Prishöjningar är alltid svåra för
energibolag att genomföra men eftersom man på saklig grund kan visa att detta
handlar om att införa rättvisare priser för kunderna kanske motståndet inte
behöver bli allt för stort. I figur 36 visas hur mycket priset skulle påverkas
beroende av ett hushålls energianvändning, som det framgår av figuren ökar
energikostnaderna med ca 18% för de som drabbas hårdas, samtidigt sjunker
kostnaden med ca 20% för de som gynnas mest av prismodellen. Att inför så pass
höga kostnadshöjningar för kunder i ett steg skulle förmodligen inte vara möjligt
utan kraftiga protester från kunderna. Därför måste en prismodell av denna typ
införas gradvis.
En fördel med modellen är att alla priser går att justera tills man når de
prisförändringar man önskar, eftersom kostnaderna för en kund helt och hållet
beror på valet av intervall och energipriset för varje intervall. Det betyder i korthet
att energibolaget har möjlighet att ställa in modellen så att de uppnår en
prissättning som de själva tycker fungerar. I exemplet ovan har jag bara
överskådligt ställt in intervallen och prissättningen så att kostnaden för ett hushåll
med en energianvändning på 22 000 kWh/år skall vara densamma för den nya
modellen och tillämpad prissättning i Malmö. Det går dock att uppnå samma
resultat genom att ansätta andra intervall och priser.
Förändring i kostnader för
kunder jämfört med använd
prissättning i Malmö
Kostnadsförändring för kunder
20%
10%
0%
-10%
-20%
-30%
-40%
1000
6000
11000 16000 21000 26000 31000 36000
kW h/år
Figur 36. Förändring i energikostnad per år för en kund med ny modell och den för år 2006
gällande prissättningen i Malmö. En prishöjning för den nya modellen jämför med prissättningen i Malmö räknas positivt i figuren.
70
5.4 Fri fjärrvärme – indexering
Åsikterna går isär om huruvida frihet och fjärrvärme är begrepp som går att
förena. Visserligen påpekas det ofta att fjärrvärmen är flexibel men det handlar
främst om möjligheterna att byta bränsle i de stora produktionsanläggningarna.
Med rådande prismodeller är ofta avbetalningstiden på en fjärrvärmeanslutning så
pass lång att fjärrvärmebolagen måste räkna med att behålla en kund i över 10 år
för att investeringen skall börja bli lönsam. Ibland hör man resonemang från
branschfolk om att återbetalningstiden för kunder som byter från olja eller el till
fjärrvärme är kortare än för andra alternativ. Därför menar de att fjärrvärme är den
uppvärmningsform som ger konsumenterna störst frihet. Det är ett resonemang
som många presumtiva fjärrvärmekunder ställer sig misstänksamma till. Därför
finns det ett behov av prismodeller som av kunder uppfattas som marknadsprissatt
fjärrvärme. Nedan presenteras prismodeller som på saklig grund borde eliminera
kunders oro för monopolprissättning. Metoden kallas allmänt för indexering.
Genom att knyta fjärrvärmepriset till prisutvecklingen på en annan marknad till
exempel oljepriset eller elpriset försvinner fjärrvärmebolagets möjlighet att
bestämma över prissättningen. Detta är en prissättningsmetod som har använts i
branschen. Vanligast var det då oljan var det dominerade bränslet för fjärrvärmeproduktion. Många av de bolag som sysslat med metoden slutade med det då
kopplingen mellan oljepriset och kostnader för fjärrvärmeproduktion försvann. En
av deltagarna i projektgruppen menade att det var omöjligt att höja priset på
fjärrvärmen i samma takt som oljepriset på grund av starka protester från
kunderna. Effekten av att oljepriset steg (vilket medförde att fjärrvärmepriset steg)
men inte fjärrvärmebolagets kostnader gjorde att kunderna kände sig lurade. De
menade att bolaget varit medvetet om att oljepriset skulle stiga och på det sättet
lurat sina kunder för att öka sina egna vinster. Enligt projektdeltagaren visste de
(utläses energibolaget) själva lika lite som kunderna om de framtida oljepriserna.
Effekten av protesterna blev att bolaget sänkte sina priser och avskaffade
indexering som prissättningsmetod 183 .
Trots detta är indexering av fjärrvärmepriset mot en marknad (el, olja eller
gasmarknad) ett alternativ som borde vara intressant för konsumenter som är
kritiska till fjärrvärme och kanske anser att fjärrvärme är en monopolverksamhet.
Genom indexering öppnas det en möjlighet att få marknadsanpassade priser.
Samtidigt ökar bolagets möjligheter att transferera risk på en öppen marknad.
Således borde man kunna erbjuda kunder möjligheten att låsa energipriset under
en längre period.
Kopplingen mellan energislag som handlas på marknader och kostnaderna för
fjärrvärmeproduktion är dock inte helt självklar. Naturligtvis kommer de bolag
som använder olja eller el för fjärrvärmeproduktion att ha en tydligare koppling
mellan kostnader och prisförändringar då man använder indexering. För de bolag
som inte använder olja eller el för värmeproduktion kommer kopplingen mellan
fjärrvärmepris och kostnader vara av mer marginell karaktär.
183
Referensgruppsmöte på LTH, 2005-02-07.
71
Om den gröna skatteväxlingen fortsätter kan man förvänta sig att elpriserna
kommer att stiga i framtiden. Ett stigande elpris kommer att försämra
värmepumpars konkurrensförmåga vilket fjärrvärmebolagen skulle kunna utnyttja
i sin marknadsföring. I de fall man erbjuder sina kunder ett prisalternativ som är
direkt jämförbart med en värmepump bör man påpeka att elpriset förmodligen
kommer att stiga till följd av höjda skatter medan risken för att fjärrvärmen
kommer att påläggas högre skattesatser får anses vara mindre.
Man skulle kunna tänka sig att man erbjuder kunder en indexering mot elpriset
men att man samtidigt ger kunderna prisgarantier i from av ett pristak. Då
värmepumparnas rörliga kostnader främst påverkas av elpriset skulle en sådan
konstruktion kunna möjliggöra en direkt och för fjärrvärmen förmånlig jämförelse
med värmepumpar. Att indexera fjärrvärmepriset mot elpriset kan medföra högre
intäkter för ett fjärrvärmebolag om priset på el stiger snabbare än för fjärrvärme.
Eventuella framtida intäktsförluster som ett pristak skulle kunna ge upphov till har
då till viss del tjänats in under perioden då elpriset steg snabbare än
fjärrvärmepriset. Skulle däremot el och fjärrvärmepriserna stiga i samma takt
skulle pristaket medföra minskade intäkter för bolaget.
Att man som bolag skulle låsa kundernas pris till priset på ett bränsle som inte
används och inte kan påverkas kan verka som ett onödigt risktagande. Det finns
dock marknadstecken på att risktagandet inte skulle behöva vara orimligt stort. Ett
sådant tecken är att många bolag, så som tidigare framhållits, tillämpar
alternativprissättningsmetoden 184 . I realiteten betyder det att fjärrvärmen redan
prissätts i förhållande till andra energislag och således skulle en indexering i
praktiken inte behöva innebära någon större skillnad för bolagen. För en orolig
presumtiv kund kan det betyda hela skillnaden.
5.5 ”Gratis” fjärrvärmeanslutning
Detta är ett alternativ som används bland annat i Göteborg och Borås och som
visat sig tilltala en stor andel av de nya fjärrvärmekunderna. Prissättningsmodellen innebär helt enkelt att nya kunder slipper att betala en anslutningsavgift.
Istället betalas en förhöjt energipris och en fast avgift. Enligt en projektdeltagare
från Göteborg Energi AB 185 väljer ungefär 80% av de nya fjärrvärmekunderna
detta alternativ vid försäljningstillfället.
Genom att slopa anslutningsavgiften och erbjuda presumtiva kunder en
prissättning som är lägre än deras nuvarande alternativ erbjuds presumtiva kunder
ett sätt att ”gratis” sänka sina energikostnader. Återbetalningstiden på
investeringen är ju noll om man byter från olja eller el. Således är det inte
förvånade att denna prismodell har fått ett stort genomslag på marknaden.
Modellen kallas allmänt för FV1 och är bara en av fyra prismodeller som används
av Göteborg Energi AB på småhusmarknaden. Samtliga prismodeller presenteras i
tabell 5.
184
185
Wirén Christer, 2005.
Projektmöte i Växjö, 2005-05-17.
72
Fjärrvärmepaket
Investering
Fast avgift
Energipris
Underhållsgaranti
FV1
0 kr
325 kr/mån
76,3 öre/kWh
-
FV2
31 000 kr
0 kr
76,3 öre/kWh
95 kr/mån
FV3
82 000 kr
0 kr
51 öre/kWh
95 kr/mån
FV4
130 000 kr
0 kr
35 öre/kWh
95 kr/mån
Tabell 5. Använda prissättningsmetoder i Göteborg. Källa: www.goteborgenergi.se 186
Samtidigt visar det sig när man utför jämförande beräkningar mellan de olika
prismodellerna att det tar lång tid innan alternativen med större investeringskostnader blir ekonomiskt fördelaktig för kunderna. Det framgår från Figur 37 att
det tar minst 10 år innan alternativen med investeringar blir lönsamma, det tar
dessutom mer än 23 år innan alternativ FV4 blir ekonomiskt försvarbart med en
användning på 20 000 kWh/år. Visserligen ökar de ekonomiska incitamenten för
en kund att investera ett större belopp om användningen är hög och om man är vill
tänka långsiktigt. De jämförande beräkningarna är gjorda med konstanta priser
och en annuitetsberäkning med 5% ränta.
Användning 20 000 kWh/år
Kostnader/år
40 000
35 000
FV1
FV2
FV3
FV4
30 000
25 000
20 000
15 000
4
6
8
10 12 14 16 18 20 22 24
År
Figur 37. Årlig kostnad för uppvärmningsalternativ FV1-FV4 med en användning på 20 000
kWh/år. Kostnaden beror av hur många år man delar upp återbetalningen av
uppvärmningssystemet på. Använd räntesats är 5%, inga skatteavdrag för räntekostnader
har gjorts. Källa: www.goteborgenergi.se 187
Det faktum att väntetiden innan de övriga fjärrvärmepaketen (FV2, FV3, FV4)
blir lönsamma är ganska lång kan också var en av förklaringarna till att en stor
andel av de nya fjärrvärmekunderna väljer FV1.
186
187
Göteborg energi AB, hemsida, www.goteborgenergi.se, besökt 2005-07-25.
Ibid.
73
Figur 38 presenteras på Göteborg Energi AB:s hemsida. De redovisar tyvärr inte
vilken beräkningsmetod de använt sig av för att komma fram till resultatet nedan,
men det är ändå intressant att man väljer att använda FV4 som jämförelse med
andra energisystem eftersom den i praktiken prissatts som en värmepump. Enligt
beräkningsexemplet är den årliga kostnaden för 25 000 kWh värme med FV4
15 000 kr. Ett enkelt överslag tydliggör dock att man har räknat med mycket långa
återbetalningstider för att få ned kostnaden. Om man antar att räntan är noll och
delar upp 130 000 kr på 20 år blir detta en kostnad på 6500 kr/år. Om man
därefter adderar kostnaderna för energianvändningen 0,35*25 000 = 8 750 kr ger
detta en årlig kostnad på 15 250 kr. Det betyder alltså att man har räknat med en
väsentlig längre återbetalningstid än 20 år eftersom räntekostnaden är satt till noll
i detta beräkningsexempel.
Figur 38. Staplarna representerar energiavgift, kapitalkostnad och serviceavgift vid
en användning av 25 000 kWh/år. Källa: www.goteborgenergi.se 188
Att man i Göteborg har tagit fram en prismodell som i direkt jämförelse med en
värmepump är lönsammare måste anses var ett riktigt krafttag för att möta
huvudkonkurrenten. Strax efter att prismodell FV4 introducerades framkom det i
Göteborgsposten stora annonser från värmepumpsförsäljarna, vilket kan ses som
ett tecken på att fjärrvärmebolaget träffat en ”öm punkt” hos värmepumpsförsäljarna. Jämförelsen mellan fjärrvärme och värmepumpar skulle kunna göras
ännu tydligare genom att använda sig av det i förra avsnittet framförda förslaget
om att indexerar fjärrvärmepriset mot elpriset i kombinerat med ett pristak. Vilken
värmepumpsleverantör kan lova sina kunder att elbolagen kommer att hålla
elpriset under en viss nivå långt ut i framtiden?
188
Göteborg energi AB, hemsida www.goteborgenergi.se, besökt 2005-11-03.
74
I Göteborg Energi AB:s prismodell är inbyggt att kunder kan ”byta upp sig” till en
prismodell med högre siffra. Med detta i bagaget kan försäljarna övertala
tveksamma presumtiva kunder genom att påpeka för kunderna att de kan börja
med den minst ekonomiskt förpliktande varianten och att de i framtiden
fortfarande har möjligheten att investera mer i fjärrvärmen när de sett att allt
fungerar bra.
Göteborgsmodellen med flera radikalt olika prismodeller utgör ett bra exempel på
prisdifferentiering. Man kan eventuellt vara bekymrad över att valmöjligheten
upplevs som krånglig eller svår att ta ställning till av en del kunder. Det går dock
knappast att påstå att utbudet av flera prismodeller gör marknaden mindre
transparent. Tvärtom medger modellen, som framhållits bättre möjligheter för
kunden att utvärdera det totala utbudet av metoder för uppvärmning. Om
prismodell FV4 dessutom skulle indexeras till elpriset med pristak eller med en
garanti om att kostnaden för värme hålls lägre än elpriset skull det vara ännu lättar
för konsumenter att jämföra olika uppvärmningssystem.
Möjligheten att skapa olika prismodeller för fjärrvärme har alltså börjat utnyttjas
på ett antal orter men metoden utnyttjas inte till fullo. I princip skulle man kunna
låta kunder själva välja vilken anslutningskostnad de vill ha. Man kan
kommunicera priset till sina kunder genom en hemsida där de kan skriva in vilket
energipris eller vilken anslutningskostnad de vill ha. Därefter räknas priset på
anslutningen eller energipriset ut. Detta bidrar till ökade administrativa kostnader
för energibolaget men varför inte ställa som krav att de kunder som vill ha en
sådan prissättning måste betala via e-faktura? På så sätt begränsas de
administrativa kostnaderna för fakturering. Metoden skulle på ett kraftfullt sätt
utnyttja möjligheterna att skapa prismodeller som passar kunderna.
75
5.6 Investeringsfri fjärrvärme (för fjärrvärmebolaget)
Det är välkänt att kapitalkostnaderna utgör en betydande del av fjärrvärmeverksamhetens totalkostnader (se exempelvis Frederiksen et al 189 , Sandberg190
eller Energimyndigheten 191 ). Kapitalkostnadens storlek beror på förhållandet
mellan investerat kapital, löpande intäkter och kostnader samt
kalkylräntan/avkastningskravet. Ekvationen nedan visar hur man beräknar en
investerings kapitalvärde, om kapitalvärdet är noll eller större anses en investering
vara lönsam.
I −u
s
+
= Nuv
k
n
(1
)
(1
)
+
i
+
i
k =1
n
−G + ∑
G
I
u
n
= Investrat kapital [kr]
i = Kalkylränta/avkastningskrav [%]
= Årlig intäkt av försäljning [kr] s = Restvärde[kr]
= Årliga driftkostnader [kr]
NUV = Kapitalvärdet [kr]
= Investeringshorisont [år]
Kapitalisering är det kapital som binds i en investering tills dess att nuvärdet är
större än noll. Om ( G ) är stor i förhållande till ( I − u ) vid ett givet
avkastningskrav kommer alltså en stor del av investeringen att kapitaliseras. Det
tar då lång tid innan nuvärdet blir större än noll och därför blir kapitalkostnaden
stor. För ett givet avkastningskrav finns det alltså två metoder för att minska
kapitalkostnaden, att minska kapitaliseringen eller att öka ( I − u ). I detta avsnitt
fokuseras på att minska kapitaliseringen.
Under förutsättning att priset på fjärrvärme inte går att höja och att driftskostnaderna är konstanta finns det egentligen bara två ett sätt att minska
kapitalkostnaderna för ett fjärrvärmeföretag. Detta sker antingen genom att ägarna
sänker sitt avkastningskrav (vilket kanske är mindre troligt) eller genom att
storleken för en investering minskas. Minskat investerat kapital kan uppnås
genom innovationer som minskar kostnaderna för nybyggnation eller genom att
helt enkelt flytta över investeringskostnaden till kunderna. Om kunderna
investerar ett belopp motsvarande ( G ) försvinner en väsentlig del av
kapitalkostnaden.
Värmelasten i småhusområden är oftast låg och med undantag för närvärmeprojekt behöver fjärrvärmebolag i allmänhet inte investera i produktionsanläggningen vid expansion i småhusområden. De investeringar som görs är
därför främst förknippade med distributionen, men kostnaderna för att bygga
fjärrvärmenät i småhusområden är av betydande storlek. Kostnaderna för
markarbete, rör och material utgör ca 60% av kostnaderna, övriga ca 40% utgörs
av kostnader för husinterna installationer och prospektering 192 . Eftersom
kostnaderna för rördragning är hög får presumtiva kunder som bor långt ifrån
189
Frederiksen Svend och Werner Sven, 1993.
Sandberg Eje, 2003.
191
Energimyndigheten, 2000.
192
Sandberg Eje, 2004.
190
76
befintligt nät ofta höra att det inte finns några utbyggnadsplaner för deras område
de närmaste åren. Hela 86% av fjärrvärmebolagen uppger att närhet till befintligt
nät är avgörande för om en det blir en expansion till ett nytt område 193 . Det
medför att kunder som befinner sig en bit ifrån ett befintligt fjärrvärmenät istället
ser sig om efter andra alternativ.
Det klassiska tillvägagångssättet vid försäljning av fjärrvärme till småhus har
beskrivits i kapitlet klassisk fjärrvärme och man kan konstatera att det finns ett
antal ej undersökta möjligheter att ändra på detta tillvägagångssätt. Bakgrunden
till detta är att det kan finnas organisatoriska former som gynna både
fjärrvärmebolaget och dess kunder. Jag kommer i detta avsnitt ge ett förslag till
hur en sådan organisation skulle kunna se ut. Förslaget bygger dock inte på en
utarbetad juridisk form, det är snarare ett förslag till hur en ny organisation skulle
kunna byggas upp. Den modell jag föreslår har vuxit fram inom bedrivet projekt
och bakom idéerna ligger förutom jag själv, Svend Frederiksen och Per Rosén
(E.on Värme Sverige AB). Idén kan beskrivas som en ny form av samfällighet där
småhusägarna äger fjärrvärmenätet. För att få förståelse för idéns ursprung
kommer jag att ge en kort beskrivning av samfälligheter och några av de fördelar
och nackdelar (ur fjärrvärmesynpunkt) som finns för denna ägandeform.
En samfällighet skall förvalta gemensamhetens anläggningar som omfattas av
samfälligheten. Detta kan bestå av vägar, vatten och avlopp eller ett gemensamt
uppvärmningssystem. Samfälligheten ägs av fastigheterna som har del i
samfälligheten. Det betyder att man vid köp av en fastighet som tillhör en
samfällighet automatiskt också blir medlem i samfälligheten 194 . Samfälligheter
har används som ägandeform i en del bostadsområden där det installerats en
panncentral. Dessa pannor eldades oftast med olja eller koks. Panncentralen
försåg sedan fastigheterna med värme via ett vattenburet distributionssystem.
Efterhand slutade allt fler och fler samfälligheter att använda sina pannor och
anslöt sig istället till fjärrvärme. En bidragande orsak till denna utveckling var
förmodligen det faktum att många panncentraler med tillhörande distributionssystem var av dålig kvalitet (inte alltid byggda av fackmän) och de höll helt enkelt
på att gå sönder.
Eftersom distributionssystemet från en panncentral oftast var anpassat till
trycknivåer som är mycket lägre än för ett fjärrvärmesystem måste trycket sänkas
för att möjliggöra en anslutning till fjärrvärmenätet 195 . Detta åstadkommer man
antingen genom att sänka trycket lokalt i fjärrvärmenätet med så kallade
tryckväxlare eller genom att fysiskt separera fjärrvärmenätet från panncentralens
distributionssystem med hjälp av en värmeväxlare196 . Fysisk separering av de
båda näten med en värmeväxlare är den vanligast förkommande tekniska
lösningen för anslutning av före detta panncentral 197 . Efter det att värmeväxlaren
(blockcentralen) är ansluten brukar man kalla systemet för ett sekundärnät.
193
Persson Tommy och Sernhed Kerstin, 2004.
Skatteverkets hemsida, Vad är en samfällighet?, http://www.skatteverket.se, besökt 20050516
195
Eriksson Lennart och Walletun Håkan, Förbättring av fjärrvärmecentraler med sekundärnät,
Fjärrvärmeföreningen, rapport 1999:37, 1999.
196
Eriksson Lennart et al, Förbättringspotential i sekundärnät, Fjärrvärmeföreningen, rapport
2002:78, 2002.
197
Ibid.
194
77
Sekundärnät har ofta dålig avkylning dels till följd av en extra värmeväxlare men
också till följd av att det ofta förekommer förrådsberedare inom sekundärnät som
inte går att byta ut till plattvärmeväxlare eftersom sekundärnätet är dimensionerat
för låga trycknivåer. Som tidigare nämnts kan också kvalitén på det sekundära
distributionssystemet vara låg vilket medför ökade risker för läckage och höga
värmeförluster. Sammanfattningsvis brukar alltså inkoppling av sekundärsystem
medföra problem för ett fjärrvärmebolag.
Om samfälligheter generellt sätt medfört problem för fjärrvärmebolag varför
föreslår vi då att man skall titta närmar på detta förfarande? Det hela bottnar i ett
försök att minska fjärrvärmebolagets kapitalkostnader för installation av
fjärrvärme till småhus genom att småhusägarna själva äger och betalar
kostnaderna för utbyggnad av fjärrvärmenätet i ett område. Vinsterna för denna
organisatoriska lösning uppstår eftersom det idag finns en stor skillnad mellan
företags avkastningskrav på kapital och låneräntan på kapitalmarknaden.
Genom att integrera kunderna i den värdeskapande processen kan betydande
kostnadsbesparingar göras. Det har bland annat IKEA och McDonald’s visat. De
låter sina kunder göra stora delar av arbetet som tidigare gjordes av
företagspersonal och därför kan de erbjuda kunderna lägre priser än sina
konkurrenter. Samma förfarande borde vara tillämpbart på fjärrvärmemarknaden,
frågan är bara hur. Om fjärrvärmebolaget slipper kapitaliseringen skulle de kanske
erbjuda sina kunder ett lägre pris och ändå uppnå sina avkastningskrav.
Att kunderna skulle ha tillräcklig kompetens för att själva göra upphandlingen av
ett lokalt fjärrvärmenät bör ifrågasättas, speciellt med tanke på alla de problemnät
från samfälligheter som fjärrvärmebolagen fått ta över. Ett fjärrvärmebolag med
sin erfarenhet borde kunna göra det bättre. Nackdelen med att låta bolaget göra
själva investeringen har redan diskuterats men om bolaget istället skulle kräva full
kostnadstäckning för investeringen skulle också kapitalkostnaden elimineras och
således skulle man kunna erbjuda sina kunder ett lågt energipris som
kompensation. För fjärrvärmebolaget reduceras dessutom risken markant om man
kan minska kapitaliseringen från ca tio år till noll år. En riskreducering brukar
också innebära en minskning i avkastningskravet och således skulle
energipriserna kunna bli ännu lägre. Det finns alltså många samverkande faktorer
som kan hjälpa till att höja fjärrvärmens konkurrenskraft om hela investeringskostnaden betalades av kunden.
Det är visserligen inte säkert att detta kommer kunden till nytta, men om kunderna
verkligen äger nätet kommer deras förhandlingssituation att förbättras. De kan
nämligen själva investera i en produktionsanläggning. Det som kanske är mest
lockande med denna variant av nyinstallationer av fjärrvärme är att alla de
områden dit det är tekniskt möjligt att utvidga fjärrvärmenätet också blir
potentiella kunder. Ett fjärrvärmebolag behöver i princip aldrig tacka nej till en
presumtiv kund eftersom det är kunderna som betalar för utbyggnaden. Istället
ligger kundernas betalningsvilja till grund för en eventuell utbyggnad.
Ägandefrågan kan vara lite känslig för branschen men att låta kunderna äga nätet
är inte det enda sättet att minska kapitalisering.
78
Två av de prissättningsmetoder (FV3 och FV4) som behandlades i beskrivningen
av tillämpad prissättning i Göteborg är också ett sätt att minska kapitaliseringen.
De är också ett bra exempel på att kundernas löpande energikostnader blir mindre
om de själva betalar hela eller delar av investeringen vid försäljningstillfället.
För de fjärrvärmebolag som har ett högt avkastningskrav kan investering i
småhusmarknaden i dagsläget vara svår att motivera med gällande prissättning.
Men att det finns fjärrvärmebolag som hävdar att kapitalkostnaden för att bygga ut
fjärrvärme i småhusområden är för hög är ganska märkligt eftersom
kapitalkostnaden härrör från företagens prissättningspolicy och det
avkastningskrav företagen har på kapitaliserat kapital. Kapitaliseringen beror
alltså på använd prispolicy. Visserligen finns det en poäng i att kapitalisera om det
visar sig att kunder i allmänhet inte själva vill betala hela investeringskostnaden.
Men i alla andra fall då småhusägare köper ett uppvärmningssystem får de betala
hela kostnaden för systemet vid försäljningstillfället (med undantag för anslutning
till gasnätet). Att kunna kapitalisera investeringen är således en konkurrensfördel
som fjärrvärmen har (80% av kunderna i Göteborg valde FV1) - det är inte en
ursäkt för att undvika nybyggnation i småhusområden.
I Danmark är det ganska vanligt att mindre fjärrvärmenät ägs av dem som är
anslutna till nätet. I Danmark sker detta på ett sätt som liknar den idé som vi tror
kan fungera i Sverige. De lokala fjärrvärmeverken upprättas som andelsselskaber
med begränsat ansvar. Kommunen i området garanterar lånen upp till ca 80% av
investeringskostnaderna viket medför lägre räntekostnader på grund av att risken
för långivaren minskar 198 . I normala fall kräver också kommunen att de får en
plats i det lokala energibolagets styrelse199 . Eftersom fjärrvärme i Sverige inte är
en monopolverksamhet som den är i Dannmark förefaller det osannolikt att
kommunerna i Sverige skulle garantera lån för utbyggnad av fjärrvärme med
anledning av att detta hindrar konkurrensen. Visserligen ingår det ofta i en
kommuns energipolitik att fjärrvärmen skall tillåtas expandera och att hjälpa till
med finansieringen av detta skulle kunna vara ett sätt att att uppnå detta. Men då
det (även om det inte är omöjligt) kan tyckas långsökt att kommunen skulle
garantera lån vid fjärrvämeexpansion förslår jag istället att energibolaget skall
skall stå för garantin.
198
Olsen Frederik, Fjernvarmens økonomiske og juridiske problemer, Statens
byggforskningsinstitut København, 1964.
199
Gullev Lars, VD för Danska VEKS, personlig kontakt 2006-05-03.
79
5.6.1 Idén i korthet
Idén går ut på att det stora fjärrvärmebolaget vid expansion av fjärrvärme in i ett
småhusområde erbjuder ett partnerskap i form av ett lokalt bolag som kommer att
äga och driva det lokala nätet och ibland även produktionsanläggningar i direkt
anslutning till nätet. Näten kan ägas av enbart de boende i området eller så bildas
ett bolag (eller en annan organisatorisk form, till exempel kommanditbolag,
förening, handelsbolag, aktiebolag). Men man kan också tänka sig att
småhusägarna och fjärrvärmebolaget samäger det bildade bolaget, företrädelsevis
bör dock småhusägarna vara i majoritet. Tillvägagångssättet skulle kunna se ut på
följande sätt:
Energibolaget prospekterar, upphandlar och bygger fjärrvärmenätet och småhusägarna står för kostnaderna genom ett bolag, eller liknande, som ägs av
småhusägarna. Fördelen med att bilda ett bolag jämfört med en samfällighet är de
juridiska skillnader som finns mellan de olika ägandeformerna. I en samfällighet
har medlemmarna ett solidariskt ansvar för kostnader och lån 200 . Det betyder att
om samfälligheten hamnar i obestånd så kan långivaren kräva in pengar från valfri
medlem i samfälligheten. Denna får sedan kräva pengar från övriga medlemmar.
Denna form av ägande kan alltså medföra ett betydande risktagande för enskilda
medlemmar. Det vi förslår är att man försöker frångå detta genom andra
organisatoriska former tillämpas.
Vi förslår att fjärrvärmebolaget går i borgen för större delen av lånet för att
skydda enskilda småhusägare. För ett fjärrvärmebolag utgör nämligen
fjärrvärmenätet ett värde, för aktörer på finansmarknaden skulle värdet av ett
fjärrvärmenät förmodligen vara ganska lågt. Det är ju inte helt enkelt att realisera
om det lokala energibolaget av någon anledning inte skulle vara intresserade av att
köpa anläggningen. Denna uppdelning mellan en stor aktör som tar ett ekonomiskt
delansvar genom att garantera lån och en mindre aktörer som tar fullt ansvar för
drift och förvaltning av ett bolag är typiskt för ett kommanditbolag 201 . Därför
skulle denna bolagsform kunna vara tillämpbar för att realisera idén.
Fjärrvärmebolaget skulle då bli kommanditdelägare och småhusägarna skulle vara
komplementärer. Inbördes ansvar mellan komplementärer bestäms sedan genom
att stifta avta. Detta avtal kan skrivas så att varje komplementär får en andel i en
skuld och att inte mer än denna andel går att kräva från var och en av dessa. Ett
sådant avtal måste också tydliggöras och godkännas av kreditgivaren för att detta
förfarande skall fungerar i praktiken. En annan tänkbar bolagskonstruktion är
aktiebolag med ett tillhörande aktieägareavtal som tydliggör det begränsade
ansvaret mellan småhusägarna. Båda bolagskonstruktionerna är fullt ut teoretiskt
genomförbara enligt universitetslektor Katarina Olsson, Juridiska fakulteten vid
Lunds universitet 202 . Huruvida det är praktiskt genomförbart beror på de
inblandade parternas inställning till idén.
200
Justitiedepartementet Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 1973.
Justitiedepartementet, Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, 1980.
202
Personlig kontakt, Katarina Olsson, juridiska fakulteten vid Lunds universitet, 2006-05-29.
201
80
Om ett energibolag med god ekonomi skulle garantera större delen av lånet
innebär det också en lägre risk för kreditgivaren vilket borde resultera i en lägre
ränta på en fungerande kreditmarknad. Samtidigt är det viktigt att
ansvarsområdena delas upp via avtal så att det inte skulle löna sig för
småhusägarna att missköta sina ekonomiska åtaganden. Figur 39 visar schematiskt
flödena för de olika intressenternas åtaganden och betalningar.
Säkerhet
Bank
Energibolag
Lån
Säkerhet
Garanti
Energi
Småhusbolag
Ränta och
amortering
Underhåll
Energikostnad
Avtal mellan småhusägare
Figur 39. Schematisk modell över de olika intressenternas åtaganden för föreslagen idé.
81
5.6.2 Sammanfattning av fördelar och nackdelar
Sett från bolagets sida kommer några av fördelarna (+) och nackdelarna (-) att
vara:
+ Mindre eller nästan inget kapital binds i det lokala systemet vilket minskar
kapitalkostnader och återbetalningstiden för fjärrvärme i småhusområden.
+ Framtida servicetimmar kan avräknas till marknadsvärde.
+ Effektivare kontakt med kunder eftersom många enskilda diskussioner
med fastighetsägare bör kunna undvikas.
+ Man tvättar effektivt bort ”monopolstämpeln”.
+ Minskat ekonomiskt ansvar för haverier i nätet.
-
Importerade risker i form av garanti av lån kan bli kostsamt om det lokala
bolaget skulle gå i konkurs.
Fjärrvärmebolaget tappar en del av sin kontroll över nätet om de inte äger
det.
Sett från husägarnas sida kommer några av fördelarna (+) och nackdelarna (-) att
vara:
+ Man kan vara med om att göra en lönsam affär, oavsett om man investerar
tillgängligt kapital eller kapital som är lånat mot säkerhet i fastigheten är
räntan lägre än energiföretagens avkastningskrav.
+ Möjlighet att få lägre energipriser till följd av att man blir en storkund
istället för många små.
+ Fastighetsägare kommer att skyddas från de värsta amatörmissarna genom
att det stora bolagets medverkan och juridiskt genomtänkta konstruktioner.
+ I händelse av teknisk koppling utgör det stora fjärrvärmenätet reserv för
både värme och cirkulationsvatten i det lokala nätet.
+ Om det lokala bolaget investerar i en egen produktionsanläggning finns
kanske möjligheten att sälja el, värme eller kyla till det stora bolaget.
+ Lokala energientusiaster kan få utlopp för idéer och initiativ.
+ Fjärrvärmeutbyggnad till områden som annars ansetts olönsamt av
energibolaget kommer till stånd.
+ Det finns tecken på att fastighetsvärdena kan höjas för småhus med
fjärrvärme, men det beror också på vad man jämför med (se kapitel 4).
-
Det kan vara svårt att få gehör för idén i bostadsområden, på grund av det
ofta finns många olika viljor i ett småhusområde.
Kan medföra högre initiala investeringskostnader för småhusägarna, men
det beror på hur stor del av kostnaderna som småhusbolaget lånar.
Det kommer att kräva arbetsinsatser för att sköta driften av bolaget.
Ökade risker som följer med ägande är oundvikligt, till exempel kostnader
för haverier.
Kostnader för underhåll av nätet.
Kostnaderna för uppförande av nätet bestäms av energibolaget, kan man
lita på att dessa kostnader är riktiga, finns det någon kontrollmöjlighet?
82
5.7 Fjärrvärme utan prisförändringar
Kunders möjlighet att säkra sig mot framtida prishöjningar har länge varit
begränsad på fjärrvärmemarknaden men allt fler bolag erbjuder nu sina småhuskunder möjligheten att binda priserna över ett antal år (tillexempel Växjö
Energi AB och Borås Energi AB). Någon prisgaranti för prisförändringar som
uppstår på grund av förändringar i moms eller i beskattningen av fjärrvärme ges
dock inte. Det finns tre sätt att erbjuda kunder bundet energipris.
Bundet pris är en tilläggstjänst som bolag erbjuder sina kunder mot en avgift som
oftast innebär att en kund får betala några extra ören för varje kWh. Avgiften är
bolagets metod för att risksäkra sig mot stigande kostnader. När man binder priset
på andra marknader (räntor, valutor, el osv.) är det ett marknadspris som avgör
riskpremiens storlek. På elmarknaden kan ett bolag bara binda priset på den delen
av elpriset som handlas på Nordpool. Nordpool är en marknad med tillhörande
möjligheter att transferera risk vilket möjliggör risksäkring för de bolag som
erbjuder sina kunder bundet pris. På fjärrvärmemarknaden saknas de
marknadsmässiga möjligheterna att säkra sig mot prisförändringar annat än till
kontrakt med sina leverantörer. Till stor del blir det alltså bolagens framtidsprognoser som ligger till grund för fjärrvärmebolagens nivå på riskpremien.
Finansiella beslut som baseras på en uppfattning om att man vet den framtida
prisutvecklingen istället för att risksäkra sig kallas allmänt för spekulation.
Spridningen på riskpremiens storlek, 3-9%, är en indikator på att det inte finns ett
förbestämt marknadspris på tjänsten ”bundet fjärrvärmepris”. En av anledningarna
till att fjärrvärmebolag erbjuder detta finansieringsalternativ är att kunder som
tackar nej till fjärrvärme ofta gör det med motivet att de inte vill ”sitta fast i
systemet”. En del kunder uttrycker det som att ”när vi väl har tackat ja till
fjärrvärme så kommer de att höja priset”. Genom att erbjuda kunderna
möjligheten att binda sitt energipris undviks en del av den debatten.
Det andra sättet att erbjuda sina kunder bundet pris är att minska antalet
försäljningstillfällen och vid dessa försäljningstillfällen sälja en större mängd
energi till kunden som denne sedan fritt förfogar över. Man kan till exempel tänka
sig att man säljer motsvarande tre års användning (ca 60 000 – 100 000 kWh) till
en kund och när kunden har använt den tilldelade energin upprepas proceduren.
Det ger kunden starka sparincitament och ett verkligt fast pris eftersom det blir
svårt, om inte omöjligt för företaget att justera priset för förändringar av skatter.
Företagets riskexponering ökar alltså men å andra sidan tillförs företaget kapital
som de kan förränta eller risksäkra sig med. För en kunds del uppstår en viss
problematik om man av någon anledning inte kan nyttja energin man inhandlat
men det finns egentligen ingen anledning att hindra kunder från att sälja
kontrakten på en andrahandsmarknad.
Ett tredje sätt att ge kunderna ett fast pris för fjärrvärmen är att installera flödesbegränsare och ta betalt för installerad effekt istället för energianvändningen.
Fördelarna med detta är att man från företagets sida slipper kostnaderna för mätutrustning och kalibrering av dessa. Kunderna betalar ett fast pris oavsett energianvändning men om de har ett högre effektuttag än vad flödesbegränsaren tillåter
kommer temperaturen i radiatorkretsen att sjunka. Hur denna metod påverkar
energianvändningen skulle dock behöva studeras mer ingående eftersom modellen
saknar sparincitament.
83
5.8 Tilläggsprodukter för kunder
Att inkludera olika former av tilläggsprodukter är också en metod för att
differentiera sig på marknaden. Begreppet kallas allmänt för bundling och handlar
om att en konsument får en eller flera nya produkter eller tjänster på köpet. Det är
tillexempel vanligt att man får antivirus program vid köp av bredband, eller att
man erbjuds IP-telefoni 203 . Det finns ett antal möjligheter att införa liknande
produktpaket för fjärrvärme. I detta avsnitt går jag igenom fyra, ofta nämnda men
sällan praktiserade, tilläggstjänster. Dessa har undersökts i enkäter och resultaten
från undersökningen presenteras nedan. Det skall dock tilläggas att en stor del av
energitjänsterna i Sverige inte var lönsamma så sent som 1999 vilket kan vara en
bidragande orsak till ett de fortfarande inte är speciellt vanligt förekommande med
tilläggstjänster på energimarknaden 204 .
Kyla
Det marknadsområde inom fjärrvärmebranschen som har högst tillväxttakt är inte
längre värme utan kyla i form av fjärrkyla. I Sverige är det främst i offentliga
byggnader, kontorslokaler och i bilar som kylsystem används men i länder med
varmare klimat är det vanligt att även småhus har ett kylsystem. Hypotesen är att
efterhand som folk vänjer sig vid en högre komfort på jobbet och i bilen tar de
med sig dessa komfortkrav hem. Om hypotesen stämmer kan man vänta sig att allt
fler klimatanläggningar kommer att installeras i bostäder. Det finns två etablerade
metoder för att med fjärrvärmeteknik erbjuda kunder kyla: dels genom att
distribuera kallt vatten i ett nät och dels genom värmedrivet kylaggregat.
Metoderna för att distribuera kyla kommer inte att analyseras närmare i detta
arbete. I stället kommer fokus att ligga på vad respondenterna i enkäterna
efterfrågat. Figur 40 presenterar respondenternas svar från undersökningen utförd
i Helsingborg och Lund samt i Limhamn.
203
Artikel i Precision Marketing, News anlaysis: Connecting with broadband users at 'tipping
point', Mars 10, 2006, sid 11-12.
204
Strid Mats och Bergmasth, Energitjänstens betydelse på en avreglerad energimarknad, en
kartläggning av energiföretagens energitjänstverksamhet i Sverige och Storbritannien, FE-rapport
1999-371 Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, 1999.
84
Intresse för kyla och snösmältning
80%
70%
60%
50%
Snösmältning 1
Snösmältning 2
40%
Kyla 1
30%
Kyla 2
20%
10%
0%
1
2
3
4
Figur 40. Respondenters svar på frågor om kyla och snösmältning, fallstudie 1 och 2.
Frågeställningar i enkät nr. 1 löd: Hur pass intresserade skulle ni vara av att ha fjärrkyla som
kyla/luftkonditionering i vissa av er utvalda delar av bostaden under sommaren? N= 118.
Hur pass intresserade skulle ni vara av att få snösmältning vid vägen/garageuppfarten in till
huset under vintern? N=120
Frågeställningen i enkät nr. 2 löd: Hur intresserade skulle ni vara av en klimatanläggning för
kyla i Er fastighet, trots att kyla förmodligen skulle bli dyrare per kWh än värmen? N=48.
Hur intresserade skulle ni vara av relativ billig snösmältning på garageuppfarten eller
trottoaren? N= 48.
Om respondenterna angivit en etta tyder det på ett litet intresse, om de angivet en
fyra tyder det på ett stort intresse. Det blir ganska tydligt att kyla och
snösmältning inte efterfrågas av en majoritet av respondenterna men det framgår
ändå att det finns en efterfrågan för dessa produkter. Frågan är dock om
fjärrvärmebolagen är intresserade av att framställa produkten för småhus.
Snösmältning
Snösmältning är kanske inte en produkt som är bäst anpassad för Skåne men trots
detta finns det en ganska stor efterfrågan för produkten bland respondenterna i
Limhamn, se figur 40. Visserligen kan det bero på skillnader i hur frågorna
formulerats och för att småhusägarna i Limhamn är ekonomiskt starka men som
produkt är snösmältning inte att förakta. Det finns många exempel på att
snösmältning som produkt kan vara till stor nytta. I småhusbeståndet finns det till
exempel äldre människor som kan ha svårt att skotta och så finns det de som helt
enkelt inte vill bemöda sig med sysslan. Har man en brant sluttande garageinfart,
som man ibland har då man har garaget i källaren på huset, kan snö och halka
göra att bilen får står kvar på gatan för det är omöjligt att ta sig upp för
sluttningen. En annan stor fördel med snösmältningssystem är att de minimerar
halkrisken eftersom varken snö eller is hinner lägga sig på marken. Att ha
värmeslingor i trappan och på gångstigen till huset skulle alltså kunna ses som en
investering för ökad säkerhet. Som det framgår av figur 41 är risken att fotgängare
skadas förhöjd under vintermånaderna december till mars.
85
Skadade fotgängare i Malmö 2001-2005
250
Fotgängare
skadade av
andra orsaker
200
150
Fotgängare
skadade pga.
halka på snö
eller is
100
50
0
Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Figur 41. Antalet fotgängare som uppsökt läkarhjälp till följd av olyckor 2001-2005 i Malmö.
Källa: Behandlad data från Malmö kommun 205 .
Elsäkring
Fjärrvärme är beroende av elförsörjning för att pumpa runt det upphettade vattnet
i distributionsnätet och i de husinterna installationerna men det är möjligt att
elsäkra fjärrvärmen. Genom att driva de stora pumparna i distributionsnätet med
reservkraft av någon form löser man problemet på primärsidan, men svårigheter
med att få cirkulation i de husinterna systemen kvarstår. Det är dock tekniskt
möjligt att driva de husinterna cirkulationspumparna genom att i kombination med
en turbin utnyttja tryckdifferensen på primärsidan för att producera el till
cirkulationspumpen, men detta tillämpas inte.
Vid ett elavbrott kommer uppvärmningssystem som är direkt beroende av el för
att producera värme självfallet att sluta fungera. Det betyder att elpannor, direktel
och värmepumpar inte kan leverera värme vid ett strömavbrott. Men även system
som är beroende av en eldriven brännare (oljepannor) kommer att sluta fungera.
Som tidigare nämnt stannar också cirkulationspumparna i det husinterna
vattenburna systemet vilket ger ett intryck av att även fjärrvärmeleveranserna
skulle upphöra vid ett elvabrott. Det finns dock belägg för att fjärrvärme är ett
uppvärmningssystem som är mindre elberoende än många andra system om det
finns tillgänglig nödkraft för att driva det primära distributionssystemet. I ett
pågående projekt ”Fjärrvärmelast vid elavbrott 206 ” på LTH vid Institutionen för
Energivetenskaper har fältundersökningar utförts som visar att det uppstår
självcirkulation i det husinterna vattenburna uppvärmningssystemet. I de fyra
undersökta fallen har värmeuttaget som mest minskat med 50%. I ett av fallen
undersöktes en villa (ett hus i tre våningar byggd för självcirkulation) och när
självcirkulationen väl kom igång var effektuttaget lika stort som innan det
framställda elavbrottet. För tillfället har det inte utförts några studier av
205
206
Lars Olofsson, personlig kontakt 2006-03-13.
Ljunggren Patrick, personlig kontakt 2005-05-22
86
enplansvillor (det finns dock planer på att utföra detta) där systemet inte är
byggda för självcirkulation och det går därför inte att uttala sig om hur väl
fjärrvärme generellt sett fungerar, för villor, vid ett strömavbrott.
I samband med enkätundersökningarna utförda i Helsingborg och Lund ställdes
frågan om elsäkrad fjärrvärme var en tjänst som kunder var beredda att betala
extra för. Resultatet av inkomna svar från den undersökningen visade att intresset
för detta var mycket lågt. Några respondenter menade att det var
fjärrvärmebolagets uppgift att se till att systemet fungerade. Att elsäkra fjärrvärme
verkar alltså inte vara en produkt som man kan fakturera småhuskunder för, men
samtidigt är det en produkt som ger fjärrvärme ett mervärde och därför kan det
finnas möjlighet att inkludera merkostnaden i priset. Leveranssäkerhet var ju
enligt inkomna enkätsvar en högt prioriterad faktor bland småhusägare.
Lagen om energideklarationer.
Den 4 januari 2006 skulle lagen om energideklaration för byggnader träda i kraft,
men försening uppstod och som det ser ut nu kommer den föreslagna lagen att
träda i kraft den 1 oktober 2006 207 . Även om lagen träder i kraft den förste
oktober 2006 är det föreslaget att inga straffavgifter skall utkrävas av dem som
inte utför någon energideklaration före 1 januari 2009. Lagen har sitt ursprung i
ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda 208 och kan sägas vara ett led i
EU:s strävan efter att minska energianvändningen i Europa. Enligt EU:s grönbok
är det möjligt att med kostnadseffektiva åtgärder minska energianvändningen i EU
med 20% till år 2020. För att detta skall vara möjligt måste det till betydande
effektiviseringar i bostadsbeståndet som idag står för ca 40% av den totala
energianvändningen i gemenskapen 209 . Genom kravet på energideklarationer
öppnas det ett nytt affärsområde på energimarknaden som skulle kunna gynna
fjärrvärmebolag. Dels genom möjligheten att utföra energideklarationer, men
fjärrvärme skulle också kunna gynnas om deklarationen utformas på ett sätt som
skulle vara till fördel för fjärrvärme. Därför gör jag en genomgång om hur
energideklarationerna kan komma att utformas.
I en energideklaration skall en byggnads energiprestanda anges vilket också är
det mest centrala i en energideklaration. Med energiprestanda avses den
energimängd, beräknad eller faktisk, som används i en byggnad vid normal
användning. Energimängden skall enligt direktivet ”återges i en eller flera
numeriska indikatorer, som beräknats med beaktande av isolering, tekniska
egenskaper och typ av installation, byggnadens utformning och placering ur
klimatperspektiv, exponering för sol och påverkan av närliggande byggnader,
egen energiproduktion samt andra faktorer, inbegripet inomhusklimatet som
påverkar energibehovet” 210 . Som synes är det ganska detaljerad information om
byggnaden som krävs för att kunna utföra en energideklaration.
207
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet , Nationellt program för effektivisering och
energismart byggande, Prop. 2005/06:145, 2005.
208
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda,
december, 2002.
209
Grönbok, En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning,
Europeiska gemenskapernas kommission, Bryssel april 8, 2006.
210
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, december
16, 2002.
87
Varje medlemsland i den europeiska unionen ges i allmänhet stora möjligheter att
själva påverka genomförandet av ett EU-direktiv, så också i fallet med energideklarationer. I denna rapport redogörs i korthet hur Sverige valt att implementera
EU:s direktiv.
I Sverige utförde Bengt Nyman en enmansutredning som till stor del kommit att
ligga till grund för den svenska utformningen av energideklarationerna. I detta
avsnitt är det främst resultaten/förslagen från utredningens slutbetänkande
”Energideklarationer, metoder utformning, register och expertkompetens” och
den senaste energipropositionen ”Nationellt program för energismart byggande”
som kommer att tas i beaktande.
Enligt slutbetänkandet från Nymans utredning föreslås att en energideklaration
skall innehålla följande mått på energiprestanda 211 :
-
Levererad energi som viktas
Primärenergi
Koldioxidbelastning
Total energikostnad
De föreslagna storheterna är långt ifrån fastslagna men de ger en indikation på
vilka krav som kan komma att ställas på en energideklaration. För de flesta
energiprestandamått går åsikterna isär om vad som bör gälla. Boverket, som är
den myndighet som föreslås få övergripande ansvar för energideklarationerna,
skriver i ett yttrande följande: ”Boverket anser att varken CO2-indikator, viktad
energi eller nettoenergi som kompletterande mått behövs, eftersom sådana mått
inte är relevant för byggandens energihushållningsegenskaper samt att det är
komplicerat att ta fram en hållbar och allmänt accepterad metod för att beräkna
dessa 212 ”. Istället föreslår Boverket att levererad energi per areaenhet skall utgöra
det samlade måttet på energiprestanda. Att man skall använda levererad (köpt)
energi som energiprestandamått stöds också av representanter för fastighetsägare
och villaägarnas riksförbund 213 .
I den senaste energipropositionen står det att läsa att regeringen har som mål att
minska energianvändningen i bebyggelsen med 20% till år 2020 och 50% till år
2050 i förhållande till energianvändningen 1995. Regeringen föreslår att man som
mått för energiminskningen skall använda sig av levererad energi, men slår
samtidigt fast att viktning skall användas i uppföljningen av den sparade energin.
Detta kan sägas ge stöd för Boverkets förhållningssätt till energianvändning. I
propositionen ges också förslag till de lagtexter som skall ligga till grund för
energideklarationens innehåll. I den förslagna texten står det skrivet att
211
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Energideklarationer, metoder utformning, register
och expertkompetens, Särskilda yttranden, SOU 2005:67, 2005.
212
Boverkets yttrande, diarienummer M2005/4316/E, 2005-10-28.
213
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Energideklarationer, metoder utformning, register
och expertkompetens, Särskilda yttranden, SOU 2005:67, 2005.
88
”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda […] skall fastställas”. 214
Det som för tillfället föreslås enligt energipropositionen är att prestandavärdet för
nybyggda och befintliga en och tvåfamiljshus skall grunda sig på levererad energi
framtagen genom beräkning. Vid nybyggnation av småhus föreslås att man skall
använda sig av beräkningar för att bestämma den presumtiva byggnadens
energiprestanda. För småhus säger lagen att en energideklaration skall vara utförd
för ett hus innan försäljning sker.
Varje år omsätts ungefär 3-4% av Sveriges 2,1 miljoner småhus på den öppna
marknaden 215 . Det betyder att senast 1 januari 2009 kommer det i att utföras
60 000 - 80 000 energideklarationer av småhus per år. Nuvarande förslag gör
gällande att en deklarering av ett småhus skall kosta 3930 kr att utföra 216 . Det
betyder att på småhusmarknaden kommer tjänsten energideklarering att omsätta
ungefär 250 miljoner kronor per år. Även om regelverket inte är helt fastställt än
finns det här en potentiell marknad för fjärrvärmebolag att ta del av. Det kan bestå
i att man utför deklarationer eller att man utnyttjar deklarationen för att påvisa
fjärrvärmens fördelar. 28 av 46 respondenter i Limhamn uppgav att de var mycket
eller ganska mycket intresserade av att få sitt småhus energibesiktigat.
Medlemmarna i projektgruppen har också visat intresse för energideklarationer
men också framhävt att de främst är intresserade av att deklarera flerbostadshus
och affärslokaler. Samtidigt framhåller utredningen att en oberoende energiexpert
skall utföra deklareringen av fastigheterna och några röster har höjts om att
energibolagen inte kan anses vara oberoende i frågan 217 . Det kvarstår alltså att se
om energideklarationer får utföras av energibolag.
Om Boverket får gehör för att energiprestandamåttet skall baseras på levererad
beräknad energi för småhus och ingen viktning av energislagen görs kommer det
inte att framgår från en energideklaration att fjärrvärme är resurseffektivt. Det
verkar alltså troligt att fjärrvärme kommer att kunna jämställas med el vad det
gäller resursutnyttjande och en värmepump kommer att framstå som mycket
resurseffektiv. Utformningen av energiprestandamåtten kommer således inte att
gynna fjärrvärme i någon större omfattning. Däremot kvarstår ett energibolags
möjligheter att affärsmässigt tjäna pengar genom att utföra energideklarationer,
förutsatt att de tillåts utföra energideklareringar. Till dess att lagen träder i kraft
och praxis fastställs är det svårt att uttala sig om huruvida branschen kan utnyttja
energideklarationerna för att gynna fjärrvärme.
214
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet , Nationellt program för effektivisering och
energismart byggande, Prop. 2005/06:145, 2005.
215
Lantmäteriverket & mäklarsamfundet (2004) Fastighetsvärdering, Grundläggande teori och
praktisk värdering, LMV 2004:3, 2004.
216
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2004:109, Energideklarering av byggnader,
för effektivare energianvändning, 2004.
217
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2005:67, Energideklarationer, Metoder,
utformning, register och expertkompetens, Särskilt yttrande av experten Jan Söderström, 2005.
89
Energispartips
I samband med att resultatet från enkätundersökningen i Limhamn sammanställdes gjordes en ganska förvånade observation. I undersökningen ställdes
frågan om småhusägare var intresserade av få energispartips och intresset för detta
var ganska stort: 30 av 47 respondenter uppgav att de var ganska eller mycket
intresserade av att få energispartips. Men som det framgår av figur 42 var det
främst småhusen med den lite lägre energianvändningen som var intresserade av
detta. Småhusen med störst energianvändningen var minst intresserade av att få
energispartips.
Svar angående energispartips
5
Svar 1-4
4
3
2
1
0
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
Energianvändning kWh/år
Figur 42. Figuren visar intresset för energispartips bland respondenterna i Limhamn. En
etta anger ett lågt intresse och en fyra anger ett högt intresse för energispartips. N=42
En förklaring till varför respondenter med en hög energianvändning uppger att de
inte är intresserade av energispartips kan ha att göra med den disponibla
inkomsten. Det finns svaga tecken på att en högre inkomst medför en högre
energianvändning, se figur 43. Det betyder inte att människor med högre inkomst
är mer ineffektiva i sin energianvändning, kanske föredrar de bara att bo i större
hus. Undersökningar om energianvändningen i småhus i Norge indikerar att hög
inkomst inte påverkade energianvändningen om man inkluderade hushållets
storlek i beräkningsmodellen 218 . Tyvärr var inte småhusets yta en fråga som
inkluderats i enkäterna.
218
Vaage Kjell, 2000.
90
Energianvändning och inkomst
Angiven inkomst i kr
1400000
1200000
1000000
800000
600000
400000
200000
0
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
Ene rgianv ändning kWh/år
Figur 43. Förhållandet mellan energianvändning och uppgiven deklarerad inkomst för
hushållet. N=36
91
92
6 Slutsatser
Fjärrvärme har länge haft ett brett politiskt stöd och kommit att bli det
uppvärmningssystem som värmer flest svenskar. De senaste fem åren har dess
konkurrensförmåga förstärkts ytterligare, främst på grund av att skatter på olja och
el har höjts i kombination med en allmän prisuppgång på dessa varor. Samtidigt
har lagstiftarna öppnat värmemarknaden för mer konkurrens. Det har initierat en
ökad efterfrågan i det svenska småhusbeståndet efter uppvärmningssystem som
erbjuder alternativ till den klassiska el- och oljeuppvärmningen. De i rapporten
redovisade enkätstudierna utförda i Limhamn, Lund och Helsingborg visar tydligt
att fjärrvärme är ett sådant efterfrågat uppvärmningssystem. I Limhamn är det
fjärrvärme som flest småhusägare skulle välja om de stod inför ett byte av
uppvärmningssystem. Trots detta har det de senaste fem åren skett nästan tre
gånger fler installationer av värmepumpar jämfört med fjärrvärme enligt inkomna
enkätsvar från Limhamn. Detta är en för småhusfjärrvärme ytterst problematisk
utveckling eftersom det försämrar möjligheterna för en senare utbyggnad av
fjärrvärme i området då det urholkar värmelasten med alla de synergieffekter som
det medför. Försäljningsstatistik för värmepumpar påvisar att problemen med att
allt fler av småhusägarna väljer att installera värmepumpar är nationellt. Det
betyder att fjärrvärmebolag som vill in och ta marknadsandelar på småhusmarknaden nu måste öka försäljningstakten då det annars inte kommer att finnas
några lönsamma områden kvar att ansluta. Fjärrvärmebolagen har de senaste åren
alltså misslyckats med att möta konkurrensen från värmepumparna på
värmemarknaden för småhus. Detta ger stöd åt att hypotes 1, ”Stora delar av
svensk fjärrvärmeverksamhet har inte dragit fulla konsekvenser av att
fjärrvärmen är konkurrensutsatt, särskilt inom villamarknaden.”, stämmer.
Om inte utbyggnadstakten ökar finns risken att en annars attraktiv fjärrvärmemarknad långt ut i framtiden kommer att eroderas, då fjärrvärme för att erhålla
god lönsamhet, särskilt inom värmeglesa områden, måste uppnå en relativt hög
anslutningsgrad på grund av fjärrvärmens linjebundna karaktär. Man kan se det så
att det under dessa år i Sverige finns ett ”fönster” av långsiktigt attraktiva
utbyggnadsmöjligheter, men att detta fönster rätt snabbt kan komma att slutas, så
att stora potentiella utbyggnadsmarknader kan gå förlorade för decennier fram i
tiden.
Att småhusägare är beredda att göra investeringar i uppvärmningssystem med
långa återbetalningstider klargörs av det stora antalet sålda berg- och
jordvärmepumpar. Trots detta uppger respondenterna i allmänhet relativt korta
återbetalningstider som krav för att de skall byta uppvärmningssystem vilket kan
vara kopplat till ett resonemang om att vissa uppvärmningssystem höjer värdet på
småhuset. Statistiska undersökningar på området visar att både fjärrvärme och
värmepumpar är system som kan höja värdet på ett småhus. Resultaten från
93
enkätundersökningen i Limhamn visar att även småhusägare anser att
värmepumpar och fjärrvärme höjer värdet på fastigheten.
Undersökningarna visar också att småhusägare i allmänhet inte tycker att miljöpåverkan är en avgörande faktor vid val av uppvärmningssystem. Samtidigt är
respondenterna inte ointresserade av miljöfrågor. En majoritet av respondenterna
framhåller att ”växthuseffekten” är ett allvarligt eller mycket allvarligt
miljöproblem. Det påvisar att man måste vara försiktig vid marknadsföring av
fjärrvärme. Man bör visserligen framhålla att fjärrvärme är ett effektivt system
som kan vara bra för att minska utsläppen av koldioxid men det räcker inte för att
sälja fjärrvärme. Det finns en risk för att presumtiva kunder förknippar ett gott
miljösamvete med högre kostnader vilket alltså innebär att framförallt andra
fördelar med fjärrvärme måste lyftas fram i marknadsföringen. Därför kan det
tyckas lite olyckligt att den TV-sända reklamkampanjen som genomfördes 2005
enbart anspelade på fjärrvärmens miljöfördelar.
Trots att fjärrvärme för småhusområden är under hård konkurrens och fjärrvärme
har en liten marknadsandel anser många respondenter från undersökningarna att
fjärrvärme inte är en konkurrensutsatt marknad. Fjärrvärmens starka
marknadsställning för flerbostadshus verkar vara en hämmande faktor för
expansion i småhusområden. Detta ger ett visst stöd för att hypotes 2, ”Fjärrvärmens starka position inom segmentet större fastigheter innebär både styrkor
och svårigheter när man ska konkurrera inom småhussegmentet.”, stämmer.
Det finns unika möjligheter för fjärrvärmebolag att skräddarsy prismodeller som
presumtiva kunder uppfattar som attraktiva. Trots detta är det fortfarande ganska
få bolag som använder sig av denna möjlighet, vilket ger stöd för att hypotes 3,
”Den svenska fjärrvärmebranschen har inom småhussegmentet i stor utsträckning
försummat en av den klassiska marknadsföringens grundknep: Differentiering,
där man överger föreställningen ”one size fit’s all” och istället tillmötesgår olika
kunders specifika krav på produkten/tjänsten. ”, också stämmer.
Undersökningen från Limhamn indikerar att respondenterna gärna betalar en hög
anslutningsavgift om det medför att energipriset blir lägre. Det är visserligen ett
resultat som förefaller vara helt motsatt erfarenheter från försäljning av fjärrvärme
i småhusområden i Göteborg. Enligt uppgift väljer hela 80% av de nya kunderna i
Göteborg det prisalternativ utan anslutningsavgift med det tillhörande högre
energipriset som följd. I Göteborg har dock kunder en möjlighet att ”byta upp sig”
i framtiden till prisalternativ med högre kundinvestering. Troligen beror de till
synes motsatta erfarenheterna på att småhusägare i Limhamn generellt har en
väsentligt starkare ekonomi än vad som gäller för riksgenomsnittet. Även om
representativiteten alltså kan ifrågasattas kan just denna kundkategori verka som
en trendsättare, vilket kanske skulle kunna utnyttjas mer aktivt av fjärrvärmebranschen.
Fördelarna med att kunder kan vara beredda att betala en högre anslutningsavgift
vid anslutningstillfället medför fördelar för både kund och energibolag då det
minskar kapitaliseringen. Om kapitaliseringen blir mindre minskar fjärrvärmebolagens återbetalningstid för investeringen vilket kan vara bra om man vill ha en
hög utbyggnadstakt. Samtidigt slipper fjärrvärmekunderna att betala fjärrvärme-
94
bolagens avkastningskrav på kapitaliserat kapital. Visserligen finns det kunder
som inte kan göra stora investeringar men för dessa bör man ha en prismodell utan
anslutningskostnad. Det är dock viktigt att priset hålls lägre än för kundernas
befintliga uppvärmningskostnader, annars försvinner ett starkt incitament för dem
som vill byta uppvärmningssystem.
I rapporten framkommer det att det finns en efterfrågan av tilläggstjänsterna
”snösmältning”, ”energispartips” och ”klimatanläggningar”. Även om majoriteten
av respondenterna inte efterfrågar dessa produkter kan de på marginalen göra
fjärrvärmeverksamheten mer lönsam. Dels genom debitering av tilläggstjänster
och dels som ett sätt att attrahera fler nya kunder.
Som effektivt konkurrensmedel mot värmepumparna pekar vi ut en modifiering
av en av Göteborgs prismodeller, som i sig underlättar för kunden att jämföra med
värmepumpsalternativet. Detta åstadkommes genom att det rörliga priset
indexeras med det allmänna svenska elpriset, och att det introduceras ett pristak.
Å ena sidan pekar detta ut för kunden den långsiktiga risken med värmepumpar,
att elpriset skenar iväg. Å andra sidan borde många fjärrvärmebolag med
kraftvärme kunna acceptera ett sådant pristak som (i synnerhet om det sätts
relativt högt) i en framtid inte borde vara något stort problem, då kraftvärmen
kommer att gynnas av höga elpriser.
En idé om ett partnerskap i bolagsform mellan ett stort fjärrvärmebolag och
småhusägarna inom ett framtida fjärrvärmeområde utvecklas också. Det ser ut
som att det kan finnas ett flertal fördelar med detta för båda parter. Bl.a. kan det
för stora energibolag vara ett sätt att minska den egna investeringen, samtidigt
som företaget i kundernas ögon byter skepnad från ”monopolist” till en stor, stark
och trygg samarbetspartner. Samtidigt kan det medföra lägre kostnader för
kunderna.
Sammantaget har denna rapport påvisat ett antal metoder att differentiera
fjärrvärmen för att tillmötesgå olika mindre kundgrupper. Grupper som inte får
sina specifika krav uppfyllda om fjärrvärmen fortsätt säljas med föreställningen
”one size fit’s all”. Det är alltså viktigt att den framtida expansionen av fjärrvärme
erbjuder mer än värme.
95
96
7 Framtida arbete
Rapporten har gett upphov till en del nya idéer och frågeställningar som inte
fullständigt har kunnat utredas inom ramen för detta arbete. De områden som jag
anser vara extra intressanta att mer ingående studera radas upp nedan:
Partnerskap mellan fjärrvärmebolag och småhusägare:
Eftersom i princip samma metod används i hela Sverige för försäljning av
fjärrvärme finns det anledning att studera om det finns andra former som skulle
kunna gynna samtliga aktörer. Då en sådan organisation skulle behöva utvecklas
för att anpassas till fjärrvärme finns det en hel del juridiska spörsmål som måste
tas i beaktande. För att ta fram en färdig juridisk form kommer det krävas att
ytterligare arbete läggs ned för detta förslag.
Prissättningens påverkan för anslutningar och energianvändning:
I rapporten har det påvisats att det finns en stor möjlighet för fjärrvärmebolag att
skapa olika prismodeller och det ges förslag på ett antal nya modeller. Hur pass
effektiva olika prissättningsmodeller är för anslutningsgraden har dock inte
analyserats. Det har inte heller analyserats hur stor inverkan energipriserna har för
energianvändningen. Båda dessa områden skulle vara intressant att undersöka.
Undersöka tilläggsprodukternas marknadsvärde:
Tilläggsprodukter för fjärrvärme är något som ofta kommer på tal men som sällan
kommer till stånd. Detta gäller speciellt för uppvärmning av markytor utomhus.
Förmodligen grundar detta sig på att kostnaderna för dessa system enbart jämförs
med alternativkostnaden för skottning. Om man skulle beakta de samhällsekonomiska värdena av minskade kostnader för halkolyckor kan kanske
produkten till och med bli ekonomiskt lönsam! Detta skulle vara mycket
intressant att analysera.
97
98
8 Referenser
Andersson Sofie och Werner Sven, Fjärrvärme i Sverige 2003, en analys av
råvarukostnader, ägande, jämställdhet, priser och lönsamhet i svenska
fjärrvärmebolag. FVB Sverige, 2005.
Anshelm Jonas, Mellan frälsning och domedag, om kärnkraftens politiska
idéhistoria i Sverige 1945-1999, Brutus Östlings bokförlag symposion,
Stockholm/stehag, 2000.
Björnheden Rolf, Drivers behind the development of forest energy in sweden,
Biomass & Bioenergy 30, sid 289-295, 2006.
Bodie Ziv, Merton C. Robert, Finance, Prentice Hall, 2000.
Borglund Björn, Fjärrvärme till villahushåll – en kartläggning av Sveriges
fjärrvärmepriser mellan 2003-2004, Villaägarnas riksförbund, 2004.
Boverkets yttrande, diarienummer M2005/4316/E, 2005-10-28
Claesson Charlotte, Fjärrvärme till småhus – litteraturstudie, Svensk Fjärrvärme,
Värmegles rapport, 2003:2, 2003.
EKAN gruppen, Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige,
2004.
EKAN gruppen, Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, en
avgiftsstudie för 2005, 2005.
Energimyndigheten, Fjärrvärmen på värmemarknaderna, rapport över uppdrag
att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden, ER:19:2000, Multitryck i
Eskilstuna AB, 2000.
Energimyndigheten, Energiläget 2002, ET18:2002, Multitryck i Eskilstuna AB,
2002.
Energimyndigheten, Värme i Sverige, ET 1:2002, 2002.
Energimyndigheten, Värme i Sverige 2002, ET 23:2002, Multitryck i Eskilstuna
AB, 2003.
Energimyndigheten, Energiläget 2004, ET17:2004, Multitryck i Eskilstuna AB,
2004.
99
Energimyndigheten, Värme i Sverige 2004, ET17:2004, Multitryck i Eskilstuna
AB, 2004.
Energimyndigheten, Värme i Sverige 2005, en uppföljning av värmemarknaden
med fokus på fjärrvärmen, Multitryck i Eskilstuna AB, 2005.
Energimyndigheten, Utvecklingen på kraftvärmeområdet, De samlade effekterna
på bränsleval och produktionsvolymer av dagens styrmedel samt särskilt om
koldioxidskattens bidrag. ER 2005:21, 2005.
Ericsson Karin, Huttunen Suvi, Nilsson j. Lars, Sveningson Per, Bioenergy policy
and market development in Finland and Sweden, Energy policy 32, 2004.
Ericsson Karin och Nilsson Lars, International bioful trade – A study of Swedish
import, Biomass & Bioenergy, vol., 26, 2004, sid. 205-220.
Eriksson Lennart och Walletun Håkan, Förbättring av fjärrvärmecentraler med
sekundärnät, Fjärrvärmeföreningen, rapport 1999:37, 1999.
Eriksson Lennart, Petersson Stefan, Walletun Håkan, Förbättringspotential i
sekundärnät, Fjärrvärmeföreningen, rapport 2002:78, 2002
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, december, 2002.
Fellesson Markus, Strategier för framtidens fjärrvärme, Karlstads Universitet,
Svensk Fjärrvärme AB, FOU:100, 2003.
Finansdepartementet, Kommunallag (1991:900), 1991.
Finansdepartementet, prop. 2004/05:33, Skatteregler för el-certifikat och utsläppsrätter, 2004.
Fjärrvärmeföreningen, Fjärrvärme som uppvärmningssystem; - vad tycker
kunden?, FVF rapport 1998:3, 1998.
Frederiksen Svend och Werner Sven, Fjärrvärme teori, teknik och funktion,
Studentlitteratur, 1993.
Fröberg Jonas, Grön skatteväxling ökar fjärrvärmepriset, Fjärrvärmeutredningens
huvudsekreterare Lagerstedt Göran till Dagens Nyheter 2005-07-22.
Fröberg Jonas, Värmen provocerar politiker, Dagens Nyheter 2005-08-21.
Gronheit Poul Erik, Mortensson Bent Ole Gram, Competition in the market for
space heating. District heating as the infrastructure for competition among fuels
and technologies, Energy Policy nr. 31, 2003, Sid. 817-827.
100
Grönbok, En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg
energiförsörjning, Europeiska gemenskapernas kommission, Bryssel april 8,
2006.
Grönroos Christian, Service management och marknadsföring - en CRM ansats,
Liber ekonomi, 2002.
Göteborgs stad, Göteborgs Energiplan 2005, 2005.
Henning Annette och Klaus Lorenz, Flexibla lösningar som strategi för ökad
anslutningsgrad, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna,
Svensk Fjärrvärme AB, Värmegles rapport 2005:17, 2005.
Industridepartementet, Lag om allmänna fjärrvärmeanläggningar, SFS1976:838,
1976.
Industridepartementet, Lagen om Kommunal energiplanering, SFS 1977:493,
1977.
Industridepartementet, Lag (1987:588) om träfiberråvara, 1987.
Jönsson Tord, Självkostnadsriktig fjärrvärmeekonomi, institutionen för värmeoch kraftteknik, LTH Lund, Liber tryck AB Stockholm, 1989.
Justitiedepartementet, Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, 1980.
Kaijser Arne, Kan vi lära av historien? Kommunal energiförsörjning under 150
år, Artikel i Perspektiv på kommunal energiplanering, en antologi,
Byggforskningsrådet, Allmänna förlaget, 1988.
Kaiser Arne, From Tile Stoves to nuclear plants – the history of Swedish Energy
Systems, från boken, Building sustainable energy systems Swedish experiences,
Energimyndigheten, Bulls tryckeriaktiebolag, Halmstad, 2001.
Kasanen Pirko, Residential Heating Choices of Finish Households, Economic
Geography Vol. 65, No2, April 1989.
Klintman Mikael, Mårtensson Kjell med Magnus Johansson, Bioenergi för
uppvärmning –hushållens perspektiv, Sociologiska institutionen, Lunds
universitet, 2003.
Knutson David, Sahlin Jenny, Werner Sven, Ekvall Tomas, Ahlgren Erik O.,
HEATSPOT – a simulation tool for national district heating analyses. Energy nr.
31, 2004, Sid. 285.
Knutsson David, Simulating condition for combined heat and power in the
Swedish district heating sector, Chalmers Tekniska högskola, dept. of Energy and
Environment, 2005.
101
Konkurrensverket, Fungerar elmarknaden?, Konkurrensverkets rapportserie
1996:3, 1996.
Konkurrensverket, Myndigheter och marknader – tydligare gräns mellan
offentligt och privat, Konkurrensverkets rapportserie, 2004:4, 2004.
Konkurrensverkets
yttrande,
Dnr
462/2005,
Betänkanden
av
Fjärrvärmeutredningen SOU 2004:163 ”Skäligt pris på fjärrvärmen samt SOU
2005:33 ”Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden”, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 2005-06-30.
Kretz Mark, Uppror mot den dyra fjärrvärmen, VVS-tidningen energi och miljö,
nr 12, 2005.
Krugman R. Paul och Obstfeld Maurice, International Economics Theory and
Policy, 6:e upplagan, Addison-Weasly Series in Economics, 2003.
Kyotoprotokollet, publiceringsdatum saknas. Utgiven av: United Nations
Framework Convention on Climate Change.
Lantmäteriverket & mäklarsamfundet, Fastighetsvärdering, grundläggande teori
och praktisk värdering, LMV 2004:3, 2004.
Larson Jenny och Strand Hanna, Verktyg för beräkning av livscykelkostnaden för
olika värmesystem i småhus, Examensarbete vid Lunds tekniska högskola, SGC
rapport 141, 2003.
Larsson Lennart, Andersson Sofie, Werner Sven, Nuläge värmegles fjärrvärme,
Fjärrvärmeföreningen rapport 2002:74. 2002.
Levitt Theodor, Marketing success through differentiation of anything, Harvard
Business Review jan-feb 1980.
Lindén Anna-Lisa (2001), Allmänhetens miljöpåverkan: energi, mat , resor och
socialt liv, Carlssons bokförlag AB, 2001.
Lindén Anna-Lisa, Carlsson-Kanyama Annika, Eriksson Björn, Hushållskunder
på energimarknaden, värderingar och beteenden, FMS-report 181, 2003.
Mahapatra Krushna och Gustavsson Leif, Diffusion of innovative heating systems
in detached houses in Sweden, ännu ej publicerad artikel, Mitthögskolan
Östersund, 2006.
Mahapatra Krushna och Gustavsson Leif, Diffusion of Energy-Saving innovative
Heating Systems in Sweden - A Consumer survey Approach , ännu ej publicerad
artikel, Mitthögskolan Östersund, 2006.
Malmström Li, Differentierade fjärrvärmetaxor motiv - utformning - effekter,
fastighetsgruppen Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet,
1988.
102
Marti Lehtmets och Fredrik Cederborg, Ska vi fortsätta att effektivisera bort,
kraftvärmeresursen?, FVB nytt 2005-05-16.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Ellag (1997:857), 1997.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet,
deponering av avfall, 2001
Förordning
(2001:512)
om
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, prop. 2001/02:55, Sveriges klimatstrategi, 2001.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, prop. 2001/02:143, Samverkan för
trygg, effektiv och miljövänlig energiförbrukning, 2002.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, lag (2003:113) om elcertifikat, 2003.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, prop. 2003/04:42, Torv och
elcertifikat, 2003.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2003:115,
fjärrvärmekunder ökad transparens och åtskillnad mellan
fjärrvärmeverksamhet, 2003.
Tryggare
el- och
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Regeringens skrivelse, En svensk
strategi för hållbar utveckling – Ekonomisk, social och miljömässig, 2003/04:129,
2004.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2004:64, Allmänna vattentjänster, 2004.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2004:109, Energideklarering
av byggnader, för effektivare energianvändning, 2004.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2004:136, Skäligt pris på
fjärrvärme, 2005,
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2005:33, Fjärrvärme och
kraftvärme i framtiden, 2005.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, SOU 2005:67, Energideklarationer,
Metoder, utformning register och expertkompetens, Särskilt yttrande av experten
Jan Söderström, 2005.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet , Nationellt program
effektivisering och energismart byggande, Prop. 2005/06:145, 2005.
för
Miljödepartementet, Förordning (SFS 1994:1215) om tekniska egenskaper på
byggnadsverk, m.m. 1994.
103
Mårtensson Wilhelm, Uppvärmningssystemens påverkan på villors värde – En
studie utförd av transaktioner utförda 1981-1995. Nationalekonomiska
Institutionen vid Lunds Universitet, 2005.
Nordström Johanna, Kommunal energiplanering, En kartläggning av situationen i
Sveriges kommuner, Undersökningen utfördes under juli och augusti vid
avdelningen för Energihushållning på institutionen för Värme och Kraftteknik,
LTH, 2004.
Näringsdepartementet, Fastbränslelag (1981:599), 1981.
Näringsdepartementet, Konkurrenslagen (1993:20), 1993.
Närings- och handelsdepartementet, Lag (1994:618) om handel med el m.m, 1994.
Närings- och handelsdepartementet,
energiförsörjning, 1997.
prop.
1996/97:84,
En
uthållig
Näringsdepartementet, prop. 2002/03:85. Vissa elmarknadsfrågor, 2003.
Näringsdepartementet, SOU 2005:4, Liberalisering regler och marknader, 2005.
Nässén Jonas och Holmberg Johan, Energy efficiency – a forgotten goal in the
Swedish building sector?, Energy Policy number 33, 2005.
O’Sheasy Michael, Demand Response: Not Just Rhetoric, It Can Truly Be the
Silver Bullet, The Electricity Journal, vol., 16 nr., 10, December 2003.
Olsen Frederik, Fjernvarmens økonomiske og juridiske problemer, Statens
byggforskningsinstitut København 1964
Olsson Jan och Skärvad Per-Hugo, Företagsekonomi 99 faktabok, upplaga 9:3,
2001.
Palm Jenny, Makten över energin – policyprocesser i två kommuner 1977-2001,
Tema teknik och social förändring, Linköpings Universitet, 2004.
Paul J. Peter / Donnelly Jr. James, Preference to Marketing Management,
McGraw Hill/Irwin, 2002.
Perloff M. Jeffrey, Microeconomics, 3:e upplagan, Pearson Addison Wesley 2004.
Persson Tommy och Sernhed Kerstin, Svenska fjärrvärmebolags försäljningsstrategier i småhusområden, Institutionen för Värme- och Kraftteknik LTH, 2004.
Persson Tommy, District heating for residential areas with single-family housingWith special Emphasis on domestic hot water comfort, Institutionen för
Energivetenskaper, LTH, 2005.
104
Precision Marketing, News anlaysis: Connecting with broadband users at 'tipping
point', Mars 10, 2006, sid 11-12.
Sandberg Eje, Direktverkande elvärme i nya byggnader, ATON Teknik konsult
AB, 2002.
Sandberg Eje, Fjärrvärme i småhusområden, goda exempel, Fedeativ tryckeri
AB, 2004.
Sandberg Torbjörn och Overland Conny, Nulägesanalys – Värmekällors andel av
värmemarknaden för småhus, Svensk Fjärrvärme, Värmegles rapport 2003:1,
2003.
Sandoff Anders, Aktörernas drivkrafter för investeringar i energisystemet, en
intervjustudie, Nordledens slutrapport, etapp 2, 2003.
Sandoff Anders, Svahn Peter, Overland Conny och Helgstedt Daniel,
Kalkylhandbok för investeringsbedömningar av värmeglesa fjärrvärmeprojekt,
Svensk Fjärrvärme, Värmegles rapport 2005:18, 2005.
SCB, Bostads- och byggnadsstatistik årsbok 2006, Sveriges officiella statistik,
2006.
SCB, Energistatistik för småhus 2004, EN 16 SM0501, 2004.
Statens energiverk, Fjärrvärmens ekonomiska situation, Rapport 1989:2, 1989.
Statens industriverk, Allmänförklaring av fjärrvärmeanläggningar, 1979.
Steen, Peter. Johansson Thomas. Fredriksson Roger, Bogren Erik, Energi – till
vad och hur mycket? Delegationen för Energiforskning, rapport 39, Stockholm,
1981.
Strid Mats och Bergmasth Mikael, Energitjänstens betydelse på en avreglerad
energimarknad, en kartläggning av energiföretagens energitjänstverksamhet i
Sverige och Storbritannien. FE-rapport 1999-371, Handelshögskolan vid
Göteborgs Universitet, 1999.
Svensk författning (SFS 2005:1255), Författning om stöd för konvertering från
direktverkande elvärme i bostadshus, 2006.
Svensk författning (SFS 2005:1256), Författning om stöd för konvertering från
oljeuppvärmningssystem i bostadshus, 2006
Summerton Jane, District heating comes to town, the social shaping of an energy
system, Department of Technology and Social Change –Tema T, Linköping, 1992.
Svahn Peter, Beslutsunderlag i Sveriges energibolag – Vad kostar energin och
vem betala för den?, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2004.
105
Thörnqvist Lennart, Energihushållning i tätbygd: Planeringsmetodik,
doktorsavhandling, Institutionen för Värme- och Kraftverksteknik, LTH, Lund
1975.
Trout Jack, Differentiate or Die, Survival in Our Era of Killer Competition, John
Wiley & Sons, inc., 2000, sid. 79.
Vaage Kjell, Heating technology and energy use: a discrete / continuous choice
approach to Norwegian household energy demand, Energy Economics nr. 22,
2000.
Vedung Evert, Lagen om kommunal energiplanering – Tillkomst och politisk
behandling, Rapport R11:1983, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm,
1983.
Vedung Evert, The politics of Swedish Energy Policies, från boken, Building
sustainable energy systems Swedish experiences, Energimyndigheten, Bulls
tryckeriaktiebolag, Halmstad, 2001.
Westin Paul och Lagergren Fredrik, Re-regulating District Heating in Sweden,
Energy Policy, nr. 30, 2002.
Williamsson C och Williamsson K, Villa och Uppvärmning, Magisteruppsats
handelshögskolan i Göteborg 2002.
Wirén Christer, Enkla, tydliga och informativa prismodeller för fjärrvärme till
småhus, Svensk Fjärrvärme AB, Värmegles rapport 2005:15, 2005.
Wirén Christer, Kunders val: Kundbehov, fjärrvärmeerbjudanden och försäljning,
Svensk Fjärrvärme AB, rapport 2006:24b, 2006.
Wirén Christer, Fjärrvärmeföretagens val: Affären värmegles, Svensk Fjärrvärme
AB, Värmegles rapport 2006:24a, 2006.
Värmeverksföreningen, Värmeverkens energitjänster, 1988, sida 8.
Öhrström Peter, Fräckare fjärrvärme, Svensk Fjärrvärme AB, Värmegles rapport
2006:23a, 2006.
106
Hemsidor
Borås Energi AB, Ägardirektiv, hemsida www.boras.se, besökt 20051026
E.on Sverige, hemsida,
http://www.eon.se/templates/InformationPage.aspx?id=47068,
besökt 2006-05-25.
Fjärrvärmekampanj, hemsida www.fjarrvarme.se, besökt 2005-12-06
Greenpeace, hemsida
http://www.greenpeace.se/np/s/NP_onepr.asp?g=cli&number=3504&lang=S,
besökt 2005-06-02.
Gävle energi AB, hemsida http://www.gavleenergi.se/, besökt 2005-12-17.
Göteborg energi AB:s hemsida, www.goteborgenergi.se, besökt 2005-07-25.
Helsingborg Holding AB, Ägardirektiv, hemsida www.helsingborg.se, besökt
20051026
Hugo Linus, Värmepumpar förbjuds, Göteborgspostens nätupplaga 2006-02-26.
Moberg Erik, nätversionen av Svensk energipolitik - en studie i offentligt
beslutsfattande 2001, kap 5, boken är publicerad på
http://www.mobergpublications.se/, besöktes 2005-05-10
Regeringens hemsida, http://www.regeringen.se/sb/d/6000#50977, besöktes 200512-06.
SCB, Nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus resp. småhus, hemsida,
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____19985.asp, besökt 2005-12-02.
SCB, Hushållens utgifter (HUT), hemsida
http://www.scb.se/templates/Product____22938.asp, besökt 2005-07-20.
SCB, Levnadskostnadsindex, hemsida,
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____33895.asp, besökt 2005-10-25.
SCB, Priser på el för hushållskunder, hemsida,
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____53602.asp, besökt 2005-12-02
SCB, Sammanräknad förvärvsinkomst, hemsida
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____118428.asp, besökt 2005-12-15
Skatteverkets hemsida, Vad är en samfällighet?, http://www.skatteverket.se,
besökt 20050516
107
Svensk Energi, hemsida www.svenskenergi.se, besökt 2005-10-25
Svenska Petroleum Institutet (SPI), Energiskatter-historik, hemsida
http://www.spi.se/statistik.asp?art=30, besökt 2005-10-24.
SPI, Eldningsolja 1, villa-månadspriser, hemsida,
http://www.spi.se/statistik.asp?art=82, besökt 2005-12-02.
SVT:s öppna arkiv, hemsida www.svt.se, besökt 2005-06-01
United Nations Framework Convention on Climate Change, hemsida
http://unfccc.int/, besökt 2005-06-02.
108
Personliga kontakter
Feldhusen Henrik, Svensk Fjärrvärme AB, personlig kontakt, 2004-08-23
Gullev Lars, VD för Danska VEKS, personlig kontakt 2006-05-03.
Ljunggren Patrick, Institutionen för Energivetenskaper, personlig kontakt,
2005-05-22
Olofsson Inger, Energimyndigheten, Personlig kontakt 2006-05-09.
Olofsson Lars, trafikplanerare för Malmö stad, personlig kontakt 2006-03-13.
Olsson Katarina, Juridiska Fakulteten vid Lunds Universitet, personlig kontakt,
2006-05-29.
Renvalder P-O., mäklare för Bjurfors Sverige AB Malmö, personlig kontakt,
2005-03-10.
Referensgruppsmöte på LTH. 2005-02-07
Referensgruppsmöte i Växjö 2005-05-17
109
Bilaga 1. Enkät för undersökningen i
Limhamn, Malmö
Enkätundersökning om uppvärmningssystem
1.1 Vilket uppvärmningssystem
har Ni för tillfället?
Svar:____________________________
1.2 Hur gammalt är Ert nuvarande
uppvärmningssystem?
Svar:____________________________
1.3 Hur många bor i Ert hushåll?
Svar:____________________________
1.4 Ange åldern för samtliga boende
i hushållet.
Svar:____________________________
1.5 Hur stor energiförbrukning har
Ni på ett år?
El
kWh/år
Fjärrvärme
1.6 Hur stor är Er energikostnad för
uppvärmning och hushållsel under ett
år?
Ved/pellets
kWh/år
m3/år
Svar:____________________________
1.7 Hur länge tror Ni att Ni kommer att bo
kvar i Er nuvarande fastighet?
Ca
Ca 1-2
1-2 år
år
Ca
Ca 55 år
år
Ca
Ca 15
15 år
år
1.8 Vad är hushållets sammanlagda
deklarerade inkomst 2004.
Olja
m3/år
Ca
Ca 10
10 år
år
Mer
Mer än
än 15
15 år
år
Svar:____________________________
110
Besvara frågorna genom att kryssa i ett av
alternativen på den fyrgradiga skalan.
2.1 Tycker Ni att den årliga kostnaden för uppvärmning
med Ert nuvarande uppvärmningssystem är acceptabel?
2.2 Tycker Ni att väntetiden tills Ni får varmvatten
i kranen är för lång?
2.3 Anser Ni att ert nuvarande
uppvärmningssystem bidrar till lokal
miljöförändring?
2.4 Anser Ni att ert nuvarande
uppvärmningssystem bidrar till global
miljöförändring
2.5 Anser Ni att Ni kan påverka priset på den
energiform Ni använder för uppvärmning?
2.6 Anser Ni det troligt att det energislag Ni
använder för uppvärmning kommer att bli avsevärt
dyrare de närmaste åren?
2.7 Är Ni av uppfattningen att
uppvärmningssystemet i allmänhet påverkar
marknadsvärdet på en fastighet?
2.8 Är Ni av uppfattningen att det
uppvärmningssystem som Ni har installerat i Er
fastighet höjer marknadsvärdet på fastigheten?
2.9 Anser Ni att växthuseffekten är ett allvarligt
miljöproblem?
2.10 Skulle Ni vilja byta uppvärmningssystem?
111
Inte alls
11
Mycket
22
3
44
4
55
Besvara frågorna genom att kryssa i ett av
alternativen på den fyrgradiga skalan.
Inte alls
11
Mycket
22
3
43
4
4
54
5
3.1 Anser Ni att vedeldning är miljövänligt?
3.2 Anser Ni att fjärrvärmebolag i allmänhet är
en aktör på en konkurrensutsatt värmemarknad?
3.3 Har Ni förtroende för det lokala
fjärrvärmebolaget?
3.4 Är Ni bekant med begreppet kraftvärme?
3.5 Återbetalningstiden för byte av uppvärmningssystem är ofta lång. Hur lång
återbetalningstid skulle få er att byta till ett annat uppvärmningssystem? (Återbetalningstiden
är den tid det tar innan man tjänat lika mycket pengar som man investerat.)
Svar:________år,
Återbetalningstiden saknar betydelse vid byte
4.1 Vilka av följande faktorer prioriterar Ni för
uppvärmning? Försök att rangordna de sex
alternativen till höger. Ange Ert försthandsval
genom att sätta ut siffran 1 bakom Ert
förstahandsval. Sätt ut siffran 2 bakom Ert
andrahandsval osv.
Val nr. 1- 6
Leveranssäkerhet
Ekonomi
Att själv slippa arbete
Lokal miljö
Global miljö
Underhållsfrihet
4.2 Vilka av följande uppvärmningssystem
skulle Ni föredra för uppvärmning? Försök att
rangordna de sju alternativen till höger. Ange
Ert försthandsval genom att sätta ut siffran 1
bakom Ert förstahandsval. Sätt ut siffran 2
bakom Ert andrahandsval osv.
Val nr. 1- 7
Pellets
Värmepump
Vedpanna
Oljepanna
Fjärrvärme
Elpanna
Direktel
112
Besvara frågorna genom att kryssa i ett av
alternativen på den fyrgradiga skalan.
Inte alls
11
Mycket
22
33
44
5.1 Hur intresserade skulle Ni vara av relativt billig
snösmältning på garageuppfarten eller trottoaren?
5.2 Hur intresserade skulle Ni vara av en
klimatanläggning för kyla i Er fastighet, trots att kylan
förmodligen skulle bli dyrare per kWh än värmen?
5.3 Hur intresserade skulle Ni vara av att få tillgång
till utförlig statistik av Er energiförbrukning?
5.4 Skulle Ni vara intresserade av att mot en skälig
försäkringspremie kunna binda priset på det energislag
Ni använder Er av, tex. bundet pris i fem år?
5.5 Skulle Ni vara intresserade av en priskonstruktion
som mot en låg avgift jämnade ut kostnaderna för
uppvärmning mellan vinter och sommar.
5.6 Skulle Ni vara intresserade av att få Er fastighet
energibesiktigad?
5.7 Skulle Ni vara intresserade av att få energispartips?
Nästkommande avsnitt innehåller frågor som främst kommer att handla
om fjärrvärme. Frågorna är till stor del spekulativa och därför ber vi Er
att Ni tänker Er in i situationen att Ni var på väg att införskaffa
fjärrvärme till Er fastighet.
113
6.1 Syftet med denna fråga är att undersöka vilka kombinationer av fasta och rörliga
kostnader som villakunder föredrar. Markera på linjen den kombination av fasta och
rörliga kostnader Ni skulle föredra på Er energiräkning. Markera Ert val på skalan 1-6.
Enbart rörligt pris
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Enbart fast pris
6.2 Syftet med denna fråga är att undersöka vilka kombinationer av anslutningsavgifter
och energipriser som villakunder föredrar. Anslutningsavgift är kostnaden för att ansluta
sig till fjärrvärmenätet, det en engångskostnad. Energipriset är det pris som betalas för
använd värme. En hög engångskostnad som i alternativ nr 6. ger alltså ett lågt
energipris. För alternativ 1. är istället priset för anslutning lågt men energipriset är högt.
Markera Ert val på skalan 1-6.
Högt energipris
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Låg anslutningsavgift
Lågt energipris
Hög anslutningsavgift
Inte alls
Besvara frågorna genom att kryssa i ett
av alternativen på den fyrgradiga skalan.
11
Mycket
22
33
44
7.1 Skulle Ni aktivt argumentera för att så många som
möjligt i Ert bostadsområde skulle ansluta sig till
fjärrvärme om det innebar att Ni och alla andra som
anslöt sig skulle få anslutningsavgiften sänkt med några tusen
kronor om en hög anslutningsgrad uppnåddes?
7.2 Skulle Ni vara intresserad av prissättningsmetod där
priset för fjärrvärmen indexeras mot ett annat energislag
så att prisutvecklingen på valt energislag (tex el eller olja)
bestämde prisutvecklingen för fjärrvärmen?
7.3 Om Ni var positiv till indexering i frågan ovan
till vilket energislag skulle Ni då vilja indexera?
114
El
Olja
Biobränslen
Genom att tillämpa ett förfarande som kan liknas vid det som används för
bostadsrättsföreningar kan flera villaägare gemensamt själva äga sitt fjärrvärmenät.
Fördelarna med det är att priset på fjärrvärmen kan bli lägre och att det ger värmeföreningen
handlingsutrymme genom att de själva kan investera i produktion (tex med en värmepump
eller en biopanna) om fjärrvärmebolagets prissättning inte anses attraktiv. Å andra sidan kan
det medföra ett större risktagande för fastighetsägarna.
Besvara frågorna genom att kryssa i ett av
alternativen på den fyrgradiga skalan.
Inte alls
11
Mycket
22
3
43
4
4
54
5
8.1 Skulle Ni vara intresserad av att tillämpa
förfarandet som beskrivits ovan?
8.2 Tycker Ni att metoden är acceptabel om det är en
förutsättning för att över huvudtaget kunna få fjärrvärme?
8.3 Skulle Ni vilja att det lokala energibolaget förvaltade Er
förenings lokala nät?
9.1 Övriga kommentarer:__________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
Jag som fyllt i enkäten heter:______________________________
Adress :______________________________________________
Tack för att Ni tagit Er tid att fylla i denna enkät!
Om ni har några frågor angående enkäten är ni välkomna att ringa
mig på 046-222 40 43. Fråga efter Wilhelm Mårtensson
Ni kan också skicka mail: [email protected]
115
116
