2017-07-14
Arbete med statistik och kunskap under
2010 och Handlingsplaner i Genusarbete
2011 i Norrbottens läns landsting
Sjukskrivningsmiljarden
Vad har Norrbottens läns landsting gjort under 2010
när det gäller att analysera statistik
Bakgrund
Anledningen att Norrbottens läns landsting började arbeta med sjukskrivningarna
var det höga ohälsotalet. Det i samband med att finansieringen via
sjukskrivningsmiljarden gjorde att arbetet startades. Det var mycket som hade hänt
i Norrbotten när det gällde attityderna till sjukskrivning och denna trend fortsatte.
Nuläge
Norrbottens läns landstinget har följt ohälsotalet i många år dels på kvinnor/män
och sedan i alla kommuner i Norrbotten. Det har varit kopplat till den
kommunstatistik som finns att tillgå och som på speciellt mindre orter har en stor
inverkan på fördelningen mellan kvinnor och män. Alla har under sista åren kunnat
följa det via en hemsida.
Statistiken har tagits upp på gemensamma möten och därigenom har diskussionen
kommit igång. Landstinget har tagit ut en statistik om antalet sjukskrivningsdagar
och antalet sjukskrivningar från vårt journalsystem där man kan gå in och se i
vilken utsträckning varje enhet har sjukskrivit både 2005/2006 och 2009.
Mätningen som kom 2009 var även på kvinnor och män. Centralt har landstinget
inte gått vidare på enhetsnivå utan uppmanat enheterna att göra det själva. I och
med att alla enheter inom Primärvården gjorde handlingsplaner för sjukskrivning
2008 så fanns det där en instruktion om hur man kunde ta ut statistik för kvinnor
och män.
Inom ramen för Sveriges kommuner och landstings program för hållbar
jämställdhet, har Norrbottens läns landsting arbetet med att intensifiera
jämställdhetsfrågan i projektet NLLJämt som avslutas i december 2010. I
Norrbottens läns landsting har det under 2010 tagits beslut på att all relevant
statistik ska redovisas uppdelat på kvinnor/män. Arbetet med
jämställdhetsintegrering av landstingsplan och divisionsplan har gjorts under 2010.
Under hösten har en handlingsplan för jämställd och jämlik vård och
medborgarservice arbetas fram. Denna plan är ett resultat av landstingsfullmäktiges
undertecknande av CEMR:s jämställdhetsdeklarationen. (Council of European
Municipalities and Regions)
All statistik visar tydligt att kvinnors sjukskrivning ligger långt över männens även
om skillnaden har minskat. Sjukskrivningsprocessen ska under 2011 ha ett tydligt
jämställdhetsperspektiv.
Den 1:a långsiktiga handlingsplanen handlar om det höga ohälsotalet för Piteås
kvinnor. Den syftar till att undersöka orsaker till ojämställdheten och tydliggöra en
1
2017-07-14
metod för arbete med jämställda sjukskrivningar.
Den 2:a långsiktiga planen syftar till att peka på vikten att arbeta med
jämställdhetsperspektivet inom sjukskrivningsprocessen, samt att sprida kunskaper
och metoder inom landstingets olika verksamheter.
Den 1:a kortsiktiga planen: ger en metod för att kunna starta upp förbättringsarbete
kopplat till sjukskrivningsprocessen, och prövas av koordinationsgruppen under
2011.
Den 2:a kortsiktiga planen: inom Norrbottens läns landsting har vi en satsning på
riskbruk kopplat till sjukskrivningsprocessen, inom sjukskrivningsmiljarden. Vi
kommer att använda oss av befintliga metoder, som till exempelvis Skurups
vårdcentral med ”Genushanden” som ett bra sätt att komma in på olika områden
bl.a. missbruk och våld.
Den 3:e kortsiktiga handlingsplanen: är att vid några arbetsplatsträffar/enheter
reflekterar över attityder och värderingar kopplat till kön, både ur
patientperspektivet och ur rollen som vårdpersonal.
2
2017-07-14
1:a Långsiktiga handlingsplanen i Norrbottens läns
landsting i Sjukskrivningsmiljarden påbörjas 2011
Bakgrund
Piteå är en av de två sämsta kommunerna i Sverige när det gäller högt ohälsotal för
kvinnor.
Det tillsammans med en översyn från Piteå kommun som var färdig 2010 gjorde att
Landstinget och sjukskrivningsmiljarden vill utreda detta vidare under 2011 med
fokus på följande frågor:
1. Vad ligger tillbakgrund för kvinnors höga ohälsotal
2. På vilket sätt understödjer sjukskrivningsprocessen de höga ohälsotalen.
3. Var i sjukskrivningsprocessen finns eventuella förbättringsåtgärder från
landstingets sida?
Hur ser det ut
Mycket tyder på att den begränsade arbetsmarknaden i kommunen har betydelse
för de höga ohälsotalen bland kvinnor. Denna domineras av yrken inom områdena
vård, omsorg och skola där den psykosociala pressen är hög och lönerna låga.
Andelen kvinnor på chefsbefattningar är låg, könssegregeringen i kommunen är
både horisontal och vertikal.
Dubbelt så många män än kvinnor utpendlar för arbete troligen innebär att
traditionella könsrollsmönster kvarstår när det gäller det obetalda arbetet i hemmet.
Ohälsan ökar bland unga kvinnor i Piteå och enligt Försäkringskassan dominerar
psykiska diagnoser så som depression, utbrändhet, trötthet. Unga kvinnor i Piteå i
åldersgruppen 20-24 år, är arbetslösa, arbetar till deltid eller i tillfälliga
timanställningar i betydligt högre grad än unga män. Trots att kvinnor studerar
vidare till eftergymnasial utbildning i större omfattning än män är lönerna lägre för
kvinnor. Skillnaden i medelinkomst mellan könen är större i Piteå än i länet och
riket.
Kvinnor drabbas generellt sett i större utsträckning än män av särbehandling inom
vården som leder till ökad ohälsa och ökade biverkningar. Ett mönster som troligen
ser likadant ut i Piteå som i resten av landet. Forskning visar att individen påverkas
av det sjukskrivningsmönster som råder inom dennes sociala nätverk. Denna
påverkan kan möjligen bli ännu starkare i ett samhälle som Piteå där engagemanget
för hemorten är stor och den ”lokala kontexten” är viktig.
Hypotes: Är det därför tänkbart att det sjukskrivningsmönster som äldre kvinnors
uppvisar i någon mån tenderar att ”gå i arv” till yngre kvinnor inom familjen.
Acceptansen för sjukskrivning blir högre vilket bidrar till att sjukrollen därigenom
legitimeras. Finns en genusbias problematik i landstingets sjuskrivningsprocess
som understödjer de höga ohälsotalen?
Målsättning: Verifiera hypotesen och/eller att hitta andra anledningar genom att ge
svar på de frågor som ställs här ovan, samt förbättra och säkra
sjukskrivningsprocessen ur ett genusperspektiv. Sprida resultatet av utvärderingen.
3
2017-07-14
Första delen
Kartläggning av kvinnors och mäns sjukskrivningar
Förslag till upplägg för intervjuer i fokusgrupper för att få en bild hur det ser ut
Kvinnor - olika åldrar, inflyttad/infödd
Män – olika åldrar, inflyttad/infödd
Hur ser ”bilden” av kvinna/man ut?
o
Hur får man agera som kvinna/man?
o
Vilka roller har könen kopplat till jobb, hem och omsorgsarbetet,
ekonomi
o
Inskränker en eventuell könsstereotyp på individens egentliga
behov
Hur ser kvinnor och män på sin sjukskrivning?
2:a delen
Gå in i vården och titta på sjukskrivande kvinnliga och manliga läkares medicinska
beteende i sjukskrivningssituationen mot kvinnor/män. Börja med att göra en
journalgranskning.
Diskutera vad som kommit fram i kartläggningen och journalgranskningen och
dessutom:
Könsskillnader i sjuklighet
Bristande medicinsk kunskap
Män får bättre stöd
Arbetsmarknadens utformning
Skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller betalt arbete
Genusbias relaterade beslut i sjukskrivningsprocessen
Presentera arbetet för vården och få igång en diskussion med ett efterföljande
ändrat beteende och fokus på ämnet.
Målet är ett ändrat beteende hos sjukvården
4
2017-07-14
2:a långsiktiga handlingsplanen i Norrbottens läns
landsting när det gäller sjukskrivningsprocessen
Bakgrund
NLL Jämt har under 2010 i Norrbotten utbildat alla chefer på alla nivåer i jämställd
vård. Nyttja den ökade kunskapen hos vårdens chefer och kunskapen som de
genusgranskade handlingsplanerna har givit. Med detta som grund hitta
intresserade enheter som vill jobba vidare med den kunskap man fått.
2:a delen
Sedan är den andra delen att ta reda på vad det finns i sjukvården som skiljer. Gå in
i delar av både primärvården och i slutenvården till sjukskrivande instanser:
Implementeringen av ledningssystemet sker under 2011. Här nås alla
sjukskrivande arbetsplatser. Här finns chansen att få med alla enheter (inte
bara de intresserade). Det är inte ett frivilligt arbete utan det handlar om
Hälso- och sjukvård och en God vård.
Gränssnitt diskussionen - vad är det som gör om kvinnor/män skickas eller
inte skickas till specialistmottagning eller alternativt skickas till
specialistmottagning smärta/psykiatri eller remitteras till
rehabiliteringsgarantin. Hur mycket kostar åtgärderna i relation till vad det
ger i en God vård. Hur påverkas väntetiderna.
Involvera personalavdelning i detta. Det är ett problem och vad gör vi?
Påvisa fakta och statistik för kvinnor/män. Hur ser den friska arbetsplatsen
ut? Faktorer som vi vet kan leda till sjukskrivning: lågt självbestämmande,
litet handlingsutrymme, deltid, hot och våld i arbetet, tunga arbeten,
otrygga arbetsvillkor. Jobba konkret och testa förbättringsåtgärder.
Genombrottsmetoden – börja i liten skala. Ta fram Goda exempel. Vi har
ett antal chefer som för några år sedan genomförde ett projekt
hälsofrämjande ledarskap t.ex.
Vad gör vi med kvinnor och män som kommer till oss i vården och på
Försäkringskassan (ev. intervjuer). Landstinget och kommunerna är
arbetsgivare för en stor del av de som jobbar inom vård och omsorg.
Påvisa situationen för politiker och makthavare – så här ser det ut – Vad
kan ni göra åt detta?
Plocka ut relevant statistik ur VAS – Statistik tas redan ut i och med
ledningssystemet som handlar om sjukskrivningsbeteende genusbaserat
hos läkare. Delar av remisshanteringen granskas. Information via
personalavdelningen kan presenteras vid behov. Väntetider finns och kan
följas.
Målet är en GOD VÅRD ur genusperspektiv.
5
2017-07-14
1:a kortsiktiga handlingsplanen Norrbottens läns
landsting
En utbildningsdag för koordinatorer i oktober 2010 resulterar i ett uppdrag till
intresserade koordinatorer att påbörja ett arbete inom sin enhet för att gå först och
senare få efterföljare inom andra enheter.
Sedan började arbetet med vad vi i Norrbotten kan göra av detta. Ett
konstaterande var:
Genus ett samhällsproblem- Det säkraste sättet att inte bli fast är att vara
brottsling och vit medelålders kvinna.
Män får sällan depressionsdiagnoser
Hälsoekonomisk diagnos viktig
Frågan om vad vi vinner med att jobba med detta
Vinster med att jobba med detta:
Säkrare mål
Rättvisare mål
Rätt vård i rätt tid
Kortare sjukskrivning – hamnar rätt
Få ett rättvisare samhälle
Definiera problemet snabbare – färre besök och rätt diagnos
Uppmärksamma könsskillnader på arbetsplatsen
Mindre sjukskriven på jämställda arbetsplatser . Mer jämställda för att
jobba i team.
Prata i positiva termer
Handledning om hur man kan börja:
Börja med oss själva rehab + instrument
Väcka frågan – VC – FMB
Gå igenom rutindokument – få med fler i det arbetet t.ex handlingsplan SS
+ boken
Info på arbetsplatsen
Avkönade patientfall
Uppföljningsträffar med koordinatorsgruppen
Träffa chefer och förankra genusarbetet
6
2017-07-14
Lyssna på motstånd
Kvalitetssäkra och marknadsföra – vård för k/m oavsett kön
Planeringsdag
Möjliga uppföljningar:
> 28 dagar antal mån och kvinnor – jämföra hos er
Diagnoser
Antal FKF-3200 fördelat på män och kvinnor
Kurators uppdelning på kvinnor och män
Säkra processen
Vad behöver vi mäta i den processen
Är våra instrument jämställdhetssäkra
Kvinnor/män
VAS - antal SS>28
VAS – diagnos
VAS – FK3200
-
per läkare
-
besök/telkontakt
-
kuratorsbesök t.ex. vem tackar nej
-
remisser
-
ohälsotal
-
läkemedel
-
längd patient
-
läkarens kön
Kartlägga sitt eget arbete är kanske en början – bli medveten
Gå efter de mål som finns och genusgranska dem. I målen kan det finnas skillnader
som vi inte ser. Garantera en likvärdig vård.
Vi bemöter människor olika – är det bara dåligt?
Genus = Gender (socialt och kulturellt kön, det som ofta kallas kvinnligt och
manligt, förändras över tid).
Rätt metoder blir en kvalitetssäkring för kvinnor och män.
Några enheters dokumentation ska finnas för spridning under 2011.
MÅL: Ta fram varför det är viktigt att göra detta arbete och förstärka
behoven
7
2017-07-14
2:a kortsiktiga handlingsplanen i Norrbottens läns
landsting
1:a delen
Göra en journalgranskning på intresserade enheter för att få en grund för fortsatt
arbete inom området sjukskrivning.
Är det är skillnad om läkaren är en kvinna eller en man som sjukskriver
Vi har kvinnor och män som patienter
Vi har manliga och kvinnliga sjukgymnaster, arbetsterapeuter och
sjuksköterskor som också arbetar med patienter som är eller blir
sjukskrivna.
Hur påverkas vårdpersonalen av sina förväntningar
Att titta på sina egna siffror är det bästa sättet att få upp intresset. Att utifrån denna
kartläggning av genusmönstret för sjukskrivningar. Inom sjukskrivningsmiljarden
har en satsning på blivande intresserade distriktsläkare i riskbruk pågått under 1,5
år. I NLL bör det finnas flera chefer som är intresserade att gå vidare med sitt
jämställdhetsarbete med fokus på sjukskrivningsarbete i en handfast form.
2:a delen
Skurups VC utvecklade utifrån mätningar och risker en genushand som ska
påminna vårdgivaren att ställa mer eller mindre alla frågor till kvinnor och män.
Att införa metoden genushanden som en rutin i samtal med kvinnor och män. I
samband med diagnosen går man igenom samtliga områden med både kvinnor och
män. Varje finger representerar en risk som Skurups vårdcentral har upptäckt i sitt
arbete med en jämställd sjukskrivningsprocess. Ställ alla frågor till kvinnor och
män.
Detta ska göras på ett antal vårdcentraler som har ett intresse av att göra detta.
Presentera genushanden som verktyg och sedan pröva metoden på ett antal
patienter. Notera vad som händer och använd gärna tvärtom frågan = ”Vad hade
jag tänkt och gjort om patienten hade haft ett annat kön”.
Detta ska göras på ett antal enheter i Norrbotten kanske främst inom primärvården.
Syftet med genushanden är en kvalitetssäkring vid anamnesen så att både kvinnor
och män får samma frågor
Mål:
Ett verktyg i sjukskrivningsarbete testas här i Norrbotten
Resultatet ska presenteras senast i december 2011
8
2017-07-14
3:e kortsiktiga handlingsplanen i Norrbottens läns
landsting blir Reflektera över personalens
könstillhörighet
Arbeta med ämnet ”Gör kvinnor och män olika och testa
förändringsmöjligheter”
Som bakgrund vet vi att alla variablerna kvinnlig och manlig läkare/vårdpersonal
samt kvinnliga och manliga patienter påverkar diagnos, behandling och
bemötande/omhändertagande. Dessa fyra delar spelar in men i vilken grad och
utsträckning och hur ändrar vi på eventuella attityder och värdering?
Vi riktar oss till ett antal arbetsgrupper inom NLL som vill vara med om detta. Att
t.ex. på ett personalmöte via övningar och speciella frågeställningar arbeta med
personalgruppen.
Reflektera vilka svar och beteenden från kvinnor och män. Diskutera resultatet med
gruppen och visa på skillnader för kvinnor och män.
Det är viktigt att personalen ser sitt eget beteende som vi ofta inte alls vet om.
Under 2011 möta minst fem arbetsplatser som får arbeta med övningar kopplat till
kön och genus
Vi kommer använda oss av befintliga metoder och övningar som är framtagna
under arbetet med NLLJämt. Bland annat kommer vi att använda oss av en övning
som heter mångfaldsspelet (© Roth).
Vi kommer att mäta före och efter gruppövningar om upplevelser och
förväntningar kopplat till kön.
Resultatet i form av en sammanställning ska vara klar senast december 2011 på vad
enheterna har kommit fram till och hur man kan gå vidare med detta inom andra
enheter .
Målet är att bli medveten om det beteende som jag som vårdgivare har.
9
2017-07-14
10
