Miljöaspekt Biologisk Mångfald, växt och djurliv.
-
Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund 20170209
Definition
Biologisk mångfald innefattar allt levande i naturen. Den viktigaste innebörden är betydelsen av
variationsrikedom1. Grundläggande för biologisk mångfald är alla olika ekologiska processer, t.ex.
fotosyntesen i de gröna växterna, nedbrytningen i jorden, pollineringen av våra grödor, och
vattenregleringen i skogslandskapet, som samhället är beroende av för att få mat, rent vatten och
ren luft. Sett i relation till transportsystemets infrastruktur kan mycket av detta innefattas i
begreppet grön infrastruktur. Detta definieras av Naturvårdsverket som2 ”Ett ekologiskt funktionellt
nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element3 som utformas, brukas
och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga
ekosystemtjänster främjas i hela landskapet”. Grön infrastruktur omfattar därför infrastrukturens
hela påverkan på natur.
Avgränsningar
Miljöaspekterna, biologisk mångfald och växt och djurliv, innefattar väldigt mycket och kopplar till
flera av miljökvalitetsmålen. Att omfatta alla delaspekterna i indikatorer och är såväl ogörligt som
oöverskådligt och meningslöst för styrningen av planens genomförande. Transportinfrastrukturens
påverkan på och anpassning till biologisk mångfald har därför kondenserats i enlighet med riktlinje
landskap (TDOK 2015:0323) som är Trafikverkets metod för att identifiera de väsentligaste bristerna
och styra planeringen av dessa. Riktlinje landskap ställer övergripande och funktionella krav på
anläggningens landskapsanpassning, men täcker inte allt och innebär därför i sig en avgränsning. Den
viktigaste påverkan transportinfrastrukturen har på natur och den biologisk mångfald4 punktas nedan.
Inom parantes är hur dessa primärt åtgärdas.
Infrastrukturens barriäreffekter och mortalitet (säkra passager för djur)
Artrika infrastrukturmiljöer (Konnektivitet, livsmiljöer: sköta, utveckla och tillföra))
Intrång och störning (motverka, kompensera)
Invasiva arter (begränsa och bekämpa)
Alla aspekter av infrastrukturens påverkan beaktas inte, t ex omfattas inte de artskyddförordningens
arter i riktlinje landskap. Ett viktigt skäl är att de så tydligt omfattas av lagstiftning och behöver inte
specifikt behandlas i riktlinjen. Övergripande fragmentering omfattas inte heller. Däremot omfattar
riktlinjen små, specifika och sällsynta mindre miljöer5 av intrångskrav.
1
Konventionen om biologisk mångfald på svenska. SÖ 1993:77
Riktlinjer för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Redovisning av regeringsuppdrag
M2014/1948/nm. 201509–24.
3
Med anlagda element avses här ett brett spektrum av artificiellt skapade strukturer i landskapet, till exempel
vandringstrappor för fisk, ekodukter och andra faunapassager, skapade biotoper, vägkanter eller anlagda
grönområden.
4
Transportinfrastrukturens påverkan på biologisk mångfald. TRV Publikation 2015:210.
5
Checklista. Icke förhandlingsbara biotoper. 2016-02-02
2
Miljöbedömningen avgränsas till planens uppfyllelse av dessa krav.
Delaspekter och faktorer
De tre aspekter (biologisk mångfald, växtliv och djurliv) som denna bedömningsgrund omfattar delas
in i fyra delar, se ”faktorer” i tabell nedan. utgångspunkterna för dessa är övergripande funktionella
krav i riktlinje landskap TDOK 2015:0323.
Bedömning av påverkan
Delaspekter
Faktorer för bedömning av
påverkan
Infrastrukturens
barriäreffekter och
mortalitet
(tillstånds)Indikatorer
Andel
landskapsanpassad
infrastruktur enligt
riktlinje landskap
(planindikatorer)Saknad
rubrik typ underlag och
metod
Andel investerings
projekt som följer
riktlinje landskap
Medel till riktade
åtgärder som gör
befintlig infrastruktur
landskapsanpassad
Andel 2+1 och
suicidstängselåtgärder
som följer riktlinje
landskap
Medel för att
vidmakthålla
infrastruktur
landskapsanpassning
Grön infrastruktur
(Konnektivitet och
livsmiljöer)
Intrång och störning
Andel
landskapsanpassad
infrastruktur avseende
artrika
infrastrukturmiljöer
enligt riktlinje landskap
Nya intrång i områden
med höga naturvärden
Störning i områden med
höga naturvärden
Medel till restaurering
av artrika
infrastrukturmiljöer
genom riktade
åtgärder
Medel till
underhåll/vidmakthålla
befintliga värden och
åtgärder
Areal nya intrång och
påverkan på områden
med höga värden
Andel investerings
projekt som följer
riktlinje landskap
Medel till riktade
åtgärder som gör
befintlig infra
landskapsanpassad
Medel till
vidmakthållande map
landskapsanpassning
Invasiva arter
Utveckling av utpekade
invasiva arter6 enligt
riktlinje landskap
Medel till bekämpning
genom
underhållsåtgärder
Medel till riktade
åtgärder för
bekämpning
Koppling till mål
Transportsystemets Hänsynsmål för miljö refererar till miljökvalitetsmålen, som ska vara uppnådda
till år 2030. I riktlinje landskap uttrycks de aspekter på infrastrukturens påverkan som har störst
betydelse för möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsmålen och uttrycks de krav på anläggningens
utformning och skötsel som möjliggör måluppfyllelse.
Regeringen har uttryckligen gett Trafikverket i uppdrag7 att anpassa anläggningen och skötsel av
transportinfrastrukturen till en fungerande grön infrastruktur så att verksamheten bidrar till att
Sveriges miljökvalitetsmål nås.
Regeringen har beslutat att betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av
ekosystemtjänster ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska
avvägningar och andra beslut i samhället där så är relevant och skälig. Målet ska vara uppfyllt till
2018.8
Underlag för analys
Underlag som används för bedömning inhämtas från respektive berörda delprojekt i Nationell plan
enligt nedan.
Investering
För ny- och reinvestering kommer andelen av projekten i planen som beaktar riktlinje landskap att
bedömas i förhållande till det totala antalet projekt. Investering behöver redovisa vilka projekt som
beaktar riktlinje landskap och vilka som inte gör detta.
Vidmakthållande
För underhåll av infrastrukturanläggningen kommer bedömningen att omfatta i vilken grad skötsel av
artrika infrastrukturmiljöer och bekämpning av invasiva arter har beaktats och att budget för skötsel
och bekämpning finns. För detta behöver underhåll redovisa omfattningen av artrika
infrastrukturmiljöer inklusive alléer, beräknad kostnad för skötsel och i vilken grad detta beaktas i
planen. Här ingår också skötsel av övriga landskapsanpassningsåtgärder såsom faunabroar,
bullerdämpande åtgärder m fl.
Underhåll behöver också redovisa förekomsten av invasiva arter och i vilken grad detta beaktas i
skötsel.
6
Checklista. Invasiva arter som ska bekämpas. 2016-02-05.
Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Regeringsbeslut 2015-12-18.
8
Regeringsbeslut M2012/1171/MA. (2012-04-26).
7
Trimning
I Handlingsplan9 för landskapsanpassningsåtgärder redovisas åtgärdsbehov för landskapsanpassning
av den befintliga infrastrukturen. Bedömning görs med utgångspunkt från handlingsplanen i
förhållande till budget i planen för landskapsanpassningsåtgärder.
Övriga trimningsåtgärder som berör biologisk mångfald:
1. Suicidstängsel. En bedömning görs i vilken grad beaktande av anpassningsåtgärder för djur
kommer att göras. Underlag om hur denna analys gjorts och resultatet av analysen utgör
underlag för miljöbedömningen.
2. Mittseparering (2+1 åtgärder). Analys av projekt som berörs av riktlinje landskapskrav och i
vilken omfattning riktlinjens krav i så fall tillämpas.
Osäkerheter
Att riktlinjens krav beaktats tidigt i planeringsfasen säkerställer inte att det byggda resultatet är fullt
ut landskapsanpassat.
Kunskapen är inte heltäckande, t.ex. är kunskapen över artrika infrastrukturmiljöer inte av samma
kvalitet över hela landet.
De kumulativa effekternas hantering
Tydlig målbild för landskapets utveckling saknas.
9
Underlag trimningsåtgärder. Åtgärdsgrupp landskap. V1.0 2016-12-08
