Reportage!
En kreativ fördjupning i näringslivet.
Geografi och Samhällskunskap.
Viktiga punkter!
Arbeta enskilt eller max 2 personer
Omfattning: Minst 3 sidor. Max 4 sidor (exkl. bilder) OBS! Teckenstorlek 12.
Inlämning v.9 i Ulrikas fack
Redovisning i form av gruppdiskussioner v.9 (4-5 pers/diskussionsgrupp)
Vad ska göras?
Ett reportage om någon fråga som rör näringslivet i världen.
Hur skriver man ett reportage?
Ett reportage är längre än en nyhetsartikel. Det innehåller ofta en intervju och
annat material, t.ex. person- och miljöbeskrivning och faktareferat.
I ett reportage bearbetas ämnet på djupet. Skribenten (du) får ”synas” i texten.
Det är alltså OK att komma med personliga iakttagelser och kommentarer i
texten.
Många gånger är texten utformad som en berättelse och har en röd tråd med en
början och ett slut.
Bilder, illustrationer och bildtexter är vanliga.
Läs mer i instruktionerna på nästa sida.
Några tips:
Hitta ett ämne som Du/Ni tycker är spännande och bestäm syftet!
Skaffa fakta från olika källor! Anteckna varifrån uppgifter kommer
(hemsidor, tidningar, nyhetsinslag mm.)
Kontakta och intervjua lokala och/eller globala företag
o Vad vill ni ha reda på? Vilka frågor ska ni ställa?
o Skriv ned eller spela in intervjun.
Få med bilder! Fota eller finn på t.ex. www.flickr.com
Tänk på glassen.
o En fångande och spännande rubrik.
o En kortare ”ingress” där en sammanfattning av
o reportaget görs.
o Brödtextens inledning. Ofta en miljöbeskrivning eller
Ett citat för att lotsa läsaren in i ämnet.
o Brödtext. När, var, hur, vem, vilka, vad, varför.
Blanda citat, miljö- och personbeskrivningar med fakta.
Successivt leds läsaren mot djupet av ämnet.
Hur skriver man ett reportage?
Ett reportage är en texttyp som förekommer i tidningsvärlden och ska därför ha ett visst
nyhetsvärde. Annat som utmärker är en viss längd, en personlig närvaro i texten och att
texten ska spegla faktiska händelser och bygga på reporterns förstahandskännedom.
Bilder är en viktig del av reportaget.
Reportagets olika delar:
1. Rubriken ska vara välformulerad och spegla innehållet.
2. Ingressen ska locka läsaren att läsa texten. Det finns kanske en sammanfattning av det
viktigaste i artikeln eller så vill man lyfta fram något spännande ur reportaget.
3. Inledningen av texten presenterar reportagets utgångspunkt. Den ska lotsa läsaren in i
texten. Ett vanligt sätt att inleda är med en miljöbeskrivning eller med en replik. Sedan följer
direkt en bakgrundsbeskrivning.
4. Brödtexten kallas det som är löpande text. Platsbeskrivningar varvas med intervjuer där
människorna får komma till tals och med ren fakta, alltså sådant som du tagit reda på ur olika
källor. Gör strukturen tydlig i texten genom underrubriker eller storstycken med fetstil i
inledande raden.
Att tänka på:
Närvarokänslan är viktig för att göra din text levande för läsaren som då också bättre kan
förstå de människor som kommer till tals i texten. En reporters uppdrag är att förmedla sina
intryck från en bestämd plats. Aktivera alla sinnen. Undvik det allmänna och lyft i stället fram
det särskilda. Ta med dina läsare till de platser du ser, låt dem träffa de människor du träffar och
lyssna på de berättelser du hör.
Intressanta repliker kryddar ditt reportage. En replik är intressant om den är oväntad,
välformulerad, provocerande eller fångar ämnet på ett bra sätt.
Koncentration gör ett reportage bättre. Skala bort det ovidkommande och frilägg det
väsentliga, det laddade och det som är din avsikt med texten. Ett reportage är inte detsamma
som en utredande text utan väljer ut några spår som man vill följa.
Avslutningen sammanfattar utifrån din utgångspunkt i inledningen och innehåller en
slutsats.
Källor ska anges i en förenklad källförteckning.
Stilen i ett reportage är mer personlig än i t ex en artikel. I reportaget märks ofta reportern
mer än i artikeln. Stilen får vara personligare och kännetecknas ofta av fler beskrivningar och
ger en ”på platskänsla”.
Lagom längd för ett reportage är 3-4 sidor text. Till det kommer förstås bilder och bildtexter.
Reportage eller artikel? Ett reportage är ofta en uppföljning av en artikel och en mer
berättande texttyp. Man har utrymme att visa på olika perspektiv och låta fler människor
komma till tals. Ämnena i ett reportage kan sägas vara mer tidsaktuella än dagsaktuella som i en
artikel.
Varför gör vi detta?
Mål Geografi:
Ha kännedom om faktorer som påverkar produktionens och konsumtionens
lokalisering och hur detta leder till handel, kommunikationer och kontakter mellan
områden.
Förstå hur tekniska och ekonomiska drivkrafter inom näringslivet påverkat och
påverkar lokal, regional och global arbetsfördelning och därmed sysselsättning och
levnadsvillkor i olika områden.
Mål Samhällskunskap:
vara förtrogen med hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden
formar såväl vårt eget som det internationella samhället
kunna tillämpa samhällsvetenskapliga modeller och metoder på komplexa
samhällsfrågor
kunna hämta information från olika källor och medier samt kritiskt granska och tolka
dessa
Betygskriterier
Geografi
G
VG
MVG
Eleven redogör
för hur några
viktiga faktorer
och drivkrafter
påverkar
näringslivets
rumsliga struktur.
Eleven analyserar
lokala eller regionala
lokaliserings och
sysselsättningsfrågor
med hjälp av
geografiskt
informationssystem.
Eleven analyserar
samspelet mellan flera
faktorer såsom
naturgivna
förutsättningar,
befolkningsförändringar,
ekonomiska aktiviteter
och resursförbrukning
och använder vanliga
geografiska begrepp.
Eleven använder
medvetet och kritiskt
flera olika källor och
verktyg samt analyserar
komplexa
samhällsfrågor ur olika
aspekter med hjälp av
samhällsvetenskapliga
begrepp och modeller.
Samhällskunskap Eleven uppvisar
ett medvetet
konstruktivt
kritiskt
förhållningssätt
vid arbetet med
samhällsfrågor.
Eleven förstår,
förklarar och
diskuterar
människors
livsvillkor utifrån
ekonomiska,
politiska och sociala
aspekter.
