LIV-projektetEn individanpassad levnadsvaneintervention
för personer med schizofreni
Henrika Jormfeldt PhD
Patrik Dahlqvist Jönsson PhD
Marjut Blomqvist Doktorand
Anders Anell Professor
Gunnar Johansson Professor
Ingela Skärsäter Professor
Perspektiv på begreppet hälsa
Det patogena perspektivet
Det salutogena perspektivet
Hälsoprocesser
Sjukdom
Hälsa
Sjukdomsprocesser
2
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Hälsa i psykiatrisk vård (Sammanfattande resultat)
Positivt samband med:
•
Självkänsla (ca 60%)
•
Empowerment
•
Livskvalitet
Hälsa
Autonomi
Grad av symtom
3
Social delaktighet
Självkänsla
Empowerment
Begriplighet
Negativt samband med:
•
Symtom (endast ca 6 %)
•
Stigmatisering
•
Erfarenheter av negativt
bemötande
Livskvalitet
Henrika Jormfeldt
Bakgrund
Målet för hälso- och sjukvården är en god
hälsa och vård på lika villkor för hela
befolkningen (Svensk författningssamling, 1982:763).
Personer med varaktiga psykiska
funktionsnedsättningar är en högriskgrupp
för kroppslig ohälsa med ökad risk att
utveckla metabolt syndrom, kardiovaskulära
sjukdomar och diabetes typ 2 (DeHert et al, 2009).
Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva
effekter på övervikt likväl som psykiatriska
symtom som depression och ångest hos
personer med schizofrenidiagnos (Acil et al., 2008;
Beebe et al, 2005; Pelham et al, 1993).
4
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Syfte
Syftet med studien är att undersöka effekter och
kostnadseffektivitet av en levnadsvaneintervention på
områdena fysisk aktivitet, kost, alkohol och tobak för
personer med schizofreni
Specifika frågeställningar:
1.
Hälsorelaterade beteenden, såsom fysisk aktivitet, kostvanor, alkoholintag och
rökvanor
2.
Risken att insjukna i diabetes och hjärt-kärlsjukdom, mätt med kliniska variabler och
blodprover (utifrån journaldata)
3.
Grundsjukdomen, mätt som psykiatriska symtom och med validerade mätinstrument.
4.
Hälsoekonomisk nytta
5.
Informanternas subjektiva upplevelser, reaktioner och beteendeförändringar
6.
Närståendes och personalens subjektiva upplevelser och reaktioner
5
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Metod
Studien har en jämförande design med deltagande enheter från Psykiatrin i Halland och
Västervik.
Mätningar görs vid baslinje och 24 månader.
Ytterligare en uppföljning genomförs 2 år efter avslutad intervention
Utvärderingen kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder innefattande:
1.
Sociodemografiska data (vård-, och läkemedelskonsumtion, hälsa, symtom, QoL,GAF mm.)
2.
Fysisk aktivitet (SoS indikatorfrågor om aktivitet)
3.
Kostintag (SoS indikatorfrågor om kost)
4.
Kliniska mått (vikt, längd, BMI, SAD, midjemått, puls och blodtryck)
5.
Blodprover (Kolesterol, HDL, LDL Apoa1, ApoB1, HbA1c)
6.
Hälsoekonomisk beräkning
7.
Intervju
6
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Målgrupp
Målgruppen är personer som diagnostiserats med schizofreni och som inleder eller har
etablerad kontakt med psykosmottagningarna vid de inkluderade psykiatriska klinikerna.
Inklusionskriterier:
patienter med schizofrenidiagnos vid de deltagande öppenvårdsmottagningarna,
ålder 18-65,
Exklusionkriterier:
patienter som vårdas akut i psykiatrisk heldygnsvård. Då patienten återigen befinner
sig i sitt habitualtillstånd gäller ovan beskrivna inkluderingskriterier.
De patienter som uppfyller inklusionkriterierna informeras om studien i samband
med nybesök alternativt återbesök hos läkare eller kontaktperson på
respektive psykosmottagning.
7
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Interventionen
Personal på respektive enheter har fått 3, 5 dagars specifik utbildning i:
8
Motiverande Samtal (MI) 2 dagar
Fysisk aktivitet på recept (FaR) 0,5 dag
Matordning på recept (MoR) 0,5 dag
Tobak och alkoholprevention
Hälsoutbildning i grupp (0,5 dag)
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Patienten erbjuds:
Hälsoundersökning och blodprovstagning (ordinarie årliga rutinprover)
Fyra motiverande samtal för samordnad individuell planering
Förskrivning och genomförande av FaR Fysisk aktivitet på recept
Förskrivning och genomförande MoR Matordning på recept
Alkohol- och tobaksprevention
Med hjälp av:
Hälsoutbildning i grupp
Kontakt med viktiga personer i patientens närmiljö
Hemsida och mobiltelefonen som hjälpmedel
9
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Motiverande samtal (MI)
MI är en personcentrerad, målinriktad rådgivningsmetod för att lösa ambivalens och stimulera till
positiv förändring genom att locka fram och stärka personens egen motivation att förändras (Holm
Ivarsson, 2009).
Reflektivt lyssnande innefattar :
Bekräftelse - se och uppskatta
Öppna frågor - inbjuda till berättande svar
Reflektioner - återspegla
Sammanfattningar - ta ett steg till i samtalet
Den viktigaste grundstenen i MI är det särskilda förhållningssättet som på engelska kallas MI-spirit,
att genom samtal stimulera patientens egen motivation till förändring.
Alla interventionens delar genomförs i en anda av det förhållningssätt som kännetecknar MI.
10
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Fysisk aktivitet på recept (FaR) ges i kombination med MI-samtal
Råd om fysisk aktivitet baseras på nuvarande rekommendationer att alla individer bör, helst
varje dag, vara fysiskt aktivai sammanlagt minst 30 minuter (Statens folkhälsoinstitut, 2008).
En målsättning är att öka användningen av FaR i det dagliga arbetet i psykiatrin i Halland
11
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Matordning på recept (MoR)
Matordning på recept (MoR) används samt råd som baseras på livsmedelverkets fem kostråd.
(Johansson, 2009; Johansson, 2010; Johansson, 2011)
Äta mycket frukt och grönt (gärna 500 gram om dagen)
Välj nyckelhålsmärkta livsmedel
Ät fisk ofta (gärna tre gånger i veckan)
Använda flytande margarin eller olja i matlagningen
Ät fullkornsprodukter (www.slv.se)
MoR-budskapen ger mer information om när, hur och varför man bör äta på ett visst sätt än vad
man bör äta. Samtliga kostråd ges i form av MI-samtal.
12
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Alkohol- och tobaksprevention
Alkohol och tobaksprevention kommer att vid behov erbjudas genom MI-metoden
Bland personer med psykisk sjukdom är det fortfarande mycket vanligt att röka och snusa
De flesta som röker, och även många snusare, vill och försöker sluta med tobak och de flesta
behöver göra flera försök under lång tid innan de blir tobaksfria för gott
Det är en grundläggande rättvisefråga att alla får rådgivning och tobaksavvänjning anpassad till
sina speciella behov.
Personalen har en speciell roll som förebilder och normbildare i hälsofrågor
(Psykologer mot tobak, 2011)
13
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Hälsoutbildning i grupp
Grupper om ca 8 deltagare träffas vid 6 tillfällen under en termin var 14:de dag
Grupperna leds av två personal varav en från psykiatrisk öppenvårdsmottagning och
en boendestödjare från kommunens verksamhet.
Innehållet i gruppträffarna bygger på Elli Lillys utbildningsmaterial ”Ett sundare liv”
Någon i patientens närmiljö (boendestödjare, personal i kommunala boendeenheter,
närstående, vänner) erbjuds att delta om patienten själv önskar
Information från gruppträffarna kommer att förmedlas
via hemsida och påminnelser skickas via SMS
14
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Tidigare erfarenheter av hälsoutbildning
i grupp
Patienter:
”… temagrupperna har lett till att jag har
kommit över den här isoleringen som jag har
haft hemma”
Personal i kommunala boenden:
”Jag tycker att det har varit intressant därför att
vi har haft möjlighet att träffa deltagarna
utanför den vanliga situationen och möta dem
på ett annat sätt än vad jag var van vid på
jobbet”
”jag tycker att jag har blivit gladare och så i
den här gruppen … jag ser fram emot
träffarna och så… och lite har jag nog tänkt
”Jag skjutsade en kille till tematräffen och när
på det när jag har varit hemma också”
jag körde hem honom efteråt så sade han ”Ja
så sjuk är jag nog inte i alla fall…”
”… social samvaro stärker en och ger bättre
självförtroende”
”Det var skillnad att vara med i en sådan här
grupp då man såg en del som verkligen kom sig
”… det var jätteroligt när vi lagade mat
och växte. .. jag tror det är att vi träffas på lika
ihop... det tycker jag var höjdpunkter när vi
villkor …det krävs nog nästan att man har sett
lagade mat tillsammans … ”
det, - det är inte lätt att förklara…”
15
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Tidsplan
2012-2013
• Förberedelsearbete
• Upplägg av studien
• Rekrytering av
doktorand
• Förankring klinik
• Utbildning
16
2013
2014
• Intervention
• Datainsamling
2015-2016
• Intervention
• Datainsamling
Henrika Jormfeldt
• Datainsamling
• Analys
2017-07-14
Våra erfarenheter hittills
Intresset är stort - ca 40 patienter är inkluderade i Halmstad/Varberg sedan januari i
år och lika många till har tackat ja till deltagande
Patienterna är överlag mycket positiva och vill arbeta med sin hälsa, några har slutat
röka, gått ned i vikt och/eller eller lagt om sin kost och börjat motionera
Personalen har svårigheter att organisera och genomföra de samtal och aktiviteter
som ingår i interventionen
Samverkan mellan regionen och kommunerna är en svag länk
17
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Projektets betydelse
Insatser riktade mot kroppslig ohälsa hos personer med
varaktiga psykiskt funktionsnedsättningar kan medföra
stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för
både individ och samhälle
Överdödlighet och förkortad medellivslängd hos
personer med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar
visar att vården bättre behöver möta dessa personers
behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser
De mångfacetterade vård- och stödbehoven hos
personer med psykiska funktionsnedsättningar kräver
nära samarbete över organisationsgränser
Psykiatrisjuksköterskans ansvar och funktion i detta
arbete behöver lyftas fram och förtydligas
18
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
Tack!
19
Henrika Jormfeldt
2017-07-14
