Salutogen/empowerment perspektiv

Hälsofrämjande
och
rehabiliterande
insatser i
praktisk
samverkan
Vad innebär dessa insatser?
Vilket mål strävar vi emot?
Hur gör vi ?
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
VAD INNEBÄR DESSA INSATSER ?
HÄLSOFRÄMJANDE OCH REHABILITERANDE INSATSER


Hur ser vi på vårt uppdrag?
Vilket fokus har vi?
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Hälsofrämjande arbete
Prevention –
förebyggande
Education –
hälsoutbildning
Promotion Salutogent perspektiv
Bygger på kunskaper om
vad som orsakar sjukdom
och avsikten är att
förhindra att en specifik
sjukdom bryter ut. Syftar
till att påverka människor
och livsstilsfaktorer för att
motverka ohälsa och
sjukdom.
Bygger på kunskaper om vilka
processer som leder till hälsa
och avsikten är att förbättra
människors egenupplevda
hälsa.
Vt 2011 Basutbildning
The preventive
model and
medical
discourse
(patogenesis)
The promotion
model and
discourse of
empowerment
(salutogenesis)
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Patogenes och salutogenes
Patogenes
Salutogenes

Dikotomt synsätt (frisk eller sjukt)

Kunskap om sjukdomen, dess orsaker &
behandling

Ser symtomet och den sjuka delen av
människan


Kontinuumsynsätt

Kunskap om hälsan/friskfaktorer

Ser människan och hennes sammanhang

Befrämjande arbetssätt
Botande och förebyggande arbetsätt
Förebyggande/
hindrande fokus
Främjande/Stärkande
fokus
(jfr Hanson, 2004 - Studentlitteratur)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Hälsofrämjande – Patogent/Preventivt perspektiv
 Patienten riskerar att känna sig som ett objekt som får information
utifrån vårdarens expertkunnande.
 Patientens kunskap kan förringas, blir inte uppmärksammad.
 Patienten kan känna sig underlägsen, osäker på sin förmåga och
tappa motivationen.
 En risk är att ansvaret för bristande motivation läggs på patienten.
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Hälsofrämjande – Salutogen/empowerment perspektiv
 Arbetsstrukturen leds av patienten
 Sjuksköterskan fungerar som en underlättare
 Positiva dimensioner av individuell hälsa
 Socialt sammanhang
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
World Health Organization
”processer för att möjliggöra för människor att förbättra och öka
kontrollen över sin hälsa”
Grundläggande :
 Samarbete
 Delaktighet i samhälle och privatliv
 Självbestämmande
 Ömsesidigt hjälpande
 Delat ansvar
WHO 1984, 1986, 2005
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Hälsofrämjande insatser vid psykisk ohälsa
En möjlighetsskapande och underlättande process av, tillsammans med
och för människor. Den inbegriper skapandet av individuella, sociala
och miljömässiga förutsättningar för att stärka och möjliggöra optimal
hälsa och utveckling. Denna typ av aktiviteter involverar individen själv
i processer för att uppnå positiv psykisk hälsa och förbättrad
livskvalitet.
(Jané-Llopis et al, 2007)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Health promotion in Mental Health Care
- Process oriented intervention
Allians
Empowerment
Färdighet och
kapacitet
Kunskap
Utbildingsstöd
Självkänsla och
Självförtroende
Mål
Praktiskt stöd
Inflytande och
delaktighet
Hopp
Genusperspektiv
Hjälpande allians, Tillfredställelse med vård, Empowerment
Hälsa
Rehabilitering
Syftar till att hjälpa människor med långvariga psykiska
funktionshinder att bli framgångsrika och lyckliga i
miljöer som de själva har valt att leva och verka i.
(Farkas & Anthony 1989)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Hälsa
Hälsofrämjande och
rehabiliterande insatser
Medicinsk behandling
Sjukdom
(Källa: Janlert, I Medin & Alexandersson bok, s 145)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
VILKET MÅL STRÄVAR VI EMOT?
Hälsa
 Återhämtning

Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Hälsans bestämningsfaktorer
(jfr Dahlgren & Whitehead 1991 i Naidoo & Wills, 2000 s 29)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Personer med god självskattad hälsa lever längre
och löper mindre risk för att bli sjuka än personer
som skattar sin hälsa som dålig.
Det relateras till personliga psykosociala resurser;

tillit till egen förmåga

copingförmåga,

självförtroende,

känsla av sammanhang

Socialt stöd

hopp

framtidstro
Den skyddande effekten på sjukdomsutveckling kan härledas till psykobiologiska
mekanismer .
(Hälso- och sjukvårdrapport 2009 Socialstyrelsen)
Vt 2011 Basutbildning
2011-05-12
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Världshälsoorganisationen
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp”
WHO 1947
Hälsa ses som en resurs i livet. Hälsa är ett positivt begrepp som
inbegriper sociala, personliga resurser likväl som fysisk förmåga
WHO 1986
Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av välbefinnande där individen
har möjlighet att realisera sin egen potential, hantera stressen i det
dagliga livet, arbeta produktivt och har möjlighet att ge sitt bidrag till
samhället.
WHO 2001
Vt 2011 Basutbildning
2011-05-12
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Det biomedicinska perspektivet
Hälsa
Sjukdom
Det humanistiska perspektivet
Hälsoprocesser
Sjukdomsprocesser
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Hälsoperspektiv
Mår ej bra
Mår bra
Frisk
Blir lättare sjuk
Sjukdomsperspektiv
Blir lättare frisk
Sjuk
Vt 2011 Basutbildning
2011-05-12
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Sjukdomsbegreppet
Sickness
Social definition
Illness
Disease
Subjektiv definition
Medicinsk definition
Vt 2011 Basutbildning
2011-05-12
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Begreppet Hälsa i Psykiatrisk vård
Hälsa
Autonomi
Social delaktighet
Frihet
Samhörighet
Förmåga
Uppskattning
Utveckling
Vardagsgemenskap
Mening
Engagemang
Hopp
Att kunna ge och ta
Egenvärde
Begriplighet
Att se ett visst mått av
lidande som en naturlig
del av livet
Medvetenhet om sin
situation
Att använda ohälsa
som positiv drivkraft
Självbestämmande
Självförtroende
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Samband med Begreppet Hälsa
Positivt samband med:

Självkänsla (ca 60%)

Empowerment

Livskvalitet
Negativt samband med:

Symtom (endast ca 6 %)

Stigmatisering

Erfarenheter av negativt
bemötande
Hälsa
Autonomi
Grad av symtom
Social delaktighet
Självkänsla
Begriplighet
Empowerment
Vt 2011 Basutbildning
Livskvalitet
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Återhämtning

Att kunna leva ett tillfredställande och meningsfullt liv,
trots de begränsningar som sjukdomen orsakar

En förbättring av funktionsförmåga som inte behöver
innebära fullkomligt bot från sjukdomen

Kan innebära fullständig återhämtning från en
funktionsnedsättande psykisk sjukdom
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
HUR GÖR VI I PRAKTISK SAMVERKAN?

Hälsofrämjande förhållningssätt och stödjande
miljöer
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Hälsofrämjande förhållningssätt genomsyras av :

Salutogent fokus

Jämlikhet

Dialog och Delaktighet
(Svensk sjuksköterskeförening 2008, Hansson 2004, Svedberg 2007)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
SALUTOGENT FOKUS
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt

Försöka förstå vad som skapar och upprätthåller hälsa trots
sjukdom

Tro på patientens egen förmåga

Tillvarata och stödja patientens egna resurser

Se det friska

Respektera patientens värderingar och upplevelser av mening
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Vad behöver en person för att uppleva en känsla av
sammanhang?
Begriplighet
Hanterbarhet
Meningsfullhet
Kunskap om
Resurser och stöd
Motivation
Förståelse
Möjlighet att påverka
Värderingar
Feedback från
Kompetens/kunskap
Positiva upplevelser
Ork/kraft
(red efter Hansson 2004)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Vad behövs för att genomföra en förändring?
Meningsfullhet
Vad ger detta mig?
Är detta viktigt för mig?
Vad är mitt mål?
Begriplighet
Vilken förståelse behöver jag?
Vilken erfarenhet är viktig?
Vilken kunskap behöver jag?
Hanterbarhet
Vilka resurser behöver jag?
Vilka villkor ska gälla?
Hur ska arbetet genomföras?
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Förändringsprocesser att ta i beaktande

Vidmakthållande (maintenance)
Den nya vanan har fungerat en viss tid, blir alltmer en fast vana.

Handling (action)
Har en plan och börjar följa den. Stor risk för återfall.

Förberedelse (preparation)
Har bestämt sig och börjat förbereda förändring.
Samlar informerar sig (ex kurs, litteratur mm)

Medvetenhet/ Begrundande (contemplation)
Har en avsikt att ändra sig inom en viss tid.
Kan se vissa fördelar.

Förmedvetna / Förnekelse (precontemplation)
Ser inga fördelar med att ändra sina vanor.
Nackdelar överväger. Står emot det sociala trycket.
(Stages of Changes (SOC) model
Prochaska & DiClemente, 1984, Ssf 2008 )
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
JÄMLIKHET
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Jämlikhet

Individers och gruppers lika
värde

Patienten ska betraktas som en
jämlik person
Jämställdhet

Relationen mellan könen

Kunskap om hur genus
konstrueras i mötet?
Patientens dubbla
underlägen

Saknar professionell kunskap

Är beroende pga. sin sjukdom

Barn ?
(Fossum 2007)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
DIALOG OCH DELAKTIGHET
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Delaktighet

Beskrivs som den viktigaste framgångsfaktorn i hälsofrämjande
arbete

Delaktighet är en interaktion mellan två eller fler människor

Den situation där delaktighet uppstår kännetecknas av att patienten
respekteras som person och aktiv partner i planeringen av vården

En förutsättning för delaktighet är att det förs en respektfull dialog
mellan patienten och personal
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Vem bestämmer vad som ska göras eller vad som
ska förändras?

Det handlar väldigt mycket om etiska överväganden.

Vid val blir det en fråga om makt.

Hälsofrämjande arbete kan innehålla en etisk risk ex att förmå människor att göra
hälsosamma val (Paternalism)

Värdera det effektiva hälsoarbetet starkt, men effektiviteten får inte vara den enda
grunden för ett beslut. Vad är effektivitet?

När och om är paternalism berättigat?
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Exempel
En sjuksköterska kan informera en patient om vikten av att ändra
levnadsvanor som att gå ner i vikt, att sluta röka eller dricka
alkohol på ett sätt som av patienten upplevs som kränkande.
En sådan handling behöver i sig inte vara oetisk men chansen att
patienten följer ett råd som sker på ett okunnigt eller okänsligt sätt
är minimal.
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Delaktighet
Traditionell
paternalistisk
modell
Delat beslut
Informerat val
Aktiv –
Aktiv
Passiv
Ger selekterad information
till patienten, väljer den
behandling som anses bäst
för patienten
Ger all information och
behandlingsmöjligheter till
patienten.
Ger all information och
behandlingsmöjligheter
Passiv
Aktiv
Aktiv
Accepterar sjuksköterskans
rekommendationer
Gör sin egen bedömning av
fördelar och nackdelar med
de olika behandlingsalternativen
Är fri att välja och beslutar
själv
Informationssätt
Envägs
Tvåvägs
Envägs
Beslutsansvar
Sjuksköterska
Både sjuksköterska och
patient
Patient
Roll Sjuksköterska
Roll patient
(Hamann et al 2003)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Information
Undervisning

Handlar om
kunskapsöverföring
•
Handlar om att kommunicera
lärande

Informationsöverföring
sker utan att mottagarens
behov uppmärksammas

Förutsätter en dialog

Interaktiva processer

Innebär att vi bör fokusera
mer på den lärande individen
istället för på informationen i
sig

Är en process där båda parter
är aktiva
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
kommunicerar inte
”jag har vad du behöver”
utan istället
”du har vad du behöver och tillsammans ska vi
finna det”
(Barbro Holm Ivarsson Motiverande samtal )
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Människor i utveckling behöver:






Tid
Träning
Stöd
Förståelse
Uppmuntran och bekräftelse
Acceptans, tillåtelse att misslyckas ibland utan att
betraktas som sjuk eller försämrad
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Faktorer som bidrar till en persons återhämtningsprocess:

Vilja och ork till förändring

Relationen till andra - Professionella, Närstående

Skapa en mening kring det som hänt

Hitta en egen förklaring och förståelse för sjukdomen

Materiella förutsättningar - Bostad, inkomst, arbete, vardagsliv
(Alain Topor 2001)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Faktorer som påverkar återhämtning
•
Andra människors stöd
•
Hopp
•
Jag har en sjukdom, jag är inte min sjukdom
•
Meningsfulla aktiviteter och utvidgade sociala roller
•
Hantera symtom
•
Återta kontroll och ansvar
•
Övervinna stigma
(Rickard Bracken sammanfattning föreläsning Karlstad 2006)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt
Återhämtning kan inte ske utan hopp, eftersom hopp
förser personen med alla de för återhämtning nödvändiga
egenskaperna, dvs. modet att förändras och våga försöka
på nytt liksom förmågan att känna tillit
(Lovejoy 1982)
Individer som har återhämtat sig beskriver att det varit till
stor hjälp att de hade någon person i sin närvaro som
trodde på dem
(Kelly & Gamble 2005)
Vt 2011 Basutbildning
Petra Svedberg & Henrika Jormfeldt