MILJÖ
Uppslaget
– M I L J Ö O C H T I L LVÄ X T, H Ä N G E R D E T I H O P ?
NIK
K
E
T
Y
N
V
I
T
K
E
F
Ä R EF
å sid. 1
Läs mer p
2
SOPOR Ä R OCKSÅ R ÅVA ROR
TILLVÄ XT MÖJLIGGÖR EN BÄTTR E MILJÖ
Om
SVENSKT
NÄRINGSLIV
S
venskt Näringsliv är företagens företrädare i
Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att
alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga
mål är att Sverige ska återta en tätposition i
den internationella välståndsligan.
www.svensktnaringsliv.se/skolmaterial
Svenskt Näringsliv företräder närmare
Här hittar du fler nummer av Uppslaget
och annat intressant skolmaterial.
60 000 små, medelstora och stora företag.
Dessa är organiserade i 50 bransch- och
arbetsgivarförbund.
Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder
sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa
ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler
företag, fler växande företag och fler jobb.
2. Uppslaget
MILJÖ
Uppslaget
I skriften ges en introduktion till miljöfrågor i både Sverige och andra
länder. Blir miljön bättre i Sverige? Fokus i skriften är på näringslivets
miljöpåverkan och relationen mellan miljö och ekonomisk tillväxt.
Skriften tar upp olika teman, som hur avfall kan bli nya råvaror, globala
och lokala miljöproblem och hur klimatet förändras.
MILJÖ
– MIL JÖ OCH TILLVÄ X T,
HÄNGER DET IHOP?
INNEHÅLL
TILLVÄXT MÖJLIGGÖR
EN BÄTTRE MILJÖ
NY TEKNIK
ÄR EFFEKTIV
OM SVENSKT
NÄRINGSLIV
VÅR SYN PÅ
FÖRETAGEN
OCH MILJÖN
2 4 6 12
16 20 26 30
VAD GÖR DU
FÖR MILJÖN?
KLIMATFÖR ÄNDRINGEN
– EN STOR UTMANING
SOPOR ÄR
OCKSÅ R ÅVAROR
LOK ALA
MILJÖPROBLEM
3. Uppslaget
MILJÖ
VÅR SYN PÅ
FÖRETAGEN
OCH MILJÖN
Miljöfrågor har blivit allt mer aktuella med tiden,
inte minst i näringslivet. Människor i Sverige och i
andra länder värdesätter att miljön är livskraftig, ren
och i balans. Framtida generationer har rätt att växa
upp med tillgång till mångfald i naturen.
Går detta att förena med att vi får det bättre materiellt? Vi vill kunna höja vår levnadsstandard genom
att bo bättre, äta bättre, resa mer och billigare, använda mer avancerade datorer och telefoner, ta del
av bättre utbildning och roligare underhållning. De
flesta av oss vill kunna tjäna tillräckligt med pengar
för att leva gott, även när vi blir äldre, och få god vård
när vi blir sjuka.
NÄRINGSLIVET
Vilken levnadsstandard vi får i Sverige beror bland
annat på hur det går för de svenska företagen. Om
företagen utvecklas bra kan också inkomsterna öka,
konsumenterna får tillgång till fler varor och tjänster och fler får jobb. Vilken koppling finns egentligen mellan en bra miljö och en bra levnadsstandard i
övrigt? Och hur arbetar de svenska företagen för att
förbättra miljön? Det är frågor vi tar upp i den här
skriften.
TILLVÄXT ÄR GRUNDEN
Det behöver inte finnas en konflikt mellan miljöhänsyn och tillväxt. Tvärtom är tillväxt en förutsättning för att företagen ska kunna investera i ny teknik
och utveckla nya och mer effektiva sätt att producera
varor och tjänster. Svenska företag anser att miljöfrågorna är viktiga och ligger generellt sett långt framme när det gäller miljöhänsyn. Investeringar i ny tek-
nik har gjort att belastningen på miljön har minskat
väsentligt på många områden.
Många svenska företag har miljöledningssystem,
där man systematiskt tar hänsyn till hur företagens
hela verksamhet påverkar naturen – från råvaruframställningen till hur man på bästa sätt kan ta
hand om uttjänta produkter. Detta arbetssätt har bidragit till minskade utsläpp och effektivare råvaruoch energianvändning.
=
T I L LVÄ X T
Tillväxt i ett land innebär att större ekonomiska värden skapas.
Det ökar välfärden, men skapar också förutsättningar för en
bättre miljö. När företagen går bra har de råd att investera i ny
teknik och produktutveckling, som både kan öka produktionen
av varor och tjänster och göra den effektivare, och därmed minska
påfrestningarna på miljön. Det skapar ytterligare tillväxt och lägger grund för ännu fler investeringar i ny teknik och bättre miljö.
Sverige har varit ledande i att utveckla ny och lönsam teknik,
som lett till effektivare produktion av varor och tjänster.
MILJÖHÄNSYN ÄR LÖNSAMT
För många företag har intresset för en god miljö
också blivit en lönsam affär. Ny teknik gör att företagen kan hushålla med sina resurser så att mindre går
till spillo. Många konsumenter är också villiga att betala mer för produkter och tjänster som tagits fram
på ett sätt som sliter mindre på miljön. I svenska företag är miljöarbetet därför ofta en viktig konkurrensfördel.
Företagens intresse för miljö handlar inte bara om
viljan att tjäna pengar. Liksom människor i allmänhet har många företagare ett starkt personligt engagemang i en god miljö, och vill att deras företag ska
bli så effektiva som möjligt.
Ekonomisk utveckling och ny teknik i de svenska
företagen har gjort att många miljöproblem som tidigare var allvarliga har kunnat begränsas. Många av
dagens utmaningar för miljön, till exempel klimatförändringen, är globala och kräver samordning mellan jordens länder. Inget land kan lösa utmaningarna på egen hand och vi måste därför samarbeta med
andra, inte minst inom FN och EU.
VI KAN EXPORTERA TEKNIK
Handel med andra länder är en förutsättning för att
klimatinvesteringar ska bli en god affär, inte bara i
Sverige utan även i resten av världen. För att forskning och innovationer som vi tar fram i Sverige ska
användas globalt behöver vi sprida vår teknik och
kunskap. Genom handel med andra länder kan vi exportera varor och tjänster som är resurssnåla och bidrar till att minska den globala miljöpåverkan.
Svenskt Näringslivs målsättning med miljöarbetet i de svenska företagen är att vi som lever i dag ska
kunna tillgodose våra behov utan att äventyra kommande generationers behov. Det är samma mål som
alla världens länder uppmanats att verka för, vid FN:s
konferens om miljö- och klimat i Rio de Janeiro 1992.
5. Uppslaget
MILJÖ
TILLVÄXT
MÖJLIGGÖR EN
BÄTTRE MILJÖ
När ett land industrialiseras ökar ingreppen i naturen. Men när vi blir rikare använder
vi också mer avancerad teknik för att tillverka produkter och tjänster och utvinna
energi på ett effektivare sätt. Genom ny teknik blir vi bättre på att skydda vår miljö.
6. Uppslaget
MILJÖ
Under de senaste 100 åren har välståndet i världen
ökat dramatiskt, och vår konsumtion har ökat. Vi har
också blivit fler människor på jorden. I takt med det
utvinner vi mer råvaror ur naturen, producerar fler
varor och tjänster, reser mer och producerar mer avfall.
HUR PÅVERKAR ALLT DETTA VÅR MILJÖ?
Den industriella revolutionen började för ungefär
200 år sedan. Industrierna som växt fram har inte
bara tillverkat varor som människor önskat – de har
också släppt ut farliga ämnen i naturen. Den ökade
konsumtionen har också lett till mer avfall, som det
till en början inte fanns kunskap och förmåga
att ta hand om.
FATTIGT OCH SMUTSIGT
Så var det i Sverige och hela
Europa när industrialiseringen kom igång på allvar i slutet
av 1800-talet. Fabrikerna, som
gav människor bättre och billigare kläder, bostäder och mat,
hade höga skorstenar som bolmade ut skadlig rök. Produktionen var
ofta smutsig. Inte sällan hamnade spill i marken och
sjöarna. Det berodde inte bara på okunskap – man
förstod redan då att vissa utsläpp var skadliga. Men
Sverige var fortfarande ett fattigt land, där invånarna
kunde dö av svält under missväxtår. Man kan tänka
sig att valet mellan mat för dagen eller mindre utsläpp inte var särskilt svårt.
Men när västvärldens ekonomier fortsatte att
växa hände något. Företagen investerade sina vinster i ny teknik som utnyttjade naturresurserna
mer effektivt. Samtidigt började det ställas politiska krav på att produktionen skulle vara mer
miljöanpassad. Resultatet blev att utsläppen i
naturen minskade. Jord, luft och vatten började
sakta bli renare igen. När resurserna växte fick
både företag och konsumenter fler valmöjligheter – man hade råd att prioritera en bättre miljö.
Tillväxten har gjort oss rikare, vilket möjliggjort
en renare produktion. Det finns fortfarande hot
mot miljön i Sverige. Men många hot som tidigare
varit alarmerande har begränsats, genom mer effektiva företag, konsumenter som gör medvetna val, och
stärkt miljölagstiftning.
man lugnt ta en simtur i stadens
vattendrag.
Ett annat exempel är att svenska
företag minskat utsläppen av svaveldioxid med över 70 procent sedan
1
1990. Svaveldioxid är ohälsosamt för
människor och djur och bidrar till försurning av vattendrag.
Minskningen av mängden svaveldioxid beror på
att industrin ställt om till ny teknik genom att ta bort
svavlet i rökgaserna. Numera säljer raffinaderierna
till och med svavlet som en råvara till kemiindustrin.
Lagstiftningen och kraven på svavelhalterna i kol,
olja och andra bränslen har också skärpts vilket bidragit till minskning av utsläppen.
På 1980-talet var oljeutsläpp i havet från
fartyg en stor fråga. Sedan dess har mängden
oljeutsläpp från fartyg minskat med 95 pro2
cent. Dioxiner i modersmjölk har minskat
med över 65 procent sedan mitten av 1990talet. Den tidigare skövlingen av skog i industriländerna har upphört och istället dominerar
3
återväxten.
LÄGRE UTSLÄPP I DAG
Trots att vår produktion har mångdubblats minskar
utsläppen av farliga ämnen stadigt. Förr i tiden var
vattnet i Stockholm fyllt av föroreningar. I dag kan
7. Uppslaget
1 SMED bearbetad IVL
2 ITOPF - Oil Tanker Spill Statistics 2013
MILJÖ
3 Baseras på data om land use för Annex I
(UNFCC)
MAT OCH VATTEN
ÄR VIKTIGAST
I fattiga länder är självklart också
en god miljö viktig, men om barnen svälter lägger man förmodligen hellre sina resurser på mat än
på minskade utsläpp. Den som
riskerar att frysa ihjäl kommer att
hugga ner de träd som finns för att
få ved, även om det leder till att
skogen försvinner och jorden spolas bort.
De grundläggande behoven
måste tillfredsställas först. Men i
takt med att ekonomin och samhällsstrukturen byggs upp får
människor allt mer resurser för att
värna om miljön.
Vår miljö i Sverige har blivit
bättre tack vare insatser från företag, konsumenter och politiker.
Men tillväxten har varit en förutsättning. I dag har vi råd att betala för sophämtning, för nya och
bränslesnåla bilar, för kylskåp som
inte innehåller freon och toalettpapper som blekts utan klor. Vi
har råd att vara långsiktiga. I dag
finns en stor efterfrågan från konsumenter på varor och tjänster
som är tillverkade på ett sätt där
stor hänsyn tagits till miljön.
När människor efterfrågar god
miljö påverkas även politiken. I
fattiga länder är det svårt att få
stöd för att skattepengar ska läg-
gas på vattenreningsverk eller miljölagstiftning, istället för på till
exempel skola och sjukvård. I Sverige har vi en av världens mest omfattande miljölagstiftningar och
satsar stora offentliga och privata
resurser på rening, avfallshantering och miljövård.
KRETSLOPPEN SLUTS
Miljömedvetenhet och teknisk
utveckling har gjort att produkter
vi köper idag använder energi och
råvaror mer effektivt än de gamla
de ersätter. Ett nytt kylskåp påverkar till exempel miljön mindre
när det tillverkas och under sin
livstid, än ett kylskåp som tillverkades för 20 år sedan. Samtidigt
köper och använder vi allt fler
prylar. Det gör att det blir allt viktigare att ta vara på dem på ett bra
sätt när de går sönder. Förr i tiden
samlades avfall på stora soptippar, men även återvinningen har
utvecklats. Idag tas det mesta till
=
vara. Mycket material kan sorteras och blir nya råvaror, annat avfall gör nytta som bränsle i kraftoch värmeverk.
EFFEKTIVARE TEKNIK
Ju rikare ett land blir, desto större
möjligheter har företagen att gå
över till teknik som inte ger lika
mycket spill. Utsläpp av olja, svavel och andra ämnen betyder ju
att dyrbara råvaror i produktionen
förbrukas till ingen nytta. Om företagen har råd att investera i effektivare teknik, kan de också
minska sina utsläpp. Ny teknik
gör också att gamla smutsiga sätt
att lösa problem kan bytas ut till
renare, ofta utan att det behöver
kosta mer. I dag värms till exempel allt färre hus genom oljeeldning. Istället går man över till
bland annat fjärrvärme (hett vatten som transporteras i isolerade
rör mellan husen).
M I L J Ö N Y T TA . S E
Är du intresserad av exempel på ny och spännande miljöteknik?
Surfa in på miljönytta.se och se vad svenska företag har utvecklat och har på gång!
8. Uppslaget
MILJÖ
8 UTSL ÄPP AV S VAVELDIOXID - NATIONELLT OCH INOM NÄRINGSLIVET
ÅRLIGA UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID, KILOTON
NÄRINGSLIVET TOTALT
TAKDIREKTIVET 2010
RIKET, TOTALT
TAKDIREKTIVET 2020
120
100
80
60
40
20
0
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
9. Uppslaget
2002
MILJÖ
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
=
I PAT T- M O D E L L E N
För att förklara utsläppens utveckling kan man använda sig av den så kallade IPATT-modellen.
Den delar upp utsläppens drivkrafter i fyra faktorer:
1Folkmängd
2
Konsumtion per person
3
Energiåtgång för varje konsumtionsenhet
4
Utsläpp per energienhet
Faktorerna multipliceras och förklarar de totala utsläppen. Det betyder att om en faktor blir noll kommer utsläppen också att bli noll. I Sverige har både konsumtionen och folk­mängden ökat sedan 1990,
vilket allt annat lika driver upp utsläppen, men produktionen av både energi samt varor och tjänster har
samtidigt effektiviserats. Det har lett till att de totala koldioxidutsläppen minskat med 23 procent.
50%
40%
30%
20%
10%
0%
-10%
-20%
-30%
-40%
r
CO2
-23%
FOLKMÄNGD
11%
BNP/CAPITA
42%
ENERGIINTENSITET
-33%
CO2 INTENSITET
-28%
8 CO2 UTSL ÄPP I S VERIGE
- FÖR ÄNDRING I PROCENT
1990 - 2012
Källa: International Energy Agency
UPPGIFTER
1.Ge exempel på varor och tjänster med låg påverkan på miljön, som vi köper och som människor
i fattigare länder inte har råd med?
2. Hur tror du att miljön kommer att förändras om Sveriges välstånd fortsätter att öka?
10. Uppslaget
MILJÖ
8 IPAT T: UTSL ÄPPENS DRIVKR AF TER -CO2
UTSLÄPP I SVERIGE
CO2
BNP/CAPITA
CO2 INTENSITET
FOLKMÄNGD
ENERGIINTENSITET
150
Källa: International Energy Agency
140
130
120
110
100
90
80
70
60
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000 2001
I diagrammet ser vi hur faktorerna som driver CO2 utsläppen har utvecklats i Sverige. Faktorerna folkmängd
och konsumtion kommer även i framtiden att växa och
bidra till ökade utsläpp. Detta gäller även för hela världen, jordens befolkning ökar i takt med att sjuk­v ården blir
bättre och medellivslängden stiger. Även konsumtionen
kommer att stiga, inte minst i länder som Kina där befolkningen tidi­g are haft en mycket låg levnadsstandard. Det
är givetvis positivt att vi lever längre och att vi får tillgång
till fler va­r or och tjänster så att minska dessa faktorer
är inte önsk­v ärt. För att minska utsläppen kan vi istället
minska energiåtgången per konsumtionsenhet och utsläpp per energienhet. När det gäller den första faktorn,
energiåtgången per konsumtionsenhet, har utvecklingen
gått i rätt riktning i Sverige. I takt med att produkter och tjäns­t er blir mer energieffektiva, att bilar
drar mindre bränsle och lampor mindre el, sjunker
energiin­t ensiteten. Det kommer dock alltid att krävas
energi för att framställa va­r or och tjänster så denna faktor
kommer aldrig att kunna bli noll.
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
2011
Utsläpp per energien­h et kan däremot minska till noll.
Idag finns redan flera energislag, däribland kärnkraft, vattenkraft och vind­k raft, som kan producera energi utan att
släppa ut CO2. Alla dessa energislag har dock baksidor
som gör att vi inte kan förlita oss enbart på deras produktion. Det finns fortfarande frågetecken kring kärnkraftens
säkerhet och slutförvaring, vattenkraften begränsas av
antalet vattendrag och skapar lokala miljöproblem. Vindkraften har allt­j ämt en låg tillförlitlighet eftersom det inte
alltid blåser.
För att nå visionen om en utsläppsfri värld krävs ny
teknik och uppfinningsrikedom. En stor del av utmaningen ligger i att göra koldioxidfri energi tillgänglig inom
områden som idag måste förlita sig på fossila bränslen.
Genom effektivare motorer och batterier kan exempelvis
fler fordon i framtiden drivas med el eller biobränsle.
11. Uppslaget
MILJÖ
2012
NY TEKNIK
ÄR EFFEKTIV
Företag måste göra vinst för att överleva
och utvecklas. Kanske verkar det inte ha
med miljö att göra. Men i praktiken är
företagens vinstkrav en av de starkaste
krafterna för att göra produktionen mer
miljöanpassad. Svenska företag har varit
duktiga på att skapa högre lönsamhet genom att ta mer miljöhänsyn.
12. Uppslaget
För att kunna tjäna mer pengar försöker företag hela
tiden hitta sätt att producera mer och framför allt
bättre varor och tjänster, samtidigt som de försöker
hålla nere sina kostnader. Företag som blir riktigt
lönsamma är mästare på att hela tiden lyckas göra
”mer för mindre”. Det gör att de kan sänka priserna, öka försäljningen och sin vinst. Vinst som sedan
kan investeras i forskning och utveckling för att hitta
ännu effektivare lösningar.
MILJÖ
MER FÖR MINDRE
”Mer för mindre” är bra för miljön. Det betyder att
vi hushåller med naturens resurser och minimerar
mängden spill. Sättet näringslivet effektiviserar på är
i många fall att utveckla och börja använda nya tekniska lösningar i produktionen. Dessa tekniska lösningar är oftast mer material- och energisnåla vilket
gynnar företagens vinst, och därigenom även miljön.
För att en innovation ska bli framgångsrik måste
den lösa sin uppgift bättre eller kosta mindre än den
gamla, konkurrerande lösningen. Om kostnaderna
ska bli lägre måste resursförbrukningen vara lägre.
Ny teknik har därför mindre påverkan på vår miljö
än den teknik som den ersätter.
Svenska företag har lyckats spara resurser genom
att hela tiden ställa om till ny, mer resurssnål teknik.
Effektiviseringarna och begränsningarna av miljöpåverkan har skett i hela livscykeln för de produkter
som tillverkas – från att råvaror bryts, till dess att
uttjänta produkter ska återvinnas. Det har även lett
till att många
helt nya produkter
tagits fram. En
kombi ne r a d
kyl och frys
förbrukar bara
en tredjedel så
mycket el som
motsvarande produkt gjorde 1990. Ett
annat plus är att dagens
vitvaror är fria från freoner,
ämnen som bryter ner ozonlagret.
Energi är ett av de områden där företagen varit bäst på att öka effektiviteten och bli mer
resurssnåla. Nya tekniska lösningar har gjort att vi i
dag kan få ut mer nyttoeffekt ur en viss mängd naturgas, biomassa eller andra energiråvaror.
8 ENERGIFÖRBRUKNING FÖR KOMBINER AD K YL & FRYS
KWH PER ÅR, EFTER TILLVERKNINGSÅR
kWh/år
700
600
500
400
Du kan läsa mer om
energimärkningen hos
energimyndigheten.se
300
200
100
Kylskåp och frysar som tillverkas idag är mycket
mer effektiva och energisnåla än äldre modeller.
Eftersom de står påslagna dygnet runt så kan det
vara lönsamt både för plånboken och miljön att
uppgradera till en modern produkt med bättre
energiklass.
0
1995
2000
2010
Källa: Energimyndigheten
13. Uppslaget
MILJÖ
ALLT STÖRRE
INTRESSE FÖR MILJÖ
Allra bäst för miljön är ny teknik
när den möjliggör helt nya sätt att
lösa gamla problem. Kanske tänker du inte på elektricitet som ett
framsteg för miljön. Men elektrifieringen gjorde att vi i Sverige
slapp använda ved, olja och fotogen i våra hem för att hålla varmt
och ljust, och frigjorde enorma resurser av tid och möjligheter. Det
är den tröskeln som många fattiga
länder är på väg att kliva över idag.
=
Den pågående övergången till
det digitala samhället innebär
bland annat att vi inte behöver
transportera papper runt jorden för att kunna skicka brev,
eller pumpa upp olja till plastskivor för att lyssna på musik.
Idag läser vi nyheterna i mobilen
och strömmar musiken. Digitala
tjänster kräver mer el, men som
det svenska exemplet visar behöver elproduktion inte ge stora
utsläpp. Kanske blir global spridning av rena energislag nästa stora
tekniska utvecklingssteg?
Det finns ett stort intresse från
företagen för teknik som tar vara
på jordens resurser på ett effektivt
sätt, även för att kunna konkurrera. Företag tjänar pengar på att
ge människor det de vill ha, och
miljöhänsyn är något som allt fler
efterfrågar. Då utvecklar företagen produkter som belastar miljön mindre – till exempel motorer
som drar mindre bränsle, eller förpackningar som kan återvinnas.
FÄ R R E H A LV T O M M A T R A N S P O R T E R
En stor del av utsläppen kommer från många, korta transporter. Ändå är halvfulla godstransporter
något som varit vanligt länge. Det har varit svårt att planera alla rutter effektivt och företagen har inte
kunnat veta vilka utrymmen som finns tillgängliga.
I dag blir transporter dock allt mer effektiva, tack vare ny teknik. Företaget Schenker är specialiserat
på att effektivt flytta andra företags varor från punkt A till B. Deras bilar är försedda med GPS, som gör
att trafikledare alltid vet var de är. Istället för att skicka en extra bil när ett nytt uppdrag kommer in kan
en ledig bil som redan är i närheten dirigeras dit. Med hjälp av avancerade IT-system kan de också hålla
koll på vilka bilar som har ledigt utrymme.
Sådan planering ger färre turer och kortar körsträckorna. Det kan minska kundernas kostnader för
transporter rejält, och transporterna går ofta snabbare. För miljön betyder det mindre trafik, mindre
bränsleförbrukning och mindre utsläpp.
r
UPPGIFTER
1.Kan du komma på fler exempel på nya lösningar inom IT kan användas för att spara resurser
och förbättra miljön?
2. Ett bra sätt att spara både energi och pengar är att se vilken energiklass dina vitvaror har.
Vilken energiklass har din kyl och frys? Se hur mycket du sparar hos Miljöstyrningsrådet.
3. Tänk dig att du är uppfinnare. Vad skulle du vilja uppfinna som skulle kunna göra livet på jorden bättre och samtidigt spara på miljön?
14. Uppslaget
MILJÖ
=
H O L M E N A N VÄ N D E R M I N D R E VAT T E N
Företaget Holmen driver pappersbruk, som bland annat tillverkar tidningspapper. Varje år pumpar Holmen upp flera miljarder
liter vatten ur närbelägna sjöar och vattendrag. Vattnet används
bland annat för att tvätta pappersfibrerna.
Vid bruket i Madrid ligger Holmen i framkant. Där används
avancerad teknik för att använda renat avloppsvatten istället för
färskvatten i tillverkningen. Bruket är det första i Europa som
tillverkar papper med 100 procent returpapper och 100 procent
renat avloppsvatten.
Genom en rad effektiviseringar har Holmen kunnat minska
användningen av vatten per producerad mängd papper med
20 procent på tio år. Samma vatten används flera gånger, och
avloppsvattnet från processen renas i flera steg innan det släpps ut
igen. Åtgärder och energibesparingar som dessa ökar lönsamheten och gynnar miljön.
15. Uppslaget
MILJÖ
SOPOR
ÄR OCKSÅ RÅVAROR
Du har säkert pantat en burk någon gång. Men visste du att svenskar under ett år
pantar över en miljard burkar? 4 Precis som många andra varor är burkarna en del
av ett kretslopp där råvaran återvinns och används igen och igen.
Ju mer varor företagen tillverkar, desto mer skräp blir
det när de har använts. Men att bara slänga skräp på
hög är ingen bra affär. Även om funktionen som en
vara fyller är förbrukad – till exempel att läsken är
urdrucken och burken är tom – så har råvarorna ofta
ett ekonomiskt värde och går att använda på nytt.
I dag är återvinning en växande industri med företag som specialiserat sig på att göra kasserade varor
till nya. Produkter med hög andel återvinning är till
exempel tidningspapper, däck, metaller och plast.
Men nästan alla varor kan återvinnas på något sätt.
PRODUCENTANSVAR
Sverige var ett av de första länderna som införde lag
om producentansvar. Lagen infördes 1994 och innebär att alla företag, som tillverkar vissa produkter,
har ett ansvar för att uttjänta produkter också återvinns. Tillverkarna har också ett ansvar för att varorna utvecklas till att bli allt mer miljöanpassade från
början.
Producentansvar finns för förpackningar, däck,
returpapper, bilar och elektriska produkter. Det betyder inte att det bara är dessa produkter som återvinns eller miljöanpassas, tvärtom. Företagen kan
4 Returpack
5 Avfall Sverige - Svensk Avfallshantering 2014
16. Uppslaget
MILJÖ
ofta tjäna pengar på återvinning, så för många typer
av varor behövs inget producentansvar. Ett exempel
är stålskrot, som har handlats med i över 90 år i Sverige. Större delen av stålindustrin är helt uppbyggd
på att använda skrot som råvara och skrotet handlas
över hela världen.
Alla uttjänta varor kan ännu inte återvinnas enkelt och billigt, vilket kan leda till problem. Istället
för att ta hand om avfallet händer det att det dumpas,
särskilt i utvecklingsländer. För att förhindra detta
behövs internationell lagstiftning som reglerar den
typen av miljödumpning.
SÄLJA SKRÄP
och används i all modern elektronik. Nästan hälften av världens koppar används för att leda elektricitet.
Istället för att bryta ny koppar blir det allt mer lönsamt
för företag att återvinna. I vissa fall kan metaller vara
så värdefulla att det lönar sig att gräva upp gammalt
metallskrot som grävts ner i marken förr i tiden. Ju
bättre tekniken blir för olika typer av återvinning,
desto mer betalt kan vi få för vårt skräp.
Förr i tiden fanns inte tillräckligt bra teknik för att
återvinna plast på ett lönsamt sätt så företagen fick
betala för att bränna upp plastavfall. I dag kan plast
återvinnas bättre, och företagen kan istället få betalt.
Den nya tekniken gör att även återvinningsföretagen
kan tjäna pengar på plaståtervinningen.
Återvinningen har blivit framgångsrik eftersom den
går att tjäna pengar på. I vissa fall tar återvinningsföretagen betalt för att återvinna, till exempel när det
gäller farligt avfall. Men många gånger säljer företag
sina restprodukter på samma sätt som den som pantar en burk ”säljer” den till återvinning. Vissa typer
av avfall är särskilt värdefulla. Om tillgången på en
råvara minskar, eller om den blir för dyr för att
utvinna, ökar priset. Det gör att
företag blir mer intresserade av att sälja sina
restprodukter.
På senare tid har
till exempel metal�len koppar blivit allt
dyrare. Koppar har
god ledningsförmåga
=
E L S K R O T O C H PÅ S A R
12 KG ELSKROT
Sverige är ett av de länder som är allra bäst på
att återvinna gamla TV-apparater, datorer och
annat elektronikavfall. Apparaterna samlas in,
plockas isär och delarna blir nya råvaror.
Under år 2013 återvanns 12 kg elektronikavfall
per svensk (hur många brödrostar blir det, tror
du?). Drygt 80 procent av det insamlade elav5
fallet kunde gå till materialåtervinning 2013.
17. Uppslaget
MILJÖ
PÅSAR
Vi kanske mest ser det som skräp när vi knyter ihop
soppåsen med resterna från gårdagens middag, lite
kaffesump och några ruttna apelsinskal. Men allt fler
städer använder numera optisk avläsning för att sortera ut matavfall. Matrester läggs i speciella påsar och
slängs bland andra hushållssopor. En maskin läser av
påsens färg och sorterar ut matavfallet, som kan användas för att göra biogas och biogödsel. Man kan
säga att stadsbussarna i Linköpings tätort drivs av
pizzakanter och gammal keso.
VA D H Ä N D E R M E D A L L A DÄC K ?
=
Varje år kasseras flera miljoner gummidäck. Återvinningstekniken för däck har ännu inte kommit så
långt att den som slänger ett däck får betalt, men så kanske det kan bli i framtiden. I dag betalar konsumenterna drygt 16 kronor i återvinningsavgift för varje däck de köper. En del av däcken bränns och ger
energi. Resten används bland annat för att tillverka:
•
•
•
•
•
•
r
Nya däck. De utslitna däcken kan ibland bli nya genom att de förses med nytt gummi.
Sprängmattor. En förhållandevis stor del av de uttjänta lastbilsdäcken skärs sönder och sätts ihop till
mattor. Materialet är perfekt för att hindra att sten flyger omkring okontrollerat när man spränger
vid byggen.
Fyllnadsmedel i färg.
Golvmattor i ladugårdar, idrottsanläggningar och som beläggning på löparbanor.
Energiråvara för produktion av cement.
Det görs också försök med att använda däcken som råvara vid vägar och i byggen.
UPPGIFTER
1.Kan du komma på fler varor som återvinns?
2. Hur tror du återvinning påverkas av att företagen kan sälja sitt spill och få betalt?
Tror du det ökar eller minskar återvinningen?
18. Uppslaget
MILJÖ
=
AV FA L L S T R A P PA N
Avfallstrappan grundar sig på EU-direktiv, och visar i vilken ordning som avfall ska behandlas. Första steget berör alla företag. Det lönar sig att snåla med material och använda
så lite resurser som möjligt i produktionen. I andra steget finns second-hand-marknader,
som Blocket och Tradera, som bidrar till att produkter återanvänds. När produkten inte
går att använda för sitt ursprungliga syfte kan materialen i tredje steget återvinnas och
bli nya produkter. Material som inte passar som råvaror kan ofta energiåtervinnas. Då
går de till förbränning och ger till exempel fjärrvärme, som värmer våra bostäder. Bara
helt förbrukade resurser, utan något ekonomiskt värde, deponeras.
Källa: Europeiska Kommissionen
19. Uppslaget
MILJÖ
KLIMATFÖRÄNDRINGEN
– EN STOR UTMANING
Världen blir varmare. Forskarna menar att det beror på ökade utsläpp
av växthusgaser i atmosfären. Problemet är globalt och internationella
överenskommelser är nödvändiga.
Sedan slutet på 1800-talet har jordens medeltemperatur stigit med cirka 0,8 grader. FN:s klimatpanel, IPCC, bedömer (2013) att medeltemperaturen
6
kommer att stiga med ytterligare 0,3-4,8 grader
framemot slutet av århundradet. Det stora spannet
i bedömningen beror på att man gör olika antaganden om utsläppens framtida utveckling. Man räknar
både på scenarier som på sikt innebär minskande utsläpp och på scenarier med fortsatt ökande utsläpp.
Förändringar av klimatet kan få stor betydelse för
både människor, djur och växtlighet. Varmare klimat kan innebära att sjöar torkar ut och att vissa djur
och växter inte kan leva på samma sätt och på samma
platser som tidigare. I värsta fall kan det betyda att
ismassor smälter, att havsytan stiger och att platser
där människor idag bor svämmas över. Man talar om
att extrema väderhändelser kan bli vanligare, och att
stora folkgrupper kan bli klimatflyktingar i framtiden.
Det varmare klimatet beror på att utsläppen av
koldioxid och andra växthusgaser har ökat. Koldioxid bildas när man förbränner till exempel olja
och kol. Utsläppen av koldioxid har ökat i takt med
att bilarna i världen blivit fler och att mer olja och
kol använts för att producera energi. Högre halter
av växthusgaser i atmosfären leder till en kraftigare
växthuseffekt, vilket gör att jorden blir varmare.
PÅ LIKA VILLKOR
Klimatförändringar påverkar alla människor och
utsläppen tar inte hänsyn till några nationsgränser. Ett lands utsläppsminskningar blir betydelselösa om grannlandet istället ökar sina utsläpp. Det är
viktigt att ha detta i åtanke när man diskuterar hur
utsläppen kan minskas – inte minst eftersom världens ekonomier är mer integrerade än någonsin.
Om ett land inför mycket strikta utsläppsregler som
gör produktionen dyrare, finns en uppenbar risk att
den produktionen bara flyttar till något annat land
med mindre tuffa regler. Resultatet kan i värsta fall
bli att de totala utsläppen ökar, trots att den globala
produktionen är lika stor. Detta kallas för koldioxidläckage.
Såväl miljödimensionen och den ekonomiska dimensionen av klimatproblemet är alltså internationell. Därför är det viktigt att även överenskommelser om klimatet är internationella. Att få tillstånd
sådana komplicerade överenskommelser är en av de
stora utmaningarna, vilket de olika internationella
förhandlingsrundorna om utsläppsreduktioner tydligt har visat (se faktaruta).
6 IPCC
7 Världsbanken
8 UNFCCC, Naturvårdsverket, CDIAC
20. Uppslaget
MILJÖ
ÖKADE UTSLÄPP GLOBALT
Enligt statistik från Världsbanken ökade de globala utsläppen av koldioxid med 260 procent mel7
lan 1960 och 2010. För att bryta denna utveckling
måste världen både använda den energi vi producerar
mer effektivt samt minska användningen av fossila
bränslen i energiproduktionen. En minskad användning av fossila bränslen kräver både ny teknik och att
vi ställer om energiproduktionen till de koldioxidneutrala produktionsmetoder som redan finns tillgängliga idag.
En indikation på att framsteg är möjliga är att utsläppen av växthusgaser från de så kallade Annex
1-länderna, alltså de länder som via Kyotoavtalet förbundit sig att rapportera sina utsläpp till FN, minskade med runt 10 procent mellan 1990 och 2012. För
svensk del har utsläppen minskat med över 20 procent mellan 1990 och 2012. Går man ännu längre
tillbaka i tiden har de svenska utsläppsminskningarna varit ännu mer betydande. Uppskattningar av
CDIAC, en organisation inom det amerikanska energidepartementet, pekar på halverade svenska kol8
dioxidutsläpp mellan 1970 och 2011.
=
I N T E R N AT I O N E L L K L I M AT P O L I T I K
År 1992 undertecknades något som kallas för
Klimatkonventionen som slog fast att åtgärder
måste vidtas för att hindra farlig klimatpåverkan.1997 träffades politiker från många av
jordens länder i den japanska staden Kyoto
för att diskutera hur utsläppen av växthusgaser kunde minska. Överenskommelsen från
det mötet kallas Kyoto-avtalet eller Kyotoprotokollet. Man kom överens om att de årliga
utsläppen av växthusgaser från länderna som
skrev på skulle minska med fem procent fram
till 2012. Målen uppfylldes för länderna som
skrev på, men globalt sett ökade utsläppen av
växthusgaser under avtalsperioden.
Det har gjorts flera försök att komma fram
till en överenskommelse med nya mål från och
med 2013. Inför det klimatmöte som hölls i
Köpenhamn 2009 var förhoppningarna stora.
Tyvärr lyckades man inte komma överens då
och först 2011 i Durban i Sydafrika kom man
fram till en ny arbetsplan. Till 2015 ska en ny
överenskommelse finnas som ska börja gälla
2020. I det glapp som nu uppstår mellan 2013
och 2020 har man enats om att förlänga Kyotoavtalet i en andra omgång. Tyvärr är detta en
ganska haltande överenskommelse eftersom
bara 14 procent av världens utsläpp omfattas.
EU och Sverige är dock med i Kyoto 2.
21. Uppslaget
MILJÖ
KOLDIOXIDFRI EL
En del av förklaringen till de
svenska utsläppsminskningarna
ligger i att vi ställt om vårt energisystem till ökad elanvändning och
att vi gjort vår elproduktion i stort
sett fri från förbränning av fossila
bränslen. Mindre än fem procent
av elen som produceras i Sverige
kommer därifrån. Istället är det
vattenkraft och kärnkraft som
dominerar stort. Totalt sett har vi
även markant ökat användningen
av biobränslen i vårt energisystem.
Energitillförseln från biobränslen
och torv har mer än tredubblats
sedan 1970, samtidigt som oljeanvändningen nästan har halverats.
Ett område som idag fortfarande har en bra bit kvar innan
det är koldioxidfritt är våra transporter. Dessa svarar för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i
Sverige. Här ligger förstås en stor
utmaning framför oss eftersom
transporter, både av människor
och av varor, är extremt viktiga
för ett glest befolkat och exporterande land som Sverige. Riksdagens mål om en helt koldioxidfri
fordonsflotta år 2030 kommer
alltså innebära stora prövningar för hela transportbranschen.
Men prövningar inspirerar också
till utveckling och nya idéer. Vattenfall jobbar exempelvis med
infrastruktur och laddstationer
för elbilar som i framtiden kanske matas med el som utvinns från
havsvågor. Sådana system utvecklas av Lysekilsföretaget Seabased.
Se filmen om utmaningar och
lösningar för fordonsflottan
på miljönytta.se
=
VÄ X T H U S E F F E K T E N
Om det inte fanns någon atmosfär runt jorden skulle medeltemperaturen vara cirka 30 grader lägre än i dag. Växthuseffekten är
ett naturligt fenomen, som håller temperaturen uppe, och möjliggör liv på vår planet.
Så fungerar växthuseffekten: När solens strålar träffar jordytan,
så värms den upp. Men värmen strålar sedan ut i rymden igen.
Gaserna i jordens atmosfär absorberar en del av den utstrålningen och skickar tillbaka mycket av den mot jordytan.
Atmosfären fungerar alltså på samma sätt som en varm tröja
– den höjer temperaturen genom att minska utstrålningen av
värme. Framför allt bidrar gaserna vattenånga, koldioxid och
metan. Om halterna av dessa växthusgaser ökar i atmosfären, så
ökar också växthuseffekten och jordens temperatur stiger.
Växthuseffekt finns inte bara på jorden, utan även på andra planeter. På Venus är växthuseffekten så kraftig att den ökar planetens temperatur med omkring 400 grader.
22. Uppslaget
MILJÖ
23. Uppslaget
MILJÖ
8 UTSL ÄPP AV KOLDIOXID PER C APITA - INTERNATIONELLT
TON KOLDIOXID PER CAPITA, 2012
Vilka länder släpper ut mest koldioxid?
Sverige är ett av de utvecklade länder som släpper ut minst
växthusgaser i atmosfären per invånare, mindre än snittet
i både EU och OECD-länderna. Att vi släpper ut så lite
beror på att vi, till skillnad från andra länder, inte eldar lika
mycket med kol och olja för att producera el och värme.
Istället kommer merparten av vår el från vattenkraft och
kärnkraft. Vi använder också mycket biobränsle. För växthuseffekten spelar det dock ingen roll vilket land som släpper ut minst. Det som påverkar är hur mycket som släpps ut
totalt på jorden.
TON KOLDIOXID PER CAPITA, 2012
Luxemburg 19,21
Australien 16,70
USA 16,15
Kanada 15,30
Estland 12,20
Sydkorea 11,86
Ryssland 11,56
Nederländerna 10,37
Tjeckien 10,25
OECD 9,68
Japan 9,59
Belgien 9,46
Tyskland 9,22
Finland 9,13
Irland 7,74
Österrike 7,67
Polen 7,62
Nya Zeeland 7,23
Norge 7,21
Storbritannien 7,18
Grekland 6,99
Danmark 6,64
Italien 6,15
Kina 6,08
Slovakien 5,90
Spanien 5,77
Island 5,73
Schweiz 5,20
Frankrike 5,10
Världen 4,51
Ungern 4,39
Portugal 4,34
Sverige 4,25
Turkiet 4,04
Mexiko 3,72
Brasilien 2,22
Indien 1,58
0
5
24. Uppslaget
10
MILJÖ
8 ÅRLIGA UTSL ÄPP AV
KOLDIOXID - S VERIGE
KILOTON KOLDIOXID NATIONELLT
OCH INOM NÄRINGSLIVET, 1990 - 2012
Företagen och deras transporter står för ungefär hälften av utsläppen i samhället. Resten av utsläppen står vi som konsumenter för, bland annat genom att vi värmer upp våra hus och kör
våra bilar. Diagrammet visar att näringslivets utsläpp av koldioxid legat nästan konstant sedan 1993. Under samma tidsperiod har produktionen av varor och tjänster i näringslivet ökat
med över 90 procent. Företagen har blivit mycket bättre på att
producera utan att öka utsläppen.
RIKET, TOTALT
NÄRINGSLIVET TOTALT
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
15
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
20
25. Uppslaget
MILJÖ
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
LOKALA
MILJÖPROBLEM
Fattigdom är den värsta miljöboven av alla. I Sverige och andra rika länder
har vi använt vårt välstånd till att investera i teknik som inte slösar med
resurser. Vi har råd att prioritera mer än daglig överlevnad. Därför är våra
lokala miljöproblem mindre kritiska. I fattiga länder leder lokala miljöproblem dagligen till sjukdomar och dödsfall.
Fattiga länder, som börjat industrialiseras senare,
har sällan råd att investera i effektiv, ny teknik. Svag
ekonomi gör att de tvingas bygga sin levnadsstandard på äldre och mindre effektiva lösningar. Ofta är
den teknik som används farlig både för människorna
och för naturen, på samma sätt som den var i Sverige,
26. Uppslaget
innan vårt välstånd började växa.
Många lokala utsläpp av gifter och spill från produktionen är större i fattiga länder än i rika. Skadliga luftburna partiklar är ett exempel: i Pakistan är
partikeltätheten i luften mer än 8 gånger högre än i
9
Sverige.
MILJÖ
=
BRIST PÅ RENT DRICKSVATTEN
B ÄT T R E O C H E F F E K T I VA R E T E K N I K
Sverige, Storbritannien och andra länder som började växa under
den industriella revolutionen hade bara tillgång till kol, och senare
olja, för att utvinna energi. Det fanns inga tekniker för modern
återvinning av avfall. Miljöförstöring var en ofrånkomlig följd av
att tekniken på många områden inte utvecklats tillräckligt långt.
Idag finns bättre, och effektivare teknik. Det finns också mycket
större kunskap om vikten av att ta vara på miljön och hur man
kan visa miljöhänsyn. Dagens utvecklingsländer kan därför gå
mycket snabbare från en smutsig produktion, till en renare. Samtidigt är befolkningen mycket större i dag vilken gör att det krävs
en större insats.
När vi tänker på miljöproblem
ser vi globala problem och utmaningar, så som koldioxidutsläpp
och smältande polarisar. Här är
det rätt att tänka globalt. Men de
miljöproblem som idag skördar
flest liv är lokala – som brist på
rent dricksvatten, eller förorenad
luft. Till exempel lever en tredjedel av världen i energifattigdom;
utan tillgång till el och rena matlagningsmöjligheter blir luften i
närmiljön smutsig och ohälsosam
av röken från öppna eldar.
Under 2013 dog 6,3 miljoner
barn innan de fyllt fem år. Flera av
de vanligaste dödsorsakerna har
koppling till sanitära problem och
brist på rent vatten. 9 procent av
barnen dog av diarré, och 13 pro10
cent i lunginflammation. Dessa
dödsfall skulle kunna minskas
genom bättre tillgång till rent vatten och förbättrad hygien.
Utvecklingen visar dock positiva trender. Totalt sett har barnadödligheten minskat från 12,7
miljoner årligen 1990, till 6,3
miljoner år 2013. Det innebär att
954 barn av tusen nu överlever sin
11
femårsdag. När det kommer till
närmiljö är det givet att ekonomisk utveckling är nyckeln för att
ta sig ut ur fattigdom och mot förbättrade livsvillkor.
9 Världsbanken, PM 10
10 UNICEF - Committing to Child Survival:
A Promise Renewed- Progress Report 2013
11 Ibid
27. Uppslaget
MILJÖ
SVAG DEMOKRATI
OCH RÄTTSÄKERHET
Många miljöproblem i fattiga länder hänger även samman med
bristande demokratiska rättigheter. Rovdrift på naturresurser och
andra miljöbrott förvärras ofta av
att det inte finns tillräckliga lagar
som kontrollerar vem som äger
marken och hur den får nyttjas.
Eller så finns lagarna på papperet,
men korruption eller för svagt rättsväsende gör att de inte efterlevs.
Brist på rättsskydd är till exempel en viktig förklaring till
utfiskningen av havsområden.
När ingen äger en värdefull resurs
tar ingen heller ansvar för att förvalta den långsiktigt. Det är därför viktigt att det finns samarbete
och gemensamma överenskommelser mellan länder, så att de resurser som alla äger tillsammans
utnyttjas på ett ansvarsfullt sätt.
=
TEKNIK KAN SPRIDAS
En viktig skillnad mellan de länder som började resa sig ur fattigdom för 150 år sedan (som Sverige) och de länder som gör det nu,
är att det i dag finns teknik som
tar vara på miljön bättre. Med rätt
hjälp kan fattiga länder ta vara på
denna teknik, och deras resa till
välstånd behöver inte vara så tärande på miljön som vår var.
Jämfört med de flesta länder
har Sverige rent vatten och ren
luft. Vi producerar el nästan utan
koldioxidutsläpp. Våra industrier
är moderna, med hög produktivitet och låga utsläpp. Vi ligger
mycket långt fram när det gäller
hållbar utveckling och vi står för
en mycket liten del av de totala
utsläppen. Om vi inte kan påverka vår omvärld har det ingen betydelse hur bra vi presterar. Stora
delar av världen är dock upptagna
av akuta problem som vi redan
löst. Genom export av teknik och
kunskap kan svenska företag underlätta den resan, bidra till miljöförbättringar i andra länder och
samtidigt skapa jobb i Sverige.
R E N T VAT T E N PÅ E X P O R T
I början av 70-talet satsade vi i Sverige och Norden stora resurser på rening av det kommunala avloppsvattnet. Företaget Kemira i Helsingborg var ett av de företag som bidrog till den tekniska utvecklingen
av vattenrening.
Kemira utvecklade bland annat tekniker för hur kemikalier kan tillsättas i vattnet, så att föroreningar
fälls ut och vattnet blir rent. Tekniken med kemisk fällning används både för rening av avloppsvatten
och dricksvatten. Jämfört med andra metoder för rening är det både billigare och bättre för miljön.
Under åttiotalet började Kemira att sälja sina reningssystem i allt fler länder i Europa. Företaget har
fortsatt att expandera och finns i dag även i många utvecklingsländer, bland annat Kina, Egypten och
Filippinerna. Kemira bidrar genom sin affärsverksamhet till att tusentals människor kan dricka rent
vatten, och till att föroreningar i avlopp tas om hand innan vattnet åter släpps ut i naturen.
Detta är bara ett exempel på hur svenska företag kan bidra till miljöförbättringar i utvecklingsländer
genom att exportera sina produkter och därigenom sprida både ny teknik och kunskap om hur vi bättre
kan ta vara på miljön.
28. Uppslaget
MILJÖ
r
UPPGIFTER
1.Vilka miljöproblem i utvecklingsländer tror du är viktigast att lösa?
2. Hur tror du att ökad tillväxt skulle påverka miljön i fattiga länder?
3. Ta reda på fler exempel på hur svenska företag bidragit till en bättre
miljö i andra länder, genom att sälja sina varor och tjänster.
29. Uppslaget
MILJÖ
VAD GÖR DU
FÖR MILJÖN?
Hur kan vi göra för att bidra till en bättre miljö? I den här skriften har vi
berättat en del om näringslivets roll i det arbetet. Men hur kan fler bidra?
Vad gör du för att miljön ska bli bättre?
30. Uppslaget
MILJÖ
Både kunder och företag är ansvariga för den påverkan som konsumtionen har på miljön. Ju mer
du vet om hur de varor och tjänster som du konsumerar påverkar
miljön, desto mer kan du själv
bidra till en bättre miljö.
Kunniga kunder gör bättre val.
Ofta kan man ta reda på mer om
hur de varor och tjänster man
köper har producerats och vilken
påverkan de har på miljön. Det
kan kännas väldigt stort att ta
reda på allt om alla produkter du
köper och konsumerar, men att
bara ta reda på lite mer gör dig till
en mer medveten kund.
Att en vara har transporterats
långt behöver inte vara ett problem i sig. Till exempel är fartygstransporter ofta energieffektiva, och den totala belastningen
på miljön kan bli mindre av att
odla något i ett varmare land och
transportera det hit, än att behöva
värma upp växthus för att odla det
på närmare håll. I andra fall kan
närproduktion vara bättre. En bra
fråga att ställa sig är hur långt en
vara du vill köpa har fraktats, med
r
vilka metoder – och om det finns
en bra anledning till transporten?
Man kan också fundera på hur
produkten har tagits fram. Går
den verkligen att återvinna på ett
bra sätt? Är den energisnål? Finns
det några andra alternativ? Ju mer
du som konsument väger in såda-
=
na frågor när du väljer, desto starkare signalerar du din efterfrågan
på produkter och tjänster som är
resurssnåla. Det kommer företagen att svara på genom att utveckla ännu effektivare varor och
tjänster.
MIL JÖMÄRKNING
För att berätta för konsumenterna att en produkt eller tjänst är
skonsam mot miljön används olika typer av miljömärkning. Vissa
känner du säkert igen, som Svanen och KRAV eftersom de finns
på produkter som vi träffar på i vardagen. Men miljömärkning
finns också för trä och skogsprodukter, FSC och ekologiska textilier, GOTS. Det finns även speciella märkningar för klimatsmarta
tjänster. Du kan läsa mer om olika märkningar och testa vilka
märken du känner igen hos Konsumentföreningen Stockholm.
UPPGIFTER
1.Ta reda på mer om hur ett företag bedriver sitt miljöarbete. Välj gärna ett företag i närheten av din skola.
31. Uppslaget
MILJÖ
Uppslaget
MILJÖ
– MILJÖ OCH TILLVÄXT,
HÄNGER DET IHOP?
Blir miljön bättre eller sämre i Sverige? Blir luften
och vattnet smutsigare eller renare? Vilket ansvar har
företagen, och vad har svenska företag gjort för att
förbättra miljön?
Den här skriften ger en introduktion till miljöfrågor i
både Sverige och i andra länder. Fokus är på näringslivets påverkan på miljön och på relationen mellan
länders miljö och ekonomiska tillväxt. Skriften tar
upp olika teman, som hur avfall kan bli nya råvaror,
hur miljöproblem i fattiga länder ser ut och hur
klimatet förändras.
Den innehåller frågor för diskussion och lämpar sig
både som undervisningsmaterial i klassrummet och
för enskilda uppgifter.
Beställ
NUMRET OM
ARBETSMARKNADEN
ARBETSMARKNADEN
Uppslaget
– H U R FU NG ER A R DEN?
FLER
SVENSK AR
SÖKER SIG
UTOMLANDS
SAMTIDIGT SOM ALLT
FLER MÄNNISKOR FRÅN
ANDRA LÄNDER SÖKER
SIG TILL SVERIGE.
(LÄS MER PÅ SID. 16)
ATT
ANSTALLA
SIG SJALV
SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG
ATT ARBETA UTOML ANDS
UNDER NÅGR A ÅR?
VI LL
MÅ NG A EG ET
STARTA10 PROCENT
• Arbetsmarknaden • Miljö • Tillväxt • Vinst
• Immaterialrätt • Samhällsekonomi
Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på
www.svensktnaringsliv.se/skolmaterial. Uppslaget finns
även att läsa digitalt för iPhone, iPad eller Android.
Gå till Apples AppStore, Google Play eller till
www.svensktnaringsliv.se för att läsa direkt på din dator.
Sök efter ”Uppslaget” för att hitta dem.
RE.
– MEN BARA
FÖRE TAGA
ÄR EGEN
PÅ SID. 5)
(LÄS MER
FLER JOBB – nyckeln till välstånd
FR ÅN BONDESA MHÄLLE TILL TJÄNSTEEKONOMI
Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, 114 82 Stockholm, Telefon: 08-553 430 00
