Återrapportering
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Insatser för att fler
sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett
arbete
Återrapportering enligt regleringsbrevet för
2011
Sida: 2 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Dnr: Af–2010/436389 FK 063539-2011
Datum: 2012-02-22
Återrapportering enligt regleringsbrevet 2011
Insatser för att fler
sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett
arbete
Ur regleringsbrevet för 2011:
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom gemensamt
samarbete underlätta den enskildes övergång från ersättning via
sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. För att främja
en återgång i arbete med hjälp av rehabiliteringskedjans fasta tidpunkter
är det särskilt viktigt att vid behov så tidigt som möjligt vidta nödvändiga
rehabiliteringsinsatser samt underlätta omställning till annat arbete. För
personer som deltar i arbetslivsintroduktionen ska myndigheterna
samarbeta för att ta tillvara individens arbetsförmåga. I de fall den
försäkrade, trots vidtagna åtgärder, åter blir aktuell för ersättning från
sjukförsäkringen ska myndigheterna samverka för att underlätta en sådan
återgång.
Följande grupper ska prioriteras:
personer som varit sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar och som
kan behöva stöd för omställning till annat arbete
personer som varit sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov
av rehabiliteringsåtgärder i samverkan
personer med aktivitetsersättning
personer med tidsbegränsad sjukersättning samt
personer vars dagar med sjukpenning eller månader med
sjukersättning tagit slut, inklusive de personer som har uppburit
sjukersättning i form av garantiersättning
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska redovisa de i uppdraget
prioriterade grupperna med avseende på vidtagna åtgärder och resultaten
av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive
myndighet. En delredovisning, omfattande insatser under första halvåret
2011, ska lämnas senast den 1 augusti 2011. En samlad redovisning för 2011
ska lämnas till regeringen (Socialdepartementet och
Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 22 februari 2012.
Sida: 3 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Angeles Bermudez-Svankvist
Generaldirektör
Dan Eliasson
Generaldirektör
Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Tomas Jeppsson
Lena Rönnestig
Sida: 4 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Sammanfattning
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom samarbete underlätta
den enskildes övergång från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt
arbetssökande och nytt arbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens
samarbete inom ramen för den nationella handlingsplanen och inom
rehabiliteringskedjan, har haft stor betydelse för många människor som
återfått sin arbetsförmåga och fått möjlighet till egen försörjning. Under åren
2005 till och med 2011 har drygt 85 000 personer inom
handlingsplansamverkan fått insatser varav två tredjedelar av dem som
deltagit därefter gått vidare till arbete, utbildning eller fortsatta insatser hos
Arbetsförmedlingen.
I denna rapport beskrivs insatser och/eller resultat för samverkan inom
rehabiliteringskedjan/kontaktmöten, samverkan kring dem som uppnått
maximal tid i sjukförsäkringen samt samverkan inom den nationella
handlingsplanen under 2011.
Insatser inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten:
Försäkringskassan erbjuder kontaktmöten för dem som bedöms inte kunna
återgå till sin arbetsgivare före dag 180 i rehabiliteringskedjan.
Kontaktmötena genomförs tillsammans med Arbetsförmedlingen. Under
2011 har cirka 4 600 personer erbjudits kontaktmöte med
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Av dessa har cirka 1 400 möten
(30 procent) genomförts.
Insatser och resultat kring dem som uppnått maximal tid i
sjukförsäkringen:
De personer vilkas dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad
sjukersättning har tagit slut, erbjuds sedan 1 januari 2010 programmet
arbetslivsintroduktion vid Arbetsförmedlingen med en omfattning om
maximalt tre månader. Merparten av de tjänster och metoder som
Arbetsförmedlingen kan erbjuda ges av arbetsförmedlare. Insatserna är av
kartläggande, utredande och vägledande karaktär.
Under 2011 fick 18 880 personer, 12 948 kvinnor och 5 932 män,
programbeslut om deltagande i arbetslivsintroduktion. År 2010 var
motsvarande antal 38 328 personer, 26 628 kvinnor och 11 700 män. Av de
personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion 2011 är 69
procent kvinnor och 31 procent män.
Sida: 5 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Av de totalt 57 208 personer som 2010 och 2011 fått programbeslut om
arbetslivsintroduktion är det 38 596 personer som kunnat följas upp till 270
dagar, eller längre, efter det att de avslutat programmet
arbetslivsintroduktion. Av dessa var 19 433 personer (50 procent) i arbete, i
utbildning, öppet arbetslösa eller inskrivna på Arbetsförmedlingen i ett
program med aktivitetsstöd. Av samtliga som kunnat följas upp till 270
dagar, eller längre, efter det att de lämnat programmet
arbetslivsintroduktion var 6 201 personer (16 procent), i arbete.
Insatser och resultat för handlingsplansamverkan:
De personer som har ersättning från sjukförsäkringen och är i behov av
insatser för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga erbjuds arbetslivsinriktad
rehabilitering i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan.
Inflödet av nya deltagare till handlingsplansamverkan var 10 356
personer 2011 jämfört med det planerade antalet 10 611, vilket
innebär en måluppfyllelse på 98 procent.
Totalt har 8 692 personer under 2011 antingen fått arbete eller
utbildning, är inskrivna på Arbetsförmedlingen i något
arbetsmarknadspolitiskt program eller är anmälda som
arbetssökande efter deltagande i handlingsplansamverkan. Andelen
av samtliga deltagare i handlingsplansamverkan som fått ett arbete
eller kommit närmare arbetsmarknaden uppgår till 68 procent.
3 493 deltagare (27 procent) har fått arbete eller utbildning 12
månader efter påbörjad insats under 2011. För 2010 var resultatet
28 procent. Målet för 2011 var 35 procent.
Målgruppen anställda hade det bästa resultatet 2011 med 35 procent
(686 personer) till arbete eller utbildning.
Prioriteringen av unga återspeglas i en ökning av andelen unga i
inflödet som var 20 procent av samtliga nya deltagare 2011 jämfört
med 18 procent 2010. Antalet nya unga var januari till och med
december 2 025 personer.
Sida: 6 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Innehåll
Sammanfattning ............................................................................................... 4 1. Inledning ....................................................................................................... 7 1.1 Vunna erfarenheter av samarbetet Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan inför 2012 ....................................................................... 8 2. Samverkan inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten ............................ 8 2.1 Intervju och registerstudie ...................................................................... 9 3. Samverkan kring dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen ........ 10 3.1 Programmet arbetslivsintroduktion ..................................................... 10 3.2 Antal deltagare i programmet arbetslivsintroduktion .......................... 11 3.3 Insatser ................................................................................................... 11 3.4 Status över tid för deltagare på Arbetsförmedlingen ........................... 13 3.5 Studie över samtliga personer som lämnat sjukförsäkringen på grund
av tidsgräns ................................................................................................. 16 3.6 Utvecklingsarbete...................................................................................17 4. Samverkan inom den nationella handlingsplanen .....................................17 4.1 Mål och indikatorer ................................................................................17 4.2 Målgrupper............................................................................................ 18 4.3 Organisation .......................................................................................... 18 4.4 Insatser och program för deltagarna .................................................... 19 4.5 Uppföljning ........................................................................................... 19 4.6 Budgeterat anslag för samverkan kring målgrupper inom ramen för
den nationella handlingsplanen ................................................................. 20 4.7 Bokförda kostnader ............................................................................... 20 4.8. Resultat ................................................................................................ 22 4.8.1 Resultat till arbete och utbildning ..................................................... 22 4.8.2 Indikatorer ......................................................................................... 24 4.8.3 Deltagare med en registrerad funktionsnedsättning ........................ 25 4.8.4 Jämställdhetsintegrering ................................................................... 26 5. Utveckling av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan 2012 ................................................................................. 27 Sida: 7 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
1. Inledning
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett väl etablerat samarbete
med målet att personer ska återfå arbetsförmåga och återgå till arbete.
I föreliggande rapport redovisas samarbetet kring de personer som varit
sjukskrivna mellan 91-180 dagar och som kan behöva stöd för omställning
till annat arbete.
Denna rapport redovisar även samarbetet för de personer vars dagar med
sjukpenning eller sjukersättning tagit slut och som erbjuds inskrivning i
programmet arbetslivsintroduktion.
I rapporten redovisas slutligen det samarbete som sedan 2003 bedrivs inom
ramen för den nationella handlingsplanen kring de individer med ersättning
från sjukförsäkringen som är i behov av rehabiliteringsinsatser i samverkan
för att ta tillvara sin arbetsförmåga.
Samarbetet för dem vars dagar eller månader med ersättning från
sjukförsäkringen tagit slut och samarbetet kring dem som behöver stöd
mellan dag 91 och 180 i rehabiliteringskedjan finansieras hos båda
myndigheterna inom ramen för ordinarie förvaltningsanslag. För detta
samarbete finns särskilt etablerade samarbetsformer och rutiner mellan
myndigheterna i syfte att insatser ska erbjudas i rätt tid och att individen ska
känna att stöd ges från båda myndigheterna i omställningsprocessen.
Samarbetsformer och – rutiner har framförallt funnits före att ersättning
från sjukförsäkringen upphört samt för deltagare som under eller efter
programmet arbetslivsintroduktion kommer eller eventuellt kommer, på
grund av sjukdom, att avsluta insatser vid Arbetsförmedlingen.
För dem vars ersättning från sjukförsäkringen upphört, tilldelas resurser
inom ordinarie förvaltningsanslag utifrån en särskild fördelningsmodell
framtagen av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt. Medel
fördelas till arbetsförmedlingskontoren för att bedriva insatser under och
efter programmet arbetslivsintroduktion. Dessa avsatta resurser uppgår för
2011 till 590 miljoner kronor. För 2010 avsattes 405 miljoner kronor.
För dem som är i behov av arbetslivsinriktade insatser i samverkan under tid
med ersättning från sjukförsäkringen erbjuder handlingsplansamverkan
deltagaren en arbetslivsinriktad rehabilitering i nära samarbete mellan
myndigheterna. Rehabiliteringen syftar till att deltagaren ska komma
tillbaka till eller etablera sig i arbetslivet. Handlingsplansamverkan bygger
på att det finns ett gemensamt uppdrag och gemensamma mål samt tydligt
definierade målgrupper och en väl beprövad och inarbetad
samarbetsprocess. Detta innebär att det över landet finns ett gemensamt och
enhetligt arbetssätt med handläggare som är utbildade i processmetoden och
Sida: 8 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
att det finns ett stödjande och styrande ledarskap inbyggt i
samverkansstrukturen mellan myndigheterna.
De målgrupper som ska prioriteras inom ramen för den nationella
handlingsplanen är unga med aktivitetsersättning, unga sjukskrivna till och
med 29 år samt personer vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad
sjukersättning är på väg att upphöra.
För samarbetet inom ramen för den nationella handlingsplanen har för 2011
314 miljoner kronor anslagits. 2010 var tilldelningen 460 miljoner kronor.
1.1 Vunna erfarenheter av samarbetet
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inför
2012
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens samarbete inom ramen för den
nationella handlingsplanen och inom rehabiliteringskedjan, har haft stor
betydelse för många människor som återfått arbetsförmågan och fått
möjlighet till egen försörjning. Under åren 2005 till och med 2011 har drygt
85 000 personer inom handlingsplansamverkan fått insatser varav två
tredjedelar av de som deltagit därefter gått vidare till arbete, utbildning eller
fortsatta insatser hos Arbetsförmedlingen.
Reformerna inom sjukförsäkringen har inneburit att samarbetet utvecklats
och fördjupats. Samtidigt kan konstateras att stödet till individen kan
förbättras ytterligare. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit
fram en övergripande viljeinriktning och förslag på förstärkt samarbete i en
rapport som lämnades i maj 2011 till regeringen, ”Sjukskrivnas återgång i
arbete. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter
2011”. I det förstärkta samarbetet kommer erfarenheterna från samarbetet
hitintills att tas tillvara. I takt med att samarbetet utvecklas kommer
samarbetsformerna för de olika målgrupperna i nuvarande samverkan att i
grunden förändras. Utgångspunkten är att samarbeta tidigare utifrån
individuella behov för samtliga personer som på grund av medicinska skäl
kan ha eller riskera få en nedsatt arbetsförmåga.
2. Samverkan inom
rehabiliteringskedjan/kontaktmöten
De individer som bedöms inte kunna återgå till sin arbetsgivare före dag 180
i rehabiliteringskedjan och som kommer att få arbetsförmågan bedömd
gentemot den reguljära arbetsmarknaden, ska av Försäkringskassan
erbjudas ett gemensamt kontaktmöte med Arbetsförmedlingen under
perioden dag 91-180. Under 2011 har cirka 4 600 personer erbjudits
kontaktmöte. Cirka 1 400 möten (30 procent) har genomförts och 1 700
Sida: 9 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
personer (37 procent) har avböjt möte. För övriga personer som erbjudits
kontaktmöte finns det ett flertal anledningar till att möte inte blivit av, som
till exempel att erbjuden person inte svarat på erbjudandet samt att mötet
inte har hunnit gnomföras inom rätt tid.
Mötet har formen av ett första konsultativt samtal, som ska ge underlag för
bedömning av behovet av fortsatt stöd från Arbetsförmedlingen. Om behov
finns har Arbetsförmedlingen möjlighet att utifrån en individuell bedömning
erbjuda olika tjänster, som till exempel klargöra arbetsförutsättningar,
vägledning till arbete och matchning till nytt arbete.
2.1 Intervju och registerstudie
Försäkringskassan har genomfört en studie som belyser vilka försäkrade som
erbjuds kontaktmöten samt hur de försäkrade upplever dessa möten. För att
besvara vilka försäkrade som erbjuds kontaktmöte har en kvantitativ analys
gjorts, baserat på sjukfall som varat mellan 91 och 181 dagar under perioden
från den 1 januari 2010 till och med den 30 juni 2011. Försäkringskassan har
också intervjuat 10 personer som har genomfört kontaktmöte för att få en
bild av hur kontaktmötena upplevs av de försäkrade.
I enbart fyra procent av sjukfallen (anställda) som varat mellan 91 och 181
dagar under den 1 januari 2010 till och med den 30 juni 2011 har
Försäkringskassan erbjudit ett kontaktmöte.
Män erbjuds kontaktmöten i större utsträckning än kvinnor. De med
förgymnasial och gymnasial utbildning erbjuds oftare kontaktmöten än de
med eftergymnasial utbildning. Personer med sjukdomar i rörelseorganen
erbjuds kontaktmöten oftare jämfört med övriga diagnosgrupper. De som är
utrikes födda erbjuds kontaktmöte i större utsträckning än de som är födda i
Sverige.
Syftet med och innehållet i kontaktmötet är ofta oklart för de försäkrade,
vilket kan skapa felaktiga förväntningar på vad mötet ska innehålla.
Intervjupersonerna uppger också att de inte har fått någon uppföljning av
kontaktmötet, vilket vissa av dem har saknat. Ett samtal från handläggaren
på Försäkringskassan skulle kunna vara en bra metod för att följa upp
kontaktmötet. Av intervjuerna framkommer även att de försäkrade har ett
behov av individuella lösningar. Kontaktmötena uppges vara bra för att de
försäkrade får information om reglerna inom socialförsäkringen och
möjligheterna att orientera sig mot arbetsmarknaden, om än inte samtliga
intervjupersoner anser sig få ut något konkret av mötena.
Sida: 10 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
3. Samverkan kring dem som
uppnått maximal tid i
sjukförsäkringen
3.1 Programmet arbetslivsintroduktion
De personer vilkas dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad
sjukersättning har tagit slut, erbjuds sedan 1 januari 2010 programmet
arbetslivsintroduktion vid Arbetsförmedlingen med en omfattning om
maximalt tre månader. Programmet föregås av ett överlämningsmöte där
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt medverkar för att
informera och förbereda deltagaren inför övergång från sjukförsäkring till
Arbetsförmedlingen. Cirka 83 procent av de personer som uppnått maximal
tid i sjukförsäkringen påbörjar insatser på Arbetsförmedlingen i programmet
arbetslivsintroduktion.
Programmet arbetslivsintroduktion anpassas efter deltagarens behov och
förutsättningar. Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster och metoder
finns tillgängliga under programmet. Insatserna inleds alltid med
kartläggande och utredande samtal. Programmet arbetslivsintroduktion
syftar till att kartlägga deltagarens förutsättningar och möjligheter att ta del
av Arbetsförmedlingens hela tjänsteutbud.
För flertalet deltagare är tre månaders insatser och aktiviteter inte
tillräckliga för att klargöra arbetsförutsättningar och för att komma fram till
en adekvat fortsatt planering. Deltagarens oro för sin ekonomi samt
parallella medicinska behandlingar under tiden i arbetslivsintroduktion är
vanliga exempel på faktorer som påverkar med vilken omfattning och
intensitet insatser kan ges. Insatser som påbörjats under programmet
arbetslivsintroduktion fortsätter för många i andra program vid
Arbetsförmedlingen, till exempel i programmet fördjupad kartläggning och
vägledning.
För deltagare som under eller efter arbetslivsintroduktion kommer eller
eventuellt kommer att avsluta insatser vid Arbetsförmedlingen, finns
samarbetsrutiner mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Avstämningsmöte ska hållas när det är oklart av medicinska skäl om
personen kan delta i ytterligare åtgärder vid Arbetsförmedlingen, eller om
det framgår att fortsatta insatser inte är aktuella på grund av sjukdom.
Avstämningsmöte kan även genomföras om personen avser att begära
sjukpenning eller ansöka om sjukersättning. Avstämningsmöte ska även
hållas när personen själv vill.
Sida: 11 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
3.2 Antal deltagare i programmet
arbetslivsintroduktion
Under 2011 fick 18 880 personer, 12 948 kvinnor och 5 932 män,
programbeslut om deltagande i arbetslivsintroduktion. För 2010 är
motsvarande siffror 38 328 personer, 26 628 kvinnor och 11 700 män. Av det
totala antalet personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion
2011 är 69 procent kvinnor och 31 procent män.
Tabell 1. Antal personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion
2010
2011
Totalt
Kvinnor
Män
26 628
11 700
12 948
5 932
39 576
17 632
Totalt
38 328
18 880
57 208
3.3 Insatser
Merparten av de tjänster och metoder som Arbetsförmedlingen kan erbjuda
ges av arbetsförmedlare. Arbetsförmedlarnas insatser är av kartläggande,
utredande och vägledande karaktär. Några metoder kan enbart ges av
Arbetsförmedlingens specialister som arbetar konsultativt på uppdrag av
ansvarig arbetsförmedlare. Arbetsförmedlingens specialister är psykologer,
socialkonsulenter, arbetsterapeuter/sjukgymnaster samt specialister inom
områdena syn, döv och hörsel. Exempel på insatser som ges av specialister är
utredningar, anpassning och utprovning av hjälpmedel, stödsamtal. Externa
leverantörer ger i nära samarbete med Arbetsförmedlingen motiverande,
aktiverande och bearbetande insatser, arbetsplatsförlagda aktiviteter samt
insatser inom vägledning och arbetsprövning.
Av de 57 208 personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion
2010 och 2011 har 19 540 personer (34 procent) blivit aktualiserade till
specialist, varav 16 431 personer påbörjat denna insats. Av de 19 540
personer som blivit aktualiserade till specialist, har cirka 10 000
aktualiserats under tiden i programmet arbetslivsintroduktion medan cirka
9 540 aktualiserats under efterföljande programinsatser. Män och kvinnor
har i lika stor utsträckning blivit aktualiserade till, samt fått ta del av,
specialistinsats.
Under tiden som deltagare är i programmet arbetslivsintroduktion finns
möjlighet att delta i förberedande utbildning eller i
arbetsmarknadsutbildning. I tabell 2, redovisas antal beslut om
förberedande utbildningar (FUB) och arbetsmarknadsutbildningar.
Uppgifterna avser beslut om utbildning noll till 90 dagar efter att personerna
fick programbeslut om arbetslivsintroduktion, vilket motsvarar den tid som
Sida: 12 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
programmet maximalt kan pågå. Siffrorna anger antal fattade beslut och inte
antal personer som fått beslut om förberedande utbildning eller
arbetsmarknadsutbildning (samma person kan alltså ha fått beslut om flera
utbildningar, vilket dock bedöms vara ovanligt). Det innebär att cirka tio
procent av målgruppen fått ett beslut om utbildning inom tiden för
deltagande i programmet arbetslivsintroduktion. Av samtliga som fått beslut
om utbildning var 74 procent kvinnor.
Tabell 2: Antal beslut om förberedande utbildning (FUB) och
arbetsmarknadsutbildning (AUB) under programmet arbetslivsintroduktion
2010
Utbildning
FUB; Rehabtjänster
FUB; Flexibla anpassningsmoduler
Övrig förberedande utbildning
Arbetsmarknadsutbildning
Totalt
Antal personer med programbeslut
om arbetslivsintroduktion
2011
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
515
143
658
545
210
755
671
1 552
190
607
861
2 159
424
277
107
123
531
400
30
33
63
26
12
38
2 768
26 628
973
11
700
3 741
38 328
1 272
12 948
452
5 932
1 724
18 880
En stor och viktig andel av de förberedande utbildningarna är olika former
av rehabiliteringstjänster, levererade av externa aktörer. Kort efter det att
Arbetsförmedlingen hösten 2009 fick uppdraget att erbjuda programmet
arbetslivsintroduktion till dem vars ersättning från sjukförsäkringen tagit
slut, påbörjades en upphandling av rehabiliteringstjänster hos externa
aktörer. Dessa fanns tillgängliga från och med andra halvåret 2010.
Dessförinnan användes andra förberedande utbildningar, vilket ger en
förklaring till 2010 års fördelning av antal beslut i olika utbildningar, i tabell
2.
En ny upphandling av rehabiliteringstjänster har gjorts under hösten 2011,
vilken innebär ungefär en fördubbling av antalet deltagarplatser, till 6 600
platser (dessa platser är tillgängliga även för andra personer än deltagare i
programmet arbetslivsintroduktion). Rehabiliteringstjänsterna är i vissa fall
direkt anpassade för de förväntade behov som kan finnas hos de personer
som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen.
Programmet arbetslivsintroduktion syftar till att klargöra vad som kan bli
nästa steg inom arbetsmarknadspolitiken. Av det skälet är det naturligt att
antalet personer som tar del av aktiva insatser såsom förberedande
utbildning och arbetsmarknadsutbildning efter programmet
arbetslivsintroduktion ökar.
Sida: 13 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Av de personer som fick programbeslut om arbetslivsintroduktion 2010,
totalt 38 328 personer, har 13 742 personer (36 procent) till och med
december 2011 fått beslut om förberedande utbildning eller
arbetsmarknadsutbildning.
Tabell 3: Antal beslut om förberedande utbildning och
arbetsmarknadsutbildning för dem som fick programbeslut om
arbetslivsintroduktion 2010. Avser fram till och med 2011
Utbildning
FUB; Rehabtjänster
Kvinnor
4 108
Män
1 391
Totalt
5 499
FUB; Flexibla anpassningsmoduler
1 189
334
1 523
Övrig förberedande utbildning
4 141
1 716
5 857
Arbetsmarknadsutbildning
Totalt
530
9 968
333
3 774
863
13 742
Antal personer med programbeslut
om arbetslivsintroduktion 2010
26 628
11 700
38 328
3.4 Status över tid för deltagare på
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen följer programmet arbetslivsintroduktion bland annat
genom ett styrkortsmått som bygger på status på Arbetsförmedlingen 90
dagar efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats.
Till och med 2011 har 43 247 personer uppnått 90 dagar efter avslutad
arbetslivsintroduktion. För denna grupp är det ackumulerade utfallet för
åren 2010 och 2011 att 52 procent var i arbete, öppet arbetslösa, i program
med aktivitetsstöd eller avaktualiserade från Arbetsförmedlingen till
utbildning vid mättillfälle 90 dagar efter programmet arbetslivsintroduktion.
Av dessa var sex procent i arbete direkt efter programmet
arbetslivsintroduktion.
Målgruppens status förändras kontinuerligt varför det är relevant att följa
gruppens förändringar av status över en längre tidsperiod.
Av de totalt 57 208 personer som 2010 och 2011 fått programbeslut om
arbetslivsintroduktion är det 38 596 personer som kunnat följas upp till 270
dagar, eller längre, efter det att de avslutat programmet
arbetslivsintroduktion. Av dessa var 19 433 personer (50 procent) i arbete, i
utbildning, öppet arbetslösa eller inskrivna på Arbetsförmedlingen i ett
program med aktivitetsstöd. Av samtliga som kunnat följas upp till 270
dagar, eller längre, efter det att de lämnat programmet
arbetslivsintroduktion var 6 201 personer (16 procent), i arbete.
Sida: 14 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Av dem som är i arbete är huvuddelen i arbete med stöd. Efter programmet
arbetslivsintroduktion är män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning i
arbete. Män är i högre omfattning än kvinnor i arbete med stöd medan
kvinnor i större utsträckning fått arbete utan stöd eller fortsatt anställning
hos tidigare arbetsgivare.
De flesta deltagare som varit inskrivna i programmet arbetslivsintroduktion
och som lämnar Arbetsförmedlingen av annan anledning än till arbete, gör
det i anslutning till att de avslutar programmet arbetslivsintroduktion.
Flertalet av dem som lämnar bedöms ha återgått till ersättning från
sjukförsäkringen. Av de personer som kunnat följas upp till 270 dagar efter
att programmet arbetslivsintroduktion avslutats har 14 136 personer, (37
procent), lämnat Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete.
Diagram 1. Status på Arbetsförmedlingen vid avslut av programmet
arbetslivsintroduktion samt 90, 180 och 270 dagar efter avslutat program.
Samtliga personer som uppnått 270 dagar efter avslutat program ingår, totalt
38 596 personer.
I arbete
Tillfällig automatisk kod efter avslutat program
Inskriven utan aktivitetsstöd
Öppet arbetslös
Program med aktivitetsstöd
Lämnat Af av annan anledning än arbete
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Status vid programslut
Status dag 90
Status dag 180
Status dag 270
Som kan utläsas av diagram 1 fortsatte den största andelen av deltagarna,
cirka 56 procent, efter arbetslivsintroduktion till ett annat program med
aktivitetsstöd på Arbetsförmedlingen. Majoriteten, 54 procent, fortsatte i
programmet fördjupad kartläggning och vägledning, vilket är ett program
som vanligen används för att fortsätta de kartläggande och utredande
insatser som påbörjats i programmet arbetslivsintroduktion.
Sida: 15 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
För deltagare som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion, förändras
ofta deras insatser över tid. Från kartläggande insatser till mer
arbetsrelaterade insatser som till exempel programmet arbetslivsinriktad
rehabilitering.
Andelen av dem i program med aktivitetsstöd som är inskrivna i
programmet arbetslivsinriktad rehabilitering ökar till att 270 dagar efter att
programmet arbetslivsintroduktion avslutats vara 51 procent. Andelen
inskrivna i programmet jobb- och utvecklingsgarantin ökar till att 270 dagar
efter programmet arbetslivsintroduktion vara cirka elva procent av dem som
är inskrivna i program med aktivitetsstöd.
I Arbetsförmedlingens datasystem sätts en tillfällig automatisk kod när ett
program avslutas under förutsättning att inget nytt programbeslut tagits i
direkt anslutning till att tidigare program avslutats. I Arbetsförmedlingens
ordinarie statistik redovisas personer med en sådan tillfällig automatisk kod
som öppet arbetslösa. I diagram 1 har dock denna redovisningsprincip
frångåtts och andelen med en tillfällig automatisk kod redovisas separat.
Detta för att tolkningen av statusförändringen för målgruppen annars
riskerar att bli missvisande, då cirka 38 procent av dem hade en automatisk
kod direkt efter arbetslivsintroduktion.
I diagram 2 redovisas status för de personer som 270 dagar efter att de
lämnat programmet arbetslivsintroduktion är i arbete, öppet arbetslösa eller
i program med aktivitetsstöd.
Sida: 16 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Diagram 2. Andel personer över tid som är i arbete, öppet arbetslösa eller
inskrivna i program med aktivitetsstöd på Arbetsförmedlingen. Samtliga som
uppnått 270 dagar efter avslutat program ingår, totalt 38 596 personer
Totalt
Program med aktivitetsstöd
Tillfällig automatisk kod efter avslutat program
I arbete
Öppet arbetslös
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Status vid programslut
Status dag 90
Status dag 180
3.5 Studie över samtliga personer som lämnat
sjukförsäkringen på grund av tidsgräns
Försäkringskassan har i en registerstudie följt flöden för dem som har
lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns mellan den 1 januari (den så
kallade årsskiftesgruppen) och 31 augusti 2010. De flöden som har studerats
är om de försäkrade har befunnit sig i sjukförsäkringen samt om de har varit
inskrivna på Arbetsförmedlingen vid olika tidpunkter efter att de lämnat
sjukförsäkringen. De försäkrade har följts under 14 månader, med månatliga
nedslag i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerdata.
Det stora flertalet (83 procent) av dem som har lämnat sjukförsäkringen på
grund av tidsgräns är inskrivna på Arbetsförmedlingen en månad efter att de
har lämnat sjukförsäkringen. De allra flesta av dessa är inskrivna i minst tre
månader, främst i programmet arbetslivsintroduktion, med aktivitetsstöd.
Andelen som deltar i arbetsmarknadspolitiska program minskar kraftigt
efter tre månader, då cirka 40 procent av dem lämnar program. Merparten
av dessa återgår till sjukförsäkringen på heltid och vissa återgår på deltid
(med eller utan inskrivning på Arbetsförmedlingen på den andra delen).
Mellan sex och fjorton månader (efter att ha lämnat sjukförsäkringen) sker
inte lika anmärkningsvärda förändringar av flöden mellan
Status dag 270
Sida: 17 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Men andelen registrerade på
Arbetsförmedlingen fortsätter att minska något, medan andelen som återgår
till sjukförsäkringen ökar. Däremot sker ett tydligare flöde inom
Arbetsförmedlingen, där personer lämnar arbetsmarknadspolitiska program
för arbete med stöd eller blir öppet arbetslösa, samt i viss mån får arbete
utan stöd.
3.6 Utvecklingsarbete
I Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens återrapportering till
regeringen av hur stödet till den enskildes återgång i arbete ska
vidareutvecklas efter 20111 finns förslag på större förändringar i samarbetet
mellan myndigheterna. Nya arbetssätt ska införas under 2012. För att på ett
bättre sätt kunna förbereda den enskilde för övergången till
arbetslivsintroduktion föreslås bland annat att en gemensam kartläggning
görs i de ärenden där ingen pågående planering inom samverkan redan
finns. Kartläggningen föreslås, efter individuell bedömning, att genomföras
senast sex månader innan personerna uppnår maximal tid i
sjukförsäkringen. Den enskilde ska också kunna erbjudas
arbetsförberedande insatser i Arbetsförmedlingens regi med ersättning från
sjukförsäkringen. De nya arbetssätten syftar bland annat till att åtgärda delar
av den beskrivna problematiken inför övergången till arbetslivsintroduktion.
Tidigare och närmare samarbete i sjukfall förväntas också leda till att det blir
färre personer som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen. Se även kapitel 5.
4. Samverkan inom den nationella
handlingsplanen
4.1 Mål och indikatorer
Den nationella handlingsplanen för 2011 beskriver uppdrag, mål och
metoder samt resurser för den samverkan som bedrivs kring de individer
som har ersättning från sjukförsäkringen och är i behov av
rehabiliteringsinsatser för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga. En
deltagare skulle ha minst sex månader kvar med ersättning från
sjukförsäkringen för att skrivas in och få insatser.
11
Sjukskrivnas återgång i arbete. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan efter 2011.
Sida: 18 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Målet för 2011 på nationell nivå var att minst 35 procent av deltagarna, såväl
kvinnor som män, tolv månader efter påbörjad insats har ett arbete eller har
påbörjat en utbildning.
Ett antal indikatorer fastställdes i syfte att komplettera målet till
arbete/utbildning. Indikatorerna skulle dels visa hur olika prioriteringar
efterföljs, dels beskriva det antal deltagare som efter samverkan lämnat
sjukförsäkringen och kommit närmare arbetsmarknaden eller är redo att
söka arbete. De indikatorer som fastställdes var:
antal nya deltagare
andel nya deltagare från gruppen unga
antal aktuella deltagare
genomsnittstid i samverkan
antal deltagare som avslutas till arbetsmarknadspolitiskt program
andel deltagare som avslutas i samverkan och står som
arbetssökande på Arbetsförmedlingen
Samverkan har organiserats så att den är i linje med myndigheternas
verksamhetsmål. Ersättning till individer följer regelverken för respektive
myndighet.
4.2 Målgrupper
Målgrupper i handlingsplanen 2011 var:
arbetslösa med sjukersättning
arbetslösa sjukskrivna
arbetslösa unga med aktivitetsersättning
anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som
inte kan återgå till sin anställning
Prioriterade grupper under 2011 var unga sjukskrivna till och med 29 år och
unga med aktivitetsersättning samt personer vars dagar med sjukpenning
eller tid med sjukersättning närmar sig sitt slut.
4.3 Organisation
Försäkringskassan är organiserad i fyra verksamhetsområden; nord, syd, öst
och väst. Arbetsförmedlingen är organiserad i tio marknadsområden.
Sida: 19 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Samverkan kring individen har bedrivits lokalt i ett 60-tal
samverkansområden. Ett samverkansområde är ett arbetsmarknadsområde
hos Arbetsförmedlingen med tillhörande lokala försäkringscenter hos
Försäkringskassan. Varje samverkansområde har upprättat en gemensam
arbetsplan med volym- och resultatmål.
Samverkan kring individen har skett i team mellan Arbetsförmedlingens
utsedda arbetsförmedlare och Försäkringskassans utsedda personliga
handläggare. Arbetsförmedlingens specialister har funnits som en
konsultativ resurs vid behov. Till stöd för verksamheten finns även åtta
samverkanssamordnare per myndighet. På nationell nivå och lokal nivå finns
samverkansgrupper bestående av chefer från båda myndigheterna som
ansvarar för och leder utvecklingen av samverkansarbetet.
4.4 Insatser och program för deltagarna
Samarbetet kring deltagarna följer en gemensam arbetsmodell, kallad Faros
processtyrningsmodell, där samarbetet kring individen sker i team med ett
gemensamt ansvar för mål och resultatuppfyllelse. Aktiva insatser kan
bedrivas i högst tolv månader för varje individ.
En viktig utgångspunkt för samverkan är deltagarens eget ansvar och aktiva
medverkan i planeringen. Många av deltagarna är dock i behov av stöd för
att komma fram till en inriktning och få en arbetspraktik varför
arbetsförmedlarna har en viktig uppgift i att vägleda, coacha, ackvirera
platser och medverka vid kontakter med arbetsgivare för att möjliggöra
arbetsprövning och anställning.
Externa leverantörer används som ett komplement till insatserna inom
samverkan. Exempel på insatser från privata leverantörer är motiverande,
aktiverande och bearbetande insatser samt vägledning och arbetsprövning.
4.5 Uppföljning
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följer resultatutvecklingen och
inflödet i samverkan i Arbetsförmedlingens resultatredovisningssystem
Ledning & Styrning. Lokalt genomförs gemensamma resultatdialoger för att
följa och påverka resultatutvecklingen. En metod med en
myndighetsgemensam avvikelserapportering har införts som ett stöd för att
följa och påverka resultatutvecklingen.
Resultaten i denna rapport har hämtats från Ledning & Styrning samt från
Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans respektive ekonomisystem.
För att kunna sätta in de nuvarande resultaten i ett sammanhang och få en
jämförelse mellan åren redovisas och/eller kommenteras även vissa resultat
från helåret 2010.
Sida: 20 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
4.6 Budgeterat anslag för samverkan kring
målgrupper inom ramen för den nationella
handlingsplanen
För 2011 anslogs 314 miljoner kronor för samverkan mellan
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt för försöksverksamheten
med alternativa insatser för långtidssjukskrivna. För 2010 var det tilldelade
beloppet 460 miljoner kronor. Kostnader för insatser till individer tas av
Arbetsförmedlingens ordinarie anslag.
Fördelningen mellan myndigheterna har beräknats enligt principen att en
arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen arbetar med 40 aktuella ärenden
och en handläggare på Försäkringskassan arbetar med 70 aktuella ärenden i
genomsnitt. Samverkansmedlen fördelades till Försäkringskassan med 114,9
miljoner kronor (motsvarande 36 procent) och till Arbetsförmedlingen med
199,1 miljoner kronor (64 procent).
Antal årsarbetare inom handlingsplansamverkan var cirka 126 hos
Försäkringskassan och cirka 210 hos Arbetsförmedlingen.
Den ekonomiska redovisning som lämnas i denna rapport skiljer sig något
ifrån den som lämnas i Försäkringskassans rapport ”Återrapportering
samverkansmedel”. Anledningen till att de ekonomiska utfall som redovisas
där skiljer sig ifrån de som redovisas i denna rapport är att de båda
rapporterna behandlar utfallen ur olika perspektiv.
I den här rapporten redovisas de utfall som finns att avläsa inom respektive
myndighet vid årsskiftet medan ”Återrapportering samverkansmedel” endast
behandlar de utfall som finns att avläsa i Försäkringskassans ekonomiska
redovisning. Eftersom Arbetsförmedlingen rekvirerar medel för de kostnader
som uppstått inom myndigheten från Försäkringskassan i efterhand innebär
det att det föreligger en fördröjning fram till dess att utfallet även blir synligt
i Försäkringskassans ekonomiska redovisning.
4.7 Bokförda kostnader
Det totala utfallet för kostnaderna för handlingsplansamverkan 2011 var
drygt 676 miljoner kronor. Av denna summa har program till individen på
drygt 234 miljoner kronor bekostats av Arbetsförmedlingens ordinarie
anslag.
Sida: 21 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Tabell 4. Det totala utfallet för Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen 2011
Förvaltningskostnader Af
Programkostnader Af
Förvaltningskostnader FK
Totalt
Utfall
2010
271 954
234 911
169 819
676 683
Utfall
2011
195 557
151 634
114 276
461 467
Belopp tusental kronor.
Tabell 5. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader i samverkan
med Försäkringskassan fördelade på verksamheter.
Bokförda kostnader 2011.
Verksamhet
Förvaltningskostnader
Köp av utbildning
Arbetspraktik
Start av näringsverksamhet
Aktiv vägledning/platsförmedl
Arbetslivsinriktad rehab
Förberedande utbildning
Proj arbmarknpolitisk inriktn
Hjälpmedel på arbetsplatsen
Personligt biträde
SIUS
Kartläggning och vägledning
Jobb- & utvecklingsgarantin
Jobbgaranti för ungdomar
Arbetslivsintroduktion
Respenning
Pendlingsstöd
Tolk- o utredningskostnader
Skilda uppdrag mm
Aktiva rehabiliteringsinsatser
Lönebidrag
OSA
Utvecklings- & Trygghetsanställn
Bidrag till arbetsgivare
Aktivitetsstöd
Totalt
Belopp i tusental kronor.
Utfall
2010
271 954
4 049
34
127
1
1 379
55 804
7
1 742
5 534
4
28
0
0
2 140
17
16
2 021
42
68 895
48 740
2 966
46 948
98 654
63 313
506 865
Utfall
2011
195 557
7 128
1
49
0
74
34 772
1 280
7 819
0
0
78
14
384
0
0
244
-42
44 674
39 808
3 077
52 159
95 044
4 788
347 191
Sida: 22 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Tabell 6. Försäkringskassans administrationskostnader avseende
samverkan med Arbetsförmedlingen 2010 och 2011 per
verksamhetsområde
Verksamhetsområde
Rekvirerat från Arbetsförmedlingen
VO Nord
VO Väst
VO Öst
VO Syd
Övrigt
Totalt
Utfall
2010
275 207
18 379
34 245
42 153
26 896
48 146
445 026
Utfall
2011
197 410
12 472
22 503
28 375
18 882
32 044
311 686
Belopp i tusental kronor.
4.8. Resultat
4.8.1 Resultat till arbete och utbildning
Totalt har 8 692 personer antingen fått arbete eller utbildning, skrivits in på
Arbetsförmedlingen i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är
anmälda som arbetssökande efter deltagande i handlingsplansamverkan.
Den procentuella andel som fått ett arbete eller kommit närmare
arbetsmarknaden tolv månader efter påbörjad insats uppgick därmed till 68
procent, att jämföra med 71 procent (11 877) 2010.
Under 2011 har 3 493 deltagare (27 procent) fått arbete eller utbildning tolv
månader efter påbörjad insats.
Sida: 23 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Diagram 3. Antal personer till arbete/utbildning respektive år 2009 ‐ 2011 Resultatet varierar mellan marknadsområden och verksamhetsområden
liksom mellan kvinnor och män.
Tabell 7. Resultat till arbete eller utbildning 2011 i procent jämfört med 2010 fördelat per marknads‐ och verksamhetsområde och kön 2010
Marknads- och
Kvinnor
verksamhetsområde
2011
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Stockholm Gotland
26
27
26
25
31
27
Norra Mälardalen
28
31
29
25
29
27
Södra Mälardalen
28
30
29
22
27
24
Öst
28
29
28
24
28
26
Göteborg Halland
26
25
25
30
31
31
NV Götaland
28
29
28
29
29
29
Västra Svealand
26
31
27
24
31
26
Väst
26
28
27
28
30
29
Södra Götaland
28
33
30
27
35
30
Småland
28
36
31
29
35
31
Syd
28
34
30
27
35
30
Södra Norrland
21
26
23
23
23
23
Norra Norrland
21
26
23
24
29
26
Nord
21
26
23
24
25
24
Riket
26
30
28
26
30
27
Sida: 24 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Jämför man resultaten för de olika målgrupperna har målgruppen anställda
det bästa resultatet under 2011 med 35 procent (686 personer) till arbete
eller utbildning tolv månader efter start i samverkan.
Tabell 8. Resultat till arbete eller utbildning 2011 i procent fördelat per målgrupp och kön jämfört med 2010 2010
Målgrupp
Kvinnor
2011
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Arbetslösa med sjukersättning
23
27
24
21
24
22
Arbetslösa sjukskrivna
27
31
28
27
30
28
Arbetslösa unga med akt-ers
30
33
32
27
33
30
Anst. sjukskr/ sjuk- el akt-ers
34
33
34
34
38
35
Ej ersättning från FK*
44
41
42
10
17
13
Totalt
26
30
28
26
30
27
* Felregistrering, ej aktuell målgrupp 2010 och 2011
Resultatet för kvinnor är generellt lägre än för män och varierar mellan
marknadsområdena/verksamhetsområdena. På nationell nivå är resultatet
30 procent för män och 26 procent för kvinnor.
4.8.2 Indikatorer
Inflödet av nya deltagare till samverkan var 10 356 nya deltagare 2011, det
planerade antalet var 10 611, vilket innebär en måluppfyllelse på 98 procent.
Tabell 9. Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp 2011
Målgrupp
Kvinnor Män
Totalt
Andel
Arbetslösa med sjukersättning
Arbetslösa sjukskrivna
838
451
1 289
13%
3 460
2 060
5 520
53%
Arbetslösa unga med aktivitetsersättning
611
645
1 256
12%
Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt-ers
1 496
795
2 291
22%
Totalt
6 405
3 951
10 356
100%
Prioriteringen av unga (sjukskrivna samt med aktivitetsersättning till och
med 29 år) återspeglas i en ökning av andelen unga i inflödet som var 20
procent av samtliga deltagare 2011 jämfört med 18 procent 2010. Antalet nya
unga var 2 025 personer för 2011.
I genomsnitt har 8 346 deltagare varit inskrivna samtidigt i samverkan
under 2011. Detta ska jämföras med det planerade antalet på 8 805 vilket
innebär att 95 procent av de planerade platserna har utnyttjats.
Sida: 25 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
Tabell 10. Antalet aktuella deltagare i genomsnitt 2011 jämfört med 2010
Antal deltagare
2010
2011
Kvinnor
7 394
5 215
Män
3 910
3 131
Totalt
11 304
8 346
Genomsnittstiden för deltagare i samverkan var 250 dagar 2011 jämfört med
279 dagar samma period 2010. Kvinnor var 2011 i genomsnitt inskrivna 250
dagar och män 250 dagar. För gruppen unga personer var inskrivningstiden i
genomsnitt 254 dagar. Ett större antal deltagare med begränsat antal
ersättningsdagar kvar i sjukförsäkringen (ersättning från sjukförsäkringen
har krävts för att kunna vara inskriven i samverkan), kan vara en tänkbar
orsak till minskningen av genomsnittstiderna mellan de båda åren.
Totalt har 11 804 deltagare lämnat samverkan under 2011. Av dessa har
2 493 (24 procent) fått arbete eller påbörjat en utbildning vid det tillfälle då
de lämnar samverkan (vilket inte är samma tidpunkt för mätning som vid
resultat till arbete eller utbildning). 1 329 (12 procent) personer står som
öppet arbetssökande och 3 870 (25 procent) har efter samverkan gått till
något program på Arbetsförmedlingen. 40 procent eller 4 112 av dem som
har lämnat samverkan står i kategorin övrigt. Det stora flertalet av dessa har
gått tillbaka till Försäkringskassan.
Tabell 11. Antal per statusgrupp den dag deltagaren lämnar samverkan
2010
2011
Statusgrupp
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Arbete/Utbildning
2922
1711
4633
2099
1394
2493
Öppet arbetslösa
1510
818
2328
812
517
1329
Program
3399
1517
4916
2660
1210
3870
Övriga
3231
1713
4924
2571
1541
4112
Totalt
11062
5759
16821
8142
4662
11804
4.8.3 Deltagare med en registrerad
funktionsnedsättning
Av de inskrivna deltagarna i rehabiliteringssamverkan har cirka 76 procent
en registrerad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i
Arbetsförmedlingens informationssystem, AIS. De dominerande
funktionsnedsättningarna är rörelsenedsättning och psykisk
funktionsnedsättning. Deltagare med dokumenterad och registrerad
funktionsnedsättning har möjlighet att få del av särskilda insatser för
funktionsnedsatta. Det kan vara anpassning av arbetsplats med
arbetstekniska hjälpmedel samt olika subventionerade anställningar.
Sida: 26 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
4.8.4 Jämställdhetsintegrering
På uppdrag av den Nationella samverkansgruppen (NSG) påbörjades ett
arbete med jämställdhetsintegrering år 2009 i syfte att utjämna
könsskillnaderna i resultaten samt för att förbättra rehabiliteringsprocessen
ur ett genusperspektiv. Satsningen benämns ”Jämnt arbetsför”.
Målsättningen var att det i varje arbetsmarknadsområde/lokalt
försäkringscentrum skulle finnas minst en handläggare från varje myndighet
med fördjupad kunskap om jämställdhetsfrågor och metoder för
jämställdhetsintegrering, så kallade genusambassadörer.
I respektive verksamhetsområde har uppstartskonferenser/utbildningar och
två seminarium per år genomförts samt en årlig nationell konferens, den
senaste med tema våld i nära relationer.
Tiden mellan seminarier och konferenser har utnyttjats till att genomföra
mindre kartläggningar och studier av verksamheten, studier som sedan
redovisats vid ett senare seminarietillfälle.
Syftet med Jämnt arbetsför är att utveckla rehabiliteringssamverkan så att
lika stor andel sjukskrivna kvinnor som män kommer tillbaka till arbete efter
genomförda åtgärder. Om man följer resultaten över tid har det blivit svårare
relativt sett för både kvinnor och män att få arbete eller utbildning inom
ramen för handlingsplansamverkan. Skillnaderna mellan kvinnor och män
har dock minskat något.
Tabell 12. Resultat för kvinnor respektive män 2007‐2011 2007
Kvinnor
38%
Män
45%
2008
36%
42%
2009
33%
37%
2010
26%
30%
2011
26%
30%
I oktober 2011 genomfördes en enkätstudie riktad till alla
genusambassadörer. Så gott som samtliga anser att jämställdhets- och
jämlikhetsfrågor är viktiga aspekter i deras arbete. Majoriteten (70 procent)
anser det vara relevant dagligdags, medan övriga inte anser så ofta som
någon gång i veckan (17 procent) eller månaden (8 procent). Framför allt
handlar det om att se hur föreställningar och attityder om kvinnor och män
påverkar bemötandet av den försäkrade eller i planeringen av aktiviteter
med den försäkrade anser mer än 94 procent av genusambassadörerna.
Hälften lyfter också fram relevansen av ett jämställdhetsperspektiv i
Sida: 27 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
upphandlingar av tjänster och 70 procent ser det som en viktig aspekt av
resultatuppföljningen av rehabiliteringssamverkan.
5. Utveckling av samarbetet mellan
Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan 2012
I enlighet med uppdrag i regleringsbrev har Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen tagit fram en övergripande viljeinriktning för ett
utvecklat och förstärkt samarbete. Vårt gemensamma förslag lämnades i en
rapport i maj 2011 till regeringen2.
I budgetpropositionen stödjer regeringen vår viljeinriktning om förstärkt
samarbete genom att för perioden 2012 till och med 2015 föreslå att 738
miljoner kronor avsätts årligen. Vi har därmed fått gehör för att
rehabiliteringsinsatser i samarbete behöver bedrivas utifrån en långsiktig
strategi.
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska i det förstärkta samarbetet
tillsammans sätta individens förutsättningar och stödbehov i centrum.
Myndigheternas respektive uppdrag formar ett ramverk för samarbetet och
anger såväl möjligheter som bortre gräns för respektive myndighets ansvar
och åtaganden.
Mål för samarbetet är att öka förutsättningarna för varje individ att finna
hållbara lösningar för att återfå sin arbetsförmåga och ta tillvara sina
förutsättningar till egen försörjning. Målgruppen är de individer som har
nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl eller riskerar en sådan
nedsättning och därför kan ha behov av samordnade insatser för att komma i
arbete.
Gemensam kartläggning är en ny form för samarbetet mellan myndigheterna
som syftar till att fokusera på individens förutsättningar och behov utifrån
ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. Arbetsformen ska vidare
bidra till att öka personens delaktighet i att finna vägar som möjliggör
återgång i arbete. Grundläggande villkor är därför att individen alltid deltar i
den gemensamma kartläggningen.
Den gemensamma kartläggningen syftar övergripande till att ta tillvara båda
myndigheternas kompetens så att den enskilde vid rätt tidpunkt ska få rätt
insatser från rätt part/aktör. Vid gemensam kartläggning ska därför även
2
Sjukskrivnas återgång i arbete. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan efter 2011.
Sida: 28 av 28
Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå
arbetsförmåga och få ett arbete
andra parter/aktörer såsom arbetsgivare och vårdgivare kunna medverka
och bidra i syfte att den enskilde kan få rätt insatser för inträde och återgång
i arbete. Det utvecklade samarbetet syftar till att erbjuda insatser när
individen kan tillgodogöra sig dem.
Det förstärkta samarbetet innebär också till skillnad från tidigare
samverkansformer att både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan
kalla till gemensam kartläggning.
Det förstärkta samarbetets målsättning är att utgå från individens behov av
insatser i samarbete och inte hur dennes aktuella försörjningsform kan se ut.
Detta innebär konkret att gemensam kartläggning kommer att kunna
genomföras i skeden där individen har ersättning från sjukförsäkringen,
arbetslöshetsförsäkringen och/eller kommunens försörjningsstöd.
I det förstärkta samarbetet blir det också större möjligheter att ge ett
gemensamt stöd vid arbetsförberedande och arbetsrelaterade insatser under
tid som ersättning från sjukförsäkringen ges.
Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas inom ramen för
samarbetet mellan myndigheterna, samordningsförbunden och andra
relevanta aktörer. Under 2012 ska också samarbetet med hälso- och
sjukvården och kommunerna fortsätta att utvecklas. I enlighet med uppdrag
i regleringsbrev för 2012 ska effekterna av våra gemensamma insatser
utvärderas, för att på så sätt ytterligare kunna utveckla vårt samarbete.
