AM_Com_NonLegReport

EUROPAPARLAMENTET
2009 - 2014
Särskilda utskottet för den finansiella, ekonomiska och sociala krisen
2009/2182(INI)
24.6.2010
ÄNDRINGSFÖRSLAG
165 - 404
Förslag till betänkande
Pervenche Berès
(PE441.228v01-00)
Den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om
åtgärder och initiativ (delbetänkande)
(2009/2182(INI))
AM\821550SV.doc
SV
PE443.102v01-00
Förenade i mångfalden
SV
AM_Com_NonLegReport
PE443.102v01-00
SV
2/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 165
Monika Hohlmeier
Förslag till resolution
Punkt 10
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas
globala konkurrenskraft.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 166
Wolf Klinz, Olle Schmidt, Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 10
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas
globala konkurrenskraft.
10. Europaparlamentet konstaterar att även
om en politik för att minska skulderna på
medellång sikt är av avgörande betydelse
så måste en sådan politik genomföras
samtidigt som man balanserar å ena sidan
den potentiellt destabiliserande inverkan
av hög offentlig skuldsättning mot å
andra sidan risken för deflation och hot
mot tjänster i allmänhetens intresses och
den sociala tryggheten. Parlamentet inser
att ett misslyckande att uppnå rätt
avvägning kan leda till klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
AM\821550SV.doc
3/113
PE443.102v01-00
SV
ihållande arbetslöshet.
Or.en
Ändringsförslag 167
Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 10
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas
globala konkurrenskraft.
10. Europaparlamentet konstaterar att en
återgång till en politik för balanserade
statsfinanser bland annat kommer att
kräva en reformering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, dock utan någon
förändring av deras roller som
automatiska stabilisatorer vid framtida
kriser.
Or.en
Ändringsförslag 168
Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 10
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
PE443.102v01-00
SV
10. Europaparlamentet anser att en alltför
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser inte får ske till
priset av en försämring av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse eftersom deras roll
som automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju med rätta
4/113
AM\821550SV.doc
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas
globala konkurrenskraft.
lovordats. Parlamentet menar att
främjande av social trygghet och tjänster i
allmänhetens intresse samtidigt kan
förbättra effektiviteten i ekonomin och
tjänsternas kvalitet.
Or.en
Ändringsförslag 169
Roberts Zīle, Kay Swinburne
Förslag till resolution
Punkt 10
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas globala
konkurrenskraft.
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse och också en klen
tillväxt under en lång period, kombinerat
med en ihållande arbetslöshet, och därmed
en obönhörlig nedbrytning av Europas
globala konkurrenskraft. Parlamentet
konstaterar dock att svåra beslut måste
fattas och uppoffringar göras för att
återfå balansen i och åter bygga upp de
offentliga finanserna.
Or.en
Ändringsförslag 170
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 10
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
AM\821550SV.doc
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser inte behöver
omfatta en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
5/113
PE443.102v01-00
SV
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas
globala konkurrenskraft.
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, även om dessa system måste
förbättras genom strukturella reformer.
Or.en
Ändringsförslag 171
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 10
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas
globala konkurrenskraft.
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser bland annat
kommer att leda till justeringar i de
sociala trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats.
Or.en
Ändringsförslag 172
Hannes Swoboda
Förslag till resolution
Punkt 10
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
PE443.102v01-00
SV
10. Europaparlamentet konstaterar att en
alltför tidig och snabb återgång till en
politik för balanserade statsfinanser
6/113
AM\821550SV.doc
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas globala
konkurrenskraft.
riskerar att innebära en nedmontering av de
sociala trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas globala
konkurrenskraft.
Or.en
Ändringsförslag 173
Pascal Canfin, Sven Giegold, Emilie Turunen, Bas Eickhout
Förslag till resolution
Punkt 10
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas globala
konkurrenskraft.
10. Europaparlamentet konstaterar att en
snabb återgång till en politik för
balanserade statsfinanser som
huvudsakligen inriktas på nedskärningar
av de offentliga utgifterna riskerar att
innebära en nedmontering av de sociala
trygghetssystemen och tjänster i
allmänhetens intresse, vars roll som
automatiska stabilisatorer och
”stötdämpare” mot krisen ju enhälligt
lovordats, och också en klen tillväxt under
en lång period, kombinerat med en
ihållande arbetslöshet, och därmed en
obönhörlig nedbrytning av Europas globala
konkurrenskraft.
Or.en
Ändringsförslag 174
Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 10a (ny)
AM\821550SV.doc
7/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
10a. Europaparlamentet konstaterar att
forskningen har visat på allvarliga brister
med alla statliga stimulansåtgärder vilket
minskar den potentiella positiva effekten –
inklusive ökat sparande istället för
konsumtion, och köp av importvaror samt
minskad innovationskapacitet bland
mottagande företag – vilket tyder på att de
omfattande stödpaket som sjösattes i
många länder för att hantera krisen har
lett till ökad offentlig skuldsättning.
Or.en
Ändringsförslag 175
Bendt Bendtsen, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 11
Förslag till resolution
Ändringsförslag
11. Europaparlamentet konstaterar att
arbetslöshetens kostnader för samhället
är enorma eftersom en arbetslös endast
ger ett begränsat bidrag till den inhemska
efterfrågan, betalar mindre skatter och
sociala avgifter, och under en mer eller
mindre lång period får ersättning av det
allmänna.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 176
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 11
PE443.102v01-00
SV
8/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
11. Europaparlamentet konstaterar att
arbetslöshetens kostnader för samhället är
enorma eftersom en arbetslös endast ger
ett begränsat bidrag till den inhemska
efterfrågan, betalar mindre skatter och
sociala avgifter, och under en mer eller
mindre lång period får ersättning av det
allmänna.
11. Europaparlamentet konstaterar att
arbetslöshetens kostnader för samhället är
höga eftersom en arbetslös endast ger ett
begränsat bidrag till den inhemska
efterfrågan, betalar mindre skatter och
sociala avgifter. Parlamentet konstaterar
att detta ökar bördan för dem som arbetar
i form av högre skatter och för framtida
generationer genom en högre skuldbörda.
Or.en
Ändringsförslag 177
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 11
Förslag till resolution
Ändringsförslag
11. Europaparlamentet konstaterar att
arbetslöshetens kostnader för samhället är
enorma eftersom en arbetslös endast ger
ett begränsat bidrag till den inhemska
efterfrågan, betalar mindre skatter och
sociala avgifter, och under en mer eller
mindre lång period får ersättning av det
allmänna.
11. Europaparlamentet konstaterar att de
fortsatt höga arbetslöshetsnivåerna inte
bara för med sig sociala kostnader utan
även höga ekonomiska kostnader
eftersom en arbetslös endast ger ett
begränsat bidrag till den inhemska
efterfrågan, betalar mindre skatter och
sociala avgifter, och under en mer eller
mindre lång period får ersättning av det
allmänna.
Or.en
Ändringsförslag 178
Vincenzo Iovine
Förslag till resolution
Punkt 12
Förslag till resolution
Ändringsförslag
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner ”arbetande
AM\821550SV.doc
utgår
9/113
PE443.102v01-00
SV
fattiga” inom EU och att detta antal,
baserat på senast tillgängliga uppgifter
som alltså daterar sig före krisen, högst
sannolikt har ökat sedan dess.
Or.it
Ändringsförslag 179
Gunnar Hökmark, Monika Hohlmeier, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 12
Förslag till resolution
Ändringsförslag
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner ”arbetande
fattiga” inom EU och att detta antal,
baserat på senast tillgängliga uppgifter
som alltså daterar sig före krisen, högst
sannolikt har ökat sedan dess.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 180
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 12
Förslag till resolution
Ändringsförslag
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner ”arbetande fattiga”
inom EU och att detta antal, baserat på
senast tillgängliga uppgifter som alltså
daterar sig före krisen, högst sannolikt har
ökat sedan dess.
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner ”arbetande fattiga”
och enligt nyliga uppgifter 79 miljoner
människor som lever under
fattigdomsgränsen inom EU och att detta
antal, baserat på senast tillgängliga
uppgifter som alltså daterar sig före krisen,
högst sannolikt har ökat sedan dess.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
10/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 181
Olle Schmidt, Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 12
Förslag till resolution
Ändringsförslag
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner ”arbetande
fattiga” inom EU och att detta antal,
baserat på senast tillgängliga uppgifter som
alltså daterar sig före krisen, högst
sannolikt har ökat sedan dess.
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner låginkomsttagare
inom EU och att detta antal, baserat på
senast tillgängliga uppgifter som alltså
daterar sig före krisen, högst sannolikt har
ökat sedan dess.
Or.en
Ändringsförslag 182
Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 12
Förslag till resolution
Ändringsförslag
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner ”arbetande
fattiga” inom EU och att detta antal,
baserat på senast tillgängliga uppgifter som
alltså daterar sig före krisen, högst
sannolikt har ökat sedan dess.
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner låginkomsttagare
inom EU och att detta antal, baserat på
senast tillgängliga uppgifter som alltså
daterar sig före krisen, kan ha ökat sedan
dess.
Or.en
Ändringsförslag 183
Ivailo Kalfin
Förslag till resolution
Punkt 12
Förslag till resolution
Ändringsförslag
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner ”arbetande fattiga”
inom EU och att detta antal, baserat på
senast tillgängliga uppgifter som alltså
12. Europaparlamentet konstaterar att det
2007 fanns 30 miljoner ”arbetande fattiga”
inom EU och att detta antal, baserat på
senast tillgängliga uppgifter som alltså
AM\821550SV.doc
11/113
PE443.102v01-00
SV
daterar sig före krisen, högst sannolikt har
ökat sedan dess.
daterar sig före krisen, helt säkert har ökat
sedan dess.
Or.en
Ändringsförslag 184
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 13
Förslag till resolution
Ändringsförslag
13. Europaparlamentet konstaterar att
krisens sociala effekter skiljer sig markant
mellan medlemsstaterna. Arbetslösheten
uppgår till i genomsnitt 10 procent av
befolkningen men i vissa medlemsstater är
den 20 procent, och över 40 procent för
unga.
13. Europaparlamentet konstaterar att
krisens sociala effekter skiljer sig markant
mellan medlemsstaterna. Arbetslösheten
uppgår till i genomsnitt 10 procent av
befolkningen.
Or.en
Ändringsförslag 185
Pervenche Berès
Förslag till resolution
Punkt 13
Förslag till resolution
Ändringsförslag
13. Europaparlamentet konstaterar att
krisens sociala effekter skiljer sig markant
mellan medlemsstaterna. Arbetslösheten
uppgår till i genomsnitt 10 procent av
befolkningen men i vissa medlemsstater är
den 20 procent, och över 40 procent för
unga.
13. Europaparlamentet konstaterar att
krisens sociala effekter skiljer sig markant
mellan medlemsstaterna. Arbetslösheten
uppgår till i genomsnitt 10 procent av
befolkningen men i vissa medlemsstater är
den 20 procent, och över 40 procent för
unga, vilket visar på växande inre
obalanser inom EU och understryker
vikten av strukturförändringar i vissa
medlemsstater.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
12/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 186
Bendt Bendtsen, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 13
Förslag till resolution
Ändringsförslag
13. Europaparlamentet konstaterar att
krisens sociala effekter skiljer sig markant
mellan medlemsstaterna. Arbetslösheten
uppgår till i genomsnitt 10 procent av
befolkningen men i vissa medlemsstater är
den 20 procent, och över 40 procent för
unga.
13. Europaparlamentet konstaterar att
krisens sociala effekter skiljer sig markant
mellan medlemsstaterna. Arbetslösheten
uppgår till i genomsnitt 10 procent av
befolkningen men i vissa medlemsstater är
den 20 procent, och över 40 procent för
unga, vilket understryker vikten och
behovet av strukturförändringar i vissa
medlemsstater.
Or.en
Ändringsförslag 187
Marita Ulvskog, Britta Thomsen, Sergio Gaetano Cofferati
Förslag till resolution
Punkt 13a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
13a. Europaparlamentet konstaterar att
många kvinnor redan har förlorat sina
arbeten som ett resultat av krisen, särskilt
de som arbetar inom detaljhandeln, och
tjänste- och turistsektorn och kvinnor med
deltidsjobb och osäkra anställningar.
Parlamentet betonar att
budgetnedskärningar i den offentliga
sektorn kommer att slå särskilt hårt mot
kvinnor eftersom kvinnor i högre grad
arbetar inom utbildning, sjukvård och
sociala tjänster och är mera beroende av
barnomsorg och andra allmänna tjänster.
Or.en
AM\821550SV.doc
13/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 188
Alfredo Pallone, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 13a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
13a. Europaparlamentet konstaterar att
trots återhämtningen på
finansmarknaderna och svaga tecken på
återhämtning i realekonomin är krisens
inverkan på medborgarna fortfarande
stor och kan till och med komma att öka
under 2010 på grund av den eftersläpning
som råder mellan de ekonomiska och
finansiella trenderna och deras sociala
konsekvenser.
Or.en
Ändringsförslag 189
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 13a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
13a. Europaparlamentet konstaterar att
utöver arbetslösheten har krisen haft en
mångfacetterad och mycket stor social
inverkan som i stor utsträckning har
underskattats, bl.a. när det gäller
försämrade arbetsförhållanden, ökade
svårigheter för människor att få
grundläggande behov tillgodosedda och
tillgång till grundläggande tjänster, ökad
hemlöshet, överskuldsättning och
ekonomisk utslagning, ökade sociala
spänningar och underminerad tro på
framtiden.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
14/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 190
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 13b (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
13b. Europaparlamentet konstaterar att
dessa negativa konsekvenser först och
främst drabbar de mest sårbara, däribland
ungdomar, äldre, barn och kvinnor, samt
etniska minoriteter och invandrare.
Or.en
Ändringsförslag 191
Pervenche Berès
Förslag till resolution
Punkt 13a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
13a. Europaparlamentet konstaterar att
utöver arbetslösheten har krisen haft en
mångfacetterad och mycket stor social
inverkan som i stor utsträckning har
underskattats, bl.a. när det gäller
försämrade arbetsförhållanden, ökade
svårigheter för människor att få
grundläggande behov tillgodosedda och
tillgång till grundläggande tjänster, ökad
hemlöshet, överskuldsättning och
ekonomisk utslagning, ökade sociala
spänningar och underminerad tro på
framtiden.
Or.en
Ändringsförslag 192
Pervenche Berès
Förslag till resolution
Punkt 13b (ny)
AM\821550SV.doc
15/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
13b. Europaparlamentet konstaterar att
dessa negativa konsekvenser först och
främst drabbar de mest sårbara, däribland
ungdomar, äldre, barn och kvinnor, samt
etniska minoriteter och invandrare.
Or.en
Ändringsförslag 193
Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Burkhard Balz, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 14
Förslag till resolution
Ändringsförslag
14. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris, liksom alla andra kriser,
kommer att få avsevärda effekter på
förmögenhetsfördelningen. Det är ännu
för tidigt att utvärdera dessa effekter men
de måste förutses och kommer enligt ILO
att leda till en försämrad
inkomstfördelning, där löner pressas och
andra inkomster än arbetsrelaterade, trots
en tillfällig nedgång på
kapitalmarknaderna, skyddas eller till och
med stärks.
14. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris, liksom alla andra kriser har
negativa effekter på tillväxt och
sysselsättning, och konstaterar också att
under 2010 har andra regioner i världen
(Förenta staterna och Asien) redan visat
högre tillväxt än Europa, särskilt
euroområdet. Parlamentet konstaterar att
den starka ekonomiska tillväxten i världen
under 25 år var ett resultat av ökad
ekonomisk frihet inom och mellan länder
vilket ledde till en globalisering av
ekonomin med en femfaldig ökning av
världshandeln och en liknande stark
ökning av de globala utländska
direktinvesteringarna. Parlamentet
konstaterar att krisen har saktat ned
utvecklingen på biståndsområdet, dvs.
uppfyllandet av millenniemålen, men att
ansträngningarna för att utrota extrem
fattigdom fortsätter.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
16/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 194
Roberts Zīle, Kay Swinburne
Förslag till resolution
Punkt 14
Förslag till resolution
Ändringsförslag
14. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris, liksom alla andra kriser,
kommer att få avsevärda effekter på
förmögenhetsfördelningen. Det är ännu för
tidigt att utvärdera dessa effekter men de
måste förutses och kommer enligt ILO att
leda till en försämrad inkomstfördelning,
där löner pressas och andra inkomster än
arbetsrelaterade, trots en tillfällig
nedgång på kapitalmarknaderna, skyddas
eller till och med stärks.
14. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris, liksom alla andra kriser,
kommer att få avsevärda effekter på
förmögenhetsfördelningen. Det är ännu för
tidigt att utvärdera dessa effekter men de
måste förutses.
Or.en
Ändringsförslag 195
Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 14
Förslag till resolution
Ändringsförslag
14. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris, liksom alla andra kriser,
kommer att få avsevärda effekter på
förmögenhetsfördelningen. Det är ännu
för tidigt att utvärdera dessa effekter men
de måste förutses och kommer enligt ILO
att leda till en försämrad
inkomstfördelning, där löner pressas och
andra inkomster än arbetsrelaterade, trots
en tillfällig nedgång på
kapitalmarknaderna, skyddas eller till och
med stärks.
14. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris, liksom alla andra kriser,
kommer att få avsevärda effekter på
förmögenhetsfördelningen och enligt ILO
att leda till en försämrad
inkomstfördelning, där löner pressas och
andra inkomster än arbetsrelaterade, trots
en tillfällig nedgång på
kapitalmarknaderna, skyddas eller till och
med stärks.
Or.en
AM\821550SV.doc
17/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 196
Burkhard Balz, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 14a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
14a. Europaparlamentet anser att krisen
har avslöjat en trend i den ekonomiska
politiken på senare år som har lett till att
många länder både inom och utanför
euroområdet dragit på sig en alarmerande
hög statsskuld.
Or.en
Ändringsförslag 197
Burkhard Balz, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 14b (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
14b. Europaparlamentet konstaterar att
detta har lett till långtgående sparåtgärder
som är nödvändiga och ofta kommer för
sent, men som kraftigt begränsar
regeringarnas förmåga att agera på
samma gång.
Or.en
Ändringsförslag 198
Burkhard Balz, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 14c (ny)
PE443.102v01-00
SV
18/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
14c. Europaparlamentet varnar för att
dessa sparpaket inte får leda till åtgärder
som hämmar den ekonomiska
återhämtningen.
Or.en
Ändringsförslag 199
Vincenzo Iovine
Förslag till resolution
Punkt 15
Förslag till resolution
Ändringsförslag
15. Europaparlamentet konstaterar att
recessionen fått särskilt stora effekter i
vissa sektorer och lett till
omstruktureringar.
utgår
Or.it
Ändringsförslag 200
Monika Hohlmeier, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 15
Förslag till resolution
Ändringsförslag
15. Europaparlamentet konstaterar att
recessionen fått särskilt stora effekter i
vissa sektorer och lett till
omstruktureringar.
utgår
Or.en
AM\821550SV.doc
19/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 201
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 15
Förslag till resolution
Ändringsförslag
15. Europaparlamentet konstaterar att
recessionen fått särskilt stora effekter i
vissa sektorer och lett till
omstruktureringar.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 202
Nikolaos Chountis, Cornelis De Jong, Miguel Portas, Patrick Le Hyaric för GUE/NGLgruppen
Förslag till resolution
Punkt 15
Förslag till resolution
Ändringsförslag
15. Europaparlamentet konstaterar att
recessionen fått särskilt stora effekter i
vissa sektorer och lett till
omstruktureringar.
15. Europaparlamentet konstaterar att
recessionen fått särskilt stora effekter i
vissa sektorer och lett till
omstruktureringar med alla sociala
konsekvenser det för med sig.
Or.en
Ändringsförslag 203
Pervenche Berès
Förslag till resolution
Punkt 15
Förslag till resolution
Ändringsförslag
15. Europaparlamentet konstaterar att
recessionen fått särskilt stora effekter i
vissa sektorer och lett till
omstruktureringar.
PE443.102v01-00
SV
15. Europaparlamentet konstaterar att
recessionen fått särskilt stora effekter i
vissa sektorer, och lett och kommer att
leda till omstruktureringar.
20/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 204
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 15a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
15a. Europaparlamentet konstaterar att
krisen haft stor inverkan på tillgången till
krediter och riskkapital, vilket inneburit
en stor utmaning för små och medelstora
företag och gjort att de inte till fullo
kunnat utnyttja innovationspotentialen
vilket i sin tur har återspeglats i form av
lägre tillväxtsiffror.
Or.en
Ändringsförslag 205
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 16
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma
risker och hantera den ”moraliska
risken”.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 206
Vincenzo Iovine
Förslag till resolution
Punkt 16
AM\821550SV.doc
21/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma
risker och hantera den ”moraliska
risken”.
utgår
Or. it
Ändringsförslag 207
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 16
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma
risker och hantera den ”moraliska
risken”.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 208
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 16
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma
risker och hantera den ”moraliska
risken”.
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris har lett till protektionistiska
åtgärder i ett antal länder och att dessa
typer av åtgärder innebär ett stort hot mot
de fria marknadernas sätt att fungera.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
22/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 209
Roberts Zīle, Kay Swinburne
Förslag till resolution
Punkt 16
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma
risker och hantera den ”moraliska risken”.
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på att marknadsaktörerna i finanssektorn
har förmåga att alltid korrekt bedöma
risker och hantera den ”moraliska risken”.
Or.en
Ändringsförslag 210
Othmar Karas, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 16
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma
risker och hantera den ”moraliska risken”.
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas kreditvärderingsinstituts
förmåga att bedöma risker och hantera den
”moraliska risken”.
Or.en
Ändringsförslag 211
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 16
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
AM\821550SV.doc
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
23/113
PE443.102v01-00
SV
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma
risker och hantera den ”moraliska risken”.
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma och
hantera risk på ett tillbörligt sätt.
Or.en
Ändringsförslag 212
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 16
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma
risker och hantera den ”moraliska
risken”.
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system i vissa delar
ekonomin, särskilt finanssektorn.
Or.en
Ändringsförslag 213
Cornelis De Jong
Förslag till resolution
Punkt 16
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga att bedöma
risker och hantera den ”moraliska
risken”.
16. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris visar begränsningarna för ett
självreglerande system och för en övertro
på marknadernas förmåga.
Or.en
Ändringsförslag 214
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 16a (ny)
PE443.102v01-00
SV
24/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
16a. Europaparlamentet anser att det
finns många lärdomar att dra från den
nyligen inträffade finanskrisen.
Parlamentet anser att en av dessa
lärdomar är att vi måste förbereda oss för
framtida kriser och att EU behöver bättre
reglering av sina finansmarknader.
Parlamentet menar även att krisen har
avslöjat luckor i lagstiftningen, tillsynen
och krishanteringen, och att förändringar
måste göras på dessa områden, både på
nationell nivå och på EU-nivå.
Or.en
Ändringsförslag 215
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 17
Förslag till resolution
Ändringsförslag
17. Europaparlamentet anser att krisen
har inneburit att privata skulder i massiv
skala omvandlas till offentliga skulder.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 216
Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 17
Förslag till resolution
Ändringsförslag
17. Europaparlamentet anser att krisen
har inneburit att privata skulder i massiv
skala omvandlas till offentliga skulder.
AM\821550SV.doc
utgår
25/113
PE443.102v01-00
SV
Or.en
Ändringsförslag 217
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 17
Förslag till resolution
Ändringsförslag
17. Europaparlamentet anser att krisen
har inneburit att privata skulder i massiv
skala omvandlas till offentliga skulder.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 218
Roberts Zīle, Kay Swinburne
Förslag till resolution
Punkt 17
Förslag till resolution
Ändringsförslag
17. Europaparlamentet anser att krisen har
inneburit att privata skulder i massiv skala
omvandlas till offentliga skulder.
17. Europaparlamentet anser att krisen
innebar att privata skulder i massiv skala
omvandlades till offentliga skulder vilket
skapade en politiskt känslig situation med
hänsyn till massiva gränsöverskridande
kapitalströmmar och det stora intresset
hos de investerande länderna att
förhindra avskrivningar av privata
skulder i flera nya medlemsstater, vilket
betyder att den privata skulden endast kan
täckas genom omfattande åtaganden om
att öka den offentliga skulden.
Or.en
Ändringsförslag 219
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 17
PE443.102v01-00
SV
26/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
17. Europaparlamentet anser att krisen har
inneburit att privata skulder i massiv skala
omvandlas till offentliga skulder.
17. Europaparlamentet anser att det faktum
att utlåningen mellan banker upphörde
och att den privata sektorn inte kunde
låna på den nivå som rådde före krisen
gjorde att den offentliga sektorn blev
tvungen att gripa in eftersom den
ekonomiska aktiviteten och
sysselsättningen annars skulle ha fallit
ännu kraftigare.
Or.en
Ändringsförslag 220
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 17a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
17a. Europaparlamentet påpekar att även
om vi i det nära förflutna begått misstag
när det gäller för lite stabilitet så vore det
också ett misstag att låta pendeln svänga
för långt i den andra riktningen.
Parlamentet menar att tillgång till
krediter för den privata sektorn, på
rättvisa och rimliga villkor, är av
grundläggande betydelse för att säkra en
fortsatt återhämtning av ekonomin och
gynnsamma utsikter för tillväxt på
medellång och lång sikt. Parlamentet
konstaterar att många av de åtgärder som
vidtagits under krisen har syftat till att
säkra fortsatt tillgång på krediter från
bankerna. Parlamentet anser att EU på
samma sätt måste finna en balans i
reformprocessen efter krisen, mellan
behovet av att ta steg som hjälper till att
bevara den finansiella stabiliteten och
behovet av att slå vakt om bankernas
förmåga att tillhandahålla krediter till
ekonomin.
AM\821550SV.doc
27/113
PE443.102v01-00
SV
Or.en
Ändringsförslag 221
Diogo Feio, Sirpa Pietikäinen, Werner Langen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 18
Förslag till resolution
Ändringsförslag
18. Europaparlamentet konstaterar att de
sammanhållningsinstrument som skulle
vara unionens svar på
konvergensbehoven inte har kunnat
förhindra att skillnaderna förvärrats och
inte varit tillräckliga för att få vissa
ekonomier att komma i fatt där det
behövts. Parlamentet anser att krisen fått
en multiplikatoreffekt på
sammanhållningsskillnaderna inom
unionen.
18. Europaparlamentet anser att samtidigt
som Europa står inför en allvarlig
finansiell och ekonomisk kris intar
sammanhållningsinstrument tillsammans
mes strukturreformer en särskild och
ännu viktigare roll inom ramen för
återhämtningen. Parlamentet menar att
de måste betraktas som ett mycket viktigt
instrument för att hjälpa de mest
nödlidande regionerna att klara av
krisens följder, och mildra dess starka
inverkan, som är större i svagare länder,
och åstadkomma mer fokuserade mål i
linje med bredare EU-strategier som
EU 2020.
Or.en
Ändringsförslag 222
Wolf Klinz, Olle Schmidt, Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 18
Förslag till resolution
Ändringsförslag
18. Europaparlamentet konstaterar att de
sammanhållningsinstrument som skulle
vara unionens svar på konvergensbehoven
inte har kunnat förhindra att skillnaderna
förvärrats och inte varit tillräckliga för att
få vissa ekonomier att komma i fatt där det
behövts. Parlamentet anser att krisen fått
en multiplikatoreffekt på
18. Europaparlamentet konstaterar att det
på grund av bristen på åtgärder för stärkt
produktivitet och konkurrenskraft, t.ex.
genom ökad ekonomisk integration och
konkurrensutsättning av tjänstesektorn,
inte är förvånande att de
sammanhållningsinstrument som skulle
vara unionens svar på konvergensbehoven
PE443.102v01-00
SV
28/113
AM\821550SV.doc
inte har kunnat förhindra att skillnaderna
förvärrats och inte varit tillräckliga för att
få vissa ekonomier att komma i fatt där det
behövts.
sammanhållningsskillnaderna inom
unionen.
Or.en
Ändringsförslag 223
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 18
Förslag till resolution
Ändringsförslag
18. Europaparlamentet konstaterar att de
sammanhållningsinstrument som skulle
vara unionens svar på konvergensbehoven
inte har kunnat förhindra att skillnaderna
förvärrats och inte varit tillräckliga för att
få vissa ekonomier att komma i fatt där det
behövts. Parlamentet anser att krisen fått en
multiplikatoreffekt på
sammanhållningsskillnaderna inom
unionen.
18. Europaparlamentet konstaterar att de
sammanhållningsinstrument som
tillsammans med strukturreformer skulle
vara unionens svar på konvergensbehoven
inte har kunnat förhindra att skillnaderna
förvärrats och inte varit tillräckliga för att
få vissa ekonomier att komma i fatt där det
behövts. Parlamentet anser att krisen fått en
multiplikatoreffekt på
sammanhållningsskillnaderna inom
unionen.
Or.en
Ändringsförslag 224
Charles Goerens
Förslag till resolution
Punkt 19
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19. Europaparlamentet oroar sig över
krisens effekter på utvecklingsländerna,
särskilt de fattigaste.
19. Europaparlamentet oroar sig över att
nära 40 procent av utvecklingsländerna
är direkt utsatta för krisens effekter på
fattigdomen, och att detta kan äventyra de
framsteg som gjorts under senare år när
det gäller bekämpning av fattigdom, svält
och barnadödlighet.
Or.fr
AM\821550SV.doc
29/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 225
Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 19
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19. Europaparlamentet oroar sig över
krisens effekter på utvecklingsländerna,
särskilt de fattigaste.
19. Europaparlamentet konstaterar att
även om några av tillväxtekonomierna
och utvecklingsländerna förefaller ha
undkommit de värsta effekterna av krisen
så har 40 procent av utvecklingsländerna
ändå varit mycket utsatta för
finanskrisens effekter och
uppskattningsvis 90 miljoner människor
kommer att hamna i fattigdom som ett
resultat av krisen.
Or.en
Ändringsförslag 226
Corina Creţu
Förslag till resolution
Punkt 19
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19. Europaparlamentet oroar sig över
krisens effekter på utvecklingsländerna,
särskilt de fattigaste.
19. Europaparlamentet oroar sig över
krisens effekter på utvecklingsländerna,
särskilt de fattigaste, och att de kan vara
ett förebud och leda till ökad social
polarisering och ökad brottslighet, t.o.m.
militära konflikter. Parlamentet påpekar
att om utvecklingsländerna lämnas
utanför EU:s åtgärder för ekonomisk
återhämtning så kommer det att slå
tillbaka.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
30/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 227
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 19
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19. Europaparlamentet oroar sig över
krisens effekter på utvecklingsländerna,
särskilt de fattigaste.
19. Europaparlamentet oroar sig över
krisens effekter på utvecklingsländerna,
särskilt de fattigaste. Parlamentet
konstaterar att friheten på
finansmarknaderna möjliggjorde
investeringar i fattigare länder.
Or.en
Ändringsförslag 228
Roberts Zīle, Kay Swinburne
Förslag till resolution
Punkt 19
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19. Europaparlamentet oroar sig över
krisens effekter på utvecklingsländerna,
särskilt de fattigaste.
19. Europaparlamentet oroar sig över
krisens effekter på vissa av
utvecklingsländerna, särskilt de fattigaste.
Or.en
Ändringsförslag 229
Pascal Canfin, Sven Giegold, Emilie Turunen, Bas Eickhout
Förslag till resolution
Punkt 19a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19a. Europaparlamentet menar att denna
kris även kan bli en möjlighet om EU
kommer stärkt ur den tack vare
genomförandet av nya styrinstrument och
ett framåtsyftande skifte mot ett nytt
utvecklingsmönster.
AM\821550SV.doc
31/113
PE443.102v01-00
SV
Or.en
Ändringsförslag 230
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 19a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19a. Europaparlamentet konstaterar att
nu är rätt tidpunkt att förbereda sig inför
nya kriser. Parlamentet anser att
medlemsstaterna och EU måste skapa
bättre reglering och tillsyn och striktare
bestämmelser när det gäller kapital och
likviditet och att det även måste inrättas
en EU-ram för krishantering och
krislösning, planer för återhämtning och
avveckling av enskilda banker,
“livstestamente”, samt effektiva och
harmoniserade system för avveckling.
Or.en
Ändringsförslag 231
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 19a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19a. Europaparlamentet anser att en av
de viktigaste orsakerna till bildandet av de
bubblor som sedan sprack och ledde till
en krasch var den alltför stora tillgången
på pengar från centralbankerna, särskilt i
Förenta staterna, där centralbankschefen
Alan Greenspans försök att mildra
IT-krisens effekter genom lättillgängliga
pengar inte avslutades genom en lämplig
och läglig penningpolitisk exitstrategi.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
32/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 232
Corina Creţu
Förslag till resolution
Punkt 19a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19a. Europaparlamentet konstaterar att
den minskade produktionen i de
utvecklade ekonomierna som orsakats av
den globala krisen oundvikligen kommer
att leda till en minskning av det officiella
utvecklingsbiståndet vid en tidpunkt när
bistånd är av avgörande betydelse för
utvecklingsländerna för att uppnå
millenniemålen. Parlamentet påminner
om att utvecklingsbiståndet måste
betraktas som en långsiktig och
nödvändig investering för global
ekonomisk tillväxt.
Or.en
Ändringsförslag 233
Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 19a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
19a. Europaparlamentet konstaterar att
inkomster utöver lön har fallit som ett
resultat av krisen vilket lett till mer
jämlika inkomster i världen, att
snabbväxande utvecklingsländer endast
drabbades av lättare problem under krisen
och att gapet mellan rika och
snabbväxande låginkomstländer därför
minskar snabbare, samt att
huvudproblemen med fattigdom
fortfarande finns i länder som för en
protektionistisk politik.
Or.en
AM\821550SV.doc
33/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 234
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Rubrik 2
Förslag till resolution
Ändringsförslag
II. Orsaker
II. Bakgrund till krisen
Or.en
Ändringsförslag 235
Carl Haglund
Förslag till resolution
Underrubrik 2.1
Förslag till resolution
Ändringsförslag
Omvälvningar i kapitalismen
utgår
Or.en
Ändringsförslag 236
Gunnar Hökmark, Monika Hohlmeier, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Underrubrik 2.1
Förslag till resolution
Ändringsförslag
Omvälvningar i kapitalismen
utgår
Or.en
Ändringsförslag 237
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Underrubrik 2.1
PE443.102v01-00
SV
34/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
Omvälvningar i kapitalismen
Omvälvningar i kapitalismen och annan
geopolitisk utveckling
Or.en
Ändringsförslag 238
Vincenzo Iovine
Förslag till resolution
Underrubrik 2.1
Förslag till resolution
Ändringsförslag
Omvälvningar i kapitalismen
Strukturförändringar i det ekonomiska
systemet
Or. it
Ändringsförslag 239
Roberts Zīle, Kay Swinburne
Förslag till resolution
Underrubrik 2.1
Förslag till resolution
Ändringsförslag
Omvälvningar i kapitalismen
Lärdomar och konsekvenser av
”haussebeteende”
Or.en
Ändringsförslag 240
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Underrubrik 2.1
Förslag till resolution
Ändringsförslag
Omvälvningar i kapitalismen
Nyliga förändringar i finanssystemet
Or.en
AM\821550SV.doc
35/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 241
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Underrubrik 2.1
Förslag till resolution
Ändringsförslag
Omvälvningar i kapitalismen
Analys av finanskrisen
Or.en
Ändringsförslag 242
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 20
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20. Europaparlamentet anser att krisen
som utlöstes i Förenta staterna genom
subprime-explosionen måste ses mot
bakgrund av trettio år av omvälvningar,
från framför allt nationella
marknadsekonomier till en allt mer global
marknadskapitalism, genom en
överdriven ”finansialisering” av
ekonomin, ny teknik och stora finansiella
innovationer, det övergivna
Bretton Woods-systemet, Berlinmurens
fall och det faktum att den generation som
själva upplevt krisen 1929 lämnat sina
uppdrag. Europaparlamentet konstaterar
att denna omvälvning fört med sig ökade
ojämlikheter, en koncentration av
tillgångar och en kraftigt minskad
löneandel i ekonomins mervärde.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 243
PE443.102v01-00
SV
36/113
AM\821550SV.doc
Gunnar Hökmark, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 20
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20. Europaparlamentet anser att krisen som
utlöstes i Förenta staterna genom
subprime-explosionen måste ses mot
bakgrund av trettio år av omvälvningar,
från framför allt nationella
marknadsekonomier till en allt mer global
marknadskapitalism, genom en
överdriven ”finansialisering” av
ekonomin, ny teknik och stora finansiella
innovationer, det övergivna
Bretton Woods-systemet, Berlinmurens
fall och det faktum att den generation som
själva upplevt krisen 1929 lämnat sina
uppdrag. Europaparlamentet konstaterar
att denna omvälvning fört med sig ökade
ojämlikheter, en koncentration av
tillgångar och en kraftigt minskad
löneandel i ekonomins mervärde.
20. Europaparlamentet anser att krisen som
hade sitt ursprung i Förenta staterna med
den av staten skapade subprime-bubblan
hade sina rötter lång tillbaka i tiden,
bland annat i bostadspolitiken,
penningpolitiken, skattepolitiken och
regleringen av finansmarknaderna.
Or.en
Ändringsförslag 244
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 20
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20. Europaparlamentet anser att krisen som
utlöstes i Förenta staterna genom
subprime-explosionen måste ses mot
bakgrund av trettio år av omvälvningar,
från framför allt nationella
marknadsekonomier till en allt mer global
marknadskapitalism, genom en
överdriven ”finansialisering” av
ekonomin, ny teknik och stora finansiella
innovationer, det övergivna
AM\821550SV.doc
20. Europaparlamentet anser att globala
obalanser, regelsystemen (regelverk och
tillsyn), och penningpolitiken är de
tre viktigaste bidragande faktorerna
bakom den nuvarande finanskrisen.
37/113
PE443.102v01-00
SV
Bretton Woods-systemet, Berlinmurens
fall och det faktum att den generation som
själva upplevt krisen 1929 lämnat sina
uppdrag.
Or.en
Ändringsförslag 245
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 20
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20. Europaparlamentet anser att krisen som
utlöstes i Förenta staterna genom
subprime-explosionen måste ses mot
bakgrund av trettio år av omvälvningar,
från framför allt nationella
marknadsekonomier till en allt mer global
marknadskapitalism, genom en
överdriven ”finansialisering” av
ekonomin, ny teknik och stora finansiella
innovationer, det övergivna
Bretton Woods-systemet, Berlinmurens
fall och det faktum att den generation som
själva upplevt krisen 1929 lämnat sina
uppdrag. Europaparlamentet konstaterar
att denna omvälvning fört med sig ökade
ojämlikheter, en koncentration av
tillgångar och en kraftigt minskad
löneandel i ekonomins mervärde.
20. Europaparlamentet anser att krisen som
utlöstes i Förenta staterna genom
subprime-explosionen måste ses mot
bakgrund av ett likviditetsöverskott på
marknaden som berodde på en missriktad
och slapp penningpolitik i Förenta
staterna, avreglering och bristfällig
tillsyn, globala obalanser i
bytesbalanserna samt finansiella
innovationer kombinerat med girighet
från samtliga aktörers sida.
Or.en
Ändringsförslag 246
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 20
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20. Europaparlamentet anser att krisen som
utlöstes i Förenta staterna genom
PE443.102v01-00
SV
20. Europaparlamentet anser att den
globala ekonomin aldrig tidigare stått
38/113
AM\821550SV.doc
subprime-explosionen måste ses mot
bakgrund av trettio år av omvälvningar,
från framför allt nationella
marknadsekonomier till en allt mer global
marknadskapitalism, genom en
överdriven ”finansialisering” av
ekonomin, ny teknik och stora finansiella
innovationer, det övergivna
Bretton Woods-systemet, Berlinmurens
fall och det faktum att den generation som
själva upplevt krisen 1929 lämnat sina
uppdrag. Europaparlamentet konstaterar
att denna omvälvning fört med sig ökade
ojämlikheter, en koncentration av
tillgångar och en kraftigt minskad
löneandel i ekonomins mervärde.
inför en kris av denna omfattning och
komplexitet, och framhåller att den kris
som utlöstes i Förenta staterna genom
subprime- och bostadslånesystemet inte
kan härledas till någon enskild orsak
eftersom krisen är ett resultat av olika
sorters oförmågor och brister.
Or.en
Ändringsförslag 247
Vincenzo Iovine
Förslag till resolution
Punkt 20
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20. Europaparlamentet anser att krisen som
utlöstes i Förenta staterna genom
subprime-explosionen måste ses mot
bakgrund av trettio år av omvälvningar,
från framför allt nationella
marknadsekonomier till en allt mer global
marknadskapitalism, genom en överdriven
”finansialisering” av ekonomin, ny teknik
och stora finansiella innovationer, det
övergivna Bretton Woods-systemet,
Berlinmurens fall och det faktum att den
generation som själva upplevt krisen 1929
lämnat sina uppdrag. Europaparlamentet
konstaterar att denna omvälvning fört
med sig ökade ojämlikheter, en
koncentration av tillgångar och en
kraftigt minskad löneandel i ekonomins
mervärde.
20. Europaparlamentet anser att krisen som
utlöstes i Förenta staterna genom
subprime-explosionen måste ses mot
bakgrund av trettio år av omvälvningar,
från framför allt nationella
marknadsekonomier till en allt mer global
marknadskapitalism, genom en överdriven
”finansialisering” av ekonomin, ny teknik
och stora finansiella innovationer.
Or.it
AM\821550SV.doc
39/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 248
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 20
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20. Europaparlamentet anser att krisen som
utlöstes i Förenta staterna genom
subprime-explosionen måste ses mot
bakgrund av trettio år av omvälvningar,
från framför allt nationella
marknadsekonomier till en allt mer global
marknadskapitalism, genom en överdriven
”finansialisering” av ekonomin, ny teknik
och stora finansiella innovationer, det
övergivna Bretton Woods-systemet,
Berlinmurens fall och det faktum att den
generation som själva upplevt krisen 1929
lämnat sina uppdrag. Europaparlamentet
konstaterar att denna omvälvning fört
med sig ökade ojämlikheter, en
koncentration av tillgångar och en
kraftigt minskad löneandel i ekonomins
mervärde.
20. Europaparlamentet anser att krisen som
utlöstes i Förenta staterna genom
subprime-explosionen bland annat måste
ses mot bakgrund av trettio år av
omvälvningar, från framför allt nationella
marknadsekonomier till allt mer globala
marknader, genom en överdriven
”finansialisering” av ekonomin, ny teknik
och stora finansiella innovationer.
Or.en
Ändringsförslag 249
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 20a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20a. Europaparlamentet konstaterar att
den finanskris som drabbat den globala
ekonomin sedan sommaren 2007 saknar
motstycke i den ekonomiska historien
efter andra världskriget. Parlamentet
konstaterar att krisen föregicks av en lång
period med snabb kredittillväxt, låga
riskpremier, mycket god tillgång på
PE443.102v01-00
SV
40/113
AM\821550SV.doc
likviditet, starka hävstångseffekter, höga
priser på värdepapper och framväxt av
bubblor inom fastighetssektorn.
Parlamentet menar att alltför många
djärva högriskplaceringar gjorde
finansinstituten extremt sårbara för
korrigeringar på värdepappersmarknaden
vilket gjorde att det räckte med en
vändning på den amerikanska subprimemarknaden för att orsaka en
systemkollaps.
Or.en
Ändringsförslag 250
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 20a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20a. Europaparlamentet konstaterar att
dessa tidiga förluster omvandlades till en
global kris genom
förstärkningsmekanismer som var
kopplade till förändringar i det finansiella
systemet inklusive ett skifte från
huvudsakligen nationella
marknadsekonomier till en allt mer global
marknad. Parlamentet anser att de
processer som senare vidtog var en
avreglering som resulterade i en
överfinansiering av ekonomin genom
överdrivna hävstångseffekter, utveckling
av nya tekniker som ökade
direktkopplingen mellan finanssystemet
och finansiella innovationer och som
ökade komplexiteten i finanssystemet.
Or.en
Ändringsförslag 251
Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
AM\821550SV.doc
41/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Punkt 20a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20a. Europaparlamentet konstaterar att
orsakerna till den nuvarande krisen är
många och att dess effekter är både
omedelbara och långsiktiga, att flera
varningstecken saknades och att krisens
omfattning, liksom krisens inverkan och
sidoeffekter, underskattades.
Or.en
Ändringsförslag 252
Nikolaos Chountis, Miguel Portas, Cornelis De Jong, Patrick Le Hyaric för
GUE/NGL-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 20a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
20a. Europaparlamentet konstaterar att
skapandet av den ekonomiska och
monetära unionen utan tillbörlig budget
eller ekonomiska medel för att förebygga
handelsobalanser har fått
makroekonomiska konsekvenser som
äventyrar eurons ställning.
Or.en
Ändringsförslag 253
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 21
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21. IMF beräknade 2007 att löneandelen
av BNP i Europa minskat från 73 procent
PE443.102v01-00
SV
utgår
42/113
AM\821550SV.doc
1980 till 64 procent 2005, och att
genomsnittslönen för de 0,01 procent bäst
betalda ökat med 51 procent i ett land som
Frankrike.
Or.en
Ändringsförslag 254
Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 21
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21. Europaparlamentet konstaterar att
denna omvälvning fört med sig ökade
ojämlikheter, en koncentration av
tillgångar och en kraftigt minskad
löneandel i ekonomins mervärde. IMF
beräknade 2007 att löneandelen av BNP i
Europa minskat från 73 procent 1980 till
64 procent 2005, och att genomsnittslönen
för de 0,01 procent bäst betalda ökat med
51 procent i ett land som Frankrike.
21. Europaparlamentet konstaterar att
värdepapperisering kombinerat med
statligt stöd från de amerikanska
bostadsmyndigheterna och statligt
subventionerade företag (s.k. GSEs)
hjälpte även fattigare delar av
befolkningen att förvärva bostäder
(”subprime-lån”), men att de
makroekonomiska riskerna
(systemriskerna) med haussen på
bostadsmarknaden negligerades eller helt
enkelt aldrig uppfattades. Parlamentet
konstaterar också att globaliseringen av
världsekonomin åtföljdes av höga
tillväxttal men även ojämlik tillväxt med
länder som öppnat sig för handel och
ökad inhemsk ekonomisk frihet och som
åtnjöt höga tillväxtnivåer och vice-versa,
och att icke-löneinkomster ökade under
globaliseringen som en följd av stora
investeringar i världen.
Or.en
Ändringsförslag 255
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 21
AM\821550SV.doc
43/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21. Europaparlamentet konstaterar att
denna omvälvning fört med sig ökade
ojämlikheter, en koncentration av
tillgångar och en kraftigt minskad
löneandel i ekonomins mervärde. IMF
beräknade 2007 att löneandelen av BNP i
Europa minskat från 73 procent 1980 till
64 procent 2005, och att genomsnittslönen
för de 0,01 procent bäst betalda ökat med
51 procent i ett land som Frankrike.
21. Europaparlamentet konstaterar att
denna kris fört med sig ökade ojämlikheter
och globala obalanser.
Or.en
Ändringsförslag 256
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 21
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21. Europaparlamentet konstaterar att
denna omvälvning fört med sig ökade
ojämlikheter, en koncentration av
tillgångar och en kraftigt minskad
löneandel i ekonomins mervärde. IMF
beräknade 2007 att löneandelen av BNP i
Europa minskat från 73 procent 1980 till
64 procent 2005, och att genomsnittslönen
för de 0,01 procent bäst betalda ökat med
51 procent i ett land som Frankrike.
21. Europaparlamentet konstaterar att
avsevärda budgetöverskott under det
senaste årtiondet har fortsatt att
ackumuleras i Kina och i ökad
utsträckning i de oljeexporterande
länderna, och att en viktig del av krisen
var kombinationen av Kinas överskott i
bytesbalansen och Förenta staternas
underskott i bytesbalansen.
Or.en
Ändringsförslag 257
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 21
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21. Europaparlamentet konstaterar att
PE443.102v01-00
SV
21. Europaparlamentet konstaterar att
44/113
AM\821550SV.doc
denna omvälvning fört med sig ökade
ojämlikheter, en koncentration av
tillgångar och en kraftigt minskad
löneandel i ekonomins mervärde. IMF
beräknade 2007 att löneandelen av BNP i
Europa minskat från 73 procent 1980 till
64 procent 2005, och att genomsnittslönen
för de 0,01 procent bäst betalda ökat med
51 procent i ett land som Frankrike.
dessa förändringar i det finansiella
systemet fört med sig ökade ojämlikheter,
en koncentration av tillgångar och en
kraftigt minskad löneandel i ekonomins
mervärde samtidigt som andelen
sammanlagda företagsvinster från den
finansiella sektorn, i t.ex. Förenta
staterna, steg från 15 procent i genomsnitt
under perioden 1948 till 1988 till
25 procent mellan 1988 och 1999 och till
40 procent 2007.
Or.en
Ändringsförslag 258
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 21
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21. Europaparlamentet konstaterar att
denna omvälvning fört med sig ökade
ojämlikheter, en koncentration av
tillgångar och en kraftigt minskad
löneandel i ekonomins mervärde. IMF
beräknade 2007 att löneandelen av BNP i
Europa minskat från 73 procent 1980 till
64 procent 2005, och att genomsnittslönen
för de 0,01 procent bäst betalda ökat med
51 procent i ett land som Frankrike.
21. Europaparlamentet konstaterar att
denna omvälvning fört med sig en
exempellös ökning av välståndet på global
nivå men också ökade ojämlikheter, en
koncentration av tillgångar och en kraftigt
minskad löneandel i ekonomins mervärde.
IMF beräknade 2007 att löneandelen av
BNP i Europa minskat från 73 procent
1980 till 64 procent 2005, och att
genomsnittslönen för de 0,01 procent bäst
betalda ökat med 51 procent i ett land som
Frankrike.
Or.en
Ändringsförslag 259
Pascal Canfin, Sven Giegold, Emilie Turunen
Förslag till resolution
Punkt 21a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21a. Europaparlamentet konstaterar att
AM\821550SV.doc
45/113
PE443.102v01-00
SV
andelen mervärde mellan löner och
kapital helt klart var snedvriden till
förmån för löner i början av åttiotalet,
men att situationen har varit den
omvända under de senaste två årtiondena
och att ett skifte på cirka 5 procent av
mervärdet från kapital till arbetskraft är
nödvändigt och ekonomiskt motiverat.
Or.en
Ändringsförslag 260
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 21a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21a. Europaparlamentet konstaterar att
orsaken till finanskrisen var att
fastighetsbubblan i Förenta staterna
sprack, och den smittsamma försämring
av balansräkningarna i finansinstitut runt
om världen som detta förde med sig.
Or.en
Ändringsförslag 261
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 21a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21a. Europaparlamentet konstaterar att
den amerikanska dollarns ställning som
global reservvaluta har gett upphov till
obalanser mellan behoven hos värdlandet
och den övriga världen eftersom Förenta
staterna använder sin valuta för sina egna
ekonomiska syften. Parlamentet
konstaterar att på global nivå är
sparbeloppet och lånebeloppet per
definition ett nollsummespel.
PE443.102v01-00
SV
46/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 262
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 21b (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21b. Europaparlamentet konstaterar att
det är rationellt och önskvärt att sparade
medel går till de bästa
investeringsmöjligheterna utifrån
produktivitet och riskjusterad avkastning,
vilket i stora drag beskriver kännetecknen
för Förenta staternas underskott på
nittiotalet och den teknikhausse som
leddes av Förenta staterna som orsakade
ökad produktivitet och företagsvinster.
Parlamentet konstaterar att Förenta
staterna, med sin godartade
inflationsmiljö och öppna marknad för
likvida värdepapper, såg stora inflöden av
utländskt kapital via portfölj- och
direktinvesteringar, som stannade av när
IT-bubblan sprack i början av 2000.
Or.en
Ändringsförslag 263
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 21c (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21c. Europaparlamentet konstaterar att
skattestimulanser, statliga åtgärder för att
öka bostadsägandet bland
låginkomsttagare och uppluckringen av
bolånekraven förvärrade
fastighetshaussen i Förenta staterna.
Parlamentet konstaterar att bristen på
tillbörliga riskpremier på den statliga
AM\821550SV.doc
47/113
PE443.102v01-00
SV
obligationsmarknaden gjorde att
investerarna sökte sig till marknader med
högre risk i sökandet efter avkastning,
vilket blev i form av utlåning till låntagare
med lägre kreditvärdighet och med mycket
höga lån i förhållande till värdekvoten
och med global fördelning via
lånederivatsstrukturer som garanterade
en stadig finansieringskälla till
hypotekslånemarknaden, och därmed fick
den första subprime-lånebubblan att
spricka 2007.
Or.en
Ändringsförslag 264
Corien Wortmann-Kool, Sirpa Pietikäinen, Burkhard Balz för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 21a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
21a. Europaparlamentet konstaterar att
värderingarna och etiken på
finansmarknaderna och hos
finansinstituten har försämrats.
Parlamentet framhåller att
finansmarknaderna och
finansinstitutionerna inom ramen för sitt
samhällsansvar, och på ett integrerat sätt,
måste beakta omgivningen i det samhälle
där de verkar, och alla inblandade
aktörers intressen, t.ex. kunder,
aktieägare och anställda.
Or.en
Ändringsförslag 265
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 22
PE443.102v01-00
SV
48/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
22. Europaparlamentet anser att denna
utveckling inneburit en värderingsmässig
och etisk kris.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 266
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 22
Förslag till resolution
Ändringsförslag
22. Europaparlamentet anser att denna
utveckling inneburit en värderingsmässig
och etisk kris.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 267
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 22
Förslag till resolution
Ändringsförslag
22. Europaparlamentet anser att denna
utveckling inneburit en värderingsmässig
och etisk kris.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 268
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 22
AM\821550SV.doc
49/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
22. Europaparlamentet anser att denna
utveckling inneburit en värderingsmässig
och etisk kris.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 269
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 22
Förslag till resolution
Ändringsförslag
22. Europaparlamentet anser att denna
utveckling inneburit en värderingsmässig
och etisk kris.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 270
Sirpa Pietikäinen, Markus Ferber för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 22
Förslag till resolution
Ändringsförslag
22. Europaparlamentet anser att denna
utveckling inneburit en värderingsmässig
och etisk kris.
22. Europaparlamentet konstaterar att
spekulativt beteende varit en del av
finansmarknaderna och att vissa
investerare tagit mycket stora risker, vilket
förstärktes av oligopolsituationen bland
värderingsinstituten. Parlamentet
konstaterar att marknadsekonomier
fungerar bäst när de åtföljs av
demokratiskt fastställda och transparenta
bestämmelser som gäller lika för alla och
som åtföljs av sunda etiska regler och en
moral som främjar sunda finansiella,
ekonomiska system och inte skadar
PE443.102v01-00
SV
50/113
AM\821550SV.doc
realekonomin.
Or.en
Ändringsförslag 271
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 22a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
22a. Europaparlamentet konstaterar att
krisen orsakades av ett samspel mellan
makroekonomiska obalanser och
utvecklingen och innovationerna på
finansmarknaderna.
Or.en
Ändringsförslag 272
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 23
Förslag till resolution
Ändringsförslag
23. Europaparlamentet konstaterar att det
på så sätt utvecklas en mycket spekulativ
kapitalism, särskild för fastigheter, något
som har trängt undan andra långsiktiga
investeringar, missgynnat den europeiska
industrin och underminerat den sociala
sammanhållningen i EU och i
medlemsstaterna.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 273
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 23
AM\821550SV.doc
51/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
23. Europaparlamentet konstaterar att det
på så sätt utvecklas en mycket spekulativ
kapitalism, särskild för fastigheter, något
som har trängt undan andra långsiktiga
investeringar, missgynnat den europeiska
industrin och underminerat den sociala
sammanhållningen i EU och i
medlemsstaterna.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 274
Othmar Karas, Burkhard Balz, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 23
Förslag till resolution
Ändringsförslag
23. Europaparlamentet konstaterar att det
på så sätt utvecklas en mycket spekulativ
kapitalism, särskild för fastigheter, något
som har trängt undan andra långsiktiga
investeringar, missgynnat den europeiska
industrin och underminerat den sociala
sammanhållningen i EU och i
medlemsstaterna.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 275
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 23
Förslag till resolution
Ändringsförslag
23. Europaparlamentet konstaterar att det
på så sätt utvecklas en mycket spekulativ
kapitalism, särskild för fastigheter, något
PE443.102v01-00
SV
utgår
52/113
AM\821550SV.doc
som har trängt undan andra långsiktiga
investeringar, missgynnat den europeiska
industrin och underminerat den sociala
sammanhållningen i EU och i
medlemsstaterna.
Or.en
Ändringsförslag 276
Wolf Klinz, Olle Schmidt, Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 23
Förslag till resolution
Ändringsförslag
23. Europaparlamentet konstaterar att det
på så sätt utvecklas en mycket spekulativ
kapitalism, särskild för fastigheter, något
som har trängt undan andra långsiktiga
investeringar, missgynnat den europeiska
industrin och underminerat den sociala
sammanhållningen i EU och i
medlemsstaterna.
23. Europaparlamentet konstaterar att det
var bristen på omfattande
strukturreformer som gjorde vissa
EU-medlemsstater mindre attraktiva för
investeringar och påminner om att de
medlemsstater som genomförde sådana
reformer kännetecknades av högre tillväxt
och social trygghet.
Or.en
Ändringsförslag 277
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 23
Förslag till resolution
Ändringsförslag
23. Europaparlamentet konstaterar att det
på så sätt utvecklas en mycket spekulativ
kapitalism, särskild för fastigheter, något
som har trängt undan andra långsiktiga
investeringar, missgynnat den europeiska
industrin och underminerat den sociala
sammanhållningen i EU och i
medlemsstaterna.
23. Europaparlamentet konstaterar att på
finansmarknaden har en brist på
värderingar och etik lett till framväxt av
en mycket spekulativ form av operationer
som underminerar den reala ekonomin
och den sociala sammanhållningen.
Or.en
AM\821550SV.doc
53/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 278
Pervenche Berès
Förslag till resolution
Punkt 23
Förslag till resolution
Ändringsförslag
23. Europaparlamentet konstaterar att det
på så sätt utvecklas en mycket spekulativ
kapitalism, särskild för fastigheter, något
som har trängt undan andra långsiktiga
investeringar, missgynnat den europeiska
industrin och underminerat den sociala
sammanhållningen i EU och i
medlemsstaterna.
23. Europaparlamentet konstaterar att det
på så sätt utvecklas en mycket spekulativ
form av investeringar, särskild för
fastigheter, något som har trängt undan
andra långsiktiga investeringar, missgynnat
den europeiska industrin och underminerat
den sociala sammanhållningen i EU och i
medlemsstaterna.
Or.en
Ändringsförslag 279
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 23a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
23a. Europaparlamentet konstaterar att
globala obalanser har spelat en viktig roll,
att det senaste årtiondet har sett en
explosion av makroekonomiska obalanser
i världen och att oljeexporterande länder
som Japan och Kina har byggt upp stora
överskott i bytesbalansen, medan stora
underskott i bytesbalansen har växt fram i
USA, men även i Storbritannien, på
Irland, och i Spanien och Grekland.
Parlamentet noterar att detta i sin tur har
drivit på en sänkning av den reala riskfria
räntan till historiskt låga nivåer.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
54/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 280
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 24
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
gjort att det utvecklats ett parallellt
banksystem, ett ”skuggbankssystem”.
Denna teori har i allmänhet tillämpats,
förutom av de stora investeringsbankerna,
som själva till stor del är källan till detta
sätt att se på risk.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 281
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 24
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
gjort att det utvecklats ett parallellt
banksystem, ett ”skuggbankssystem”.
Denna teori har i allmänhet tillämpats,
förutom av de stora investeringsbankerna,
AM\821550SV.doc
utgår
55/113
PE443.102v01-00
SV
som själva till stor del är källan till detta
sätt att se på risk.
Or.en
Ändringsförslag 282
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 24
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
gjort att det utvecklats ett parallellt
banksystem, ett ”skuggbankssystem”.
Denna teori har i allmänhet tillämpats,
förutom av de stora investeringsbankerna,
som själva till stor del är källan till detta
sätt att se på risk.
24. Europaparlamentet konstaterar att
denna expanderande storlek av den
finansiella sektorn i allmänhet och stora
internationella banker och
kapitalförvaltare i synnerhet innebar att
de potentiella vinsterna med
diversifieringen och spridningen av risker
underminerades, eftersom dessa stora
internationella institut investerade i alla
kapitaltyper runt om i världen och på så
sätt kopplade ihop tidigare separata
marknader genom sina balansräkningar
och skapade en mekanism för spridning
och förstärkning av förluster.
Or.en
Ändringsförslag 283
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 24
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
PE443.102v01-00
SV
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
56/113
AM\821550SV.doc
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
gjort att det utvecklats ett parallellt
banksystem, ett ”skuggbankssystem”.
Denna teori har i allmänhet tillämpats,
förutom av de stora investeringsbankerna,
som själva till stor del är källan till detta
sätt att se på risk.
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
gjort att det utvecklats ett parallellt
banksystem, ett ”skuggbankssystem”.
Or.en
Ändringsförslag 284
Udo Bullmann
Förslag till resolution
Punkt 24
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
gjort att det utvecklats ett parallellt
banksystem, ett ”skuggbankssystem”.
Denna teori har i allmänhet tillämpats,
förutom av de stora investeringsbankerna,
som själva till stor del är källan till detta
sätt att se på risk.
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
gjort att det utvecklats ett parallellt
banksystem, ett ”skuggbankssystem”.
Denna teori har i allmänhet tillämpats,
förutom av de stora investeringsbankerna,
som själva till stor del är källan till detta
sätt att se på risk. Parlamentet konstaterar
att lokalt inriktade aktörer som
koncentrerar sig på spararna och
långivning till små och medelstora
företag, exempelvis spar- och
föreningsbanker, på många platser har
bevisat sitt värde på ett uttryckligt sätt.
Or.de
Ändringsförslag 285
AM\821550SV.doc
57/113
PE443.102v01-00
SV
Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 24
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
gjort att det utvecklats ett parallellt
banksystem, ett ”skuggbankssystem”.
Denna teori har i allmänhet tillämpats,
förutom av de stora investeringsbankerna,
som själva till stor del är källan till detta
sätt att se på risk.
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen,
genom ett parallellt banksystem, ett
”skuggbankssystem”. Denna teori har i
allmänhet tillämpats, förutom av de stora
investeringsbankerna, som själva till stor
del är källan till detta sätt att se på risk.
Parlamentet konstaterar också att
riskspridning genom så kallad slicing and
dicing inte har minskat riskerna som man
först trodde utan faktiskt har ökat de
systemriskerna.
Or.en
Ändringsförslag 286
Ivailo Kalfin
Förslag till resolution
Punkt 24
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
24. Europaparlamentet konstaterar att en
teori som verkligen kommit på skam
genom denna kris är den om den
fördelaktiga riskminskning som
diversifieringen och spridningen av risker
skulle medföra, särskilt genom en uppsjö
av komplexa produkter ”utanför
balansräkningen” (SPV, CDO, CDS etc.)
och värdepapperiseringsmekanismen, som
PE443.102v01-00
SV
58/113
AM\821550SV.doc
gjort att det utvecklats ett parallellt
banksystem, ett ”skuggbankssystem”.
Denna teori har i allmänhet tillämpats,
förutom av de stora investeringsbankerna,
som själva till stor del är källan till detta
sätt att se på risk.
gjort att det utvecklats ett parallellt och
oreglerat banksystem, ett
”skuggbankssystem”. Denna teori har i
allmänhet tillämpats, förutom av de stora
investeringsbankerna, som själva till stor
del är källan till detta sätt att se på risk.
Or.en
Ändringsförslag 287
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 24a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24a. Europaparlamentet konstaterar att
de mycket låga medel- och långsiktiga
realräntorna har haft mycket negativa
effekter på världsekonomin.
Or.en
Ändringsförslag 288
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 24a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24a. Parlamentet konstaterar att
riskspridning genom uppdelning i mindre
bitar inte har minskat riskerna som man
först trodde utan faktiskt har ökat de
systematiska riskerna.
Or.en
Ändringsförslag 289
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 24a (ny)
AM\821550SV.doc
59/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24a. Europaparlamentet uppmanar
samtliga medlemsstater att offentliggöra
räkenskaper som är både trovärdiga och
transparenta. Parlamentet kräver att
transaktioner som inte syns i
balansräkningen, ogrundade statliga
fordringar och beteckningar av statliga
utgifter som "skattekrediter" för att
manipulera balansräkningen inte längre
ska tillåtas, och efterlyser en utredning av
fördelarna med en mera öppen policy när
det gäller redovisning av de offentliga
finanserna i enlighet med den
nyzeeländska modellen för att
upprätthålla investerarnas förtroende,
särskilt inom euroområdet, och
möjliggöra bättre bedömning av en
medlemsstats förmåga att klara av en
genomgripande chock.
Or.en
Ändringsförslag 290
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 24b (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
24b. Europaparlamentet konstaterar att
insyn i både företagens och
medlemsstaternas räkenskaper är ett krav
för att återställa förtroendet. Parlamentet
uppmanar därför kommissionen att
undersöka användningen av
transaktioner som inte syns i
balansräkningen, ogrundade fordringar
och spridningen av så kallade SPV- och
SPE-bolag och att överväga att begränsa
användningen av dem eller kräva
obligatorisk redovisning i offentliga
räkenskaper.
PE443.102v01-00
SV
60/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 291
Olle Schmidt, Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 25
Förslag till resolution
Ändringsförslag
25. Europaparlamentet påminner om att
finansbranschens vinster i den
amerikanska ekonomin var i genomsnitt
15 procent av de totala vinsterna i
ekonomin under perioden 1948–1988,
25 procent mellan 1988 och 1999 och hela
30 procent år 2000.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 292
Kay Swinburne
Förslag till resolution
Punkt 25
Förslag till resolution
Ändringsförslag
25. Europaparlamentet påminner om att
finansbranschens vinster i den
amerikanska ekonomin var i genomsnitt
15 procent av de totala vinsterna i
ekonomin under perioden 1948–1988,
25 procent mellan 1988 och 1999 och hela
30 procent år 2000.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 293
Gunnar Hökmark, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 25
AM\821550SV.doc
61/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
25. Europaparlamentet påminner om att
finansbranschens vinster i den
amerikanska ekonomin var i genomsnitt
15 procent av de totala vinsterna i
ekonomin under perioden 1948–1988,
25 procent mellan 1988 och 1999 och hela
30 procent år 2000.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 294
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 25
Förslag till resolution
Ändringsförslag
25. Europaparlamentet påminner om att
finansbranschens vinster i den
amerikanska ekonomin var i genomsnitt
15 procent av de totala vinsterna i
ekonomin under perioden 1948–1988,
25 procent mellan 1988 och 1999 och hela
30 procent år 2000.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 295
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 25
Förslag till resolution
Ändringsförslag
25. Europaparlamentet påminner om att
finansbranschens vinster i den
amerikanska ekonomin var i genomsnitt
15 procent av de totala vinsterna i
ekonomin under perioden 1948–1988,
25 procent mellan 1988 och 1999 och hela
30 procent år 2000.
PE443.102v01-00
SV
utgår
62/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 296
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 25a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
25a. Europaparlamentet konstaterar att
mycket låga räntor bidrog till att driva på
en snabb tillväxt av kreditgivningen i
vissa industriländer, särskilt Förenta
staterna. Parlamentet konstaterar att
denna tillväxt åtföljdes av försämrade
kreditnormer, och eldade på
fastighetsprishaussen som under en
period gjorde att dessa lägre kreditnormer
gav skenet av att inte orsaka kostnader.
Or.en
Ändringsförslag 297
Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 26
Förslag till resolution
Ändringsförslag
26. Europaparlamentet inser att mycket
uppmärksamhet har fokuserats på hur
såväl ersättningarna i finanssektorn som
sektorns enorma tillväxt som andel av
BNP har bidragit till den globala
ekonomins bräcklighet. Båda faktorer
belyser en underliggande fråga om de
enorma och bestående skillnaderna i
lönsamhet mellan finanssektorn och
andra ekonomiska sektorer under de
senaste 40 åren. I till exempel
Storbritannien var avkastningen på
bankers eget kapital cirka 7 procent under
perioden 1921–1971 och 20,4 procent
1971–2008, medan avkastningen på eget
AM\821550SV.doc
utgår
63/113
PE443.102v01-00
SV
kapital i företag i allmänhet har legat
kvar på cirka 6 procent. Denna
hyperlönsamhet bidrar till att förklara
varför finanssektorn har vuxit sig till en
allt mer dominerande roll i ekonomin –
något som väcker såväl stabilitets- som
resursallokeringsfrågor. Det förklarar
också hur banker har haft råd med
ersättningar som inte står i proportion till
andra sektorer.
Or.en
Ändringsförslag 298
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 26
Förslag till resolution
Ändringsförslag
26. Europaparlamentet inser att mycket
uppmärksamhet har fokuserats på hur
såväl ersättningarna i finanssektorn som
sektorns enorma tillväxt som andel av
BNP har bidragit till den globala
ekonomins bräcklighet. Båda faktorer
belyser en underliggande fråga om de
enorma och bestående skillnaderna i
lönsamhet mellan finanssektorn och
andra ekonomiska sektorer under de
senaste 40 åren. I till exempel
Storbritannien var avkastningen på
bankers eget kapital cirka 7 procent under
perioden 1921–1971 och 20,4 procent
1971–2008, medan avkastningen på eget
kapital i företag i allmänhet har legat
kvar på cirka 6 procent. Denna
hyperlönsamhet bidrar till att förklara
varför finanssektorn har vuxit sig till en
allt mer dominerande roll i ekonomin –
något som väcker såväl stabilitets- som
resursallokeringsfrågor. Det förklarar
också hur banker har haft råd med
ersättningar som inte står i proportion till
andra sektorer.
PE443.102v01-00
SV
utgår
64/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 299
Burkhard Balz, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 26
Förslag till resolution
Ändringsförslag
26. Europaparlamentet inser att mycket
uppmärksamhet har fokuserats på hur
såväl ersättningarna i finanssektorn som
sektorns enorma tillväxt som andel av
BNP har bidragit till den globala
ekonomins bräcklighet. Båda faktorer
belyser en underliggande fråga om de
enorma och bestående skillnaderna i
lönsamhet mellan finanssektorn och
andra ekonomiska sektorer under de
senaste 40 åren. I till exempel
Storbritannien var avkastningen på
bankers eget kapital cirka 7 procent under
perioden 1921–1971 och 20,4 procent
1971–2008, medan avkastningen på eget
kapital i företag i allmänhet har legat
kvar på cirka 6 procent. Denna
hyperlönsamhet bidrar till att förklara
varför finanssektorn har vuxit sig till en
allt mer dominerande roll i ekonomin –
något som väcker såväl stabilitets- som
resursallokeringsfrågor. Det förklarar
också hur banker har haft råd med
ersättningar som inte står i proportion till
andra sektorer.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 300
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 26
AM\821550SV.doc
65/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
26. Europaparlamentet inser att mycket
uppmärksamhet har fokuserats på hur
såväl ersättningarna i finanssektorn som
sektorns enorma tillväxt som andel av
BNP har bidragit till den globala
ekonomins bräcklighet. Båda faktorer
belyser en underliggande fråga om de
enorma och bestående skillnaderna i
lönsamhet mellan finanssektorn och
andra ekonomiska sektorer under de
senaste 40 åren. I till exempel
Storbritannien var avkastningen på
bankers eget kapital cirka 7 procent under
perioden 1921–1971 och 20,4 procent
1971–2008, medan avkastningen på eget
kapital i företag i allmänhet har legat
kvar på cirka 6 procent. Denna
hyperlönsamhet bidrar till att förklara
varför finanssektorn har vuxit sig till en allt
mer dominerande roll i ekonomin – något
som väcker såväl stabilitets- som
resursallokeringsfrågor. Det förklarar
också hur banker har haft råd med
ersättningar som inte står i proportion till
andra sektorer.
26. Europaparlamentet konstaterar att
finanssektorn och den tillväxt som den har
möjliggjort har ökat kraftigt under det
gångna årtiondena. Detta bidrar till att
förklara varför finanssektorn har vuxit sig
till en allt mer dominerande roll i
ekonomin – något som bör
uppmärksammas mer av beslutsfattarna.
Or.en
Ändringsförslag 301
Liisa Jaakonsaari, Sergio Gaetano Cofferati
Förslag till resolution
Punkt 26
Förslag till resolution
Ändringsförslag
26. Europaparlamentet inser att mycket
uppmärksamhet har fokuserats på hur såväl
ersättningarna i finanssektorn som
sektorns enorma tillväxt som andel av BNP
har bidragit till den globala ekonomins
bräcklighet. Båda faktorer belyser en
underliggande fråga om de enorma och
bestående skillnaderna i lönsamhet mellan
26. Europaparlamentet inser att mycket
uppmärksamhet har fokuserats på hur såväl
ersättningspraxis i delar av finanssektorn
som sektorns enorma tillväxt såsom andel
av BNP har bidragit till den globala
ekonomins bräcklighet. Båda faktorer
belyser en underliggande fråga om de
enorma och bestående skillnaderna i
PE443.102v01-00
SV
66/113
AM\821550SV.doc
finanssektorn och andra ekonomiska
sektorer under de senaste 40 åren. I till
exempel Storbritannien var avkastningen
på bankers eget kapital cirka 7 procent
under perioden 1921–1971 och
20,4 procent 1971–2008, medan
avkastningen på eget kapital i företag i
allmänhet har legat kvar på cirka 6 procent.
Denna hyperlönsamhet bidrar till att
förklara varför finanssektorn har vuxit sig
till en allt mer dominerande roll i
ekonomin – något som väcker såväl
stabilitets- som resursallokeringsfrågor.
Det förklarar också hur banker har haft råd
med ersättningar som inte står i proportion
till andra sektorer.
lönsamhet mellan vissa delar av
finanssektorn och andra ekonomiska
sektorer under de senaste 40 åren. I till
exempel Storbritannien var avkastningen
på bankers eget kapital cirka 7 procent
under perioden 1921–1971 och
20,4 procent 1971–2008, medan
avkastningen på eget kapital i företag i
allmänhet har legat kvar på cirka 6 procent.
Denna hyperlönsamhet bidrar till att
förklara varför finanssektorn har vuxit sig
till en allt mer dominerande roll i
ekonomin – något som väcker såväl
stabilitets- som resursallokeringsfrågor.
Det förklarar också hur banker har haft råd
med ersättningar som inte står i proportion
till andra sektorer.
Or.en
Ändringsförslag 302
Olle Schmidt, Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 26a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
26a. Europaparlamentet konstaterar att
mycket låga räntor har drivit på ett
sökande efter avkastning bland
investerare – en önskan bland investerare
som vill investera i obligationsliknande
instrument för att tjäna så mycket som
möjligt över den riskfria räntan för att
åtminstone delvis kompensera för den
sjunkande riskfria räntan.
Or.en
Ändringsförslag 303
Olle Schmidt ,Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 26b (ny)
AM\821550SV.doc
67/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
26b. Europaparlamentet inser att den
konstaterade tillväxten i storlek och risk i
finanssektorn är kopplad till den
överdrivna avkastningen på eget kapital. I
till exempel Storbritannien var
avkastningen på bankers eget kapital
cirka 7 procent under perioden 1921–
1971 och 20,4 procent 1971–2009, medan
avkastningen på eget kapital i företag i
allmänhet har legat kvar på cirka 6
procent. Parlamentet konstaterar att detta
i sin tur drivs på av otillbörliga incitament
för bankanställda som kan tjäna miljoner
dollar i bonusar genom att blåsa upp
kapitalavkastningen genom överdrivna
hävstångseffekter, högriskinvesteringar
och minimering av kapital genom
tillsynsarbitrage.
Or.en
Ändringsförslag 304
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 27
Förslag till resolution
Ändringsförslag
27. Europaparlamentet konstaterar att
BNP-andelen för ”finansindustrin” till
följd av denna utveckling nu varierar
kraftigt mellan medlemsstaterna. Den är i
genomsnitt 4,5 procent inom EU, men
8 procent i Storbritannien, 13–14 procent
i Schweiz och 20 procent i Luxemburg.
utgår
Or.en
PE443.102v01-00
SV
68/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 305
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 27
Förslag till resolution
Ändringsförslag
27. Europaparlamentet konstaterar att
BNP-andelen för ”finansindustrin” till
följd av denna utveckling nu varierar
kraftigt mellan medlemsstaterna. Den är i
genomsnitt 4,5 procent inom EU, men
8 procent i Storbritannien, 13–14 procent
i Schweiz och 20 procent i Luxemburg.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 306
Othmar Karas, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 27
Förslag till resolution
Ändringsförslag
27. Europaparlamentet konstaterar att
BNP-andelen för ”finansindustrin” till följd
av denna utveckling nu varierar kraftigt
mellan medlemsstaterna. Den är i
genomsnitt 4,5 procent inom EU, men
8 procent i Storbritannien, 13–14 procent i
Schweiz och 20 procent i Luxemburg.
27. Europaparlamentet konstaterar att
BNP-andelen för ”finansindustrin” till följd
av denna utveckling nu varierar kraftigt
mellan medlemsstaterna. Den är i
genomsnitt 4,5 procent inom EU, men
8 procent i Storbritannien, 13–14 procent i
Schweiz och 20 procent i Luxemburg.
Parlamentet konstaterar att detta visar
hur viktig denna sektor är för Europas
ekonomi.
Or.en
Ändringsförslag 307
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 27
AM\821550SV.doc
69/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
27. Europaparlamentet konstaterar att
BNP-andelen för ”finansindustrin” till följd
av denna utveckling nu varierar kraftigt
mellan medlemsstaterna. Den är i
genomsnitt 4,5 procent inom EU, men
8 procent i Storbritannien, 13–14 procent i
Schweiz och 20 procent i Luxemburg.
27. Europaparlamentet konstaterar att
BNP-andelen för ”finansindustrin” varierar
kraftigt mellan medlemsstaterna. Den är i
genomsnitt 4,5 procent inom EU, men
8 procent i Storbritannien, 13–14 procent i
Schweiz och 20 procent i Luxemburg.
Or.en
Ändringsförslag 308
Pascal Canfin, Sven Giegold, Emilie Turunen
Förslag till resolution
Punkt 27a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
27a. Europaparlamentet konstaterar att
den snabba ökningen av energi- och
råvarupriserna från 2005 och framåt,
kombinerat med flödet av pensionspengar
till finansmarknaderna på grund av den
demografiska utvecklingen ledde till en
ständigt tiden ökande likviditet i det
finansiella systemet genom
pensionsfonder, statliga fonder etc.
Or.en
Ändringsförslag 309
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 27a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
27a. Europaparlamentet konstaterar att
efterfrågan på avkastning, främjad av
makroekonomiska obalanser, har mötts
av en våg av finansiella innovationer
under de senaste 15 åren som varit
PE443.102v01-00
SV
70/113
AM\821550SV.doc
fokuserade på skapande, paketering,
handel och distribution av
värdepapperiserade kreditinstrument.
Or.en
Ändringsförslag 310
Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 28
Förslag till resolution
Ändringsförslag
28. Europaparlamentet anser att de allt
fler intressekonflikterna, särintressena
och fall med aktörer som är för
involverade (”too close to talk”) har
bidragit till att förvärra krisen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 311
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 28
Förslag till resolution
Ändringsförslag
28. Europaparlamentet anser att de allt
fler intressekonflikterna, särintressena
och fall med aktörer som är för
involverade (”too close to talk”) har
bidragit till att förvärra krisen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 312
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 28
AM\821550SV.doc
71/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
28. Europaparlamentet anser att de allt
fler intressekonflikterna, särintressena
och fall med aktörer som är för
involverade (”too close to talk”) har
bidragit till att förvärra krisen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 313
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 28
Förslag till resolution
Ändringsförslag
28. Europaparlamentet anser att de allt
fler intressekonflikterna, särintressena
och fall med aktörer som är för
involverade (”too close to talk”) har
bidragit till att förvärra krisen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 314
Burkhard Balz, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 28
Förslag till resolution
Ändringsförslag
28. Europaparlamentet anser att de allt fler
intressekonflikterna, särintressena och fall
med aktörer som är för involverade (”too
close to talk”) har bidragit till att förvärra
krisen.
28. Europaparlamentet anser att de allt fler
intressekonflikterna, särintressena och fall
med aktörer som är för involverade (”too
close to talk”) i vissa fall har bidragit till
att förvärra krisen.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
72/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 315
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 28a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
28a. Europaparlamentet konstaterar att
värdepapperiseringen växte i betydelse
från 1980-talet och framåt och att
värdepapperisering möjliggjorde att lån
kunde paketeras om och säljas till en
spridd grupp slutinvesterare. Parlamentet
konstaterar att utvecklingen av den
värdepapperiserade kreditmodellen
åtföljdes av en tillväxt av institutionella
finansiella tjänster inom den samlade
ekonomin, att interna verksamheter i
banksystemet växte mycket snabbare än
summan av sluttjänster för den reala
ekonomin och att detta ökade den
potentiella inverkan av instabiliteten i det
finansiella systemet på den reala
ekonomin.
Or.en
Ändringsförslag 316
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 28a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
28a. Europaparlamentet konstaterar att
missriktade incitament och den
tillhörande förekomsten av
intressekonflikter i finanssektorn var
ansvariga inte bara för att ha främjat
extremt risktagande utan också för att
banker sålde olämpliga produkter till
slutanvändare, kreditvärderingsinstitut
utfärdade upplåsta kreditvärderingar och
frånvaron av tillbörlig försiktighet på
exempelvis den amerikanska subprime-
AM\821550SV.doc
73/113
PE443.102v01-00
SV
marknaden och att allt detta förvärrade
krisen.
Or.en
Ändringsförslag 317
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 29
Förslag till resolution
Ändringsförslag
29. Europaparlamentet konstaterar att
offentliga myndigheter (finansministrar,
reglerings- och tillsynsmyndigheter) har
hamnat i de reglerades garn (”regulatory
capture”) i ett system där användarna var
underrepresenterade, samtidigt som
löntagarnas och deras företrädares
förhandlingsstyrka i företagen minskade
på grund av sammansättningen av
kapitalet och dess fördelning.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 318
Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Alain Lamassoure, Frank Engel, Sirpa Pietikäinen
för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 29
Förslag till resolution
Ändringsförslag
29. Europaparlamentet konstaterar att
offentliga myndigheter (finansministrar,
reglerings- och tillsynsmyndigheter) har
hamnat i de reglerades garn (”regulatory
capture”) i ett system där användarna var
underrepresenterade, samtidigt som
löntagarnas och deras företrädares
förhandlingsstyrka i företagen minskade
på grund av sammansättningen av
PE443.102v01-00
SV
utgår
74/113
AM\821550SV.doc
kapitalet och dess fördelning.
Or.en
Ändringsförslag 319
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 29
Förslag till resolution
Ändringsförslag
29. Europaparlamentet konstaterar att
offentliga myndigheter (finansministrar,
reglerings- och tillsynsmyndigheter) har
hamnat i de reglerades garn (”regulatory
capture”) i ett system där användarna var
underrepresenterade, samtidigt som
löntagarnas och deras företrädares
förhandlingsstyrka i företagen minskade
på grund av sammansättningen av
kapitalet och dess fördelning.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 320
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 29
Förslag till resolution
Ändringsförslag
29. Europaparlamentet konstaterar att
offentliga myndigheter (finansministrar,
reglerings- och tillsynsmyndigheter) har
hamnat i de reglerades garn (”regulatory
capture”) i ett system där användarna var
underrepresenterade, samtidigt som
löntagarnas och deras företrädares
förhandlingsstyrka i företagen minskade
på grund av sammansättningen av
kapitalet och dess fördelning.
29. Europaparlamentet konstaterar att
offentliga myndigheter (finansministrar,
reglerings- och tillsynsmyndigheter) har
hamnat i de reglerades garn (”regulatory
capture”) i ett system där användarna var
underrepresenterade.
Or.en
AM\821550SV.doc
75/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 321
Peter Skinner, Sergio Gaetano Cofferati för S&D-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 29
Förslag till resolution
Ändringsförslag
29. Europaparlamentet konstaterar att
offentliga myndigheter (finansministrar,
reglerings- och tillsynsmyndigheter) har
hamnat i de reglerades garn (”regulatory
capture”) i ett system där användarna var
underrepresenterade, samtidigt som
löntagarnas och deras företrädares
förhandlingsstyrka i företagen minskade på
grund av sammansättningen av kapitalet
och dess fördelning.
29. Europaparlamentet konstaterar att
offentliga myndigheter (finansministrar,
reglerings- och tillsynsmyndigheter) har i
viss grad hamnat i de reglerades garn
(”regulatory capture”) i ett system där
användarna var underrepresenterade,
samtidigt som löntagarnas och deras
företrädares förhandlingsstyrka i företagen
minskade på grund av sammansättningen
av kapitalet och dess fördelning.
Or.en
Ändringsförslag 322
Liisa Jaakonsaari, Sergio Gaetano Cofferati
Förslag till resolution
Punkt 29
Förslag till resolution
Ändringsförslag
29. Europaparlamentet konstaterar att
offentliga myndigheter (finansministrar,
reglerings- och tillsynsmyndigheter) har
hamnat i de reglerades garn (”regulatory
capture”) i ett system där användarna var
underrepresenterade, samtidigt som
löntagarnas och deras företrädares
förhandlingsstyrka i företagen minskade på
grund av sammansättningen av kapitalet
och dess fördelning.
29. Europaparlamentet konstaterar att
offentliga myndigheter (finansministrar,
reglerings- och tillsynsmyndigheter) har
hamnat i de reglerades garn (”regulatory
capture”) i ett system där användarna var
underrepresenterade, samtidigt som
löntagarnas och deras företrädares
förhandlingsstyrka i företagen minskade på
grund av sammansättningen av kapitalet
och dess fördelning. Parlamentet är
medvetet om att företag i den finansiella
sektorn som är aktörsdrivna är baserade
på ömsesidiga och kooperativa principer,
som sparbanker, kooperativa banker och
ömsesidiga försäkringsbolag.
PE443.102v01-00
SV
76/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 323
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 29a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
29a. Europaparlamentet konstaterar att
den finansiella sektorns växande storlek
åtföljdes av en ökning av
hävstångseffekten i hela systemet, som
spelade en viktig roll för att driva på
haussen och skapa sårbarhet som har
ökat krisens tyngd.
Or.en
Ändringsförslag 324
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 30
Förslag till resolution
Ändringsförslag
30. Europaparlamentet noterar att
finansindustrin har investerat
4 miljarder dollar för att utveckla sin
påtryckarstrategi mot Förenta staternas
kongress under de tio år som föregick
krisen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 325
Vincenzo Iovine
Förslag till resolution
Punkt 30
AM\821550SV.doc
77/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
30. Europaparlamentet noterar att
finansindustrin har investerat
4 miljarder dollar för att utveckla sin
påtryckarstrategi mot Förenta staternas
kongress under de tio år som föregick
krisen.
utgår
Or.it
Ändringsförslag 326
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 30
Förslag till resolution
Ändringsförslag
30. Europaparlamentet noterar att
finansindustrin har investerat
4 miljarder dollar för att utveckla sin
påtryckarstrategi mot Förenta staternas
kongress under de tio år som föregick
krisen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 327
Gunnar Hökmark, Alain Lamassoure, Burkhard Balz, Sirpa Pietikäinen för PPEgruppen
Förslag till resolution
Punkt 30
Förslag till resolution
Ändringsförslag
30. Europaparlamentet noterar att
finansindustrin har investerat
4 miljarder dollar för att utveckla sin
påtryckarstrategi mot Förenta staternas
kongress under de tio år som föregick
krisen.
PE443.102v01-00
SV
utgår
78/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 328
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 30
Förslag till resolution
Ändringsförslag
30. Europaparlamentet noterar att
finansindustrin har investerat
4 miljarder dollar för att utveckla sin
påtryckarstrategi mot Förenta staternas
kongress under de tio år som föregick
krisen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 329
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 30a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
30a. Europaparlamentet konstaterar att
den ökande komplexiteten när det gäller
värdepapperiserade krediter, bank- och
investmentbankernas ökade verksamhet,
och hävstångseffekten i hela systemet
åtföljdes av förändringar i mönstret för
löptidstransformering vilket skapade
enorma och felaktigt värderade risker.
Or.en
Ändringsförslag 330
Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 31
AM\821550SV.doc
79/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
31. Europaparlamentet konstaterar att
asymmetrin i den information som
finansmarknadernas aktörer förfogar
över inte främjar en ny jämvikt på
marknaden utan snarare nya bubblor.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 331
Olle Schmidt, Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 31
Förslag till resolution
Ändringsförslag
31. Europaparlamentet konstaterar att
asymmetrin i den information som
finansmarknadernas aktörer förfogar
över inte främjar en ny jämvikt på
marknaden utan snarare nya bubblor.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 332
Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 31
Förslag till resolution
Ändringsförslag
31. Europaparlamentet konstaterar att
asymmetrin i den information som
finansmarknadernas aktörer förfogar
över inte främjar en ny jämvikt på
marknaden utan snarare nya bubblor.
utgår
Or.en
PE443.102v01-00
SV
80/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 333
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 31
Förslag till resolution
Ändringsförslag
31. Europaparlamentet konstaterar att
asymmetrin i den information som
finansmarknadernas aktörer förfogar
över inte främjar en ny jämvikt på
marknaden utan snarare nya bubblor.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 334
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 31
Förslag till resolution
Ändringsförslag
31. Europaparlamentet konstaterar att
asymmetrin i den information som
finansmarknadernas aktörer förfogar
över inte främjar en ny jämvikt på
marknaden utan snarare nya bubblor.
31. Europaparlamentet konstaterar att
samma informationsnivå inte finns
tillgänglig för alla aktörer på
finansmarknaderna vilket bidrar till
obalanser på marknaden och främjar nya
bubblor.
Or.en
Ändringsförslag 335
Thomas Mann
Förslag till resolution
Punkt 31
Förslag till resolution
Ändringsförslag
31. Europaparlamentet konstaterar att
asymmetrin i den information som
finansmarknadernas aktörer förfogar över
inte främjar en ny jämvikt på marknaden
utan snarare nya bubblor.
AM\821550SV.doc
31. Europaparlamentet konstaterar att
asymmetrin i den information som
finansmarknadernas aktörer förfogar över
måste minimeras för att förebygga nya
bubblor.
81/113
PE443.102v01-00
SV
Or.en
Ändringsförslag 336
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 31
Förslag till resolution
Ändringsförslag
31. Europaparlamentet konstaterar att
asymmetrin i den information som
finansmarknadernas aktörer förfogar över
inte främjar en ny jämvikt på marknaden
utan snarare nya bubblor.
31. Europaparlamentet konstaterar att
asymmetrin i den information som
finansmarknadernas aktörer förfogar över
inte främjar en ny jämvikt på marknaden
utan kan komma att främja nya bubblor.
Or.en
Ändringsförslag 337
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 31a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
31a. Europaparlamentet konstaterar att
just komplexiteten i den matematik som
användes för att mäta och hantera risk
dessutom gjorde det allt svårare för
förvaltarna på bankerna att bedöma och
använda sitt omdöme när det gällde de
risker som togs vilket ledde till att den
avancerade matematiken i slutandan inte
hindrade risk utan ingav falska
förhoppningar.
Or.en
Ändringsförslag 338
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 31a (ny)
PE443.102v01-00
SV
82/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
31a. Europaparlamentet konstaterar att
bristen på tillgång på information om
finansinstitutens verkliga riskexponering,
de finansiella instrumentens ökade
komplexitet och bankernas allt mera
komplicerade juridiska strukturer skapade
osäkerhet och förvärrade de första
förlusterna.
Or.en
Ändringsförslag 339
Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 32
Förslag till resolution
Ändringsförslag
32. Europaparlamentet anser att den stora
kraschen beror mindre på ett överflöd av
billiga pengar i världen än på för mycket
pengar som investerats och fördelats illa.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 340
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 32
Förslag till resolution
Ändringsförslag
32. Europaparlamentet anser att den stora
kraschen beror mindre på ett överflöd av
billiga pengar i världen än på för mycket
pengar som investerats och fördelats illa.
utgår
Or.en
AM\821550SV.doc
83/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 341
Gunnar Hökmark, Burkhard Balz, Sirpa Pietikäinen, Werner Langen, Markus Ferber,
för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 32
Förslag till resolution
Ändringsförslag
32. Europaparlamentet anser att den stora
kraschen beror mindre på ett överflöd av
billiga pengar i världen än på för mycket
pengar som investerats och fördelats illa.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 342
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 32
Förslag till resolution
Ändringsförslag
32. Europaparlamentet anser att den stora
kraschen beror mindre på ett överflöd av
billiga pengar i världen än på för mycket
pengar som investerats och fördelats illa.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 343
Olle Schmidt, Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 32
Förslag till resolution
Ändringsförslag
32. Europaparlamentet anser att den stora
kraschen beror mindre på ett överflöd av
billiga pengar i världen än på för mycket
pengar som investerats och fördelats illa.
PE443.102v01-00
SV
utgår
84/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 344
Hannes Swoboda
Förslag till resolution
Punkt 32
Förslag till resolution
Ändringsförslag
32. Europaparlamentet anser att den stora
kraschen beror mindre på ett överflöd av
billiga pengar i världen än på för mycket
pengar som investerats och fördelats illa.
32. Europaparlamentet anser att den stora
kraschen, utöver ett överflöd av billiga
pengar, i synnerhet i Förenta staterna,
beror på ett överflöd av pengar som
investerats och fördelats illa.
Or.en
Ändringsförslag 345
Mario Borghezio
Förslag till resolution
Punkt 32
Förslag till resolution
Ändringsförslag
32. Europaparlamentet anser att den stora
kraschen beror mindre på ett överflöd av
billiga pengar i världen än på för mycket
pengar som investerats och fördelats illa.
32. Europaparlamentet anser att
likviditetsnivån i världen har påverkat
obalanserna på marknaden.
Or.en
Ändringsförslag 346
Rolandas Paksas
Förslag till resolution
Punkt 32
Förslag till resolution
Ändringsförslag
32. Europaparlamentet anser att den stora
kraschen beror mindre på ett överflöd av
billiga pengar i världen än på för mycket
pengar som investerats och fördelats illa.
AM\821550SV.doc
32. Europaparlamentet anser att
likviditetsnivån i världen har påverkat
obalanserna på marknaden.
85/113
PE443.102v01-00
SV
Or.en
Ändringsförslag 347
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 32a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
32a. Europaparlamentet anser att de
viktigaste faktorer som utlöste krashen
var ett likviditetsöverskott i världen som
främst berodde på en låg amerikansk
centralbanksränta, stigande råvarupriser
och en låg sparränta i Förenta staterna,
vilka alla bidrog till att underlätta
överdrivna hävstångseffekter och ledde
till olämpligt risktagande.
Or.en
Ändringsförslag 348
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 33
Förslag till resolution
Ändringsförslag
33. Europaparlamentet konstaterar att
den stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
medel i form av privat sparande som
därefter hamnade hos bankerna för att
sedan massivt riktas mot andra tillgångar.
Dessa medel har i stor skala gått vidare
till mer riskfyllda placeringar, delvis rent
spekulativa, och minskningen av den
offentliga skuldsättningen verkar därför
ha fått en destabiliserande effekt på
ekonomin.
utgår
Or.en
PE443.102v01-00
SV
86/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 349
Frank Engel, Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark, Burkhard Balz,
Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 33
Förslag till resolution
Ändringsförslag
33. Europaparlamentet konstaterar att
den stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
medel i form av privat sparande som
därefter hamnade hos bankerna för att
sedan massivt riktas mot andra tillgångar.
Dessa medel har i stor skala gått vidare
till mer riskfyllda placeringar, delvis rent
spekulativa, och minskningen av den
offentliga skuldsättningen verkar därför
ha fått en destabiliserande effekt på
ekonomin.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 350
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 33
Förslag till resolution
Ändringsförslag
33. Europaparlamentet konstaterar att
den stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
medel i form av privat sparande som
därefter hamnade hos bankerna för att
sedan massivt riktas mot andra tillgångar.
Dessa medel har i stor skala gått vidare
till mer riskfyllda placeringar, delvis rent
spekulativa, och minskningen av den
offentliga skuldsättningen verkar därför
ha fått en destabiliserande effekt på
AM\821550SV.doc
utgår
87/113
PE443.102v01-00
SV
ekonomin.
Or.en
Ändringsförslag 351
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 33
Förslag till resolution
Ändringsförslag
33. Europaparlamentet konstaterar att den
stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
medel i form av privat sparande som
därefter hamnade hos bankerna för att
sedan massivt riktas mot andra tillgångar.
Dessa medel har i stor skala gått vidare
till mer riskfyllda placeringar, delvis rent
spekulativa, och minskningen av den
offentliga skuldsättningen verkar därför
ha fått en destabiliserande effekt på
ekonomin.
33. Europaparlamentet konstaterar att den
stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 möjliggjorde investeringar i
innovation och utbildning och fastställde
förutsättningarna för låg arbetslöshet och
skapande av välstånd. Parlamentet
konstaterar att en slapp amerikansk
penningpolitik efter IT-krashen och
terroristattackerna den 11 september
gjorde att marknaden svämmade över av
överskottslikviditet som sökte
investeringsinstrument med högre risk.
Or.en
Ändringsförslag 352
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 33
Förslag till resolution
Ändringsförslag
33. Europaparlamentet konstaterar att den
stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
medel i form av privat sparande som
därefter hamnade hos bankerna för att
sedan massivt riktas mot andra tillgångar.
Dessa medel har i stor skala gått vidare
till mer riskfyllda placeringar, delvis rent
spekulativa, och minskningen av den
PE443.102v01-00
SV
33. Europaparlamentet konstaterar att den
stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
medel i form av privat sparande som har
lett till en större roll i samhället för
finansindustrin vilket har möjliggjort
djärva tillväxtskapande investeringar i
alla delar av världen.
88/113
AM\821550SV.doc
offentliga skuldsättningen verkar därför
ha fått en destabiliserande effekt på
ekonomin.
Or.en
Ändringsförslag 353
Marita Ulvskog
Förslag till resolution
Punkt 33
Förslag till resolution
Ändringsförslag
33. Europaparlamentet konstaterar att den
stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
medel i form av privat sparande som
därefter hamnade hos bankerna för att
sedan massivt riktas mot andra tillgångar.
Dessa medel har i stor skala gått vidare till
mer riskfyllda placeringar, delvis rent
spekulativa, och minskningen av den
offentliga skuldsättningen verkar därför ha
fått en destabiliserande effekt på
ekonomin.
33. Europaparlamentet konstaterar att den
stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
medel i form av privat sparande som
därefter hamnade hos bankerna för att
sedan massivt riktas mot andra tillgångar.
Dessa medel har i stor skala gått vidare till
mer riskfyllda placeringar, delvis rent
spekulativa, och parlamentet anser att
samtidigt som den offentliga
skuldsättningen måste balanseras så
förefaller skiftet mot högre risk i en miljö
med svag tillsyn ha fått en destabiliserande
effekt på ekonomin.
Or.en
Ändringsförslag 354
Peter Skinner, Sergio Gaetano Cofferati för S&D-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 33
Förslag till resolution
Ändringsförslag
33. Europaparlamentet konstaterar att den
stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
AM\821550SV.doc
33. Europaparlamentet konstaterar att den
stora minskningen av den offentliga
skuldsättningen som inleddes i början av
1990 har frigjort stora mängder likvida
89/113
PE443.102v01-00
SV
medel i form av privat sparande som
därefter hamnade hos bankerna för att
sedan massivt riktas mot andra tillgångar.
Dessa medel har i stor skala gått vidare till
mer riskfyllda placeringar, delvis rent
spekulativa, och minskningen av den
offentliga skuldsättningen verkar därför ha
fått en destabiliserande effekt på
ekonomin.
medel i form av privat sparande som
därefter hamnade hos bankerna för att
sedan massivt riktas mot andra tillgångar.
Dessa medel har i stor skala gått vidare till
mer riskfyllda placeringar, delvis rent
spekulativa, och en slutsats av detta skulle
kunna vara att minskningen av den
offentliga skuldsättningen verkar ha fått en
destabiliserande effekt på ekonomin.
Or.en
Ändringsförslag 355
Corina Creţu
Förslag till resolution
Punkt 33a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
33a. Europaparlamentet anser att det är
EU:s skyldighet och ansvar att hjälpa
utvecklingsländerna att klara av de
bördor som den globala ekonomiska
krisen för med sig och de
klimatförändringar som de inte är
ansvariga för. Parlamentet uppmanar
medlemsstaterna att i detta hänseende
uppfylla sina skyldigheter i enlighet med
åtagandena inom ramen för det offentliga
utvecklingsbiståndet gentemot
utvecklingsländerna. Parlamentet
uppmanar kommissionen att aktivt främja
befintliga finansieringsinstrument för
utvecklingsbistånd och att snarast
identifiera ytterligare innovativa
finansieringskällor.
Or.en
Ändringsförslag 356
Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 33a (ny)
PE443.102v01-00
SV
90/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
33a. Europaparlamentet konstaterar att
ökningen av privatkapital under de
senaste två årtiondena och avregleringen
av finanstransaktioner mellan länder
möjliggjort investeringar på marknader
med högre risk, vilket bidragit till den
starka tillväxten i utvecklingsländerna,
och att detta visar hur högriskbeteende
kanaliserar investeringar till nya
marknader.
Or.en
Ändringsförslag 357
Vincenzo Iovine
Förslag till resolution
Punkt 34
Förslag till resolution
Ändringsförslag
34. Europaparlamentet konstaterar att
efter Bretton Woods-systemets
sammanfall blev ett lands valuta, Förenta
staternas, världens reservvaluta. Detta
skapade ett orimligt privilegium och en
motsägelse i form av en obalans mellan
ett lands behov och den övriga världens.
utgår
Or.it
Ändringsförslag 358
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 34
Förslag till resolution
Ändringsförslag
34. Europaparlamentet konstaterar att
efter Bretton Woods-systemets
sammanfall blev ett lands valuta, Förenta
staternas, världens reservvaluta. Detta
AM\821550SV.doc
utgår
91/113
PE443.102v01-00
SV
skapade ett orimligt privilegium och en
motsägelse i form av en obalans mellan
ett lands behov och den övriga världens.
Or.en
Ändringsförslag 359
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 34
Förslag till resolution
Ändringsförslag
34. Europaparlamentet konstaterar att
efter Bretton Woods-systemets
sammanfall blev ett lands valuta, Förenta
staternas, världens reservvaluta. Detta
skapade ett orimligt privilegium och en
motsägelse i form av en obalans mellan
ett lands behov och den övriga världens.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 360
Frank Engel
Förslag till resolution
Punkt 34
Förslag till resolution
Ändringsförslag
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, världens
reservvaluta. Detta skapade ett orimligt
privilegium och en motsägelse i form av
en obalans mellan ett lands behov och den
övriga världens.
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, världens
reservvaluta. Detta skapade ett omotiverat
privilegium, trots potentiella
motsättningar mellan detta lands behov
och den övriga världens. Parlamentet
konstaterar att dollarns ställning som
reservvaluta är nära kopplad till dess roll
som handelsvaluta för vissa
nyckelråvaror, däribland olja.
Parlamentet konstaterar att euron har
blivit ett viktigt alternativ till dollarn för
investerare.
PE443.102v01-00
SV
92/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 361
Gunnar Hökmark, Alain Lamassoure, Othmar Karas, Sirpa Pietikäinen för
PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 34
Förslag till resolution
Ändringsförslag
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, världens
reservvaluta. Detta skapade ett orimligt
privilegium och en motsägelse i form av
en obalans mellan ett lands behov och den
övriga världens.
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, världens
reservvaluta. Detta skapade ett omotiverat
privilegium, såväl som potentiella
motsättningar mellan detta lands behov
och den övriga världens. Parlamentet
konstaterar att euron har blivit ett viktigt
alternativ till dollarn för investerare.
Or.en
Ändringsförslag 362
Peter Skinner, Sergio Gaetano Cofferati för S&D-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 34
Förslag till resolution
Ändringsförslag
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, världens
reservvaluta. Detta skapade ett orimligt
privilegium och en motsägelse i form av en
obalans mellan ett lands behov och den
övriga världens.
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, världens
reservvaluta. Detta skapade ett orimligt
privilegium och i slutändan ett orimligt
amerikanskt beroende av köpare av
amerikanska statspapper, och en
motsägelse i form av en obalans mellan ett
lands behov och den övriga världens.
Or.en
AM\821550SV.doc
93/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 363
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 34
Förslag till resolution
Ändringsförslag
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, världens
reservvaluta. Detta skapade ett orimligt
privilegium och en motsägelse i form av
en obalans mellan ett lands behov och den
övriga världens.
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, världens
reservvaluta, men att efter eurons
tillkomst så blev också den snabbt en
viktig världsvaluta.
Or.en
Ändringsförslag 364
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 34
Förslag till resolution
Ändringsförslag
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, världens
reservvaluta. Detta skapade ett orimligt
privilegium och en motsägelse i form av
en obalans mellan ett lands behov och den
övriga världens.
34. Europaparlamentet konstaterar att efter
Bretton Woods-systemets sammanfall blev
ett lands valuta, Förenta staternas, de facto
världens reservvaluta.
Or.en
Ändringsförslag 365
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 34a (´ny)
PE443.102v01-00
SV
94/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
34a. Europaparlamentet konstaterar att
världsekonomin upplevde en gyllene tid
före krisen: under de 25 år som föregick
krisen skedde den snabbaste ökningen i
ekonomisk tillväxt, globalisering och
välstånd i historien, och den
internationella handeln ökade sjufaldigt
mellan 1980 och 2007, och slog
därigenom ökningen av världens BNP
under samma period.
Or.en
Ändringsförslag 366
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 35
Förslag till resolution
Ändringsförslag
35. Europaparlamentet konstaterar att
den amerikanska bruttoskulden i
förhållande till exporten av varor och
tjänster uppgår till 5,38 miljarder dollar,
vilket ligger mellan Zambia (5,3) och
Malawi (5,84) i den globala
klassificeringen av länder.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 367
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 35
Förslag till resolution
Ändringsförslag
35. Europaparlamentet konstaterar att
den amerikanska bruttoskulden i
förhållande till exporten av varor och
tjänster uppgår till 5,38 miljarder dollar,
AM\821550SV.doc
utgår
95/113
PE443.102v01-00
SV
vilket ligger mellan Zambia (5,3) och
Malawi (5,84) i den globala
klassificeringen av länder.
Or.en
Ändringsförslag 368
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 35
Förslag till resolution
Ändringsförslag
35. Europaparlamentet konstaterar att
den amerikanska bruttoskulden i
förhållande till exporten av varor och
tjänster uppgår till 5,38 miljarder dollar,
vilket ligger mellan Zambia (5,3) och
Malawi (5,84) i den globala
klassificeringen av länder.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 369
Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 35
Förslag till resolution
Ändringsförslag
35. Europaparlamentet konstaterar att
den amerikanska bruttoskulden i
förhållande till exporten av varor och
tjänster uppgår till 5,38 miljarder dollar,
vilket ligger mellan Zambia (5,3) och
Malawi (5,84) i den globala
klassificeringen av länder.
utgår
Or.en
PE443.102v01-00
SV
96/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 370
Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 35
Förslag till resolution
Ändringsförslag
35. Europaparlamentet konstaterar att
den amerikanska bruttoskulden i
förhållande till exporten av varor och
tjänster uppgår till 5,38 miljarder dollar,
vilket ligger mellan Zambia (5,3) och
Malawi (5,84) i den globala
klassificeringen av länder.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 371
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 35a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
35a. Europaparlamentet konstaterar att
den globala ekonomin hade sin “gyllene
era” under de fem åren efter 2002 då
tillväxt, handel och globala
utlandsinvesteringar nådde allt högre
höjder och den finansiella globaliseringen
ökade ännu mer. Parlamentet konstaterar
att globaliseringen och införandet av nya
finansiella instrument med global
fördelning har påverkat
finansmarknaderna på flera sätt.
Parlamentet konstaterar att
finansmarknaderna har bidragit kraftigt
till integrationen av ekonomierna och till
att spridningen av externa faktorer mellan
länder blivit lättare. Parlamentet
konstaterar att aktörerna i finanssektorn
har haft tillgång till nya marknader.
Or.en
AM\821550SV.doc
97/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 372
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 36
Förslag till resolution
Ändringsförslag
36. Europaparlamentet noterar att den
expansiva amerikanska penningpolitiken,
som varit mer expansiv än vad ekonomin
egentligen behöver, har främjat ett
likviditetsöverskott på jakt efter hög
avkastning och en inhemsk efterfrågan
som vuxit med hjälp av
konsumtionskrediter och därmed en
skuldsättning av hushållen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 373
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 36
Förslag till resolution
Ändringsförslag
36. Europaparlamentet noterar att den
expansiva amerikanska penningpolitiken,
som varit mer expansiv än vad ekonomin
egentligen behöver, har främjat ett
likviditetsöverskott på jakt efter hög
avkastning och en inhemsk efterfrågan
som vuxit med hjälp av
konsumtionskrediter och därmed en
skuldsättning av hushållen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 374
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 36
PE443.102v01-00
SV
98/113
AM\821550SV.doc
Förslag till resolution
Ändringsförslag
36. Europaparlamentet noterar att den
expansiva amerikanska penningpolitiken,
som varit mer expansiv än vad ekonomin
egentligen behöver, har främjat ett
likviditetsöverskott på jakt efter hög
avkastning och en inhemsk efterfrågan
som vuxit med hjälp av
konsumtionskrediter och därmed en
skuldsättning av hushållen.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 375
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 36
Förslag till resolution
Ändringsförslag
36. Europaparlamentet noterar att den
expansiva amerikanska penningpolitiken,
som varit mer expansiv än vad ekonomin
egentligen behöver, har främjat ett
likviditetsöverskott på jakt efter hög
avkastning och en inhemsk efterfrågan som
vuxit med hjälp av konsumtionskrediter
och därmed en skuldsättning av hushållen.
36. Europaparlamentet noterar att den
expansiva amerikanska penningpolitiken,
som varit mer expansiv än vad ekonomin
egentligen behöver, har främjat ett
likviditetsöverskott på jakt efter hög
avkastning som underlättade
uppbyggnaden av överdriven risk i
finanssystemet och en inhemsk efterfrågan
som främst vuxit med hjälp av
konsumtionskrediter och därmed en
skuldsättning av hushållen som på lång
sikt var ohållbar.
Or.en
Ändringsförslag 376
Sirpa Pietikäinen, Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark, för PPEgruppen
Förslag till resolution
Punkt 36
AM\821550SV.doc
99/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
Ändringsförslag
36. Europaparlamentet noterar att den
expansiva amerikanska penningpolitiken,
som varit mer expansiv än vad ekonomin
egentligen behöver, har främjat ett
likviditetsöverskott på jakt efter hög
avkastning och en inhemsk efterfrågan som
vuxit med hjälp av konsumtionskrediter
och därmed en skuldsättning av hushållen.
36. Europaparlamentet noterar att den
expansiva amerikanska penningpolitiken
har främjat ett likviditetsöverskott på jakt
efter hög avkastning och en inhemsk
efterfrågan som vuxit med hjälp av
konsumtionskrediter och därmed en
skuldsättning av hushållen, och höga
offentliga utgifter som finansieras genom
billig tillgång på kapital.
Or.en
Ändringsförslag 377
Vincenzo Iovine
Förslag till resolution
Punkt 36
Förslag till resolution
Ändringsförslag
36. Europaparlamentet noterar att den
expansiva amerikanska penningpolitiken,
som varit mer expansiv än vad ekonomin
egentligen behöver, har främjat ett
likviditetsöverskott på jakt efter hög
avkastning och en inhemsk efterfrågan som
vuxit med hjälp av konsumtionskrediter
och därmed en skuldsättning av hushållen.
36. Europaparlamentet noterar att den
amerikanska penningpolitiken, som varit
mer expansiv än vad ekonomin egentligen
behöver, har främjat ett likviditetsöverskott
på jakt efter hög avkastning och en
inhemsk efterfrågan som vuxit med hjälp
av konsumtionskrediter och därmed en
skuldsättning av hushållen.
Or.it
Ändringsförslag 378
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 36a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
36a. Europaparlamentet konstaterar att
den finanskris som exploderade i
september 2008 och föregicks av en
lånekris som började ett år tidigare,
PE443.102v01-00
SV
100/113
AM\821550SV.doc
omvandlade gynnsam global politisk och
ekonomisk miljö till en mindre gynnsam
och en kraftig nedgång i den globala
tillväxten följde. Parlamentet konstaterar
att detta förstärktes av ännu kraftigare
nedgångar i handeln, utländska
direktinvesteringar och andra källor till
globaliseringen. Parlamentet konstaterar
att världen upplevde sin värsta
“avglobalisering” sedan andra
världskriget och att Asien, trotsa vissa
prognoser inte skilde ut sig utan drogs
med, precis som Väst.
Or.en
Ändringsförslag 379
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 37
Förslag till resolution
37. Europaparlamentet konstaterar att
lönetrycket på grund av kortsiktiga och
högavkastande investeringar utanför
USA, de slappa mekanismerna för
övervakning av finansmarknadernas
aktörer och antagandet om ökade
fastighetspriser ledde till att subprimemekanismen utvecklades där bolån
beviljades på mycket kostsamma villkor
för personer som på grund av sin
betalningsförmåga inte hade tillgång till
normala marknadsvillkor.
Ändringsförslag
utgår
Or.en
Ändringsförslag 380
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 37
AM\821550SV.doc
101/113
PE443.102v01-00
SV
Förslag till resolution
37. Europaparlamentet konstaterar att
lönetrycket på grund av kortsiktiga och
högavkastande investeringar utanför
USA, de slappa mekanismerna för
övervakning av finansmarknadernas
aktörer och antagandet om ökade
fastighetspriser ledde till att subprimemekanismen utvecklades där bolån
beviljades på mycket kostsamma villkor
för personer som på grund av sin
betalningsförmåga inte hade tillgång till
normala marknadsvillkor.
Ändringsförslag
utgår
Or.en
Ändringsförslag 381
Othmar Karas, Sirpa Pietikäinen, Frank Engel för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 37
Förslag till resolution
37. Europaparlamentet konstaterar att
lönetrycket på grund av kortsiktiga och
högavkastande investeringar utanför
USA, de slappa mekanismerna för
övervakning av finansmarknadernas
aktörer och antagandet om ökade
fastighetspriser ledde till att subprimemekanismen utvecklades där bolån
beviljades på mycket kostsamma villkor
för personer som på grund av sin
betalningsförmåga inte hade tillgång till
normala marknadsvillkor.
Ändringsförslag
37. Europaparlamentet konstaterar att
värdepapperisering underlättade
fastighetshaussen genom att överföra
risker till en blandad grupp investerare
över hela världen och på så sätt bidrog till
att öka den inhemska efterfrågan.
Parlamentet konstaterar å andra sidan att
bolån beviljades personer med låga
inkomster som ibland inte kunde betala
tillbaka lånet vilket var en svaghet i det
amerikanska konsumentskyddet.
Parlamentet konstaterar att lånekraven
och konsumentskyddet åsidosågs för att
främja subprime-segmentet på
marknaden och därigenom den inhemska
efterfrågan.
Or.en
PE443.102v01-00
SV
102/113
AM\821550SV.doc
Ändringsförslag 382
Frank Engel
Förslag till resolution
Punkt 37
Förslag till resolution
37. Europaparlamentet konstaterar att
lönetrycket på grund av kortsiktiga och
högavkastande investeringar utanför
USA, de slappa mekanismerna för
övervakning av finansmarknadernas
aktörer och antagandet om ökade
fastighetspriser ledde till att subprimemekanismen utvecklades där bolån
beviljades på mycket kostsamma villkor
för personer som på grund av sin
betalningsförmåga inte hade tillgång till
normala marknadsvillkor.
Ändringsförslag
37. Europaparlamentet konstaterar att
värdepapperiseringen underlättade
fastighetshaussen genom att överföra risk
till en blandad grupp investerare över
hela världen. Parlamentet konstaterar att
lånekraven och konsumentskyddet
åsidosågs för att främja subprimesegmentet på marknaden och därigenom
den inhemska efterfrågan.
Or.en
Ändringsförslag 383
Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark
Förslag till resolution
Punkt 37
Förslag till resolution
37. Europaparlamentet konstaterar att
lönetrycket på grund av kortsiktiga och
högavkastande investeringar utanför
USA, de slappa mekanismerna för
övervakning av finansmarknadernas
aktörer och antagandet om ökade
fastighetspriser ledde till att subprimemekanismen utvecklades där bolån
beviljades på mycket kostsamma villkor
för personer som på grund av sin
betalningsförmåga inte hade tillgång till
normala marknadsvillkor.
Ändringsförslag
37. Europaparlamentet konstaterar att de
slappa mekanismerna för övervakning av
finansmarknadernas aktörer och antagandet
om ökade fastighetspriser ledde till att
subprime-mekanismen utvecklades där
bolån beviljades på mycket kostsamma
villkor för personer som på grund av sin
betalningsförmåga inte hade tillgång till
normala marknadsvillkor.
Or.en
AM\821550SV.doc
103/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 384
Sergio Gaetano Cofferati för S&D-gruppen
Peter Skinner
Förslag till resolution
Punkt 37
Förslag till resolution
Ändringsförslag
37. Europaparlamentet konstaterar att
lönetrycket på grund av kortsiktiga och
högavkastande investeringar utanför
USA, de slappa mekanismerna för
övervakning av finansmarknadernas
aktörer och antagandet om ökade
fastighetspriser ledde till att subprimemekanismen utvecklades där bolån
beviljades på mycket kostsamma villkor
för personer som på grund av sin
betalningsförmåga inte hade tillgång till
normala marknadsvillkor.
37. Europaparlamentet konstaterar att de
slappa mekanismerna för övervakning av
finansmarknadernas aktörer och antagandet
om ökade fastighetspriser ledde till att
subprime-mekanismen utvecklades där
bolån beviljades för personer som på grund
av låga eller instabila inkomster – ofta
som ett resultat av pressade löner – inte
kunde klara av återbetalningsvillkoren i
en miljö med stigande räntor.
Or.en
Ändringsförslag 385
Pascal Canfin, Sven Giegold, Emilie Turunen
Förslag till resolution
Punkt 37
Förslag till resolution
37. Europaparlamentet konstaterar att
lönetrycket på grund av kortsiktiga och
högavkastande investeringar utanför
USA, de slappa mekanismerna för
övervakning av finansmarknadernas
aktörer och antagandet om ökade
fastighetspriser ledde till att subprimemekanismen utvecklades där bolån
beviljades på mycket kostsamma villkor
för personer som på grund av sin
betalningsförmåga inte hade tillgång till
normala marknadsvillkor.
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag
37. Europaparlamentet konstaterar att de
slappa mekanismerna för övervakning av
finansmarknadernas aktörer och antagandet
om ökade fastighetspriser ledde till att
subprime-mekanismen utvecklades där
bolån beviljades på mycket kostsamma
villkor för personer som på grund av sin
betalningsförmåga inte hade tillgång till
normala marknadsvillkor.
104/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 386
Olle Schmidt, Wolf Klinz
Förslag till resolution
Punkt 37a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
37a. Europaparlamentet konstaterar att
globaliseringen inte var orsaken till att
krisen uppstod och att det underliggandet
skälet till krisen inte endast var en
expansiv penningpolitik, utan att det
snarare var en kombination av globala
obalanser som förvärrades på ett allvarligt
sätt efter Asienkrisen 1997 samt ett
misslyckande för den inhemska
ekonomiska politiken, särskilt i Förenta
staterna.
Or.en
Ändringsförslag 387
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 38
Förslag till resolution
Ändringsförslag
38. Europaparlamentet noterar de
kinesiska myndigheternas massiva köp av
amerikanska statspapper, vilket är kopplat
till att pengarna omfördelats så lite inom
landet och att ett mycket högt sparande
utvecklats i alla asiatiska länder efter
krisen 1997 och IMF:s radikala
ingripanden. Denna överföring av kapital,
från ett utvecklingsland till ett av de
rikaste, ledde till lägre amerikanska
räntor, oberoende av Federal Reserves
politik, och mindre vaksamhet för risker.
utgår
Or.en
AM\821550SV.doc
105/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 388
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 38
Förslag till resolution
Ändringsförslag
38. Europaparlamentet noterar de
kinesiska myndigheternas massiva köp av
amerikanska statspapper, vilket är kopplat
till att pengarna omfördelats så lite inom
landet och att ett mycket högt sparande
utvecklats i alla asiatiska länder efter
krisen 1997 och IMF:s radikala
ingripanden. Denna överföring av kapital,
från ett utvecklingsland till ett av de
rikaste, ledde till lägre amerikanska
räntor, oberoende av Federal Reserves
politik, och mindre vaksamhet för risker.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 389
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 38
Förslag till resolution
Ändringsförslag
38. Europaparlamentet noterar de kinesiska
myndigheternas massiva köp av
amerikanska statspapper, vilket är kopplat
till att pengarna omfördelats så lite inom
landet och att ett mycket högt sparande
utvecklats i alla asiatiska länder efter
krisen 1997 och IMF:s radikala
ingripanden. Denna överföring av kapital,
från ett utvecklingsland till ett av de
rikaste, ledde till lägre amerikanska räntor,
oberoende av Federal Reserves politik,
och mindre vaksamhet för risker.
PE443.102v01-00
SV
38. Europaparlamentet konstaterar att de
kinesiska och andra asiatiska
myndigheternas massiva köp av
amerikanska statspapper började 2002 på
grund av den penningpolitiska
expansionen i USA som sänkte dollarns
värde, och att de asiatiska länderna
undvek en devalvering av sina valutor
genom att köpa dollar på utländska
valutamarknader och investera dem på
den enda öppna, likvida och tillförlitliga
kapitalmarknaden med förmåga att
absorbera så stora investeringar, vilket
ledde till lägre amerikanska räntor.
106/113
AM\821550SV.doc
Or.en
Ändringsförslag 390
Sirpa Pietikäinen, Werner Langen, Markus Ferber, Gunnar Hökmark, för
PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 38
Förslag till resolution
Ändringsförslag
38. Europaparlamentet noterar de kinesiska
myndigheternas massiva köp av
amerikanska statspapper, vilket är kopplat
till att pengarna omfördelats så lite inom
landet och att ett mycket högt sparande
utvecklats i alla asiatiska länder efter
krisen 1997 och IMF:s radikala
ingripanden. Denna överföring av kapital,
från ett utvecklingsland till ett av de
rikaste, ledde till lägre amerikanska räntor,
oberoende av Federal Reserves politik,
och mindre vaksamhet för risker.
38. Europaparlamentet noterar de kinesiska
myndigheternas massiva köp av
amerikanska statspapper, vilket är kopplat
till att pengarna omfördelats så lite inom
landet och att ett mycket högt sparande
utvecklats i alla asiatiska länder efter
krisen 1997 och IMF:s radikala
ingripanden. Denna överföring av kapital,
från ett utvecklingsland till ett av de
rikaste, ledde till lägre amerikanska räntor
och mindre vaksamhet för risker.
Or.en
Ändringsförslag 391
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 38a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
38a. Europaparlamentet konstaterar att
varningar om läget i den globala
ekonomin, som har kännetecknats av
stora obalanser och ohållbara villkor, har
negligerats.
Or.en
AM\821550SV.doc
107/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 392
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 39
Förslag till resolution
39. Europaparlamentet anser att den
rikliga likviditeten bidrog till att skapa en
fastighetsbubbla i USA. Denna likviditet,
och en tillsyn som både var splittrad och
ineffektiv och som grundades på
förtroende för aktörerna, gjorde det
möjligt för ett skuggbanksystem att bildas.
Ändringsförslag
utgår
Or.en
Ändringsförslag 393
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 39
Förslag till resolution
39. Europaparlamentet anser att den
rikliga likviditeten bidrog till att skapa en
fastighetsbubbla i USA. Denna likviditet,
och en tillsyn som både var splittrad och
ineffektiv och som grundades på
förtroende för aktörerna, gjorde det
möjligt för ett skuggbanksystem att bildas.
Ändringsförslag
utgår
Or.en
Ändringsförslag 394
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 39
Förslag till resolution
39. Europaparlamentet anser att den
rikliga likviditeten bidrog till att skapa en
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag
utgår
108/113
AM\821550SV.doc
fastighetsbubbla i USA. Denna likviditet,
och en tillsyn som både var splittrad och
ineffektiv och som grundades på
förtroende för aktörerna, gjorde det
möjligt för ett skuggbanksystem att bildas.
Or.en
Ändringsförslag 395
Peter Skinner
Sergio Gaetano Cofferati för S&D-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 39
Förslag till resolution
Ändringsförslag
39. Europaparlamentet anser att den rikliga
likviditeten bidrog till att skapa en
fastighetsbubbla i USA. Denna likviditet,
och en tillsyn som både var splittrad och
ineffektiv och som grundades på förtroende
för aktörerna, gjorde det möjligt för
ett skuggbanksystem att bildas.
39. Europaparlamentet anser att den rikliga
likviditeten bidrog till att skapa en
fastighetsbubbla i USA, Storbritannien,
Spanien och Irland. Denna likviditet, och
en tillsyn som både var splittrad och
ineffektiv och som grundades på förtroende
för aktörerna eller mindre noggranna
kontroller, gjorde det möjligt för
ett skuggbanksystem att bildas i Förenta
staterna och Storbritannien, och
omfattande obetalda låneskulder att
ackumuleras i den spanska
sparbankssektorn.
Or.en
Ändringsförslag 396
Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Förslag till resolution
Punkt 39
Förslag till resolution
Ändringsförslag
39. Europaparlamentet anser att den rikliga
39. Europaparlamentet anser att den rikliga
AM\821550SV.doc
109/113
PE443.102v01-00
SV
likviditeten bidrog till att skapa en
fastighetsbubbla i USA. Denna likviditet,
och en tillsyn som både var splittrad och
ineffektiv och som grundades på förtroende
för aktörerna, gjorde det möjligt för
ett skuggbanksystem att bildas.
likviditeten och stora skuldsättningen
bidrog till att skapa en fastighetsbubbla i
USA. Denna likviditet, och en tillsyn som
både var splittrad och ineffektiv och som
grundades på förtroende för aktörerna,
möjliggjorde bildande av ett delvis
ohållbart skuggbanksystem.
Or.en
Ändringsförslag 397
Wolf Klinz, Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 39
Förslag till resolution
Ändringsförslag
39. Europaparlamentet anser att den rikliga
likviditeten bidrog till att skapa en
fastighetsbubbla i USA. Denna likviditet,
och en tillsyn som både var splittrad och
ineffektiv och som grundades på förtroende
för aktörerna, gjorde det möjligt för
ett skuggbanksystem att bildas.
39. Europaparlamentet anser att denna
rikliga likviditet bidrog till att skapa en
fastighetsbubbla i USA. Denna likviditet,
och en tillsyn som både var splittrad och
ineffektiv och som grundades på förtroende
för aktörerna, gjorde det möjligt för
ett skuggbanksystem att bildas.
Or.en
Ändringsförslag 398
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 39a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
39a. Europaparlamentet konstaterar att
nettosparöverskotten i Kina, Japan och de
oljeproducerande ekonomierna höll
avkastningen på obligationer i
Förenta staterna låg samtidigt som djupa
och likvida kapitalmarknader drog till sig
relaterade kapitalströmmar. Parlamentet
konstaterar att stigande råvarupriser och
inflation dämpades av gynnsamma
utbudsförhållanden, tillsammans med en
PE443.102v01-00
SV
110/113
AM\821550SV.doc
stark expansion av arbetskraft som
överfördes till exportsektorn från
sysselsättning i jordbruket i de
tillväxtekonomierna. Parlamentet
konstaterar att detta möjliggjorde för den
amerikanska penningpolitiken att fungera
som en lånefrämjare i ett klimat präglat
av hausseartade ekonomiska
förhållanden.
Or.en
Ändringsförslag 399
Carl Haglund
Förslag till resolution
Punkt 40
Förslag till resolution
40. Europaparlamentet fördömer den roll
som skatte-, reglerings- eller
penningtvättsparadis spelat för att
undandra pengar från omfördelning och
solidaritet och locka dem till komplexa
och ”giftiga” finansprodukter.
Ändringsförslag
utgår
Or.en
Ändringsförslag 400
Kay Swinburne, Roberts Zīle
Förslag till resolution
Punkt 40
Förslag till resolution
40. Europaparlamentet fördömer den roll
som skatte-, reglerings- eller
penningtvättsparadis spelat för att
undandra pengar från omfördelning och
solidaritet och locka dem till komplexa
och ”giftiga” finansprodukter.
Ändringsförslag
utgår
Or.en
AM\821550SV.doc
111/113
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag 401
Frank Engel
Förslag till resolution
Punkt 40
Förslag till resolution
Ändringsförslag
40. Europaparlamentet fördömer den roll
som skatte-, reglerings- eller
penningtvättsparadis spelat för att
undandra pengar från omfördelning och
solidaritet och locka dem till komplexa
och ”giftiga” finansprodukter.
utgår
Or.en
Ändringsförslag 402
Wolf Klinz, Olle Schmidt, Sylvie Goulard
Förslag till resolution
Punkt 40
Förslag till resolution
Ändringsförslag
40. Europaparlamentet fördömer den roll
som skatte-, reglerings- eller
penningtvättsparadis spelat för att
undandra pengar från omfördelning och
solidaritet och locka dem till komplexa och
”giftiga” finansprodukter.
40. Europaparlamentet fördömer den roll
som skatte-, reglerings- eller
penningtvättsparadis spelat för att främja
ogenomskinlighet i det finansiella
systemet och locka dem till instrument
utanför balansräkningen med komplexa
och ”giftiga” finansprodukter.
Or.en
Ändringsförslag 403
Gunnar Hökmark, Thomas Mann
Förslag till resolution
Punkt 40
Förslag till resolution
40. Europaparlamentet fördömer den roll
som skatte-, reglerings- eller
penningtvättsparadis spelat för att
PE443.102v01-00
SV
Ändringsförslag
40. Europaparlamentet fördömer den roll
som penningtvättsparadis spelat för att
undandra pengar från omfördelning och
112/113
AM\821550SV.doc
undandra pengar från omfördelning och
solidaritet och locka dem till komplexa och
”giftiga” finansprodukter.
solidaritet och locka dem till komplexa och
”giftiga” finansprodukter.
Or.en
Ändringsförslag 404
Olle Schmidt
Förslag till resolution
Punkt 40a (ny)
Förslag till resolution
Ändringsförslag
40a. Europaparlamentet konstaterar att
obalanserna ledde till
konsumtionshaussen i Förenta staterna,
och det "dubbla underskott" (budget- och
handelsunderskott) som motsvarades av
enorma sparöverskott, i synnerhet i Kina
och Opec-länderna.
Or.en
AM\821550SV.doc
113/113
PE443.102v01-00
SV